Egypten är sol, bad
och pyramider. Följ med
på en resa till charter­
målet Sharm el Sheikh
där få spår syns av
tortyren, polisvåldet
och dödsstraffen som
drabbar oliktänkande
och regimkritiker.
text Catarina Rolfsdotter-Jansson foto Vlado Sestan & matthew carrington
F
lighten är hälften så lång som till
Thailand, snorklingen och dyknin­
gen minst lika bra. Priserna är nästan
lika låga och människorna vänliga. Att
resa till Sinaikusten är att komma längre bort än
Kanarieöarna, fast på samma tid. Det känns mera
exotiskt och myllret av färggranna fiskar tar andan
ur en. Egypten håller på att bli det nya charterpar­
adiset, där speciellt bad- och dykparadiset Sharm
el Sheikh lockar med fantastiskt undervattensliv,
god mat och billig shopping.
– Kolla, jag hittade Nemo! Och där är Doris! En
lintott sticker jublande upp huvudet ur Röda Havet
med ett leende från öra till öra. Att se fiskar i ljus­
blått, rosa, illgrönt och turkost simma bara några
centimeter ifrån en är en daglig upplevelse i Sharm
24
el Sheikh, men lika hänförande varje gång man
sätter på sig cyklopen.
Hurghada, på andra sidan Suezbukten,
har länge varit den mest etablerade badorten
i om­rådet, men nu sticker Sharm el Sheikh ut
hakan. Staden var för 20 år sedan en liten fiskeby
i ett kargt ökenområde. Nu ligger en ny stad i tre
delar som ett pärlband längs med havet: Sharm el
Maya, Ras um Sid och Naama Bay. Naama Bay är
området där flest hotell och restauranger ligger.
Staden planerades medvetet för att bli en väl
fungerande semesterort. Det innebär att de flesta
hotellen i Naama Bay ligger mellan havet och
huvudvägen. Mellan hotellen och stranden går
det sedan endast en promenadväg, kantad av
25
Arabrepubliken
Egypten
Huvudstad:
Kairo
Folkmängd:
75,4 milj. inv.
Valuta:
Egyptiska pund, DZD
Statsöverhuvud:
Muhammad Hosni
Mubarak
Regeringschef:
Ahmad Nazif
Dödsstraff:
Tillämpas
Internationella brott­måls­
domstolen:
Ratificerat
restau­ranger. Det innebär att man kan slippa att
se en enda bil under sin semester. En del hotell
ligger dock på ”fel” sida den ganska hårt trafik­
erade vägen, som saknar övergång. Reser man
med barn i en ålder där de vill röra sig på egen
hand är det inte att rekommendera.
Sharm upptäcktes först av dykare.
Dykningen och snorklingen är i världsklass. På
de flesta stränder ligger korallreven bara några
simtag ut från sandstranden. Det gör det enkelt
och smidigt, inte minst för barnfamiljer, att låta
sig förföras av de färgstarka fiskarna. Utrustning
hyr man direkt på stranden, eller köper i en av
områdets många butiker.
Shoppingen är ett populärt kvällsnöje, efter
en hel dags strand- eller poolliv. Butikerna
säljer vatten­pipor, träsniderier, kläder i egyptisk
bomull, mässingsföremål, parfymessenser och
läder­varor. Smycken, främst i silver med olika
färgstarka ädelstenar till bra priser, papyrustavlor
och statyer i alabaster är andra lokala specialiteter
som försäljarna lockar med. För lockar gör de,
inte otrevligt, men ibland ganska enträget. Ofta
inleds försöken med att de frågar vilket land man
kommer från. Man förutsätts pruta och det kan
bli en intensiv ord­växling.
Utbudet av restauranger är enormt. Här finns
hela världens kök representerat. Vill man verk­
ligen leka turist kan man vräka i sig gigantiska
amerikanska efterrätter på Hard Rock Café. Det
egypt­iska köket har starka influenser av det syri­
anska, turkiska och libanesiska köket. Men det är
lättare att hitta restauranger av annan etnicitet än
just den egyptiska i områden kring hotellen. Då
får man bege sig till den gamla fiskebyn. Där är
det i motsats till den nybyggda staden smutsigt,
kaotiskt och stank­en från de dieseldrivna bilarna
nästan outhärdlig. En marknad med levande
djur i alltför trånga burar är mer än vad de flesta
svensk­ar klarar
I Sharm är det säkert inte det riktiga Egypten
man upplever. Det är tillrättalagt, välstädat och
ingenting luktar diesel eller djurblod. Men om
man reser med barn och vill uppleva fantastisk
snork­ling, läcker mat och bra service till humana
priser blir man inte besviken. Tycker man att
Sharm är för tillrättalagt är orten Dahab, några
timmars bilfärd norrut i Aqaba-bukten ett bra
alternativ.
Vill man kliva ur den behagliga bubblan kan
man bege sig på utflykt. Det går resor till till
exempel nationalparken Ras Mohammad, som
ligger 20 kilometer öster om Sharm. Det är ett väl­
bevarat ekossystem där de flesta av Röda Havets
1000 fisksorter finns representerade.
En annan populär utflykt är till huvudstaden
Kairo, med sitt överväldigande myller och sina
rika kulturskatter. Bussresan till 15-miljoner­
staden tar knappt sex timmar. Ett besök vid de
berömda Giza-pyramiderna ingår givetvis, lik­
som en titt på Sfinxen och ofta ett besök på det
gigantiska Egypt­iska Museet.
Vill man se soluppgången från berget där
Moses tog emot Tio Guds bud är en utflykt till
berget Sinai given. Den första biten uppför kan
man få lifta med en åsna, sen är det klättra som
gäller till toppen på 2 585 meter. Katarina­klostret,
där Moses ska ha sett den brinnande busken, är
ett populärt pilgrimsmål från 400-talet vid foten
av berget.
Man kan också hyra en jeep med egen chaufför
och ta sig en tur ut i öknen. Att svänga in mel­
lan de röda bergen med havet i ryggen och möta
en och annan beduin på vägen är en spännande
upp­levelse. •
Märkar du någon skillnad?
Den här artikeln är skriven för ett vanligt resemagasin. Journalisten har
bidragit med materialet för att visa på kontrasten mellan just vanliga
resereportage och den verklighet vi turister varken känner till eller ser.
Demonstrationer för reform skingras med våld
I Egypten är det ingen självklar rättighet att få säga sin mening offentligt. Fredliga demonstrationer för
politisk förändring och för ett oberoende rättsväsen har skingrats med våld av den egyptiska polisen.
Detta fördöms av Amnesty International som ett tydligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Att kräva
förändringar i det egyptiska rättsväsendet borde vara en självklarhet. Tusentals misstänkta anhängare
till förbjudna islamitiska grupper hålls i häkte enligt landets undantagslagar. Dessa personer hålls i häkte
helt utan rättegång och vissa av dem har suttit häktade i över tio år. Vissa av de häktade antas vara så
kallade samvetsfångar, det vill säga en människa som fängslats utan att ha begått något egentligt brott.
Amnesty International definierar samvetsfångar som personer som fått sin rörelsefrihet inskränkt på
grund av sin politiska, religiösa eller annan övertygelse, alternativt på grund av etniskt ursprung, kön,
hudfärg, språk, ekonomiska status, sexuell läggning, könsidentitet, börd, ställning samt nationellt eller
socialt ursprung. En person som klassas som samvetsfånge får heller inte ha förespråkat eller utövat
våld. I de egyptiska fängelserna förekommer fortfarande tortyr och dålig behandling av fångarna och
chansen är stor att förövarna inte ställs inför rätta. •
26
27
