De operativa målen; utgångsläge, resultat,
analys och fortsatta behov.
En översiktlig bild av lärarnas kompetens
och hur lärarna samarbetar.
Valfri fråga i slutrapporten som ska
diskuteras i nätverksgruppen.
OPERATIVA MÅL
Årkurs 3
- Halvera andelen elever som får F på de nationella proven åk3.
Matematikhandlingsplan
Årskurs 6
- Halvera andelen elever som får F på de nationella proven åk6.
- Andelen som får betyget C-A på nationella provet åk6 ska öka med 10%.
- Lärare utvärderar och planerar
utifrån ”Förstå och använda tal”
- Screening av elevers kunskaper
sker utifrån handlingsplan i matematik.
Årskurs 9
- Samtliga elever ska nå minst betyget E på nationella provet åk9.
- Andelen som får betyget C-A på nationella provet åk9 ska öka med 10%.
Studiecirklar
1. BESKRIV DE OPERATIVA MÅLEN
Om fastställande och spridning
2. LÄRARKOMPETENS
Målen har utarbetats och fastställts i
PISA-satsningens styrgrupp där Utbildningschef och beredningens ordförande
ingår och presenterats i beredning och
verksamhetsledning. Strategiska mål
som ”Alla ska lyckas” samt ”Topp-10”
har beslutats på politisk nivå. De operativa målen fastställdes hösten 2013. I
samband med budgetarbetet för 2016
under våren/sommaren 2015 fastställdes de strategiska politiska målen. De
operativa målen har kommunicerats via
skolornas rektorer, vid implementeringen av matematikhandlingsplanen samt
av matematikutvecklare vid uppstart av
matematiklyftet.
Operativa mål
Utgång
Nuläge
Analys av resultat
Samtliga lärare som undervisar i matematik har genomgått matematiklyft
minst ett år. Det dröjer innan vi ser
effekter i elevernas resultat. En stor andel av lärarna F-5 har genomgått lyftet
och F-5-skolorna har i större utsträckning fortsatt med matematiklyft men
också tidigt tagit sig an andra modeller
för kollegialt lärande (jmfr med 6-9skolorna). Ht12 påbörjades en satsning
med 1-till-1 för lärare6-9. Denna satsning kan ha påverkat andra satsningar
som fått stå tillbaka. Resultaten på vår
största skola 6-9 har gått ner vilket fått
genomslag på kommunens resultat.
Lå14/15 fick skolan en ny ledning och
nya satsningar påbörjades ht15.
Kommentar
2012
2015
Positiv trend 2013(44%), 2014(14%) och
18% F
10% F
2015 en procent från målet.
2012
2015
Positiv trend halvera men bakslag 2015.
NP åk 6 halvera F
23% F
20% F
2013(14%), 2014(13%)
2013
2015
Negativ trend för målet +10% C-A åk6.
NP åk 6 +10%C-A
37%C-A
29%C-A 2014 (36%)
2012
2015
Positiv trend, bakslag 2015. Långt till mål.
NP åk 9 inga F
12% F
27% F
2013 (12%), 2014 (10%)
2013
2015
Negativ trend för målet +10% C-A åk9.
NP åk 9 +10%C-A
33%C-A
26%C-A 2014 (31%)
Lärare utvärderar och planerar utifrån ”Förstå och använda tal”?
Ja
NP åk3 halvera F
Screening av elevers kunskaper sker utifrån handlingsplanen?
Ja
Samtliga förskolor och f-klasser deltagit i ”Små barns matematik”?
Ja
- Samtliga förskolor och förskoleklasser har deltagit i ”Små barns
matematik”
Lärarsamarbete
Utgång
Nuläge
Samarbetskultur
2-3
2-3
NULÄGE
Lärare planerar praktiska saker tillsammans och i viss mån undervisningsmoment gemensamt. I samband med NP
sker i högre utsträckning planering av
övergripande undervisningsmoment men
även att man planerar och följer upp
tillsammans.
FÖRÄNDRING
Överlag sker mer planering av övergripande undervisningsmoment nu än tidigare. Samtliga skolor har påbörjat organiserat kollegialt lärande för att utveckla
undervisning. I flera fall där man planerar
och följer upp undervisning har det ännu
inte så stora effekter på undervisningen.
NÄSTA STEG
Utveckla vår förmåga att göra fördjupande analyser tillsammans som får tydliga konsekvenser för undervisningen.
Kunskap om kursplaner och styrdo- Ämneskunskaper
kument
Styrdokument
Utgång
Nuläge
Didaktik
Utgång
Nuläge
Lågstadiet
2
4
Lågstadiet
2
3
4
Mellanstadiet
3
4
Mellanstadiet
2
3
4
Högstadiet
3
4
Högstadiet
2
3
Utgång
Nuläge
Lågstadiet
2
4
Mellanstadiet
3
Högstadiet
3
NULÄGE
Lärare är medvetna om kursplaner och
styrdokument. Bedömarkompetensen är
under utveckling F-5 och 6-9 finns osäkerhet kring delar av betygssystemet. En
del missuppfattningar så som försiktighetsprinciper och progessionstänk, påverkar betygssättningen främst årskurserna 6-8. En organisation med F-5skolor och 6-9-skolor skapar hinder i
ägandet av resultaten årskurs 6 och försvårar vid betygssättning. Mottagande
lärare använder inte hela betygsskalan i
betygssättning åk 6.
FÖRÄNDRING
Allt fler lärare har utvecklat kompetens
att göra bedömningar av elevernas kunskaper utifrån de nya kursplanerna. Samordning åk 3 sker inför de nationella proven för att skapa likvärdighet. Skolorna
arbetar på olika sätt för att skapa förtrogenhet med kursplaner och utveckla bedömarkompetens. Förståelse för den nya
läroplanen har ökat och fler lärare använder terminsbetyg för att bedöma elevers
kunskaper utifrån den undervisning som
hittills genomförts.
NÄSTA STEG
En kulturell förändring där resultaten för
skolans senare år blir en angelägenhet för
lärare som undervisar de tidigare åren
samt att målsättningen höjs för vilka resultat som undervisningen ska ge. Från
och med 2018 kommer skolorna i Svedala
tätort att organiseras F-3 och 4-9 vilket
bör underlätta övergångar och betygssättning årskurs 6. Skolorna arbetar vidare med likvärdig bedömning.
Ämneskunskaper
Didaktik
NULÄGE
100% av våra F-5-lärare har legitimation
i matematik för eleverna de undervisar.
På 6-9-skolorna är denna siffra ca 80%.
Rektorerna arbetar medvetet med att
organisera så att behöriga lärare undervisar i matematik.
FÖRÄNDRING
I undersökningen som gjordes inför uppstarten av SKL:s satsning PISA2015 framkom att behörigheten hos lärarna var
hög även om lärarnas förtrogenhet och
tilltro till sin förmåga att utveckla elevernas matematikkunskaper inte var tillräckligt hög. Detta är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbetet med matematiklyftet.
NÄSTA STEG
Fortsatt arbeta med rekrytering för att
säkra matematikbehörighet. En del av
behörigheten 6-9 kommer att lösa sig då
lärare går i tjänst efter ledighet och vid
tillsättning av nya tjänster.
NULÄGE
Den didaktiska kompetensen behöver
utvecklas vidare. Det är stora skillnader
mellan olika lärare och skolor. Högstanivån är hög men lägstanivån behöver
höjas.
FÖRÄNDRING
Lärarna besitter en högre didaktisk
medvetenhet än tidigare, undervisningen är mer varierad och fler metoder
används. Vi ser också en större noggrannhet och medvetenhet vid begreppsanvändningen än tidigare.
NÄSTA STEG
Lärare på låg- och mellanstadiet behöver utveckla undervisning som utmanar
mer medan lärare på högstadiet behöver utveckla kunskaper om hur de kan
stärka elevernas självkänsla och uthållighet för att förbättra resultaten.
Att involvera specialpedagoger som
observatörer som ett stöd för undervisningsutveckling.
Kontaktperson: Michael Rystad
3. LYFT VALFRI FRÅGA
Hur kan vi arbeta och organisera oss på
hemmaplan för att få stor spridning och
stort genomslag i denna typ av satsningar?
