DJURBETT
Hur stort är problemet?
 Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar
 Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?
 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.
1
Hundbett vanligare i armen, kattbett vanligare i benet.
Bett i händerna störst risk att bli infekterade.
Kattbett klart större risk att bli infekterade än hundbett.
2
Etiologi

Pasteurella multocida
Gramnegativ stav. Vanligaste orsaken till infektion vid både kattbett och
hundbett. Snabbt debuterande infektioner, oftast inom ett fåtal timmar.
Smärta, rodnad, svullnad, pus.
Abscedering, artrit, osteit, sepsis förekommer.
Stafylokocker?
Mindre vanligt
Streptokocker?
Mindre vanligt
Forts etiologi

Anaerober?
Vanliga men oklar signifikans

Capnocytophaga canimorsus
Gramnegativ stav. Kan ge svåra septiska tillstånd hos splenektomerade och
andra immunsupprimerade patienter. Pc-känslig.
3
Handläggning

Rengöring/revision av såret

Odling om tecken till infektion

Tetanus? Finns ej i kattens eller hundens munflora.

Tidig antibiotika-behandling? Dvs innan tecken på infektion.
Kan övervägas om
-punktionssår på händerna
-immunsuppression
Antibiotikaval
Debut av infektion inom ett dygn efter bettet: Kåvepenin
Senare debut: Spektramox
Allvarlig pc-allergi: Vuxna: Doxycyklin el Ciprofloxacin
Barn: Trimsulfa
4
Bett av mindre vänner….
…kan ge oss

Borrelia

Harpest

TBE

Anaplasmos

Babesios

Ockelbo-sjuka (Sindbis-virus)

Rickettsios (R helvetica)
5
Borrelia
Erytema migrans:
Klinisk bild! Ibland atypiska dock, fr a hos
kvinnor. Blåsbildning förekommer.
Kåvepenin
Multipla EM eller EM+feber:
Talar för mer spridd sjukdom.
Doxyferm
Neuroborrelios:
LP! Doxyferm högdos.
Acrodermatit:
Högdos Kåvepenin 3v
Borrelia; övriga synpunkter
Serologi kan vara svårtolkad
Falskt pos IgM i blod vanligt
Många har IgG-stegring i blod som tecken på
tidigare exposition
Symtom >8 v och neg IgG i blod: Borrelia
osannolikt
Långvarigare antibiotika-beh saknar
vetenskaplig dokumentation
6
Tularemi
HARPEST
7
Myggbett är den vanligaste smittvägen
…men även smitta via broms och fästing.
8
Cases per week 2003
25
Number of cases
20
15
10
5
J
Ju une
ne 2
30 3-2
-J 9
u
Ju ly
ly 6
Ju 7ly 13
Ju 14Ju ly 20
ly 21
28 -2
-A 7
u
Au g 3
g
Au 4g 10
Au 11g 17
Au 18g 24
25
Se -31
pt
Se 1
p -7
Se t 8pt 14
15
-2
1
0
KLINIK
 Klinisk bild beroende på smittväg!
 Ofta abrupt insjuknande med frossa och feber.
 Hosta vanligt oavsett klinisk form.
 Huvudvärk, muskelvärk, diarré också vanligt.
9
KLINISKA FORMER
 Ulceroglandulär: Cirka 90 % av fallen i Sverige.
 Fr a via bett av insekt (mygga, broms) eller fästing.
 Även vid direktkontakt med djur (ex Japan)
 Primärlesion vid bettet och svullnad vid närmaste
körtelstation.
 I Sverige fr a nedre extremiteterna och sensommar.
 Pulmonell: fr a efter inhalation, men även sekundärt till
bakteriemi.
 Lantbrukare i Sverige och Finland, slåtter.
 Sockerbruk i mellan-Europa.
 Trädgårdsarbetare i USA.
 Biologisk krigföring?
 Liten smittdos.
 Hiluskörtlar, infiltrat, kavern, tumörliknande förändringar.
10




Oropharyngeal:
Förorenad mat el vatten.
Syd-Europa, Turkiet, Norge.
Sår i halsen och cervical körtelsvullnad.
 Occuloglandulär: Unilateral conjunctivit och preauriculär
körtel.
 Tyfös: Feber utan fokala symtom.
 Glandulär: Körtelsvullnad utan primärlesion.
11
DIAGNOSTIK
Serologi: Agglutination eller ELISA. Bra sensitivitet och
specificitet men ofta positiv först under tredje veckan efter
insjuknande. Svårt skilja mellan gammal och ny infektion.
(Umeå, SMI, Örebro)
Odling: Risk för lab-smitta, kräver säkerhetslab. Ej i
rutindiagnostiken (Umeå, SMI)
PCR: Utmärkt vid prov från primärsår inkl krustbelagda sår.
Specialmedium. (Umeå)
Lymfocytstimulering: Ännu ej i rutinbruk. Positivt tidigare i
förloppet än serologi. (Örebro)
ÖREBRO COUNTY COUNCIL
120
Cumulative positivity (%)
100
80
ELISA-IgG
ELISA-IgM
60
ELISA-IgG and/or M
Agglutination
IFN-gamma
40
20
0
1 2 3
4 5 6
7 8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Days after onset of disease
12
BEHANDLING
Doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 14 dgr
Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i 14 dgr.
(Gentamicin)
Hudmanifestationer
1) Primärlesioner
2) Erytem vid körtellokal
3) Sekundära (eller sena) hudförändringar
13
PRIMÄRLESIONER
Papel  Pustel eller vesikel  Sår  Krusta  Ärr
Kan ibland ta flera veckor!
Lymkörtelsvullnad o feber: leta efter primärlesion! Ofta har
pat ej sett den själv!
14
Primary papule developing into a pustule
15
Primary ulcerous lesion
Encrusted primary lesion and secondary maculopapular lesions
16
Encrusted primary lesion
Scar after recent encrusted primary lesion
17
ERYTEM VID KÖRTELLOKAL
Hos 41 av 215 patienter (19 %) med tularemiform
engagerande perifera lymfkörtlar!
Mycket sparsamt rapporterat i litteraturen
Erythema overlying enlarged lymph node in left groin
18
19
Sekundära hudmanifestationer
 hos 70/234 patienter (30 %).
 debuterade 2-29 dagar (medelvärde 10 dagar) efter
insjuknandet.
 vanligare hos kvinnor (45 vs 25).
 ofta i närheten av primärlesionen.
Encrusted primary lesion and secondary papular lesions
20
21
Erythema nodosum
22
Till sist…
VAD ÄR DET HÄR?
23
24