Vilka är framtidens operativa ledare?
Att leda en större insats är ett djupt kvalificerat arbete och svensk räddningstjänst behöver
kompetenta och trygga operativa ledare. Men vilka är våra framtida operativa ledare? Och
vilka egenskaper har de som gör dem framgångsrika i att leda i komplexa system? Hur stödjer
vi dem i deras kompetensutveckling och hur skapar vi en lärande organisation så att vi kan
anta framtidens utmaningar?
Verklighetens villkor och planers begränsningar
”In preparing for battle, I have always found that plans are useless but planning is
indispensable” - Dwight D Eisenhower
Svensk räddningstjänsts beslutsfattande har påverkats av hur vi betraktar och använder planer
både före, under och efter en olycka. Inledningsvis använder vi dem för att förstå och skapa
struktur. Därefter agerar vi enligt plan för att slutligen utvärdera om vi följt planerna. Jag vill
påstå följande, om vi följt en plan eller inte, säger ingenting om den effekt vi skapat. En plan
är just en plan. Vi behöver utveckla vårt sätt att se på planer och dess betydelse i våra
operativa system. Vi behöver rekrytera framtida ledare som har förmågan att anpassa en plan
efter verklighetens villkor. Operativa ledare som förstår och är medvetna om planers
begränsningar och har koll på vilka villkor verkligheten bidrar med. Individer som är kreativa
och beslutsamma i okända situationer. Jag tycker också att vi måste våga utvärdera oss själva
och vår förmåga att tänka utanför boxen snarare än vår förmåga att vara strikt lojala mot våra
planeringsunderlag. Om vi fokuserar på den effekt vi vill åstadkomma med våra insatser och
om vi mäter effekten så skulle det ge oss underlag att definiera ett bra resultat.
Operativ ledare i framtidens ledningssystem
Varför är vår möjlighet att vara kreativa och kritiskt värderande viktigt i framtiden och varför
behöver vi inse planers begränsningar? I en föreläsning med Christian Uhr den 5 mars 2013
diskuterade vi hur responssystem bör konstrueras eller för all del koreograferas. Christians
slutsatser är att responssystemet kan komma att se olika från gång till gång och det finns ett
betydande inslag av oförutsägbarhet. Våra responssystem är sociotekniska system.
Våra responssystem omfattar våra tekniska lösningar, de människor och organisationer som är
med och bygger systemet och verkar i det samt de ekonomiska och rättsliga villkoren för
systemet. Systemet bygger på lokal anpassning och många beroendeförhållanden. Beteendet i
systemet bygger mycket på hur de lokala resurserna agerar utifrån hur de tolkar situationen.
Slutsatsen är att även om vi har planer och beslutade strukturer kommer verkligheten att bidra
med villkor som inte hinner anpassas till den plan som togs fram tidigare. Därför kommer
ledningssystem att behöva skapas delvis i stunden. Vår beslutade grundstruktur för hur vi ska
leda och organisera oss måste därför vara anpassningsbar.
Hur systemet byggs upp beror alltså på de människor som är med och deras förmågor. De
operativa ledarna är därmed nyckelfunktioner som vet vad som ska åstadkommas med ledning
och som anpassar ”hur-et” därefter. De tar ansvar för en helhet och ser det totala
hjälpbehovet. Inom Räddningstjänsten Syd har vi därför ställt följande krav på våra operativa
ledare, vi vill att de
Ida Texéll för artikelserie Kunskapsplattform ledning
• Kan skapa förståelse för det aktuella responssystemets olika resurser, inklusive en
analytisk förmåga att skapa abstraktioner av krångliga beroendeförhållanden mellan det
dynamiska systemets olika delar.
• Har kunskap om juridiska ramar
• Har kunskap om normgivande strukturer och tänkta arbetsprocesser
• Har kunskap om grundläggande värderingar (på individnivå, organisationsnivå och
samhällsnivå)
• Har improvisationsförmåga
• Har teknisk kompetens och olyckskunskap
• Vill lära sig och dela med sig av sina erfarenheter
Handlingskraft, omtanke och respekt är våra ledord. Som operativ ledare skapar och vårdar
man goda relationer, känner sig själv väl och har en utvecklad empatisk förmåga. Som jag
nämnde ovan så är relationer med övriga aktörer avgörande för gemensam framgång. Vi vet
att det krävs mod att våga gå utanför ramen då det behövs och vi vill stärka våra operativa
ledare så att de fattar kloka beslut i miljöer som de inte känner till i situationer de tidigare inte
varit med om. De framtida operativa ledarna behöver utöver att vara skickliga på att leda
insatser också vara intresserade och kunniga om samhället och samhällsutvecklingen.
Vi vill att våra medarbetare lär sig att lära och att de tar ansvar för sin kompetensutveckling så
att vi kan hantera verklighetens villkor. Sedan en tid tillbaka har vi inom Räddningstjänsten
Syd börjat vår utveckling för att kompetensväxla inom vår ledningsorganisation. Vi gör det
för att bygga en plattform för våra operativa ledare så att de har förutsättningar att bidra till
god ledning i samband med insatser. I år driver vi ett utvecklingsuppdrag som handlar just om
att besvara hur vi bygger upp vårt kompetenssystem för att säkra framtidens kompetens hos
våra operativa ledare. Parallellt gör vi även en översyn av vår uttagningsprocess och våra
kravprofiler som vi tillämpar i samband med rekrytering till vår ledningsorganisation.
Att återanvända misstag och omfamna dem
Jag ser en tydlig koppling mellan medarbetarna som vill utvecklas och lära mer och hur vi
förbättrar vår förmåga att bli en lärande organisation. En av mina favoritböcker är Den femte
disciplinen av Peter Senge. Han ställer sig frågan, hur ska en organisation se ut för att bli
framgångsrik och vad kännetecknar en lärande organisation? Enligt Senge finns det fem
inlärningsprinciper i en lärande organisation, systemtänkande, personligt mästerskap,
tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande. En av mina reflektioner är att vi
behöver fånga verkligheten och förstå att vi är en del av ett större sammanhang.
Systemtänkande utgör grunden, där vi behöver förstå helheter och samband mellan olika
företeelser och förändringsprocesser och mönster och hur de påverkar varandra.
I en lärande organisation behöver självstyret vara stort konstaterar Senge. Man lär sig bäst och
mest när man känner eget ansvar för sitt lärande. Detta har vi tagit fasta på och vi vill i vårt
utvecklingsuppdrag skapa förutsättningar så att vi kan lära av andras och egna erfarenheter.
Vi vill hitta ett sätt att skapa mikrovärldar där våra operativa ledare testar sina beslut för att se
konsekvenserna av dem. Där de kan upptäcka dolda mönster och hävstångseffekter som de
kan dra nytta av vid framtida beslutsfattande. Men framförallt, skapa en trygg lärande miljö
där det är meningen att vi använder oss av våra misstag och omfamnar dem. Där det är tillåtet
att vara fri i tanken och där lärande är lustfyllt.
Ida Texéll för artikelserie Kunskapsplattform ledning
Att vara en medaktör i en helhet av samhällsresurser
Jag anser fortfarande att svensk räddningstjänst har ett par kritiska frågor att besvara.
Nämligen att definiera vad som är bra resultat och vad som är bra ledning. Vet vi inte vad som
är ett bra resultat är så vet vi inte heller vad som är bra ledning. Jag är inte så säker på att vi
behöver vara vetenskapliga för att besvara dessa frågor. Men framförallt behöver vi ta oss tid
till att besvara dessa frågor i våra organisationer runt om i landet.
Jag vill runda av med att fastslå att ledning handlar om att skapa ett systembeteende som ger
effekt ute i samhället. Mina avslutande frågor till mina kollegor runt om i landet är, hur agerar
ni för att vara medaktörer i en helhet av samhällsresurser? Och hur tänker ni kring era
kravprofiler för framtida operativa ledare?
Ida Texéll för artikelserie Kunskapsplattform ledning
