Kol i mark och gröda
Schematic diagram of possible CCS systems
SRCCS Figure TS-1
Hur mycket kol binder en gröda, t ex spannmål
som ger en skörd om drygt 8 ton kärna/ha?
Kärna 7 ton ts/ha
Ovanjordiska
växtrester
8,5 t ton ts/ha
Totalt 19 ton ts/ha
9,5 ton C/ha
35 ton CO2/ha
Underjord växtrester
3,5 ton ts/ha
Vad händer med detta kol?
Förbränning, CO2
Kärna
Konsumtion av
människor o djur
Stallgödsel, rötslam
Ca 80 %
Markandning, CO2
Växtrester
Omsättning i marken
av mikroorganismer
Möjlig humusuppbyggnad
(stabil kolsänka)
Parallellt i marken, mineralisering av tidigare tillfört organiskt
material, hur mkt kolnedbrytning beror på bearbetning,
temperatur…..etc
Uppmätta förändringar av kol (mull)
i åkermark Danmark
•
•
•
•
•
•
•
336 provplatser, 7 * 7 km rutsystem
0-25 cm och 25-50 cm
1986/87 och 1997/98
Inrikt nötkreatur + 880 kg C/ha och år
Inrikt svin - 380 kg C/ha och år
Inrikt mineral (vod) – 180 kg C/ha och år
Viktiga positiva faktorer: antal år med vall på fält,
antal stallgödselgivor och mängd mineralgödsel
tillförd under de 10 – 12 åren
Källa: Greenhouse Gas Inventories for Agriculture in the Nordic Countries, DIAS report 81, 2002, sid
77-87
Uppmätta förändringar i kol (mull) i alla
typer av jordar i England och Wales
• National Soil Inventory 5 662 provpkter 0-15 cm (5 * 5
km), 1978-83
• Provtogs igen 1994 / 1996 / 2003
• I medeltal var kolförlusten 0,6 % per år
• Högre ursprunglig C-innehåll, större negativ
kolförändring, mullrika jordar mer än 2 % per år
• Trenden var för samma för all markanvändning,
vilket antyder ett samband med förändrat klimat
Bellamy et al. 2005. Carbon losses from soils across England and Wales 1978-2003. Nature
437:245-248
Anpassning till ett förändrat
klimat
Årstemperatur 1961-1990
& 2071-2100
RCAO - E/B2
Källa: Räisänen et al. 2003. Reports Meteorology and Climatology 101. SMHI. Norrköping
Beräknad nederbördsförändring
2071-2100 jmfrt med 1961-1990
Sommar
Vinter
Källa: Räisänen et al. 2003. Reports Meteorology and Climatology 101. SMHI Norrköping
RCA3-E/A2. Se Räisänen et al. 2003
Heat waves are increasing: an example
Extreme Heat Wave
Summer 2003
Europe
Värmeböljan i Europa 2003
• I vissa område, temperaturer >6ºC över
normal och -300 mm nederbördsunderskott på årsbasis
• Ca 28 000 människor dog en för tidig död i
centrala Europa
• Ca 30 % reduktion av fotosyntesen (gross
primary productivity), särskilt drabbat
Ukraina, Rumänien, Frankrike, Italien
Källa: Ciais et al. 2005. Europé-wide reduction in primary productivity caused by the heat and
drought in 2003. Nature 437:529-533
Skördar i Sigill höstvete 2002-2004
9000
8000
7000
Skörd, kg/ha
6000
2002
5000
2003
4000
2004
3000
2000
1000
0
Skåne
Västra Götaland
Östergötland
Västm anland
Uppland
Källa Cederberg et al. 2007. Bekämpningsmedelsanvändning i Sigill höstvete 2002-2004
Beräknad nederbördsförändring
2071-2100 jmfrt med 1961-1990
Sommar
Vinter
Källa: Räisänen et al. 2003. Reports Meteorology and Climatology 101. SMHI Norrköping
RCA3-E/A2. Se Räisänen et al. 2003
Avslutningvis –
klimatfrågans komplexitet
• Samhället skall klara utsläppsminskningar om 20-30 %
till 2020 (från 1990)
• Ökat behov av förnyelsebar energi – viktigt för
jordbruket
• Förändrat klimat kräver anpassning – kommer Europas
karta för jordbruksproduktion att ritas om?
• Hur kommer klimatpolitiken att utformas (skatter,
utsläppsrätter, stöd för klimatvänlig teknik….)?
• Hur kommer marknad och konsument att agera?
Några lästips
• Klimatpanelens hemsida: www.ipcc.ch
• Böcker av Mark Lynas (Ordfronts förlag)
Oväder – Nyheter från en varmare
värld (2005)
Sex Grader – Vår framtid på en
varmare jord (2007)
