Anna Johansson 920604-5xxx
Elin Johannesson 931030-1xxx
Carin Carlsson 810519-6xxx
Petra Andersson 701108-6xxx
Montenegro
En ekonomisk landanalys
Nationalekonomi
NEGA01 - Globalisering och utveckling
0
Sammanfattning
Montenegro har ett förflutet i det forna Jugoslaviska riket. Fram till tidigt 2000-tal har landet
präglats av inbördeskrig, men är nu ett land på uppgång. Dock är korruption fortfarande något
som är problematiskt i landet och de statliga institutionerna väcker inget tillit hos befolkningen.
De ekonomiska klyftorna är stora mellan de olika delarna i landet. Där centrala och södra
delarna är rikare än de norra. Förhoppningarna är att komma tillbaka till levnadsstandarden
som var innan inbördeskriget, och därefter öka.
1
Innehållsförteckning
1.
Inledning ............................................................................................................................... 3
2.
Teori ..................................................................................................................................... 3
2.1.
Korruption ...................................................................................................................... 3
2.2.
Dualekonomi .................................................................................................................. 3
2.3.
Social infrastruktur ........................................................................................................ 3
2.4.
Ekonomisk tillväxt ......................................................................................................... 4
3.
Metod .................................................................................................................................... 4
4.
Empiri ................................................................................................................................... 4
4.1.
Geografi ......................................................................................................................... 4
4.1.
Landets historia .............................................................................................................. 5
4.2.
Politik ............................................................................................................................. 5
4.3.
Utbildning ...................................................................................................................... 6
4.4.
Välstånd ......................................................................................................................... 7
4.5.
Arbetsmarknaden ........................................................................................................... 7
4.6.
Ekonomi/Handel ............................................................................................................ 8
4.7.
BNP ................................................................................................................................ 9
5.
Analys ................................................................................................................................. 11
6.
Källförteckning ................................................................................................................... 14
2
1. Inledning
Vårt syfte med denna uppgift är att undersöka Montenegros tillväxtfaktorer och vad det är som
hindrar landet från tillväxt. Fokus kommer att ligga på några olika frågeställningar så som:
- Landets politik och korruption
- Internationell handel/direktinvesteringar
- Landets ekonomi
- Landets utveckling
2. Teori
2.1. Korruption
Korruption är en rättsosäkerhet och ineffektivitet i landets institutioner som uppstår genom att
någon högt uppstående för egen eller annans vinning t.ex. ger eller tar emot mutor eller
använder sig av utpressning. Korruption är vanligt i stater där lojalitet är svag eller
institutionerna har svagt kunnande. Bland myndigheter används det som ett politiskt medel för
att konkurrera ut oppositioner och konkurrenter. Korruption gör att utvecklingen i ett land
hävdas och det bidrar till ostabillitet och osämja i myndigheter som gör att utvecklingen går åt
fel håll. Korruption kan mätas med ett ”korruptionsindex”, där desto högre poäng landet har
desto bättre är landet att motverka korruption.
2.2. Dualekonomi
Dualekonomimodellen, modellen visar att U-länders ekonomier kan delas upp i två sektorer, en
traditionell sektor inriktad på självhushåll och en modern kapitalistisk sektor. Den traditionella
sektorn stagnerar och den moderna kapitalistiska sektorn har positiv tillväxt. Skillnaden i de
sektorerna är att i den traditionella delas inkomsten lika mellan arbetare, vanligtvis familjen. I
den moderna anställs arbetskraft tills värdet är lika med arbetarna marginalprodukt med en lön
på existensminimum. Den moderna sektorn kan rekrytera arbetskraft så länge utbudet av
arbetskraft från den traditionella sektorn är större än efterfråga från den moderna sektorn. Där
efter kommer lönerna i den moderna och traditionella sektorn att stiga. Då upphör modellen att
ha relevans. (Bigsten 2011b)
2.3. Social infrastruktur
Hall och Jones hypotes visar vad som bestämmer nivån på investeringar i fysiskt kapital och
humankapital för, och vad som bestämmer produktivitetstillväxten.
3
Social infrastruktur är de institutioner och politik som bestämmer kvaliteten på den ekonomiska
miljön inom vilken individen bygger upp humankapital och företag ökar fysiskt kapital och
producerar. Miljön bör stödja produktiva aktiviteter och uppmuntra kapitalbildning, utbildning
och införandet av nya och bättre teknologier. Producenter tillåts ta hand om den fulla
ersättningen för sin produktion och de behöver inte investera i resurser för att förhindra
kostnader för korruption. För att få investerarna att känna sig säkra är det viktigt med säkra
äganderättigheter. För att få investerare krävs en policymiljö där den ekonomiska politiken bör
utveckla och upprätthålla effektiva marknader och att upprätthålls makroekonomisk stabilitet
och öppenhet. Det behövs även en miljö med effektiva, stödjande institutioner som grund för
att öka informationen och tjänster för ekonomiska aktörer. För att få bra tillväxtstödjande
institutioner krävs det att statstjänstemännen har god kunskap och att institutionerna inte styrs
av externintressegrupper. Med särintressen i centrum kommer det att uppstå ineffektivitet som
kommer att göra investerarna försiktiga (Bigsten 2011c). Korruption kan ha mycket negativa
effekter (Bigsten & Moene, 1996).
2.4. Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk tillväxt har sin grund i tillväxt i produktionsfaktorer som arbetskraft, humankapital,
fysiskt kapital och naturresurser, tekniska framsteg och allokering av produktionsfaktorerna.
(Bigsten 2011d). Negativt för tillväxt, inkomstfördelning och fattigdomsbekämpning är att
försumma jordbruket (Bigsten 2011e).
3. Metod
För att hitta information om Montenegro har vi först och främst använt oss av olika
Internetkällor där vi har valt de, vad vi anser, som mest tillförlitliga sidorna. Empirin har vi till
största delar hämtat från Arne Bigstens bok ”Utvecklingens ekonomi och politik”, upplaga 2:1.
Vi har även hämtat information från föreläsningstillfällena under våren.
4. Empiri
4.1. Geografi
Montenegro ligger på balkanhalvön, som finns beläget i sydöstra Europa, och är den minsta
delrepubliken av sex som förut ingick i forna Jugoslavien. Landets yta är endast 13 812 km2,
4
med en kustremsa på cirka 20 mil utmed Adriatiska havet. Landet präglas av höga berg och
Europas djupaste raviner som skapats av Tarafloden. Invånarantalet är cirka 632 000 och 63 %
av dem bor i städerna. Huvudstaden heter Podgorica med 24 % av landets invånare.
Montenegro är multietniskt med folkgrupperna montenegriner 45 %, serber 29 %, bosnier 9 %,
albaner 5 % och övriga (romer och kroater) 12 %. Angränsande länder är Kroatien, BosnienHercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien (Landguiden 2013).
Bild 1
4.1. Landets historia
Som tidigare sagts var Montenegro en delstat i Jugoslavien. När den dåvarande ledaren Tito
dog år 1980 blev landets problem tydliga samtidigt som landet drabbades av en ekonomisk kris.
Folket gjorde uppror på grund av kommunismen som då rådde, vilket resulterade i ett
inbördeskrig som startade år 1991. Jugoslavien upplöstes och delades in i sex självständiga
republiker. Under åren 2003-2006 var Montenegro och Serbien en sammanbunden republik för
att sedan 2006 efter en folkomröstning i Montenegro bli två självständiga republiker
(Landguiden 2013).
4.2. Politik
Montenegro är en parlamentarisk demokrati och garanterar ett självständigt rättväsende, vilket
fastställer skydd för minoriteter och de mänskliga rättigheterna. Alla medborgare över 18 år är
röstberättigade om de har bott i landet i över två år. Presidenten, som idag är Filip Vujanović,
5
väljs av folket och sitter i en femårsmandatperiod. I presidentens uppgifter ingår det att
representera Montenegro utomlands, vara överbefälhavare, utlysa nyval och föreslå
regeringschef som sedan godkänns av parlamentet (Utrikesdepartementet 2011).
År 2006 blev Montenegro, efter en folkomröstning, självständigt från Serbien. Två år senare
ansökte landet om medlemskap i EU. Dessa förhandlingar började officiellt den 29 juni 2012
(Sveriges ambassad 2013). Inför förhandlingarna skärpte EU kraven mot korruption och
organiserad brottslighet på grund av tidigare misstag i medlemsförhandlingarna med Bulgarien
och Rumänien. Regeringschefen Milo Ðukanović lovade att ta itu med dessa krav, vilket var
svårare än han först hade tänkt sig. Ðukanović är troligen inte rätt man för jobbet, då han
misstänkts ha kopplingar med maffian. Italienska myndigheter påstår att Ðukanović är
inblandad i cigarettsmuggling, men detta har ännu inte kunnat bevisas. Dock står det klart att
vid privatiseringar i mitten av 2000-talet fick hans familj till en låg kostnad ta över Prva Bank
som idag är landets största bank. En antikorruptionsgrupp har kommit fram till att banken har
gjort förmånliga lån utav offentliga medel till stor del av Ðukanović familjen och närstående
personer. Korruptionen är utbredd och är en av samhällets största problem. En annan utmaning
inför medlemskapet i EU är att få igenom alla nya lagar och se till att dessa efterföljs
(Landguiden 2013). Dagens myndigheter är svaga och oerfarna. Öppenhet, utbildning, förhöjd
personalkapacitet och mer resurser krävs för att få bukt med dessa problem.
”Anklagelser om oegentligheter i samband med valet har dock inte följts upp av myndigheterna, vilket
gör att förtroendet för de demokratiska institutionerna urholkats” (UD 2011).
4.3. Utbildning
Den nioåriga grundskolan är obligatorisk och kostnadsfri, men studielitteraturen får bekostas
själva. I åldrarna 5-14 år går endast 89 % i skolan, siffran sjunker till 69 % i åldern 15-19 år
och vid universitetsålder är det endast 3,5 % av befolkningen som läser vidare. År 2009 var det
endast 8 av 25 000 som var av romerskt ursprung som läste vid universitetet (UD 2011).
6
Tabell 1
(Monstat 2011)
4.4. Välstånd
Tabellerna nedan visar hur fattigdomen är utbredd i landet att de norra delarna av landet är
betydligt fattigare än de södra och centrala delarna.
Tabell 2
Tabell 3
(Monstat 2011)
4.5. Arbetsmarknaden
År 2012 var arbetslösheten uppe i 20 %, vilket är lägre än i början av 2000-talet då det var
uppe på 33 %. Arbetslösheten har sjunkit tack vare turismen. Genomsnittslönen ligger på 475
euro, som är en minskning från föregående år. För att kunna ta del av de sociala rättigheterna
krävs det en anställning. (Landguiden 2013). Dock när arbetsgivarna måste betala pension- och
sociala avgifter väljer dem ibland att inte registrera sin arbetskraft (UD 2011). I Montenegro
har arbetsstyrkan flyttat från landsbygden till staden, 1961-2004 minskade arbetskraften inom
jordbruket från 53,6 % till 8,8 % (Ec.europa.eu 2006).
7
4.6. Ekonomi/Handel
Natos bombkrig år 1999 mot Kosovo resulterade i att även Montenegros infrastruktur
förstördes, särskilt sjukvården. Privatkliniker startades men är för dyra för den vanliga
medborgaren, därför blev det vanligt att betala mutor till läkarna för att få bra vård. Brist på
bränsle och andra varor ledde till smuggling och svartjobb som idag är svårt att bli av med.
Trots detta ser montenegrinerna ljust på framtiden. Redan innan självständigheten beslöt
Montenegro år 1999 att gå ifrån den jugoslaviska dinaren och istället använda sig av den tyska
D-marken som officiell valuta för att komma ifrån inflationen. Sedan år 2002 är euron den
officiella valutan, även fast de inte är medlemmar i EU och valutasamarbetet i EMU. Redan då
upplevs Montenegro som ”självständigt”. Olika ekonomiska reformer har genomförts som till
exempel moms på 17 %, endast 7 % inom turistsektorn, 9 % i företagsskatt som är regionens
lägsta. Inkomstskatten ligger på 9 % (Landguiden 2013), under 2013 kommer dock skatten för
de som tjänar över 720 euro att ligga på 15 %. (Karanovic & Nikolic 2013) Den genomsnittliga
levnadsstandarden i Montenegro är ännu inte uppe i de värden som innan Jugoslaviens
sönderfall, men den ekonomiska utvecklingen har gått snabbare än i Serbien. Privatiseringen av
företagen har gått snabbt, redan vid självständigheten år 2006 var 70 % av företagen
privatägda. Tre år senare var banker, telebolagen och oljeindustrin helt privatiserat. Under hela
2000-talet har statens budgetunderskott varit ett problem. Löneökningar till statligt anställda,
underskott i sjukförsäkrings- och pensionssystemet och subventioner till statliga företag ligger
till grund för detta underskott. Nedgången i världsekonomin har gjort det svårare med
privatiseringen i Montenegro. Landet håller på att utvecklas till en marknadsekonomi, men
hindras av den statliga sektorn. Det största företag aluminiumverket KAP blev en dålig affär
när det såldes till den ryske Oleg Deripaska. För att undvika konkurs valde Montenegros
regering år 2012 att köpa tillbaka KAP.
Landets tillgångar är främst naturtillgångar som mineraler och är självförsörjande på kol. Vid
kusterna finns det mesta av jordbruket, som främst består av citrusfrukter, oliver, vindruvor och
plommon. Även spannmål odlas här. Investeringar i jordbruket har minskat. Största delen av
jordbruket är privat, sysselsätter endast 1,5 % av arbetskraften.
8
Tabell 4
Ämne
Enheter
Skala
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Total investering
Importen av varor och tjänster
Export av varor och tjänster
Bytesbalansen
Bytesbalansen
Procent av BNP
25,445 33,806 40,671 27,121 22,793 19,533 20,21
Procentuell förändring
46,736 33,468 15,268 -30,14 -3,134 3,138 0,134
Procentuell förändring
18,858 12,01 -2,236 -22,74
7,41
14,6 -1,333
U.S. dollars
Miljarder -0,846 -1,451 -2,259 -1,156 -0,942 -0,798 -0,755
Procent av BNP
-31,342 -39,497 -49,755 -27,852 -22,882 -17,729 -17,645
International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, April 2013
Industrin bestod år 2010 till nästan en femtedel av BNP och sysselsatte lika stor del av
arbetskraften. Montenegro lider av underskott i både handels- och bytesbalansen. Tack vare
turismen minskade underskottet under år 2011 för att senare stiga igen då landet importerade
mer än de exporterade. Exporten sjönk rejält på grund av handelspartnernas kriser som till
exempel Italien och Grekland. Deras export består främst av olika basvaror, råvaror och
metaller, medan importen består av framförallt maskiner och transportutrustning, livsmedel och
bränsle.
4.7. BNP
Figur 1
Som vi kan se på bilden ovan hade Montenegro en stor tillväxt under år 2007, som faktiskt var
den snabbaste tillväxten i hela Europa. Detta på grund av direktinvesteringar från Ryssland och
Storbritannien. Grafen visar även att det hände något under år 2009. Det var då den globala
finanskrisen var, vilket drabbade landet hårt. Under 2010 till 2011 återhämtade sig ekonomin
men kom av sig igen år 2012 i och med krisen i Europa (Landguiden 2013).
EU-kommissionen uppskattar att år 2013 endast har en tillväxt på låga 0,8 %, på grund av att
KAP aluminiumfabrik, som är en av landets främsta inkomstkällor, troligtvis kommer att
9
stänga. En annan orsak är också att Montenegros stora handelspartner Europa befinner sig i en
ekonomisk kris (UD 2011).
Korruption är en rättsosäkerhet och ineffektivitet i landets institutioner som uppstår genom att
någon högt uppstående för egen eller annans vinning t.ex. ger eller tar emot mutor eller
använder sig av utpressning. Korruption är vanligt i stater där lojalitet är svag eller
institutionerna har svagt kunnande. Bland myndigheter används det som ett politiskt medel för
att konkurrera ut oppositioner och konkurrenter. Korruption gör att utvecklingen i ett land
hävdas och det bidrar till ostabillitet och osämja i myndigheter som gör att utvecklingen går åt
fel håll. Korruption kan mätas med ett ”korruptionsindex”, där desto högre poäng landet har
desto bättre är landet att motverka korruption.
Dualekonomimodellen, modellen visar att U-länders ekonomier kan delas upp i två sektorer, en
traditionell sektor inriktad på självhushåll och en modern kapitalistisk sektor. Den traditionella
sektorn stagnerar och den moderna kapitalistiska sektorn har positiv tillväxt. Skillnaden i de
sektorerna är att i den traditionella delas inkomsten lika mellan arbetare, vanligtvis familjen. I
den moderna anställs arbetskraft tills värdet är lika med arbetarna marginalprodukt med en lön
på existensminimum. Den moderna sektorn kan rekrytera arbetskraft så länge utbudet av
arbetskraft från den traditionella sektorn är större än efterfråga från den moderna sektorn. Där
efter kommer lönerna i den moderna och traditionella sektorn att stiga. Då upphör modellen att
ha relevans. (Bigsten 2011b)
Hall och Jones hypotes visar vad som bestämmer nivån på investeringar i fysiskt kapital och
humankapital för, och vad som bestämmer produktivitetstillväxten.
Social infrastruktur är de institutioner och politik som bestämmer kvaliteten på den ekonomiska
miljön inom vilken individen bygger upp humankapital och företag ökar fysiskt kapital och
producerar. Miljön bör stödja produktiva aktiviteter och uppmuntra kapitalbildning, utbildning
och införandet av nya och bättre teknologier. Producenter tillåts ta hand om den fulla
ersättningen för sin produktion och de behöver inte investera i resurser för att förhindra
kostnader för korruption. För att få investerarna att känna sig säkra är det viktigt med säkra
äganderättigheter. För att få investerare krävs en policymiljö där den ekonomiska politiken bör
utveckla och upprätthålla effektiva marknader och att upprätthålls makroekonomisk stabilitet
och öppenhet. Det behövs även en miljö med effektiva, stödjande institutioner som grund för
att öka informationen och tjänster för ekonomiska aktörer. För att få bra tillväxtstödjande
10
institutioner krävs det att statstjänstemännen har god kunskap och att institutionerna inte styrs
av externintressegrupper. Med särintressen i centrum kommer det att uppstå ineffektivitet som
kommer att göra investerarna försiktiga (Bigsten 2011c). Korruption kan ha mycket negativa
effekter (Bigsten & Moene, 1996).
Ekonomisk tillväxt har sin grund i tillväxt i produktionsfaktorer som arbetskraft, humankapital,
fysiskt kapital och naturresurser, tekniska framsteg och allokering av produktionsfaktorerna.
(Bigsten 2011d). Negativt för tillväxt, inkomstfördelning och fattigdomsbekämpning är att
försumma jordbruket (Bigsten 2011e).
5. Analys
Montenegro ligger beläget vid det Adriatiska havet och är ett land med både berg och vatten.
De här geografiska förhållandena gör att möjligheten till rikedom och välstånd är olika var i
landet befolkningen befinner sig. I norr bor 27 % av befolkningen och hälften av dem är fattiga,
det kan bero på att här är landet mestadels bergigt med några av Europas djupaste raviner,
vilket gör det svårare för befolkningen att bedriva jordbruk och försörja sig. I den centrala
delen ligger landets huvudstad Podgorica, här bor 24 % av landets befolkning. Även i den
centrala delen är fattigdomen hög för att stora förflyttningar från den traditionella sektorn till
den moderna har skett under en längre tid. Det gör att efterfrågan på arbetsmarknaden ökar som
i sin tur leder till brist på jobb i städerna med risk för många informella jobb. Här kan det
funderas på om inte det skulle satsas mer på den traditionella då det kan vara negativt för
tillväxten att försumma jordbruket. Investeras det i jordbruket för att göra det mer lönsamt kan
det i framtiden kanske kunna öka arbetskraften med mer än de 1,5 % det är idag. Det skulle
leda till lägre arbetslöshet och mindre klyftor i samhället och fler barn i skolan.
I de södra delarna är det Medelhavsklimat och det gynnar jordbruket. 22 % av landets
befolkning finns här och endast 15 % är fattiga. Det kan antas att dessa siffror är missvisande
eftersom inom jordbruket finns arbetet inom familjen och då är inte alla arbetare registrerade.
Det kan också bero på att lyxturismen längs kusterna ger stora inkomster till den delen av
landet. Men efter den senaste krisen i Europa har turismindustrin stagnerat, eftersom
investeringar har uteblivit. Det leder till att jobben minskar och fattigdomen ökar. Närheten till
kusten har gjort att landet har kunnat hålla ner transportkostnaderna, vilket gör att landet både
kan exportera och importera varor billigt. Landets marknad vidgas och det säljs mer varor än i
autarki, tillväxten ökar. Men i de norra delarna är infrastrukturen försämrad på grund av Natos
11
bombning i Kosovo under sena 90-talet, som också kan vara en av de anledningar till varför
den norra delen är fattigare än de södra och centrala delarna.
När Montenegro 2006 blev självständigt och en demokrati skärptes tillsynen i myndigheterna,
något Montenegro behöver utveckla ytterligare inför ett medlemskap i EU. Största problemet i
landet är svaga institutioner vilket medför återhållsamhet i investeringar, såsom direkta och
privata. Investeringar är en viktig punkt när det gäller tillväxt, framförallt vid långsiktigt
tänkande, därför är det viktigt att både andra länder och befolkningen vågar investera i landet.
Korruptionen är utbredd och har genomsyrat hela landet. Speciellt efter Natos bombning, då
smuggling och svartjobb fick grepp om landet. Regeringschefens misstänka kopplingar till
maffian gör att befolkningen tappar förtroende och tillit för institutionerna. Även sjukvården
har präglats av korruption som gör att klyftorna mellan befolkningen ökat. När stora delar av de
statliga medlen försvinner i korruptionen resulterar i att de bidrag som skulle kunna bidra till
ökad tillväxt minskar. Pengarna används helt enkelt på fel saker. För att få bukt med det här
behövs ökad insyn och utbildning hos myndigheterna som gör att tilliten så småningom
kommer att stärkas. Och lägger man där till mer säkrande äganderätter och makroekonomisk
stabilitet kommer det att resulterar i ökade investeringar och framtidstro i landet. Ett
medlemskap i EU är ett bevis på att landet tagit itu med de svaga institutionerna och
korruptionen. Landet får en annan stämpel på sig. Medlemskapet kommer leda till att fler vill
utbilda sig för att det är enklare att förflytta arbetskraft mellan EU:s övriga länder.
Den låga utbildningen, som de flesta i befolkningen har, bidrar till den höga fattigdom som
finns i landet idag. Tabell 1 ovan visar på det här. En orsak till det låga antalet studerande kan
bero på att befolkningen inte har råd att köpa den studielitteratur deras barn behöver eller att de
behövs hemma för att hjälpa till med försörjningen av hushållet, det här trots att grundskolan är
obligatorisk. Högre utbildning behövs för en snabbare tillväxt då exempelvis sparandet,
konsumtionen och skatten ökar i och med en högre lön. Den högre skattesatsen för de med
högre inkomst som kommer att vara i kraft under 2013 kan dock ifrågasättas om de extra
pengarna som kommer in till staten försvinner till korruption. Eller om de gjort mer nytta i den
enskilde medborgarens ägo, där de kan gå till konsumtion eller eget sparande för att i framtiden
kunna bli eventuell investering. Och därmed snabba på utvecklingen.
Den höga arbetslösheten har sjunkit tack vare den ökade turismen men kommer troligen öka
eftersom turismverksamheten har stannat av i samband med eurokrisen. Ett annat orosmoment
är privatiseringen av alla statliga bolag eftersom det visade sig vara en kostsam historia. T.ex.
12
när KAP tvingades köpas tillbaka av staten för att undvika konkurs och ytterligare ökad
arbetslöshet. Även exporten till kringliggande länder har minskat betydligt de senaste åren, och
det har i sin tur gjort att arbetslösheten har ökat ytterligare när efterfrågan på de exporterade
varorna har minskat. Men tack vara att även importen har minskat så har inte landet försämrat
sin bytesbalans nämnvärt. I framtiden förväntas tillväxten bli låg om inte staten kan få tag på en
investerare för KAP. Det som talar för att landet trots prognosen om låg tillväxt är de låga
företagsskatter och moms som uppmuntrar till utländska investeringar. I samband med
investeringar kommer den stagnerade turismnäringen ta fart. Det kommer att resultera i högre
tillväxt än förväntat.
13
6. Källförteckning
Bigsten, A. (2011a). Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs
Bigsten, A. (2011b). Utvecklingens ekonomi och politik, 2(1): 63. Malmö: Holmbergs.
Bigsten, A. (2011c). Utvecklingens ekonomi och politik, 2(1): 70-73. Malmö: Holmbergs.
Bigsten, A. (2011d). Utvecklingens ekonomi och politik, 2(1): 83. Malmö: Holmbergs.
Bigsten, A. (2011e). Utvecklingens ekonomi och politik, 2(1): 68. Malmö: Holmbergs
Bigsten, A. & Moene, K.-O. (1996).”Growth and Rent Dissipation: The case of Kenya”,
Journal of African Economies 5(2)
European commission. (2006). Montenegro: Country Report, 5. Germany: Arcotrass.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/applicant/montenegro_en.pdf. [2013-0515]
Karanovic & Nikolic. (2013). Tax newsletter. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.karanovic-nikolic.com/2013/02/22/tax-newsletter-serbia-andmontenegro-february-2013/ [2013-05-20]
Landguiden. (2013). Montenegro. [Elektronisk] Stockholm: Utrikespolitiska institutet.
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Montenegro [2013-05-20)]
Sveriges Ambassad (2013). Landfakta Montenegro. Belgrad: Sveriges Ambassad.
Tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/svSE/Ambassader/Belgrad/Landfakta/Om-Montenegro/ [2013-05-23]
Transperency International. (2012). Governments must priorities the fight against corruption,
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.transparency.org/cpi2012/results [2013-05-23]
Utrikesdepartementet.(2011). Mänskliga rättigheter i Montenegro. Stockholm:
UD. Tillgänglig: http://manskligarattigheter.dynamaster.se/sv/manskliga-rattigheter-ivarlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/europa-och-centralasien?c=Montenegro
[2013-05-23]
Figur 1: Trade and economics. (2013). Montenegro GDP per capita. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.tradingeconomics.com/montenegro/gdp-per-capita [201305-20]
Bild 1: Serbia Montenegro Latitude and Longitude Map. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.mapsofworld.com/lat_long/serbia-montenegro-lat-long.html [2013-0527]
14
Tabell 1-3: Monstat, Statistical office of Montenegro, Poverty analysis in Montenegro
2011, table 10, 5 ,2 [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.monstat.org/eng/page.php?id=340&pageid=73 [2013-05-27]
Tabell 4: World Economic and Financial Surveys World Economic Outlook Database.
[Elektronisk]. Tillgänglig::
http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/01/weodata/weorept.aspx?sy=20
11&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=25&pr1.y=1
8&c=943&s=NID_NGDP%2CTM_RPCH%2CTX_RPCH%2CBCA%2CBCA_N
GDPD&grp=0&a= [2013-05-20]
15
