SVERIGES GENERALKONSULAT
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-13
Regionrapport från generalkonsulatet i S:t Petersburg
Pskovs län (oblast)
1. Allmänna upplysningar:
Kort historik:
Pskovs län är en av Rysslands historiska regioner och har under långa perioder
varit en av landets västligaste utposter. Pskov har under historiens lopp
befunnit sig i gränsområdet mellan ryska, svenska, tyska, litauiska och polska
intressen, och har ett flertal gånger varit krigsskådeplats. Staden Pskov hör till
Rysslands äldsta städer, och firade år 2003 sitt 1100-årsjubileum.
Pskovs tidiga historia är nära förknippad med furstinnan Olga, som år 903 i
Pskov träffade sin blivande man, furst Igor av Kiev – son till Rurik, som
enligt Nestorskrönikan tillsammans med sina bröder kallades till vikingarnas
Gårdarike. Olga var liksom Rurik sannolikt av skandinavisk börd och kom
senare att spela en viktig roll i styrandet av Kievstaten. Hon var den första
medlemmen av furstefamiljen i Kiev som antog kristendomen och blev
sedermera helgonförklarad. Olga är fortfarande – inte minst i Pskov – en
historisk gestalt som väcker intresse och fascination 1 .
Efter Kievstatens sammanbrott kom Pskov att ingå i den novgorodska stadsstaten. Pskov var liksom Novgorod aldrig en del av det tatarisk-mongolska
väldet, något som haft betydelse för dessa regioners fortsatta utveckling. År
1348 frigjorde sig Pskov från Novgorod och bildade en självständig stadsstat i
vilken de fria medborgarna hade förhållandevis långtgående politiska och
juridiska rättigheter. Pskov blev en viktig handelsstad och hade utbredda
kontakter med Hansan.
1
Om de historiska kontakterna mellan Sverige och Pskov finns mer att läsa i Svenska
Institutets faktablad "Sverige och Pskov", som finns utlagd på generalkonsulatets hemsida
(www.sweden.spb.ru).
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Den mäktigaste av de bägge medeltida ryska "vetje-republikerna" var dock
Novgorod, och Pskov kallas i folkmun ännu – särskilt av novgorodborna –
för Novgorods "lillebror" (ry. mladsjij brat). Till skillnad från i Novgorod
skedde anslutningen till Moskvafurstendömet år 1510 utan blodspillan. Under
den stora oredan i Ryssland i början av 1600-talet gjorde Sverige flera
misslyckade försök att erövra Pskov. Hösten 1615 belägrade Gustav II Adolfs
trupper Pskov under nästan tre månader, dock utan att kunna inta staden.
Efter det stora nordiska kriget i början av 1700-talet och de ryska landvinningarna vid Östersjön förlorade Pskov sin betydelse som gräns- och handelsstad och blev en provinsstad i det ryska imperiet. I början av revolutionsåret
1917 utspelades en historisk episod i Pskov som innebar slutpunkten för
Romanovepoken i Ryssland. Den 2 mars 1917 skrev nämligen tsar Nikolaj II
under sin abdikation i en järnvägsvagn på Pskovs station efter att dagen innan
ha stoppats utanför Pskov på väg mot Petrograd. Pskov var ockuperat i tre år
av tyska trupper under andra världskriget. Efter baltländernas självständighet i
början av 1990-talet har Pskov återigen blivit en rysk gränsregion i väst.
Geografi:
Pskovregionen ligger längre västerut än någon annan rysk region med
undantag av Kaliningradområdet. I väst gränsar regionen till Estland och
Lettland, i söder till Vitryssland och i öst och norr till Leningrads, Novgorods,
Tvers och Smolensks län. Den totala gränsen till utlandet är 789 km lång.
Huvuddelen av gränsen till Estland går genom Peipussjön (på ryska delas den
upp i Tjudskoje och Pskovskoje ozero), som efter Ladoga och Onega är den
tredje största sjön i den europeiska delen av Ryssland.
Den norra delen av länet är relativt platt, medan den södra delen är kuperad
och full av sjöar och våtmarker. Den största floden heter Velikaja, och rinner
upp i söder och passerar bl.a. staden Pskov innan den rinner ut i Peipussjön.
Regionen har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar.
Medeltemperaturen i januari är -9º, medan den under den varmaste sommarmånaden juli når upp till +17º.
Kommunikationer:
Det är relativt lätt att ta sig till Pskov. Avståndet från S:t Petersburg är 287
km, vilket med bil normalt tar cirka 5 timmar. Det går också tåg dagligen från
S:t Petersburg (Vitebskij järnvägsstation) till Pskov, vilket likaledes tar 4-5 timmar. För den äventyrslystne kan ett alternativ vara att antingen åka buss från
2(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
S:t Petersburg (avresa morgon och kväll, restid 5-6 timmar) eller åka pendeltåg
med tågbyte i Luga (tre avgångar per dag, restid 5-7 timmar). Ett annat
alternativ är att resa via Tallinn (350 km) eller Riga (285 km). Från Tallinn går
reguljär busstrafik via Tartu. Det förekommer att det uppstår köbildning vid
de av godstrafik hårt belastade gränspassagerna till Estland och Lettland.
Pskov har en egen flygplats, men någon reguljär internationell trafik
förekommer inte. Det ryska flygbolaget Jutair har tillstånd på att bedriva trafik
på linjen Pskov-Moskva.
Efter sovjetmaktens sammanbrott lades båttrafiken på Peipussjön mellan
Pskov och Tartu ner. Sommaren 2002 undertecknades rysk-estniska regeringsavtal som i princip gjorde det möjligt att återupprätta båttrafiken. Trots
att inga legala hinder idag föreligger har dock ännu ingen reguljär båttrafik
inletts. Inledningsvis är tanken att rysk gränspassering ska ske i hamnen Starozhinets söder om Gdov, varifrån färjorna ska fortsätta till Pskov. Vägnätet
inom länet är förhållandevis väl utbyggt. Förutom vägförbindelserna till S:t
Petersburg, Estland och Lettland leder de viktigaste vägarna i länet till de
södra distrikten och vidare mot Vitryssland. I den södra delen av länet passerar också den viktiga transitvägen mellan Moskva och Riga.
Administrativ indelning:
Pskovs län är till ytan den minsta av de nordvästliga ryska regionerna (med
undantag av staden S:t Petersburg och Kaliningrads län), med en areal på
55.300 kvadratmeter – vilket för övrigt är identiskt med ytan av Novgorods
oblast. Från norr till söder är avståndet dryga 400 km, från öst till väst mer än
200 km. Med svenska mått mätt är länet med andra ord stort, och kan jämföras med den sammanlagda ytan av Sveriges sju sydligaste län (Skåne, Blekinge,
Gotland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Halland). Pskovregionen har
under århundradenas lopp ändrat sina gränser ett flertal gånger, och inte minst
under 1900-talet har regionens gränser präglats av instabilitet. Efter revolutionen kom huvuddelen av Pskovregionen att ingå i Leningrads oblast, och
det var först 1944 som Pskovs oblast återupprättades som en separat administrativ enhet. Huvuddelen av Petjorydistriktet hade under mellankrigstiden
ingått i republiken Estland, medan Pytalovodistriktet hade varit en del av
republiken Lettland (under namnet Abrene). Det var dock endast de nordliga
delarna av länet som inledningsvis kom att bilda Pskovs oblast. I söder
tillskapades 1944 istället Velikolukskaja oblast med huvudorten Velikije Luki,
vilken dock likviderades redan 1957 och inkorporerades med Pskovs oblast.
En viss rivalitet mellan de bägge huvudorterna Pskov och Velikije Luki kan än
idag märkas i Pskovregionen.
3(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Pskovs län är idag uppdelat i 26 administrativa enheter. Pskov och Velikije
Luki är de enda större städerna med 203 000 resp. 105 000 invånare. Övriga
distrikt har mellan 6,8 och 39,1 tusen invånare. Runt om de två största
städerna finns också de separata administrativa distrikten (räjongerna) Pskov
och Velikije Luki. Av historiska skäl kan en viss tudelning av länet märkas. De
nordliga delarna har Pskov som huvudort och tenderar att se norrut mot S:t
Petersburg och även västerut mot de baltiska länderna. De södra delarna är i
någon mån mer orienterade i sydlig riktning mot centrala Ryssland och
Vitryssland. I Ryssland genomförs för närvarande en reform av det lokala
självstyret: Folkvalda organ i ska tillskapas på två nivåer, den övergripande
räjongkommunen som rymmer inom sig municipaliteter. Denna reform har
dock starkt ifrågasatts av länsledningen vilken menar att man bör uppskjuta
ikraftträdandet av denna lagstiftning.
Befolkning:
Pskovregionen är med sina 725 000 invånare relativt glest befolkad (15
personer per km²). De till ytan jämförbara länen i södra Sverige som nämns
ovan har en befolkning på mer än 2,3 miljoner. Den demografiska utvecklingen i Pskov har under 1900-talet uppvisat en dramatisk nedgång. År 1913
bodde 2,2 miljoner människor i Pskovguvernementet. Efter revolutioner och
världskrig hade befolkningen 1957 minskat till 1,6 miljoner.
På mindre än ett halvt sekel har invånarantalet därefter nästan halverats. Vid
sidan om sjunkande födelsetal är den viktigaste anledningen till befolkningsminskningen den utflyttning av arbetskraft som skedde till S:t Petersburg och
de baltiska sovjetrepublikerna under 1960- och 70-talen. Enligt vissa
prognoser kan befolkningsantalet till år 2015 ha minskat ytterligare till 650
000. Som en konsekvens av andra världskriget och överdödlighet bland män
är könsfördelningen bland befolkningen fortfarande snedvriden – i länet bor
53,8 % kvinnor och 46,2 % män.
Under de senaste årtiondena har urbaniseringen tilltagit i Pskovregionen. Så
sent som på 1970-talet var landsbygdsbefolkningen i majoritet, men idag bor
c:a 66 % av regionens invånare i städer. Den etniska situationen i Pskov kan
vidare sägas vara ovanligt homogen för Ryssland. Dryga 94 % av befolkningen uppgav sig vid den senaste folkräkningen vara etniska ryssar. Ukrainarna utgjorde 1,8 % och vitryssarna 1,5 %. Den finsk-ugriska folkspillran
setufolket lever i Petjorydistriktet vid gränsen till Estland och Lettland och
uppgår idag på den ryska sidan av gränsen till blott c:a femhundra personer.
4(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Sevärdheter:
Pskovregionen är rik på historiska och kulturella minnesmärken. Staden
Pskov är inte oväntat huvudattraktionen. Trots att staden skadades allvarligt
under andra världskriget har flera kvarter av rysk medeltida bebyggelse bevarats. Stadens kreml (fästning, borg) är magnifikt belägen vid floden Pskovas
utflöde i floden Velikaja, och resterna av vallarna som omgav staden kan
fortfarande beskådas. Pskov är berömt för sina gamla kyrkor, vissa med unika
fresker, men det finns i staden också exempel på profan medeltida arkitektur.
Det mest kända exemplet på bysantinska fresker finns i Mirozjkijklostret.
I Petjory finns ett av de mest kända rysk-ortodoxa klostren – PskovoPetjorskijklostret. Klostret var under mellankrigstiden beläget på estniskt
territorium och drabbades därför inte till en början av de förföljelser mot
kyrkan som bolsjevikerna genomdrev efter revolutionen. I närheten av Petjory
ligger den äldsta bosättningen i regionen – Izborsk – som omnämns i
Nestorskrönikan redan år 862. Det var här som Ruriks bror Truvor bosatte
sig när de tre bröderna kallades från Skandinavien för att styra Ryssland.
Andra historiska städer i den norra delen av Pskovs län som är värda ett besök
är Porchov med sin fästning och staden Gdov vid Pskovsjön (båda dessa
städer var under några år ockuperade av svenska trupper på 1610-talet). I den
södra delen av länet är Velikije Luki historiskt intressant. Gränslandet mot
Vitryssland är känt för sina natursköna sjöar.
För alla ryssar förknippas också Pskovregionen med den ryske nationalpoeten
Alexander Pusjkin, vars släktgårdar Michajlovskoje, Trigorskoje och Petrovskoje tillsammans bildar museikomplexet Pusjkinskije Gory, beläget 110 km
söder om Pskov. Dessa Pusjkinmiljöer från en svunnen tid har blivit en
vallfärdsplats för alla ryssar. En annan rysk kulturpersonlighet som förknippas
med Pskov är kompositören Modest Musorgskij, som föddes i regionen och
vars gård på mödernet idag är museum (i sydöstra hörnet av länet). I
Pljussadistriktet i länets nordliga del finns dessutom ett museum tillägnat
kompositören Rimskij-Korsakov. I länets södra del, i byn Polobino, hade
Sofia Kovaljevskaja sin barndom. Hon blev den första kvinnliga professorn i
matematik i Sverige.
2. Politisk situation:
Allmänt:
5(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Den politiska utvecklingen i Pskov under 1990-talet skiljer sig något från de
flesta andra ryska regioner. De politiska och ekonomiska reformer som
genomfördes i Ryssland under 1990-talet gav inte omedelbart det resultat
befolkningen hade förväntat, något som var särskilt kännbart i den demografiskt och ekonomiskt depressiva Pskovregionen. År 1996 förlorade den av
president Jeltsin utnämnde guvernören Tumanov det första guvernörsvalet till
LDPR:s kandidat – Jevgenij Michajlov – som därmed blev den förste och
hittills ende representanten från LDPR som innehavt en rysk guvernörspost.
Michajlov lämnade sedermera LDPR och blev medlem av det presidenttrogna
partiet Jedinaja Rossija. Under några år kom ändå Pskovregionen i någon mån
att associeras med LDPR:s valframgångar och Michajlovs tidigare
partitillhörighet. Vid valet i november 2000 segrade återigen Michajlov, denna
gång med en mindre övertygande marginal. Vid valet i december 2004 ledde
ett uppdämt missnöje hos befolkningen till att Michajlov efter två
valomgångar till slut misslyckades med att bli guvernör för en tredje
mandatperiod.
Valkampanjen hade stundtals varit ganska dramatisk, inte minst när den
egentlige huvudkonkurrenten till Michajlov – Pskovs borgmästare Michail
Horonen – enligt ett ovanligt beslut i Högsta domstolens presidium
avlägsnades från kandidatlistan bara en vecka före den första valomgången.
Något oväntat – också för honom själv – blev det därför affärsmannen Kuznetsov som gick vidare till den andra omgången. Kuznetsov stod fram till år
2000 nära Michajlov, då vänskapen bröts inför det stundande guvernörsvalet.
Valresultatet i december 2004 visade att pskovborna med god marginal hade
röstat bort sin guvernör. Med ett valdeltagande på 46,1 % fick Kuznetsov 48,8
% av rösterna, medan Michajlov nådde 41,4 % och 8,9 % röstade mot samtliga kandidater. Michajlov vann valet i 12 av 26 valdistrikt, men i centralorterna
Pskov och i sin hemstad Velikije Luki förlorade han stort till Kuznetsov.
Guvernör:
Michail Kuznetsov är med sina 39 år en av de yngsta guvernörerna i Ryssland,
och han torde ha bättre förutsättningar än sin företrädare att utnyttja Pskovregionens geografiska läge och positionera regionen som en intressant
samarbetspartner. Kuznetsov valdes i december 2004 på en mandatperiod
som stäcker sig fram till slutet av år 2009.
Kuznetsov har med sin bakgrund i affärsvärlden en annan profil än sin
företrädare, och har givit prioritering till investeringsfrågor i regionen.
Avsikten verkar dock inte vara att styra investeringsprocessen och använda
6(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
regionala budgetmedel för ändamålet. Kuznetsov har flera gånger understrukit
att de regionala myndigheterna har till uppgift att skapa förutsättningar för
ekonomisk tillväxt och överlämna till företagen att bygga upp ekonomin i
regionen. Tiden får utvisa om denna strategi kommer att lyckas. De första
månaderna som guvernör fick Kuznetsov framför allt ägna sin tid åt sociala
frågor, eftersom ny federal lagstiftning förändrade de sociala transfereringssystemen radikalt från den 1 januari 2005, vilket ledde till stor social oro och
massprotester över hela Ryssland (också i Pskov). Kuznetsovs ambition var
att etablera balans i den regionala budgeten, vilket han till slut också lyckades
med. Den sociala situationen verkar nu ha stabiliserats, och huvuddelen av
budgeten går idag till sociala ändamål.
Lagstiftande församling:
Vid sidan av guvernören styrs Pskovs län av en folkvald lagstiftande församling – oblastduman. Valperioden är fem år och duman har 44 ledamöter (22
platser enligt partilistor och 22 platser tillsätts enligt majoritetsval i
enmansvalkretsar). De senaste dumavalen ägde rum i mars 2007. De partier
som klarade 7%-spärren för att uppnå mandat var Enade Ryssland (45%),
kommunistpartiet (19%), Rättvisa Ryssland (16%) och LDPR (8%).
Valdeltagandet var 40,1%. I enmansvalkretsarna vann kandidater från Enade
Ryssland 18 av de 22 mandaten. Denna gång uteslöts alternativet ”mot
samtliga partier/kandidater” vilket vid förra valet representerade hela 17% av
rösterna.
Från 2005 heter ordföranden i duman Boris Polozov, en av de politiker som
blev invald till oblastduman 2002 av det regionala parti som Kuznetsov
stödde innan de båda blev medlemmar i Enade Ryssland. Den kraftiga
majoriteten för Enade Ryssland torde borga för att oblastduman kommer att
driva en förhållandevis lojal linje gentemot guvernören och inte söka konflikt i
onödan.
Andra politiska organ:
Representant i Pskov för det nordvästra federala distriktet – federal inspektör
– är Aleksander Selivanov. Framtiden för detta organ är dock inte helt tydlig
efter det att presidenten från januari 2005 infört den nya lagstiftningen om
direkttillsättning av guvernörer i de ryska federationssubjekten. De 26 lokala
municipaliteterna i länet leds av en administrationschef eller borgmästare som
i de allra flesta fall väljs vid direkta val. Parallellt sker också val till lokala
representativa/lagstiftande organ. Val till dumorna i städerna Pskov och Velikije Luki skedde samtidigt med valen till oblastduman i mars 2002. Borgmäs-
7(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
tare i centralorten Pskov är Michail Horonen. Som är vanligt i ryska federationssubjekt är förhållandet mellan länsadministrationen och centralortens
stadsadministration stundtals ganska spänt, vilket ofta är ett resultat av oklar
ansvarsuppdelning. För närvarande verkar relationen mellan guvernören och
borgmästaren i Pskov ha normaliserats, och flera av de nytillsatta chefstjänstemännen i länet efter guvernörsbytet har sin bakgrund i staden Pskovs
administration. Den näst största staden i länet, Velikije Luki, har sedan 2004
en folkvald kvinnlig borgmästare, Lidija Golubeva, vilket fortfarande är
relativt ovanligt i Ryssland.
Massmedia:
Massmedia i Pskovs län – liksom på många håll i Ryssland – genomlever svåra
tider, framför allt betingat av finansiella problem men också p.g.a. ett politiskt
tryck att inte förmedla alltför negativ rapportering om tillståndet i regionen. I
Pskovs län finns dock i jämförelse med många andra ryska regioner en förhållandevis stor mångfald av tidningar och andra media som ser som sin uppgift
att analysera och granska makthavarnas agerande. Så var fallet under den tidigare guvernören, och situationen har inte förändrats efter Kuznetsovs valseger. Länsadministrationen ger ut tidningen "Pskovskaja Pravda", medan stadsadministrationen i Pskov numera har slutat vara formell utgivare av "Novosti
Pskova" som därmed har att klara sig på egen hand. Den fristående och
analytiskt inriktade tidningen "Pskovskaja Gubernija" kommer ut en gång i
veckan. Regionala TV-program sänds någon timme per dag på den andra
federala ryska kanalen, och staden Pskov har också några kortare
nyhetssändningar dagligen. Ute i distrikten utkommer tidningar finansierade
av de lokala administrationerna. Internet har givit upphov till att flera
nyhetssajter startats, till vilka nedan adresser ges.
3. Naturresurser och ekonomisk situation:
Naturresurser:
Pskovregionens viktigaste naturresurser är dess skogs- och jordbruksmarker,
vilka följaktligen utgör grunden för näringslivet. Därtill finns i regionen också
fyndigheter av olika byggnadsmaterial som sand och lera samt torv, fisk och
mineralvatten. Torvreserverna i regionen beräknas uppgå till 300 milj. ton,
men idag utvinns årligen endast 30.000 ton.
Näringsliv:
Jordbruket har traditionellt varit den viktigaste näringsgrenen i Pskovregionen, och sysselsätter än idag 21 % av befolkningen. 34 % arbetar inom
8(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
industrin, 17 % inom utbildningssektorn, 15 % inom handel och service, samt
13 % inom sjukvård, kultur och social sektor. Regionen är till 40 % täckt av
skog, vilket gör skogsbruket till en potentiell tillväxtsektor i regionen (45 % av
skogstillgångarna består av barrträd, 35 % björk). En reformering av
regelverket för skogsbruket, vilken bl.a. syftar till att motverka illegal
skogsavverkning, pågår idag på både federal och regional nivå. I
Pskovregionen finns ett flertal militära förband, och den militära sektorn
spelar en viktig om än minskande roll i länets ekonomi.
Mer än 2/3 av all industristruktur finns i städerna Pskov och Velikije Luki och
domineras av verkstads- och metallindustri samt livsmedelsindustri, ungefär
30 % vardera. Elenergi stod för 15 %, lätt industri och byggnadsmaterial för 5
% vardera, mjöl- och foderindustri 3 %, samt skogsindustri 2 %. Under 2006
ökade industriproduktionen med 8 % i länet. Industriföretagen i Pskovregionen har under 1990-talets politiska och ekonomiska omvälvningar i
Ryssland stundtals genomlevt svåra tider, men det finns idag flera exempel på
företag som varit framgångsrika med att modernisera sin produktion och hitta
nya marknader. Ett exempel är företaget "Avar" (Avtoelektroarmatura) i
Pskov, som bl.a. levererar reläer till bilindustrin i hela f.d. Sovjetunionen men
också till Västeuropa. Sömnadsföretaget "Slavjanka" i Pskov tillverkar bl.a.
herrkläder av märket "Truvor" som exporteras till Tyskland och Storbritannien. I Velikije Luki ligger företaget "Protek", som med investerade medel
från Italien bl.a. tillverkar butiksutrustning av glas.
Utrikeshandel:
Pskovregionens geografiska läge gör att handel och transit är sektorer med
stor potential. Enligt handelskammaren passerar 20-26 % av den ryska
godsfrakten genom Pskovs län. På grund av undermålig infrastruktur vid
gräns- och tullkontroll är köerna långa av långtradare på väg in i Ryssland.
Länets egen utrikeshandel uppgick under 2006 till 904 MUSD vilken var en
ökning från året innan med 23%. Exporten svarade för 461 MUSD och
import för 433 MUSD (med reservation för att utrikeshandelsstatistiken för
en enskild rysk region kan vara missvisande). Exporten består till största delen
av mineralbaserade produkter, metaller, bränslen och trävaror. Bland
importvarorna dominerar fordon och maskiner samt textilier och kläder
(vardera 39 % av den totala importen), följda av livsmedel och råvaruprodukter. Det framgår av statistiken mycket tydligt att de baltiska länderna –
av naturliga skäl - är centrala för regionens utrikeshandel, särskilt som
mottagare av regionens exportvaror. Under det första halvåret 2007 var
9(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Estland den ojämförligt största handelspartnern, följt av Lettland, Spanien,
Polen, och Tyskland. Endast 3% av handeln sker med OSS-länderna.
Utländska investeringar:
De utländska investeringarna i Pskovregionen är ännu så länge blygsamma
men har en ökande tendens. Under 2006 mottog länet utländska investeringar
för totalt 38,2 MUSD, vilket var en ökning jämfört med 2005 med 68%.
Huvuddelen (94%) var direktinvesteringar varav krediter utgjorde mer än
60%. Mer än hälften av investeringarna var riktade till ”jordbruk, jakt och
skogsindustri” och 37% till produktion, handel och kommunikationer. De
viktigaste investeringarna i Pskovs län har kommit från Lettland (57%),
Estland (19%), Danmark (11%), USA (9%) och Tyskland (3%). Ansvaret för
främjandet av utländska investeringar har Kommittén för investeringar och
dess ordförande Igor Semjonov. (Mer info. på http://invest.pskov.ru/).
4. Samarbetet med Sverige:
Utvecklingssamarbetet:
Sida utbetalade under perioden 1998-2007 sammanlagt dryga 38 MSEK (mer
än 20 olika projekt) i Pskovs län inom utvecklingssamarbetet med Centraloch Östeuropa. Till de specifika Pskovprojekten ska dock tilläggas även de
projekt som genomförs parallellt i flera regioner i nordvästra Ryssland, såsom
Swedesurveys lantmäteriprojekt.
Bland pågående eller nyligen avslutade projekt kan nämnas ett projekt mellan
utbildningskommittén i Pskovs län och Adoptionscentrum som strävar efter
att förbättra möjligheterna för barnhemsbarn att anpassa sig till ett normalt liv
efter det att de vid myndig ålder lämnat barnhemmet. Under 2007 avslutas ett
projekt mellan den sociala kommittén i länet och Zenit International samt
högskolan i Östersund inriktat på moderna metoder inom socialt arbete.
Likaså avslutas under 2007 projekt som syftat till att öka de gränsöverskridande samarbetena mellan Pskov och grannländerna i väst där även
Skånes och Östergötlands län deltagit.
Ett stort svenskfinansierat projekt som avslutas under 2008 genomförs av
länets skogskommitté, Världsnaturfonden och StoraEnso. Målet är att
utveckla och implementera ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart
skogsbruk i regionen.
10(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Fram till nyligen fanns en lektor i svenska språket, utsänd av Svenska
Institutet, vid det pedagogiska institutet i Pskov. Inom Östersjöstaternas råd
finns långtgående planer på att sprida Eurofacultysamarbetet till Pskov.
Projektet, som stödjer den högre utbildningen av jurister, statsvetare och
ekonomer, har tidigare genomförts i de baltiska länderna och pågår även i
Kaliningrad.
Vänortssamarbete:
Dalarnas län har sedan 1994 ett samarbetsavtal med Pskovs län. Även
landstinget i Dalarna och några utbildningsanstalter i länet har haft kontakter
med Pskov. I maj 2005 besökte dåvarande landshövdingen Ingrid Dahlberg
Pskov. Året därpå besökte guvernör Kuznetsov Dalarna. Norrtälje kommun
har ett vänortsavtal med staden Pskov sedan 1993, och samarbete pågår bl.a.
inom näringslivs-, kultur- och utbildningsområdet. Falu kommun har i första
hand kontakter med Pskovdistriktet/räjongen.
Svenska investeringar:
Det finns i dagsläget relativt få svenska direktinvesteringar i Pskovs län.
StoraEnso har genom ett lokalt bolag avverkningsrätter på några platser i länet
och har som nämnts ovan deltagit i ett biståndsprojekt inriktat på
skogsnäringen. En tendens är dock att svenska näringslivsintressen söker sig
in i Pskovregionen genom baltiska dotterbolag. Ett sådant exempel är AB
Welna Andrén Plastteknik, som via ett lettiskt bolag tillsammans med en rysk
partner bildat företaget "Andrén-Pskov", och tillverkar förvaringskärl av
glasfiber till kemisk industri. Ett liknande svensk-ryskt samarbete via ett
lettiskt bolag finns i Velikije Luki, där företaget "Most v Velikije Luki"
tillverkar arbetskläder. Handelskammaren i Pskov har tillsammans med
Sydsvenska Handelskammaren drivit ett samarbetsprojekt. Den 24-27 maj
2005 genomförde generalkonsulatet i samarbete med Exportrådet och
Handelskammaren i Pskov den största svenska näringslivssatsningen någonsin
i regionen – Svenska affärsdagar i Pskov – med över 20 deltagande svenska
företag.
5. Adresser och telefonnummer:
Administrationen för Pskovs län:
adress: ul. Nekrasova 23, 180 001 Pskov
Tel. (8112) 69 97 58
Dmitrij Vladimirovitj Sjakhov,
viceguvernör, ansvarig bl a för internationella relationer
11(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
tel. (8112) 665337; fax (8112) 199729, e-mail: [email protected]
Länsadministrationens sajt: http://www.pskov.ru
Investeringar i Pskovs län: http://www.invest.pskov.ru
Administrationen i Pskovs stad:
adress: ul. Nekrasova 22, 180 001 Pskov
Borgmästare Mikhail Jakovlevitj Horonen,
tel: +7-8112-66 26 67
e-post: [email protected]
Avdelningen för protokollfrågor och utlandskontakter
Tatjana Rumjantseva
tel: +7-8112-22 27 40
fax: +7-8112-16 49 67
e-mail: [email protected]
websajt: http://www.gorodpskov.ru
Ryska utrikesdepartementets representation i Pskov:
Sergej Jefimenko
adress: ul. Nekrasova 23, 180 001 Pskov
tel: +7-8112-16 14 37
fax: +7-8112-16 30 98
e-mail: [email protected]
Lettlands konsulat:
konsul Gints Serafimovičs
adress: ul. Narodnaja 25, 180 016 Pskov
tel: +7-811 2 725 390, 811 2 725 394, 811 2 725 392 (telefonsvarare)
fax: +7-811 2 725 391
e-mail: [email protected]
Estlands konsulat:
konsul Leo Tõnetalo och svensktalande konsul Carl Eric Laantee Reintamm
adress: ul. Narodnaja 25, 180 016 Pskov
tel: +7-8112-725 380
fax: +7-8112-725 380
e-mail: [email protected]
Handelskammaren i Pskovs län:
President Vladimir Zubov;
12(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
chef för utrikes- och informationsavdelningen - Tatjana Trosjkova
adress: ul. Sovjetskaja 15A, 180 000 Pskov
Tel & fax: +7-8112-66 00 52, 66 38 63
e-mail: [email protected]
websajt: http://www.cci.pskov.ru
тел/факс: (8112) 66-00-52, 66-38-83,
Pskovs museum (historia, arkitektur, konst):
chef Natalja Dubroskaja
adress: ul. Nekrasova 7, 180 000 Pskov
tel/fax: +7-8112-16 44 95
e-mail: [email protected]
Pusjkinmuseet i Michajlovskoje:
chef Georgij Vasilevitj
tel/fax: +7-81146-219 50
websatj: http://www.pushkin.ellink.ru
Inkvartering:
Hotel Heliopark Old Estate (”Starye Kvartaly”) (hotell av europeisk klass)
adress: Verchne-Beregovaja 4, Pskov
tel +7-8112-79 45 45, 79 45 55
e-mail: [email protected]
websajt: http://www.heliopark.ru/pskov
Hotell Pleskov (nybyggt charmigt hotell beläget vid Pskovsjöns strand)
byn Petjki, Petjorskijdistriktet
tel: +7-8112-79 34 74, fax: +7-8112-79 34 76
e-mail: [email protected]
websajt: http://www.pskovcontinen.ru/hotel
Hotell Rizjkaja: (prisvärt hotell i sovjetisk stil med upprustade rum)
adress: Rizjkij prospekt 25, 180 016 Pskov
tel: +7-8112-46 22 23 el. 46 15 52, fax: +7-8112-46 23 01
e-mail: [email protected]
websajt: http://www.pskov-hotel.narod.ru
Hotell Oktjabrskaja: (centralt beläget hotell utan större charm)
adress: Oktjabrskij pr. 36, 180 000 Pskov
tel: +7-8112-16 42 46
13(14)
Sveriges Generalkonsulat
Sankt Petersburg
Promemoria
2007-11-133
Hotell Edem (litet hotell ägt av fabriken Avar, begränsad tillgänglighet)
adress: ulitsa Rotnaja 44
tel/fax: +7-8112-16 39 57
Restauranger:
Bavarija, ul. Sovjetskaja 83, tel. +7-8112-16 86 78
Jevropejskoje, pl. Pobedy, tel. +7-8112-16 55 80
Kalejdoskop, Sirenevyj bulvar 1A, tel. +7-8112-53 70 20 el. 53 71 30
Mustang, Oktjabrskij pr. 15, tel. +7-8112-72 32 33
Olimpija, Oktjabrskij pr. 30A, tel. +7-81122-397 31
Rus, Kreml (Vlasjev-tornet), tel. +7-8112- 72 03 85 el. 72 00 90
Andra websajter: (i några fall finns engelska versioner)
Stadsduman i Pskov: http://www.pskovduma.ellink.ru
Staden Velikije Luki: http://www.vluki.ru
Navigator (pol. analys/monitoring): http://www.navigator.pskovregion.org
Turistinformation: http://www.tourism.pskov.ru
PAI (nyhetsbyrå): http://www.inform.pskov.ru
PLN (nyhetsbyrå): http://www.pln.pskov.ru
Pskovskaja Gubernija (tidning): http://www.gubernia.pskovregion.org
Pskovskaja Pravda (tidning): http://www.pravda.pskov.ru
14(14)
