Sociala medier –
vad är det?
Materialet ger vägkost för en upptäcktsresa för dig
som vill bekanta dig med sociala medier.
Författare: Anne Rongas 2011- 2012
Svensk genomgång: Joakim Granqvist 2012-2013
Innehåll:
1. Sociala medier – Vad är det? ................................................... 3
2. Vilket mervärde tillförs undervisning och inlärning? .......... 6
3. Verktyg ....................................................................................... 11
4. Interaktion och kommunikationsfärdigheter .................................. 19
5. Öppenhet och delning .............................................................. 24
6. Informationssökning och -hantering ...................................... 29
7. Nätverkande och kollegialt arbete .......................................... 32
8. Bra förfaringssätt....................................................................... 39
9. Fortsättning i sociala medier ................................................... 46
2
1. Sociala medier – Vad är det?
Intressanta människor och fenomen väntar dig i sociala medier. Den första etappen
kan stundvis kännas jobbig, men det finns kamratstöd att få och goda handböcker
tillgängliga. Bered dig på att pröva, testa och välja. Det som lämpar sig för en person
känns inte naturligt för en annan. Var och en använder sociala medier på sitt eget
sätt. Det tar tid att hitta verktyg, arbetssätt och nätverk som är lämpliga för en själv. I
fortsättningen får man lön för mödan. I nätverk hittar man snabbt hjälp och
gemensamma webbverktyg underlättar arbetet.
Sociala medier är en produkt av mänsklig kultur och något man kan lära sig även om
den tillhörande teknologin med sina ständiga förändringar kan förvirra. Att lära sig
begrepp som används i sociala medier är lite som att lära sig ett nytt språk eller
matematik, dvs. ett språkspel bland andra.
Varför bekanta sig med sociala medier?
Dagens Internet är interaktiv och har blivit en del av vår vardag. Idag är sociala
medier för många en vardaglig del av arbete, medborgarverksamhet och fritid.
På Internet finns en hel del nyttigt för alla som är intresserade av lärande. När man
första gången bekantar sig med de möjligheter som sociala medier erbjuder undrar
man hur man ska hitta något vettigt, meningsfullt och fungerande i webbdjungeln.
Småningom öppnar sig den sociala medievärlden och man hittar en hel del
behändigt och nyttigt bland alla möjligheter.
De sociala medierna följer med överallt via smarttelefoner, pekplattor och bärbara
datorer. Förutom på datorskärmar öppnar sig sociala medier också i tv och på
pekskärmar, och enligt dem som visionerar om den närmaste framtiden gäller det
också glasögonvideor och kylskåpsdörren.
Varje lärare borde ha grundläggande kunskaper om sociala medier, eftersom de
utgör en central del av kommunikations- och samarbetskulturen. En stor del av de
unga spenderar sin tid på sociala medier. Sociala medier är mycket mer än
tidsfördriv. De öppnar en mångsidig skattkammare av lärresurser och erbjuder
behändiga verktyg för hantering och byggande av kunskap.
Sociala medier som begrepp och fenomen
Sociala medier är ett vedertaget begrepp som syftar på webbtjänster såsom
Facebook, Twitter, bloggar och wikier. Begreppet yhteisöllinen media som den finska
språkbyrån rekommenderade 2010 har inte rotat sig i finskan. Det bekanta some blev
däremot allmännare i tidningsartiklar och andra media 2011. På engelska används
uttrycket social media och i många andra språk finns ett motsvarande begrepp.
Jussi-Pekka Erkkola definierade begreppet sociala medier i sin pro gradu avhandling 2008: ”Sociala medier är en teknologianknuten och -baserad process där
individer och grupper bygger upp gemensamma betydelser med hjälp av innehåll,
gemenskaper och webbteknologi via kollegial produktion. Samtidigt är sociala medier
3
ett postindustriellt fenomen som på grund av förändrad produktions- och
distributionsstruktur påverkar samhället, ekonomin och kulturen.”
Det handlar om ett fenomen som berör hela samhället, och som idag och i framtiden
påverkar människorna och samhället på många sätt.
Webbteknologin skapar en koppling mellan individer och webbinnehåll. Man talar om
användargränssnitt. De flesta webbteknologier är tjänster till sin karaktär. Tjänsterna
utnyttjas via en webbläsare eller ett tillämpningsprogram.
I sociala medietjänster producerar användarna innehåll, t.ex. texter, diskussioner
eller videor. I tjänsten ingår lagringsutrymme för dessa innehåll. En del av tjänsterna
innehåller också en möjlighet att lagra säkerhetskopior av innehållen på den egna
datorn. T.ex. i Facebook finns alla texter och bilder på Facebooks server. Den egna
användarprofilens innehåll kan man säkerhetskopiera.
Till de sociala medieverktygen hör småprogram (gadget, widget). En del av dessa är
självständiga småprogram som kan användas från datorns skrivbord. En del är
tilläggskomponenter eller utvidgningar till applikationer och tjänster med vilka tjänster
kan inställas så att de visar t.ex. bloggarens Twitter-meddelande i bloggens
sidopanel.1
Kritisk synvinkel
Sociala mediekretsar sluts lätt med hjälp av en intern språklig kod. En som hör till
den inre kretsen märker knappast att en nykomling varken förstår vokabulären,
jargongen med sina förkortningar och koder eller hänvisningarna till gruppens
gemensamma historia. Till sociala medier hör också att man framhäver nyheter och
sportar med fin utrustning. En del människor fascineras av nytt; andra ser längre
utvecklingslinjer och upplever att entusiasterna endast värmer upp gamla idéer.
Även om man i sociala medier hjälps åt är det också ett forum där man berömmer
och framhäver sig själv, kränker andra och blir själv kränkt. I webbaserad
kommunikation händer det lätt att man missförstår saker och hetsar upp sig, och när
man är uppretad förstorar man upp saker. På vissa webbforum florerar trakasserier,
hatskrifter, mobbning och intolerans. Sociala medier är alltså inget sällt lyckoland.
Verksamhetskultur
Trots sidoeffekter kan man i huvudsak konstatera att människor hjälps åt i sociala
medier. Man tar reda på nya tjänster och uppdateringar av gamla tjänster med hjälp
av kontaktnätverk. Man sprider aktuell information i nätverk. Kommunikation med
kompisar inspirerar människor att delta i samhällsdebatten och påverka i
samhällsfrågor.
I sociala medier byggs inte gränserna för kommunikation och interaktion geografiskt
utan på basis av språk och nätverk. I egenskap av ett litet språkområde utgör Finland
en liten grupp människor som snabbt bildar nätverk sinsemellan. Genom att byta
1 En del är tilläggskomponenter med vilka tjänster kan kompletteras så att de visar t.ex.
bloggarens Twitter-meddelande i bloggens sidopanel
4
kommunikationsspråk kan man snabbt nå nya forum och kontakter. Sociala mediers
styrka ligger i att kommunikationen är snabb, förmånlig och interaktiv.
Tidigare hände det i diskussionsgrupper på webben (nyhetsgrupper, news groups)
att nykomlingar fick rådet att följa med diskussionerna från sidan åtminstone en
månad för att man inte skulle börja sitt deltagande med att i onödan ställa frågor om
grundläggande saker. Detta råd gäller inte i sociala medier. I webbnätverken finns
det alltid tålmodiga rådgivare. Alla som dykt in i sociala medier erkänner att man inte
vet allt. Alla har någonting att fråga. Därför har frågandet blivit det huvudsakliga
förfaringssättet.
Sociala medier fungerar som en spårhund. Med hjälp av webben kombineras många
människors observationer och analyserandet av dessa lyfter fram svaga signaler.
Man testar nya idéer och utvärderar framtida utvecklingsstigar. Sociala medier har
också skapat förutsättningar för helt nya samarbetsformer.
Ibland lönar det sig dock att göra hemläxan, dvs. fråga först Wikipedia (använd också
den engelskspråkiga versionen), YouTube, Google eller ask.com -tjänsten
http://www.ask.com/ (tidigare känd som Jeeves). Den sistnämnda ger ett bra upplägg
av intressanta svar t.ex. på frågan How can I learn social media? Pröva gärna.
Mer information
Svenska
Netkpmpetence ordlista
http://www.netcompetence.se/kompetens/ordlista/
Sociala medier – allmänt
http://kollakallans.wikispaces.com/Sociala+medier+-+allm%C3%A4nt
Allt om sociala medier
http://www.alltomsocialamedier.se/ordlista-sociala-medier/
Ordlista över sociala medier
http://www.tsk.fi/tsk/sv/ordlista
Twitterakuten
http://twitterakuten.wordpress.com/
Finska
LeMill-tjänsten för öppna lärresurser har sammanställt en ordlista över
nyckelbegrepp i sociala medier som riktar sig till lärare
http://lemill.net/content/webpages/sosiaalisen-median-keskeiset-kasitteet-opettajille. I
slutet av listan finns andra källor. LeMill är en wiki som varje registrerad användare
kan redigera. Om du vill kan du alltså komplettera och korrigera ordlistan.
Ordlista över sociala medier, Terminologicentralen TSK
ordlista som pdf-fil
5
Kielipoliisi: Sana viikonvaihteeksi.
Riitta Suominen vid Yksityisen kielitoimisto har en längre tid granskat trenduttryck
och skrivit korta kåserier om dem.
Eija Kalliala och Tarmo Toikkanen: Sosiaalinen media opetuksessa (2. uusittu painos
2012, Finn Lectura). En grundläggande handbok om användning av sociala medier i
undervisningen.
2. Vilket mervärde tillförs undervisning och
inlärning?
Att jämföra sociala medier med andra hjälpmedel för undervisning och inlärning är
svårt. Det handlar inte enbart om ett hjälpmedel för presentation i stil med en
videoapparat eller OH-projektor. Det handlar inte enbart om en kommunikationskanal
som en telefon eller en dagstidning. Det handlar inte heller enbart om en mötesplats i
stil med en gård eller ett klassrum. En mobil enhet i elevens hand ersätter inte enbart
en bok, ett häfte och pennor. Det handlar om ett flerdimensionellt fenomen som
smälter in i nästan all mänsklig verksamhet.
Sociala medier erbjuder många möjligheter till inlärning: verktyg för interaktion,
hjälpmedel för att göra tillsammans, utrymme för publicering och delning av innehåll,
öppet material, forum för nätverkande och mycket mer. Sociala medier gör också
möjligt att stödja elever med annorlunda inlärningssätt, både elever med
inlärningssvårigheter och sensoriska skador och specialbegåvade elever.
Genom att använda sociala medier ändamålsenligt kan man beroende på situation få
olika fördelar. Uppgifter som genomförts på webben är tillgängliga för alla och kan
lätt bearbetas. Användningen av den egna vardagsmiljön som lärmiljö berikas med
hjälp av fotografering, videoinspelning och positionering. Man kan göra virtuella
besök utomlands eller till muséer. Inlärning av kommunikationsfärdigheter och
uttrycksförmåga kan kombineras med inlärning av ämnesinnehåll. Sociala medier
kan utnyttjas i handledning och aktuella meddelanden. Med hjälp av fantasi kommer
man på otaliga andra tillämpningar.
Samarbetsnätverk och öppna innehåll
I sociala medier finns det ett stort utbud av verktyg och forum för kommunikation. Det
finns också rikligt med öppet material och tillämpbara idéer till hands. Sociala
mediemiljöer lämpar sig för aktiverande och gemensamt lärande. Man har tillgång till
mångsidiga möjligheter att stödja inlärningsprocessen, genomföra inlärningsuppgifter
samt dela och lagra innehåll.
I sociala medier är det också lätt att överskrida olika gränser både när det gäller tid,
ort, människor och organisationer. Sociala medier effektiverar gemensam
verksamhet agerande och kommunikation. Ur ett ekologiskt perspektiv kräver sociala
medier utrustning och datakommunikationsförbindelser, men i bästa fall möjliggör
sociala medier att resandet minskar och att gruppen som lär sig utanför eget
klassrum blir större.
6
Genom synlighet i sociala medier gör man den egna verksamheten mera känd och
når samarbetspartner, anhängare, kunder eller, i fråga om läroanstalter, potentiella
studerande.
Aktiverande inlärning
Öppna lärresurser, dvs. öppet material som publicerats på webben (fritt att använda
och modifiera om ägaren till materialet tillåter det), ger många möjligheter att
sammanställa och berika inlärningsuppgifter, föreläsningar eller webbmaterial. Av
öppet material kan man sammanställa en resursbank som stöder studierna och
läraren behöver inte göra detta arbete ensam. Man kan också integrera och
differentiera undervisningen med hjälp av sociala medier. Sociala medier stöder
utomordentligt väl inlärning som utgår från eleverna.
Till färdigheterna för aktivt medborgarskap hör förmåga att kommunicera via webben,
bedöma medieinnehåll och behärska säker användning av Internet. En del unga är
ständigt uppkopplade. Webbkommunikation på fritiden ger färdigheter att använda
teknologi interaktivt, men det är ändå nödvändigt att eleverna lär sig studie- och
andra nyttiga färdigheter. Enbart teknologi främjar inte inlärning. Det behövs bra
strukturer som stöder inlärningsprocessen samt handledning och övning. Detta
förverkligas bäst t.ex. med hjälp av meningsfulla inlärningsuppgifter eller
samarbetsprojekt.
Sociala medier stöder många slags skapande uttryck. Det finns ett stort utbud av
behändiga webbverktyg som inte kräver registrering. Dessa tjänster lämpar sig bra
också för inlärningsuppgifter som genomförs med mycket små skolelever (se
Opeblogin kooste).
Det lönar sig att fråga om tjänster som lämpar sig för skolbruk och som är riktade till
olika åldersgrupper samt om lärarnas erfarenheter av dessa i nätverk för lärare.
Också Top Tools -listan publicerad av Jane Hart är till hjälp när man ska bedöma och
välja sociala medietjänster.
Ibland protesteras det mot användningen av sociala medier i undervisningen med
argumentet att alla barn eller unga inte har likvärdiga tekniska möjligheter hemma.
Det lönar sig hellre att tänka på saken omvänt: åtminstone i skolan borde eleverna
ha möjlighet att lära sig medborgarkompetenser som behövs i informationssamhället.
I en föränderlig värld räcker det inte med kunskapsmässigt lärostoff. Förutom
kunskaper behöver eleverna färdigheter för livslångt lärande. I framtidstänkandet i
fråga om inlärning betonas kunnande och förmåga att lära sig nytt. Aktiverande
undervisning främjar utveckling av dessa färdigheter.
Personlig lärmiljö – gemensamt inlärningsnätverk
Eleverna kan sammanställa en egen digital portfolio av olika slags alster t.ex. i en
blogg eller en wiki. Åldersbegränsningarna och datasäkerhetsriskerna talar för slutna
system som upprätthålls av organisationen. Å andra sidan kan det uppstå problem
när eleven fortsätter sina studier i en annan läroanstalt, eftersom tillgången till
skolans e-lärmiljöer upphör efter att eleven gått ut skolan. Ett sätt att lösa problemet
är att använda t.ex. det nationella SADe-programmets Oppijan verkkopalvelut som
innehåller en personlig e-portfölj.
7
Sociala medier är i bästa fall interaktiva, sociala och inkluderande. I bästa fall förenar
sociala medier människor och ger dem tillfälle att nätverka med andra som delar
samma intressen. Inlärningen sker i nätverk med stöd av kompisar/kolleger och
föregångare.
Sociala medier försvarar sin plats också som enkelriktade informationskanaler. Olika
fildelningstjänster samt bloggar, wikier och kommunikationskanaler av typen från en
till många, t.ex. Twitter och Facebook, stöder inlärning på samma sätt som kopierat
material, anslagstavlor och bibliotek. Till skillnad från meddelanden erbjuder dessa
sociala mediekanaler också möjlighet till interaktion. Med hjälp av sociala medier
görs också inlärningen i klassrummen lättare synlig för hemmen och det övriga
samhället
Med hjälp av sociala medier kan elever
skaffa information
dokumentera och samla material
strukturera och hantera information
samarbeta
utveckla kommunikationsfärdigheter och uttrycksförmåga
nätverka
skapa presentationer och andra alster
analysera och reflektera
ge kompisrespons
göra självvärdering1
öka sin självkännedom
lära sig medborgarkompetenser och färdigheter för arbetslivet
Cloud learning – nonsens eller fakta?
Molntjänster och cloud learning har den senaste tiden varit aktuella. I molntjänsterna
är både tillämpningsprogrammen och lagringsutrymmet på tjänsteleverantörens, t.ex.
Googles, servrar. I Finland har t.ex. projektet Kauniaisten Unelmakoulu utvecklat ett
eget koncept för molntjänster som är avsedda att användas i undervisningen.
Google erbjuder molntjänsten Apps for education som kan användas i
undervisningen. Microsoft har Office 365 for education (tidigare Live@edu).
8
Cloud learning sker i nätverk och bygger på en gemensam bearbetningsprocess där
inlärningen sker i autentiska och meningsfulla situationer. Det centrala i cloud
learning är ständig uppkoppling, kommunikation och delning. Inlärningen ses som en
process där man bearbetar och utvecklar halvfärdiga arbeten med gemensamma
krafter. Cloud learning lämpar sig särskilt bra för inlärning i arbetet.
Idén med cloud learning förverkligas bl.a. i verksamhetsmodellen för Kiltakoulut.
Denna modell byggde på ett utvecklingsprojekt om lärmiljöer i sociala medier som
Utbildningsstyrelsen stödde. Projektet genomfördes vid utbildningscentret Tavastia i
Tavastehus och gick ut på att man i studier i ytbehandling tog med bloggar, wikier,
Facebook, fotografering och mobila enheter. I Pintakilta som då startades löste man
problem i nätverk. Läraren fick hjälp av yrkesmän inom branschen. Lärprocessen
dokumenterades nästan i realtid på webben. De studerande var aktiva när det gällde
att producera innehåll och gjorde i sina personliga bloggar bl.a. arbetsbeskrivningar i
anslutning till yrkesprov. För de aktivaste bloggarna blev den personliga bloggen en
utmärkt portfölj för arbetssökning. Studiemotivationen ökade rejält, vilket också har
gett vind i seglen och modellen har spritt sig i snabb takt till andra läroanstalter och
andra utbildningsområden.
Kritisk synvinkel
De som förhåller sig kritiskt till sociala medier frågar sig varför undervisningen borde
spridas till webben då det redan nu finns tillräckligt med digitala studieinnehåll och elärmiljöer i bruk. Eleverna går lätt vilse i sociala medier och fokuserar inte på det som
de borde. Läraren har inte tillräckligt med tid att sätta sig in i alla tekniska detaljer,
användningsvillkor och komplicerade upphovsrättsliga frågor. Det kan förekomma
avbrott i tjänsterna och uppstå problem med innehållsfiltreringen.
Även om det är lätt att förstå de ivriga förespråkarnas argument bör man också tänka
på helheten. Apparaterna är attraktiva, men frågor som gäller inlärningsresultat och
pedagogisk meningsfullhet kräver eftertanke. För en del unga kan nätberoende bli ett
problem. 2
Elever som har koncentrationssvårigheter kan ha svårt att uppfatta digitala innehåll
och webbmiljöer.
Många känner sig förvirrade mitt bland de otaliga möjligheterna. Organisationernas
strukturer stöder inte nödvändigtvis den nya verksamhetskulturen och man blir
tvungen att hantera ett förändringsmotstånd i olika situationer. Från olika håll har
man hört att t.ex. användningen av Facebook har förbjudits eller det har förekommit
skugg-IT -fenomen. Skugg-IT betyder att de anställda gör egna inställningar på
apparaterna när de inte fungerar på önskat sätt. Föråldrade program, långsamma
apparater och nätförbindelser samt förbud att ladda ner program orsakar problem.
Många lärare har fått uppleva bl.a. att en lektion som förberetts hemma inte kan
genomföras i skolan eftersom videoprogrammet3 stannar vid en brandvägg eller
webbläsaren saknar en tilläggskomponent som gör att man inte kan visa en
animation.
2
Nya undersökningar ifrågasätter: http://forskning.se/5.7952d75d13ab5f785b5715.html
3
Det kan t.ex. vara frågan om att videoklippet inte kommer igenom eller att om en videotjänst som
helt blockerats.
9
Verksamhetskultur
Sociala medier synliggör inlärningen och undervisningen. Man måste lära sig att stå ut med
att hela processen blir synlig – inte bara det färdiga resultatet. Att kunna samarbeta på ett sätt
som är öppet, brett och mångprofessionellt är verkligen krävande. Sociala medier gör saker
synliga på samma förtretliga sätt som vårsolen avslöjar dammet i vrårna och smutsfläckarna
på fönstren.
De sociala medierna förändrar den traditionella rollfördelningen i inlärningssituationen. Den
som är i elevens ställning kan vara en sakkunnig, eller den sakkunniga kommer till
klassrummet via Internet. Kan det här tillåtas? I skolorna upplever olika människor
förändringskraven på olika sätt. En del anser att man nog klarar sig bra med de gamla sätten,
andra anser att det är redan bråttom med att förnya verksamhetskulturen.
Informations- och kommunikationstekniken och de sociala medierna ser först ut som tekniska
verktyg, men det viktigaste är inte tekniken utan den sociokulturella förändringen samt
förfarings- och kommunikationssätten. Det som sätter igång förändring är kommunikationens
snabbhet, mobila anslutningar, streaming (direkt uppspelning via webben i realtid),
multimedialitet, att skriftlig information delvis ersätts med visuell, spelegenskaper och nya
teknologier, t.ex. geotagging och förstärkt verklighet.
Mer information
Svenska
Exempel på tjänster
http://qscwer.blogspot.fi/2012/04/mediatanken-2012.html
Webbtjänst för lärande
http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande
Skolornas elektroniska kommunikation
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=skolornas_elektroniska_kommunikation
Digitala hjälpmedel för rektorer
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=digitala_hjalpmedel
Pedagogisk användning av sociala medier
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=pedagogisk_anvandning
Sociala medier och datasäkerhet
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=sociala_medier_datasakerhet
Användning av IKT i undervisningen
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=ikt_i_undervisningen
Vad är sociala medier
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=vad_ar_sociala_medier
Sociala medier som lärmiljö
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=sociala_medier
Kolla källan, Sociala medier
https://kollakallans.wikispaces.com/Sociala+medier+-+allm%C3%A4nt
10
Kolla källan, Sociala medier
https://kollakallans.wikispaces.com/Sociala+medier+-+allm%C3%A4nt
Finska
Om användningsvillkoren för sociala medier i undervisningen på Edu.fi –tjänstens
webbsidor
Webbplats i anslutning till boken Opettajan tekijänoikeusopas (Tarmo Toikkanen och
Ville Oksala 2011) http://www.opettajantekijanoikeus.fi/blogi/
På adressen http://www.oph.fi/oppijanpalvelut kan man följa med hur projektet
Oppijan verkkopalvelut framskrider
Jane Harts webbsidor
http://c4lpt.co.uk/
Pintakilta
http://pintakilta.wikispaces.com/
Idéer om hur sociala medier kan utnyttjas i skolledningen kan man hitta i guider som
riktar sig till organisationer och småföretag, t.ex. Piritta Seppälä: Kiinnostu ja
kiinnosta (SKAF 2011) eller Jesse Soininen m.fl.: Yhteisöllinen media (Kauppakamari
2010).
Utbildningsstyrelsens Känguru-material innehåller information om användingen av
sociala medier i undervisningen: http://www10.edu.fi/kanguru/
3.
Verktyg
Utbudet av sociala medieverktyg är brett och mångsidigt. Här presenteras endast
kortfattat och på ett allmänt plan tjänster i anslutning till kommunikation, gemensamt
arbete och nätverkande. Nere på sidan finns information om mera omfattande
presentationer. Nästan alla tjänster som presenteras här är avsedda för över 13åringar. Eftersom det krävs att man ingår ett tjänsteavtal när man skapar ett
användarkonto behöver minderåriga vårdnadshavarens godkännande för att kunna
använda tjänsten.
Kommunikation i realtid
I elektronisk kommunikation har den bekanta e-posten fått konkurrenter – ungdomar
använder ju inte ens e-post särskilt aktivt. De snabba nätförbindelserna har
förverkligat scifi-filmernas fantasier. Gemensamt för alla kommunikationsformer i
realtid är att man i ett eget personregister samlar kontakter vars webbnärvaro syns i
ett kontaktregister. Man kan också meddela sin egen status med
statusmeddelanden, symboler eller färger.
När webbkommunikation är som bäst är den mycket nära face-to-face –
kommunikation.. God ljudkvalitet ger bättre känsla av närhet. En grupp kan ha
videokonferens direkt från webbläsaren utan separat videokonferensutrustning.
Den mest kända webbsamtalstjänsten är Skype. Den avgiftsfria Skype-tjänsten
möjliggör videosamtal mellan två parter eller en grupp. Med hjälp av Skype kan man
11
chatta och skicka filer och i kontakter mellan två parter kan man dela skärm så att
båda syns på den egna skärmen. I skolan kan Skype fungera som en intern telefon.
Den kan också användas för att ta in besökare i klassrummet eller hålla kontakt t.ex.
med en vänskola.
Man kan ordna småskaliga videokonferenser med hjälp av gratistjänster. Till dessa
tjänster hör förutom bild- och ljudkontakt också bl.a. chat, presentationsverktyg och
delning av skärm. Gratistjänster erbjuds bl.a. av Acrobat.com, BigBlueButton som
laddas ner på egen server (programvara med öppen källkod) och Google Hangout
som hör till Google+ -tjänsten.
Chattandet, dvs. textbaserad snabbkommunikation, som är populärt bland unga har
spridit sig bland IT-människor och bl.a. till kundservice. Snabbkommunikation lämpar
sig mycket väl för kommunikation mellan personer på olika arbetsställen. Med många
snabbkommunikationsprogram kan man tala och i flera program ingår dessutom
möjlighet att ha videokontakt. De flesta chattar grunder sig på IRC. Mera info om
IRC-världen hittar t.ex. i guiden http://www.partio.net/irc.
Chatt är också ett bra handledningsverktyg. Då korta frågor, svar och meddelanden
skickas med snabbkommunikation minskas e-postbelastningen. I
snabbkommunikation bortfaller också formaliteter och småprat som hör ihop med
samtal. Studiehandledare som använt chat har märkt kommunikationskanalens
betydelse: för en del studerande är det naturligt att diskutera ansikte mot ansikte,
andra diskuterar mera öppet via chatten.
Bloggar
En blogg är en webbsida som är lätt att upprätthålla och uppdatera. I en blogg
kommer de nyaste inläggen högst upp på sidan. Bloggtjänsten fungerar via en
webbläsare och kräver inte att man laddar ner ett separat program. På bloggens urleller webbadressekan man ofta se med vilken tjänst den är gjord. Bloggtjänster som
är kända och används mycket är Googles Blogger, Posterous och WordPress. Bäst
kommer du igång med att följa med andras bloggar. Du hittar bloggar med hjälp av
bloggsöktjänster (bl.a.Blogilista, Blogihaku och Technorati).
Till ett blogginlägg hör (antingen i början eller i slutet av
anteckningen)
1. upphovsmannens namn
2. tidpunkt för publicering
3. direktlänk till det aktuella inlägget
4. länk till kommentarer
ofta också klassificeringsord, dvs. taggar (tag) som definierar
inläggets ämnesområde
12
Ett blogginlägg kan innehålla förutom text och länkar också t.ex. bilder, videoklipp
eller ljudfiler. Man kan bearbeta bloggens utseende och tillägga små
innehållsmoduler i sidopanelen, t.ex. en länklista, en omröstning eller en Facebook reklamlåda.
En blogg kan ha flera upphovsmän och upprätthållare. Man skriver bloggarna med
en editor som liknar ett ordbehandlingsprogram och man kan strunta i webbsidornas
koder.
Bloggtjänsten bildar av varje inlägg ett webbflöde (RSS, Atom, feed) som bloggens
läsare kan läsa med hjälp av flödesläsaren och som man kan styra till andra
webbsidor.
Grundidén med bloggar är öppenhet. Bloggar som kommenterar varandra och är
länkade bildar ett nätverk, en bloggosfär. Man kan också hålla bloggen sluten och
dela ut antingen läs- eller skrivrättigheter till den.
När öppna bloggar används i undervisningen ger de eleverna en bra möjlighet att
producera och kommentera innehåll och dessutom lära sig mediekunskap.
När eleverna skriver en blogg är de tvungna att:
fundera över spelregler som gäller skrivande på
den öppna webben
beakta upphovsrätten
planera och strukturera hur webbtexten är
uppbyggd
utnyttja olika medieinnehåll (såsom texter, bilder
och videoklipp)
beakta källkritik
lära sig att kommentera inlägg
Wikier
Webbuppslagsverket Wikipedia är bekant för många. Med samma teknik kan vem
som helst skapa egna webbsidor. Det finns flera wikitjänster av vilka en del är
avgiftsbelagda, en del avgiftsfria. De avgiftsfria wikitjänsterna finansieras med reklam
eller genom försäljning av tilläggstjänster.
Mediawiki, som är en wikitillämpning med öppen källkod, kan laddas ner på egen
server. Wikipedia fungerar med Mediawiki som lämpar sig för stora wikier. För små
wikier lämpar sig Wikispaces och den inhemska wikin Purot. Wikispaces ger en
reklamfri wiki som kan användas i undervisningen. Purot har ett finskspråkigt
användargränssnitt och i textens redigeringsfält har man länkat en
kommunikationskanal.
13
En wiki skapas genom redigeringsarbete som antingen vem som helst eller en grupp
som wikins upprätthållare fastslår kan delta i. Det går snabbt att uppdatera en wiki.
Tekniken är enkel och möjligheterna att utforma sajten är begränsade. Man börjar
bygga upp en wiki från en sid. Man fortsätter att lägga upp sidor och länkar dem
sinsemellan. I en liten wiki kan innehållet struktureras med hjälp av navigering i
sidopanelen. I stora wikier, såsom i Wikipedia, bygger sidsökningen på intern
sökning och interna länkningar.
Det är lätt att utöka innehållet litet åt gången. När wikins grundstruktur är klar är det
lätt för deltagarna att komplettera sidorna. Editorn i en wiki liknar ett
ordbehandlingsprogram. I en wiki gör man interna länkar från en sida till en annan
och samtidigt skapar man nya tomma sidor. Med en wiki kan man t.ex. bygga upp en
webbtidning för en grupp eller en nätbok med ett visst tema. Utvecklingen av bloggoch wikitjänsterna har minskat skillnaderna mellan dem.
Jämförelse av bloggar och wikier
Vilka är skillnaderna?
I båda kan flera skriva. Wiki lämpar sig bättre för att användas gemensamt av
en stor grupp.
En wiki kan innehålla ett obegränsat antal sidor. Av sidorna kan man skapa
ett register.
Av varje modifiering sparas en version som kan återtas.
Varje wikisida har en separat diskussionsflik (i vissa tjänster kan man som
alternativ välja en wikispecifik diskussionsflik .)
I wikier används inte en HTML-kod utan en egen wikikod.
Bloggar fungerar bättre med mobila enheter. Man kan också skicka innehåll i
form av e-post till en blogg, vilket inte är möjligt med wikier.
En blogg genererar ett webbflöde som är lättare att följa med, eftersom
minsta lilla modifiering i en wiki ger upphov till ett nytt flöde.
Endast i wikier kan man ge full redigeringsrätt utan registrering.
Det är lätt att säkerhetskopiera en wiki. I flera wikitjänster kan man också
skriva ut en wiki i pdf-form.
Vad har de gemensamt?
Båda kan användas via webbläsaren utan att man behöver ladda ner ett
separat program på datorn.
I båda kan man infoga (embed) olika slags innehåll (t.ex. bilder och videoklipp
med hjälp av en infogningskod som man får från fildelningstjänsterna).
14
I båda kan man föra diskussioner (i bloggar i form av kommentarer till enstaka
inlägg och i wikier per sida)
I båda kan man följa med nya innehåll i form av RSS-flöden.
I båda kan man producera innehåll gemensamt.
Båda kan vara öppna eller slutna.
Mikrobloggar
Det är svårt att ge träffande namn åt många sociala medietjänster. Benämningen
mikroblogg är inte särskilt belysande, men den har använts om tjänster vars
viktigaste funktion består av användarnas korta meddelanden. Sådana tjänster är
t.ex. Twitter och det finländska Qaiku. Till mikrobloggandet hör enkel mobilfunktion.
Det är lätt att läsa och skicka korta meddelanden med mobila apparater. Att Twitter
blivit mycket populär beror delvis på att det finns en enorm mängd olika småprogram
(gadget,widget) och applikationer.
Twitter har i flera år legat i topp när man på olika håll i världen listat de populäraste
sociala medietjänsterna som används i undervisningen. I Finland används Twitter
fortfarande i ganska liten utsträckning i undervisningen och få ungdomar har ett eget
Twitterkonto. Med Twitter är det lätt att följa med webbflödet från offentliga personer,
sakkunniga inom ett visst ämnesområde eller många slags organisationer. Twitter
stöder nätverkande. Med hjälp av Twitter kan man följa med aktuella händelser och
t.ex. skicka meddelanden till ett aktualitetsprogram i tv.
I Twitter har man utvecklat en egen kommunikationskultur där man med olika
förkortningar och tecken komprimerar sitt eget meddelande till de 140 tecken som
finns till förfogande. Det är lättare att förstå Twitter-meddelanden om man känner till
följande:
1. @-tecknet framför ett ord skapar en direkt länk till en Twitter-användarprofil
(t.ex. @yleuutiset)
2. # -tecknet, dvs. hashtag framför ett ord skapar en kanal för meddelanden som
samlar ihop alla meddelanden inom ett ämnesområde (t.ex. #YLE)
3. Adresserna till webbsidor är ofta långa; därför har man i Twitter byggt in en
egenskap som förkortar länkar (man kan också använda andra funktioner
som förkortar länkar, t.ex. bit.ly-tjänsten).
Sociala nätverkstjänster
De sociala nätverkstjänsterna stöder i första hand nätverkande och interaktion mellan
människor. De erbjuder olika sätt att skapa och upprätthålla kontakter. I de sociala
nätverkstjänsterna är det enkelt för en användare att publicera innehåll till en stor
grupp. I de sociala nätverkstjänsterna är det möjligt att gilla innehåll som andra delat
med sig och dela innehållen vidare. Tjänsterna möjliggör också produktion,
bearbetning, mobil användning och rekommendation av innehåll.
15
Av de sociala nätverkstjänsterna är Facebook den populäraste för tillfället. I
Facebook kan man starta sidor, grupper, dokument och händelser. Gruppen kan
vara synlig endast för medlemmar. I undervisningsbruk lämpar sig Facebook t.ex. för
information, kortvariga grupparbeten samt som plats för information och nätverkande
i samband med projekt. Studiehandledarna har också goda erfarenheter av att
använda Facebook. Problemet med Facebook är användningsvillkoren och att det
kommer ändringar hela tiden. I användningsvillkoren reserverar tjänsten en
omfattande rätt för sig själv att använda innehåll som lagrats i tjänsten. På grund av
sin popularitet kan Facebook dock i vissa situationer vara en fungerande
samarbetsmiljö.
Google har under årens lopp prövat flera sociala nätverkstjänsters attraktivitet
(Google Groups, Orkut, Google Wave, Buzz). Det är först Google+ som lanserades
sommaren 2011 som vuxit till ett betydelsefullt forum för nätverkande. Google+
innehåller förutom nätverksbildning och meddelandeflöde också bl.a. chat, sållning
av ämnesspecifikt innehåll, delning av bilder, hangout -videodiskussion för 2-10
personer, spel och ett integrerat YouTubespelare.
Den sociala nätverkstjänsten Ning var för några år sedan populär bland lärare. Ning
blev dock avgiftsbelagd, vilket minskade avsevärt användningen av tjänsten även om
den förmånligaste Ning-tjänsten är ganska fördelaktig. Ning kombinerar många
sociala medie-element till en och samma helhet (bl.a. diskussion, blog,
mikrokommunikation, chat, delning av videoklipp och bilder, meddelanden om
händelser). En motsvarande kombinationstjänst som lämpar sig för skolbruk är inte i
sikte. Tjänsterna Sixgroup och Groups som föreslagits som alternativ kan inte
rekommenderas på grund av svag datasäkerhet och störande reklam.
Tjänsten Elgg som har öppen källkod liknar Ning till sina funktioner. Elgg måste
laddas ner på egen server. Om man inte har tillräckliga kunskaper för att ladda ner
och upprätthålla tjänsten kan man skaffa den som köptjänst av något företag som
levererar tjänster inom e-lärande. Ning och Elgg möjliggör bl.a. diskussionskedjor,
bloggar, arbetsgrupper, händelser samt delning av bilder och videoklipp.
Användaren kan bearbeta sin profilsida all den personliga aktivitet man vill dela med
andra syns på profilsidan. Detta kan vara till en stor nytta för en lärare.
För nätverkande i professionellt syfte används hos oss och i hela världen mest
LinkedIn -tjänsten, som kan beskrivas som en enklare form av Facebook. LinkedIn tjänsten består av användarnas profiluppgifter, vännätverk, rekommendation ocaladh
arbetsgrupper. Tjänsten används också för arbetssökning och rekrytering.
Att skapa innehåll gemensamt
Problemet med wikier när det gäller att producera innehåll gemensamt är att bara en
person åt gången kan bearbeta en wikisida. Text kan man producera tillsammans i
realtid med EtherPad (t.ex. Tiekes Muistio), Google-dokument eller Microsofts
SkyDrive. Google-dokument och SkyDrive erbjuder en avskalad version av
kontorsprogram; förutom ordbehandling kan man med dokumenten skapa
presentationer, skapa tabeller och ritningar. Med Google-dokument kan man också
skapa enkätformulär. Dokumenten kan delas till enskilda användare eller på webben.
När de delas på webben kan man välja mellan att ge andra endast läsrättigheter
(read-only) eller möjlighet till redigering.
16
Man kan producera gemensamt innehåll i realtid också med några mind map tjänster, MindMeister och Mind42, och DabbleBoard som är ett gemensamt ritbord.
En rolig liten tjänst, CorkboardMe, ger virtuella minneslappar för grupparbete.
Delning av innehåll
Det finns ett stort antal även lagliga gratis fildelningstjänster på webben som erbjuder
lagringsutrymme. Videodelningstjänsten YouTube är den populäraste
fildelningstjänsten. Den har redan börjat användas som en sökmaskin, eftersom
människor söker webbinnehåll förutom på Google också på Wikipedia, Facebook och
YouTube. Man kan man söka och dela videor också i andra tjänster, t.ex. i
TeacherTube, Edutube, Vimeo och Viddler.
Foton kan man dela med hjälp av tjänsterna Flickr och Picasa. Diapresentationer och
pdf-filer kan man dela i SlideShare -tjänsten där man också kan göra en SlideCast
genom att komplettera presentationen med ett ljudspår. Presentationer och texter
kan också delas i Scribd -tjänsten.
Delning av bokmärken
Länkar till webbsidor som man sparat på den egna datorn och som kallas favoriter
eller bokmärken (bookmarks) gör det lättare att hitta bra sidor. Problemet med lokalt
sparade bokmärken är att de finns endast på den egna datorn. Lösningen på
problemet är sociala bokmärken. Idén är att lagra bra länkar i en webbtjänst som är
tillgänglig från vilken dator som helst. Länkar som lagras på webben kan också delas
till vänner och styras som filtrerade listor till andra webbsidor.
De tjänster som används mest för att spara sociala bokmärken är Delicious och
Diigo. Diigo är en mycket mångsidig tjänst. Förutom att man kan spara och dela
bokmärken kan man också skapa grupper och kamratlistor. Dessutom har den en
mycket intressant funktion: överstreckningspenna och minneslappar. Man kan göra
Diigo -anteckningar på vilken webbsida som helst genom att strecka över text med
en virtuell tuschpenna, kommentera den och tillägga anteckningar på minneslappar
som andra Diigo -användare kan kommentera. Man kan använda Diigo t.ex. för att
analysera webbmaterial gemensamt.
Direkt uppspelning (streaming) av video och ljud
I och med snabba nätförbindelser och mobila enheter har kommunikation i realtid
gjort det möjligt att skapa en egen publiceringskanal, eller som det uttrycks på
engelska: live broadcast yourself. De populäraste tjänsterna för direkt videostreaming
är Bambuser och Qik – för audiostreaming Audioboo. I båda kan man skicka
inspelningsflöde antingen från en dator eller från en mobil enhet. Med båda kan man
dessutom ladda ner inspelningen i spara i nedkopplat-läge (offline) och publicera den
senare. Det är behändigt i situationer när man inte har tillgång till snabb
nätförbindelse.
17
Digitalt berättande
I och med teknologins utveckling har digitalt berättande blivit intressant. Berättelser
behöver inte längre bara skrivas. De kan skapas interaktivt och sammanställas av
olika typers innehåll. Den här typens tjänster för sammanställande av berättelser är
bl.a. Storybird, Storify, Knovio och Windows Live Movie Maker. Det lönar sig att fråga
om tjänster och verktyg för digitalt berättande i nätverk för lärare, särskilt nätverket
Digitaalisen tarinankerronnan opettajaverkosto, eller söka beskrivningar från lärarnas
bloggar.
Att följa med webbinnehåll
Med hjälp av personliga virtuella skrivbord, är det möjligt att samla de egna viktigaste
webbplatserna i samma skärm. T.ex. Google har erbjudit tjänster där kan styra t.ex.
de färskaste webbnyheterna, Facebook, Gmail-post, YouTube -videoklipp och de
senaste blogginläggen som intresserar en själv.
Man kan följa med webbinnehåll med hjälp av webbflöden (RSS, Atom, feed). I fråga
om webbteknologi är flöden redan ett bekant fenomen, men de är fortfarande ganska
okända för vanliga Internetanvändare. Webbflöde är den färskaste publiceringen eller
uppdateringen av en innehållskälla. Man följer med webbflöden antingen i en
webbtjänst, med hjälp av en flödesläsare som integrerats i webbläsaren eller i epostprogrammet, ett separat läsarprogram eller med hjälp av ett småprogram
(widget,gadget) som laddats ner på webbskrivbordet. För mobila enheter finns det
olika slags läsarprogram. Man kan styra flöden från en webbsida till en annan.
När någon skriver t.ex. i sin blogg bildas det ett flöde av blogginlägget som man kan
läsa med ett läsarprogram utan att man behöver besöka den egentliga bloggen.
Dessa flöden kan samlas i samma flödesläsare från flera källor, varvid nyttan med
flödesläsaren kommer fram. Om en lärare ska t.ex. följa med 15 studerandes bloggar
kan hon göra det från ett och samma ställe.
Googles flödesläsare är en populär webbaserad flödesläsare. Flödesläsaren söker
endast de webbflöden som användaren prenumererat på, dvs. webbflöden innehåller
inte skräppost. Webbflödet innehåller en länk, med vilken man snabbt kommer till
den ursprungliga källan. Med flödestekniken kan man förmedla förutom text också
mediefiler: ljud, bilder och videoklipp. Flödesläsaren identifierar rubrikflöden och visar
med en liten symbol på adressfältet att man kan prenumerera på webbflödet från den
aktuella sidan. I många webbaserade arbetsmiljöer, bloggar eller wikier kan man infoga
webbflöden.
Mer information
Svenska
Om IRC
http://archive.64bits.se/guider/irc/index.php#1)
Sammarbeta online
https://sites.google.com/site/samarbetaonline/skriva-tillsammans/wikispaces
https://sites.google.com/site/samarbetaonline/
18
Finska
Eija Kallialas och Tarmo Toikkanens bok Sosiaalinen media opetuksessa (2. uusittu
painos 2012, Finn Lectura) är en detaljerad handbok i sociala medieverktyg som är
nyttiga med tanke på lärande.
I Jane Harts blogg http://c4lpt.co.uk/jane-hart/ finns en omfattande lista över verktyg
som kan användas i undervisningen. Hon har i flera år listat 100 sociala
medieverktyg som bäst lämpar sig för lärande (hittas på webben med sökorden Top
100 Tools for Learning).
LeMill -webbgemenskapen har producerat beskrivningar av sociala medieverktyg i en
wiki som varje registrerad användare får redigera.
http://lemill.net/tools/browse?language=fi.
Viisautta blogin käyttöön wikikirja http://fi.wikibooks.org/wiki/Viisautta_blogin_k%C3%A4ytt%C3%B6%C3%B6n
Viisautta wikin tekoon wiki-kirja http://fi.wikibooks.org/wiki/Viisautta_wikin_tekoon
Virtukampus-hankkeen Sosiaalisen median hyvien käytäntöjen helminauha wiki http://wiki.uef.fi/display/sosmedia.
4. Interaktion och kommunikationsfärdigheter
De sociala medierna är interaktiva till sin natur och stöder deltagarnas ömsesidiga
kommunikation på många sätt. Kommunikationsformerna är mångahanda.
Kommunikationen kan antingen ske i realtid (såsom chat eller videokonferens) eller
vara fördröjd (såsom Facebook -diskussioner eller bloggkommentarer). Förutom
verbal kommunikation använder man i sociala medier rikligt med bilder och
videoklipp. De mest kända exemplen på sådana är olika typers wikier.
Om lärarens användning av sociala medier i undervisningen fokuserar alltför mycket
på att producera och sprida lärostoff blir eleverna passiva mottagare. Det är viktigt att
fundera på hur ansvaret för studierna flyttas på eleverna och hurdan verksamhet ger
eleverna den bästa vägkosten för att de ska klara sig i framtiden med tanke på det
aktuella ämnet.
Många synvinklar
Med tanke på kommunikationen kan sociala medier fungera som en miljö för den
interna interaktionen eller som en del av den externa kommunikationen. Det viktiga
är att kommunikationen i sociala medier fungerar åt många håll. När det gäller
graden av öppenhet måste man alltid tänka på en funktion i taget.
I den interna kommunikationen kan interaktionen inbegripa
skolans administration och personal
personal och elever/studerande
19
lärarnas och studiehandledarnas kommunikation till elever/studerande
elevgruppernas interna kommunikation
elevkårens kommunikation.
I den externa kommunikationen kan interaktionen inbegripa bl.a.
hemmen
skolor och skolnätverk
samarbetspartner i arbetslivet
öppna lärmiljöer (t.ex. muséer och bibliotek)
organisationer och olika fritidsgrupper
internationella kontakter.
Vad ändras när man flyttar till en social mediemiljö?
Varje kommunikationsmiljö är specifik på sitt eget sätt. Sociala medier avviker från
andra kommunikationskanaler genom att de är snabba, öppna, multimediala och
omfattande. Sociala medier är en tryckpress, ett förlag, en basar och mycket mer för
var man. Å ena sidan erbjuder den enorma möjligheter, å andra sidan är den ett
bottenlöst kärr som strålande möjligheter kan sjunka i. Därför lönar det sig att fästa
uppmärksamhet vid färdigheter i webbkommunikation.
Teknologibaserad kommunikation är alltid krävande. Den icke-verbala
kommunikationen som gör det lättare att förstå innehållet i meddelanden är knappare
än när man kommunicerar ansikte mot ansikte. Det finns risk för missförstånd särskilt
när det gäller humor och sarkasm. Också det leder till överraskningar att inlägg blir
kvar på webben och är tillgängliga och kan tas fram t.o.m. efter många år och
plockas ur den ursprungliga kontexten. Den flödande snabbkommunikationen och
styrningen av innehåll från ett ställe till ett annat kan t.o.m. leda till att meddelanden
förstås på motsatt sätt än vad avsändaren avsåg.
Den snabba kommunikationen i sociala medier lever i nuet. När man är upprörd eller
har bråttom kommunicerar man på ett annat sätt än i en lugn situation. Den enkla
och snabba kommunikationsmiljön leder lätt till överdrifter och emotionella utspel.
Också mobbning och olika slags trakasserier på webben kräver uppmärksamhet. Att
interaktionen är öppen och användarprofilen etablerad inverkar på
kommunikationens kvalitet. När man vet vem som kommunicerar och vad som
kommuniceras är det lättare att ingripa i mobbning och trakasserier.
20
Sociala medier stöder och underlättar samarbete, gemensamt lärande, öppen
innovation och delning av både kunskap och kunnande.
Interaktion som sker via webben
möjliggör geografiskt brett samarbete
hjälper människor att överskrida bransch- och
läroämnesgränser
ger utrymme att kombinera olika styrkor
stöder och ersätter en del av yrkesinriktad fortbildning
främjar informationens fria rörlighet
skapar samarbetsrelationer på ett naturligt sätt
möjliggör mångsidig och innovativ verksamhet.
Interaktion leder till förstående lärande
Interaktion underlättar förståelse av olika saker. Välstrukturerad interaktion leder till
aktiv informationshantering och samtidigt till att färdigheter i informationshantering
utvecklas. Den gamla utgångspunkten för lärande betonade inte interaktion utan
mottagande och tillägnande av kunskap. Läraren valde och portionerade ut
kunskapen. Denna modell för kunskapsspridning räcker inte längre som rättesnöre
för undervisning, eftersom kunskapen ökar och förändras kontinuerligt på många
områden. Eleven behöver färdigheter i informationshantering som utvecklas på ett
naturligt sätt genom interaktion. I lärarens roll betonas planering av arbetsprocessen
och samlande av förutsättningar för lärande till en meningsfull helhet.
Om eleven minns och återger saker men inte kan diskutera dem har inlärningen blivit
på en ytlig nivå. Till färdigheterna för livslångt lärande i informationsöverflödets tid
hör kritisk informationshantering, goda färdigheter i informationssökning samt
förmåga att använda och förädla kunskap. I alla dessa färdigheter är samarbete med
andra elever till fördel. Interaktion är centralt i inlärningen och god undervisning
innebär att man främjar interaktion.
Förutom interaktion behövs stunder för enskilt arbete då interaktion sker med
studieinnehåll, i elevens tankar eller när eleven övar färdigheter. När en elev
synliggör dessa stunder av individuellt arbete t.ex. genom att spela in en videofilm
eller genom att blogga i sin inlärningsdagbok kan läraren och kompisarna ge respons
och hjälpa honom/henne vidare på jobbiga ställen. När man handlar så synliggörs
också problemsituationerna i inlärningen.
21
Tillämpningar för undervisning
Den traditionella interaktiva studieformen genom tiderna har varit
diskussionsundervisning.
Sociala medier har tillfört skrivande i samtalsform. Fördelen är att diskussionen
lagras i digital form. Man kan återkomma till diskussionerna och bearbeta det
genererade innehållet vidare. I diskussionsuppgifter är det bra om läraren funderar
på förhand igenom sin egen roll och meddelar genast i början vilken den är: om
läraren deltar i diskussionen och på vilket sätt. Det är också viktigt att säga på
förhand vilken vikt diskussionen har i fråga om bedömning.
Exempel på inlärningsuppgifter av diskuterande karaktär där man utnyttjar sociala
medier:
Eleverna skriver kommentarer i varandras bloggar
Läraren presenterar problemuppgifter i bloggen, eleverna diskuterar
problemet i sina kommentarer
Man diskuterar i chatten på det språk som ska läras
I sociala medienätverk kan man intervjua sakkunniga. Man kan t.ex. inbjuda
en sakkunnig att delta i en wiki för att svara på frågor som en elevgrupp
sammanställt. Besök kan också genomföras med Skype eller någon annan
videokontakt.
Det finns mycket utrymme för kreativitet när man använder sociala medier som
interaktiv miljö. Med hjälp av tredimensionella avatar- figurer kan man gemensamt
studera t.ex. kundservice eller kafédiskussioner på ett främmande språk. Mobila
enheter ökar interaktiv användning av tal i realtid, videor, foton och spelapplikationer i
inlärningssituationer.
Färdigheter i webbkommunikation
Färdigheter att använda sociala medier är inte dess märkvärdigare än
grundläggande färdigheter för mänsklig verksamhet i övrigt: handla mot andra som
du vill att andra handlar mot dig. Även om man tänker på ämnet med förnuft är
människan en socioemotionell varelse. Sin egen krydda får webbkommunikationen
från känsloreaktioner, t.ex. att man blir beroende eller begeistrad eller att man ger
utlopp för sin irritation och ibland utrycker sig även aggressivt.
Ur synvinkeln för verksamhetskulturer är sociala medier ett nytt fenomen. Den
omfattande och multimediala interaktionsmiljön i sociala medier är fortfarande okänd
och ny för många. Eftersom de äldre generationerna saknar lång erfarenhet av
sociala medievärldar kan de vuxna inte handleda de unga i sociala mediefärdigheter
med hjälp av sin livserfarenhet.
Å andra sidan kan de unga som är födda i webbkommunikationens tidsålder inte
automatiskt använda sina sociala mediefärdigheter i sammanhang som gäller
inlärning, forskning och arbete eftersom deras egen livserfarenhet är begränsad. Det
är också svårt för de unga att bilda sig en uppfattning om hur den egna
webbidentiteten byggs upp med tanke på att bli vuxen och den egna framtiden.
22
Telebolaget Elisa (Communications) publicerade i början av år 2000 en reklamslogan som
blivit klassisk: ”Jag vill vara överallt, med alla, hela tiden, nu och alltid.” En människa som är
bunden vid plats och tid utarmas om hon inte får vila och lugna ner sig. Möjligheten att
kommunicera var som helst och när som helst kräver självdisciplin.
Tumregler för webbkommunikation
Gör för andra det du vill att de ska göra för dig.
Var artig och vänlig. Kommunicera på ditt eget sätt, men försök vara
kortfattad. Använd beskrivande rubriker, gå genast på sak, gallra och
koncentrera.
Man får inte såra andra. Detta gäller också omnämnande av namn och
publicering av bilder och annat digitalt material.
Att använda pseudonym eller enbart förnamn är ett sätt att skydda t.ex.
små skolbarns identitet.
Öppen och snabb mikrokommunikation, t.ex. Twitter, kan flamma upp till
en offentlig utskällning och känslan för situationen kan försvinna. Försök
sätta dig in i offrets ställning.
Bekanta dig med handböcker och anvisningar, bakgrundsuppgifter och
annan information som lätt kan hittas på webben innan du frågar om
hjälp av andra.
Hantera din egen tid. Om e-kommunikationen hotar att ta all din tid, sök
bättre handlingssätt. Syftet med e-kommunikation är att minska
arbetsbördan.
Om webbkommunikationen belastar dig, lär dig en sak i taget. Sök för
varje ny sak vettiga handlingssätt som passar din verksamhet.
Det lönar sig att ingripa i avigsidor
Sociala medier kan belasta människan i övermått, leda till svårt beroende, ta tid,
lamslå motionsintressen och fjärma en från närstående. Samma verktyg kan givetvis
underlätta arbete, sammanföra vänner samt erbjuda utrymme för kreativ
problemlösning och motiverande samverkan.
Alla har inte kapacitet att reglera sitt eget agerande så att nackdelarna elimineras
och fördelarna betonas. Nätberoende är ett verkligt problem som kommer fram också
med barn och unga. Man kan bli beroende förutom av sociala nätspel också av
interaktion, t.ex. av att använda Facebook. I många skolor har man funderat på hur
man kan ingripa i nätberoendet.
23
Lärarna frågar sig hur lektionstiden ska räcka till för studier i läroämnet om man
måste sjasa bort eleverna från beroendeframkallande webbsidor. De funderar också
på hur de kunde förbättra elevernas koncentrationsförmåga och rikta
uppmärksamhet på vad som är centralt med tanke på lärandet.
Mer information
Svenska
Praktiskt genomförande i olika skolmiljöer
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=praktiskt_genomforande
Finska
Sosiaalisen median lukiokurssin wikissä. Gymnasiekurs i sociala medier. En wiki om
lärande tillsammans
TIEKE Utvecklingscentralen för informationssamhället rf
Yksityinen kielitoimisto, mångsidiga webbsidor om webbkommunikation.
Harto Pönkäs SlideShare -presentationer och blogg
Jenni Collin, Kati Korhonen, Laura Penttinen & Virve Vakiala: Miten verkossa
viestitään?
KänGuru: videor med praktiskt genomförande av ikt i skolor
Tampereen yliopiston Verkko-tutor: Vuorovaikutus – tavoitteettomasta keskustelusta
dialogiin
Tuija Aaltos blogg Tuhat sanaa
5. Öppenhet och delning
Sociala medier grundar sig på öppen delning av innehåll. Varför vill människor och
organisationer dela med sig öppet? Därför att alla får med samarbete tillgång till
mera innehåll än någon ensam någonsin skulle kunna producera. Även om alla inte
producerar eller delar med sig kan man konstatera att öppet delande fungerar och
resulterar i gemensamt gott. T.ex. gruppen som skriver i webbuppslagsverket
Wikipedia är mycket liten i jämförelse med gruppen som använder den. Ju större en
grupp är som producerar ett innehåll desto bredare är kunskapsreserven som finns
till förfogande för produktion av innehållet. Samtidigt kräver kvalitet givetvis
koordinering. Inte ens Wikipedia lever och fungerar utan aktiva bakgrundsaktörer.
24
Öppenhet och delning är naturligt för en del människor. En del vill inte av olika skäl
delta i att öppet producera och dela innehåll. Öppenhet förknippas med en ideologisk
utgångspunkt där det centrala målet är att samarbeta, hjälpa andra och skapa
nätverk för kollektiv intelligens. Öppenhet hör ihop med ett inkluderande och
demokratiskt arbetssätt samt verksamhet i multiprofessionella team. Sociala medier
kan användas i öppen verksamhet inom en grupp, t.ex.i en sluten wiki, eller helt
öppet så att också utomstående kan följa med och delta.
Offentlig öppen data har under de senaste åren också tillfört mera öppenhet i
förvaltningen. Medborgare, organisationer och företag kan utnyttja förvaltningens
öppna data. Sociala medietillämpningar och webbtjänster utvecklas kontinuerligt
kring öppen data.
Det är skäl att bekanta sig med upphovsrättsliga frågor innan man börjar publicera på
webben. På webben gäller upphovsrättslagstiftningen alldeles på samma sätt som i
andra miljöer. Bestämmelserna om upphovsrätten gäller alster som överstiger
verkshöjd samt alla foton, ljud och videor, oavsett publikationsmiljö. Genom
licensiering (t.ex. Creatice Commons, dvs. CC) kan man dela öppna innehåll och
förbehålla vissa rättigheter.
Öppenhet och sociala medier
Till öppenhet hör att man dokumenterar och synliggör egna förfaringssätt och
verksamhetsprocesser. För detta ändamål lämpar sig bloggar, mikrobloggar, wikier,
nätverkstjänster, delning av bilder och videoklipp samt streaming av videoklipp och
ljud. I dokumenteringen kan man kombinera flera miljöer och samla olika innehåll till
samma plats genom länkning eller infogning av innehåll. Platsen där man samlat allt
kan vara t.ex. en wiki.
För underlätta sökningen av webbinnehåll kan man använda gemensamt
överenskomna taggar (tag). T.ex. under den årliga ITK -konferensen har man redan i
flera år märkt bloggar, Twitter-meddelanden och delade foton med en tagg. ( ikt2011
och itk2012) Taggade öppna innehåll kan sökas med taggordet antingen inom en
tjänst (t.ex. en wiki) eller med hjälp av en sökmaskin (pröva t.ex. med att skriva tag
itk2011 i sökfältet).
Rätt attityd till öppenhet
Till öppenhet hör förmågan att ställa frågor. Det är skäl att lyfta fram frågandet
eftersom det är ett effektivt sätt att lära sig. Den som vill veta frågar. Å andra sidan
drar man sig för att ställa frågor i sociala medier, eftersom man avslöjar sin okunskap
genom att fråga. Tidigare garanterade position och examina att man hade en
ställning som sakkunnig och man ville inte visa sin egen okunskap. Idag innebär
öppenheten att sakkunnigheten är transparent och det krävs att man kontinuerligt
visar sin sakkunnighet för att ha en ställning som sakkunnig. i sociala medier är det
en som ställer bra frågor, sammanställer svar och publicerar det som man lärt sig av
andra som samlar på sig ett gott webbrykte och förtroendekapital. Ingen kan veta allt,
men den som lär sig att ställa frågor och ta emot andras respons kan i nätverken
ständigt lära sig nytt. I inlärningsnätverken i sociala medier finns ett stort antal
hjälplärare.
Till öppenhet och delning i sociala medier hör ömsesidighet. En person som inte
delar med sig men som ofta frågar om hjälp mister sitt webbrykte. Han eller hon blir
25
inte hjälpt lika beredvilligt som en person som då och då hjälper andra. Å andra sidan
hör det till delningskulturen i sociala medier att acceptera fripassagerare. Även om
man ser snett på fripassagerare, dvs. personer som avstår från ömsesidighet,
tillintetgör de inte den nytta som delning medför.
Öppenhet skapar förtroende, men bör man å andra sidan alltid inlösa förtroendet.
Om man utnyttjar innehåll som delats öppet bör man uppge källorna; man ska länka
sidor och infoga innehåll så att det ursprungliga innehållets upphovsman kommer
fram. Om du tillämpar talkoarbete (crowdsourcing) i sociala medier säg genast i
början vilken din avsikt är.
Öppenhet innebär en kulturell förståelse av att vi alltid lever inom en viss
begreppsrymd och tolkningsram. Öppenhet är alltså i bästa fall förmåga att
ifrågasätta sin egen förståelse, och sålunda är öppenhet nära principerna för
dialoginlärning.
Öppen verksamhet leder också till att information kommer i fel händer. Öppenhet kan
dock vara det bästa försvaret. Om någon missbrukar en öppen aktörs namn
identifierar kompisnätverken identitetstjuven. Risken att bli fast är stor.
Öppenhet kräver underhåll
God webbkultur uppstår inte ur tomma intet och i allmänhet inte utan hjälp.
Oberoende av vilken öppen verksamhetsmiljö som valts bör den skötas som en
trädgård. Detta underhåll kan se ut på olika sätt, t.ex.
anvisningar, som skapats i miljön som kan vara t.ex. texter, bilder eller
videoklipp
en responskanal, som kan vara t.ex. en e-blankett eller en e-post-adress
en upprätthållare som följer med den sociala mediemiljön och
responskanalen samt reagerar vid problemsituationer
en moderator som ingriper vid störande kommunikation
en facilitator som aktiverar människor att delta och organiserar gemensamma
arbetsprocesser
en innehållsproducent som kommer med nya idéer till miljön
(innehållsproducentens roll kan cirkulera i gruppen)
en sammanställare, som samlar pärlor om miljöns verksamhet och levererar
dem i strukturerad form.
Denna uppräkning kan låta krävande. Man kan ha som tumregel att det inte lönar sig
att starta en öppen webbmiljö i en skola eller en organisation om ingen kontinuerligt
tar ansvar för miljön. Det är dock lätt att dela ansvar i sociala medienätverk. Många
miljöer ger också bra stöd för underhållsåtgärder. I en del åtgärder kan man tillämpa
talkoarbete, dvs. användarna kan producera och sammanställa innehåll tillsammans
samt ge varandra råd i hur man använder miljön.
26
Öppen delning kräver omdöme
Det förts många slags diskussioner om webbkommunikationens öppenhet. Det har
t.ex. framförts krav på att man i webbkommunikation alltid borde använda sitt eget
namn. Att uppträda med sitt eget namn är nog motiverat i samhällsdiskussioner och
tidningarnas webbsajter. Genom att alla uppträder med sitt eget namn vill man hålla
diskussionen saklig. Försvararna anser att anonymt deltagande är viktigt i nätverk
där man behandlar personligt ömtåliga ämnen. Sådana nätverk är t.ex. olika slags
stödgrupper. Också när det gäller barn och unga är det motiverat att använda
smeknamn i webbkommunikation. I skolor och läroanstalter är det skäl att
tillsammans fundera på när eleverna ska uppträda med sina egna namn och när de
ska använda t.ex. pseudonymer. Det låter som ett skräckscenario när Googles
direktör säger att unga vuxna i fortsättningen allt oftare kommer att byta sitt namn
eftersom de skäms över det Google-sökresultat som de får på sitt eget namn.
Barn och unga har fått rådet att lägga ut på webben bara sådant som de skulle
kunna visa för vuxna i sin närmaste omgivning. Man kunde kanske komplettera rådet
med följande: tänk på ditt agerande på webben också med tanke på vad du kan visa
för ditt framtida jag, din blivande arbetsgivare eller blivande äkta hälft. Att dela
innehåll i sociala medier med omdöme är svårt. Stundens stämning skapar lätt en
intim atmosfär i webbkommunikationen.
Innehåll som har lagrats på Internet återfinns efter radering på mellanlagring (Google
cache) och Internets arkiv (Internet Archive). Vem som helst kan ladda ner innehåll
som publicerats på webben på sin egen dator och sprida dem vidare, med eller utan
tillstånd. Innehåll som spridits via Internet fortsätter att leva vidare, även om
ursprungskällan skulle raderas. Till många sociala mediemiljöer hör att innehåll
flödar. Nytt innehåll kommer kontinuerligt och gammalt försvinner i arkiven.
Miljöernas sökegenskaper varierar och inte ens den effektivaste sökmaskinen
Google når alla innehåll. Även om innehåll som en gång lagts ut på webben alltså i
princip blir kvar där kan det ändå vara svårt att hitta material som finns gömt i
webbens skrymslen.
Att sammanställa, styra och infoga innehåll
För delning av olika innehåll, t.ex. bilder, videor eller digitala berättelser finns det ett
utbud av mångsidiga och lätthanterliga tjänster som också innehåller möjligheten att
samarbeta. Typiskt för fildelningstjänster är att det via dem är lätt att skapa en länk
eller kod som man kan infoga i andra webbsidor. I många fildelningstjänster finns det
möjlighet att skapa eller redigera innehåll. Man kan sammanställa innehåll genom att
kombinera t.ex. foton, videoklipp, texter och kartor. T.ex. webbtjänsten Virtuaalipolku
som upprätthålls av Tavastehus stad http://www.virtuaalipolku.fi/ grundar sig på den
här typens sammanställande av innehåll.
Öppna och slutna innehåll kan fungera parallellt eftersom innehåll i öppna miljöer kan
lätt länkas till eller infogas i slutna system. T.ex. ett videoklipp som laddats upp i
YouTube kan visas också i en sluten lärmiljö.
I fildelningstjänsterna ingår i allmänhet också möjlighet att ge respons, skicka
meddelanden till upphovsmannen, tillägga ett intressant fynd till sina egna favoriter,
ge stjärnor eller poäng för rekommendation av bra fynd, skicka fyndet till en kompis
som e-post och tillägga en kommentar om innehållet i sitt eget Twitter -flöde, sin
Facebook -sida eller i Google+ -tjänsten. I många tjänster är det också möjligt att
starta egna grupper och bilda nätverk.
27
Öppna lärresurser
De sociala medierna och den öppna gemensamma innehållsproduktionen har gjort
att Internet blivit en skattkammare för öppna lärresurser. Många skolor,
organisationer och olika utvecklingsprojekt publicerar sina studieinnehåll öppet på
Internet. Öppnandet av lärresurserna ses i offentligt finansierad verksamhet som en
tjänst för skattebetalarna. Det som har finansierats med allmänna medel borde vara
tillgängligt för alla. I många kommersiella organisationer ses öppna lärresurser som
en marknadsfördel.
Globalt främjas öppna lärresurser av rörelsen Open Access, som är verksam också i
Finland, samt av Open Courseware Consortium,OCW. Båda dessa rörelser har som
mål att främja vetenskap med hjälp av öppen forskningslitteratur och öppna
studieinnehåll. När det gäller publicering av öppna studieinnehåll har den synligaste
vägvisaren bland vetenskapliga läroanstalter varit Massachusetts Institute of
Technology, MIT.
Öppna lärresurser har samband med samma ideologiska princip om det
gemensamma goda som all annan delning av öppna innehåll. Khan Academy, som
är en de mest betydelsefulla projekten om öppna lärresurser, beskriver att
grundpelaren i den egna verksamheten är målet att erbjuda vem som helst en
möjlighet att lära sig. När det gäller främjande av öppet lärande är det etiska målet att
genom ökat kunnandet också öka mänsklighetens möjligheter att klara av globala
problem.
Mer information
Svenska
Sök öppna lärresurser,läs mer om lärresurser och upphovsrätt
http://libguides.lub.lu.se/content.php?pid=98438&sid=73824
Finska
AVO –projektet: många handböcker om användning av sociala medier vid inlärning
http://www.eoppimiskeskus.fi/avo
Open Päivitys
http://openpaivitys.blogspot.fi/
Kurs vid Wiki-opisto
Vapaiden ja avointen oppiresurssien tuottaminen
28
6. Informationssökning och -hantering
Trovärdig information är värdefull. Att hitta rätt information kräver tid och
omdömesförmåga. Informationens trovärdighet är inte endast forskarnas problem. Att
var källkritisk hör till alla slag av studiefärdigheter, medborgarkompetenser och
färdigheter för arbetslivet.
Det är viktigt att information kan hittas. Den metainformation som i sociala medier
läggs till informationsinnehåll gör att det lättare att hitta innehållet. Till denna
metainformation hör t.ex. innehållets utgivare, tidpunkt för publicering, plats för
publicering, verktyg för publicering, ämnesområde som anger innehållet (category)
samt fritt definierade taggar (tag). Av taggarna bildas register och sökresultatlistor
(folksonomy) som visualiseras med taggmoln (tag cloud). I dessa är de taggar som
fått flera träffar än genomsnittet större än de som fått färre träffar.
Förutom informationssökning behöver människan kontinuerligt hjälpmedel för
informationshantering. T.ex. när det gäller att göra anteckningar, upprätta register,
kategorisera och strukturera samlad information, åskådliggöra betydelseförhållanden
och visualisera information kan de sociala medierna bidra med en hel del verktyg.
Sociala medier och informationssökning
I sociala medier råder kulturen att man ställer frågor och får svar. Frågeställaren får
ett svar och gläds över detta så att han/hon blir motiverad att ge svar åt en annan
frågeställare i en annan situation. Den öppna webben fungerar i allmänhet som ett
effektivt såll. Man bör ändå aldrig glömma att vara källkritisk.
Internetanvändaren har länge sökt information främst med hjälp av söktjänster
(Google,Bing). De sociala medierna har utökat sätten för informationssökning.
Wikipedia, Facebook och YouTube är i topp när det gäller informationssökning på
Internet. Också Twitter med sina olika filtreringsmöjligheter hör till de mest använda
tjänsterna när det gäller informationssökning. Människor som är aktiva i sociala
medienätverk är viktiga informationskällor för varandra.
Sållning av information på basis innehåll samt rekommendation av innehåll som
motsvarar sökningar gör den teknologibaserade informationssökningen mera
användbar. I och med utvecklingen av datorbaserad översättning kan tjänsterna
också föreslå sökresultat på olika språk. Kompisnätverk och rekommendationer
kopplas ihop, varvid filer som bekanta delat i sociala medier kommer fram i
rekommendationerna för sökresultat. Google -sökningen lyfter fram innehåll som
bekanta delat i Google+ och Diigo -tjänsterna. Facebook - kompisarnas gillanden
syns på många sidor.
Inom undervisningssektorn har man tagit fram nya gemensamma tjänster för
plockning, sammanställning och delning av informationsinnehåll. Med tjänsten
Friendfeed (t.ex. Sometu -nätverkets Friendfeed) kan man följa med flödet av
kompisarnas kommunikation. Med tjänsten Scoop.it kan man från webben sålla en
sammanställning enligt tema (t.ex. Avoin oppiminen som Anne Rongas
sammanställt). Med tjänsten Paper.Ii kan man skapa en webbtidning av Twitter flödet, (t.ex. Tarmo Toikkanen: Opettajien visertämää). En ny typs tjänst för
sammanställning och delning av webbinnehåll är Pinterest som grundar sig på
bildgallerier (t.ex. Elämänviisauksia som Ulla M. Saikku sammanställt). I Twitter och
29
Google+ -tjänsten är det möjligt att lagra egna sökningar varvid man också i
fortsättningen snabbt får fram innehåll inom samma ämnesområde.
Webbflöden hjälper att följa med informationsflöden
Informationssökningen kan automatiseras genom att man plockar in webbflöden i ett
läsarprogram på samma sätt som man prenumererar på tidningar till den egna
postlådan. Tidigare måste man besöka en webbsida som måste uppdateras
regelbundet och kolla om det kommit nya inlägg. Idag kommer information om nya
inlägg med hjälp av webbflöden (feed, RSS, Atom) automatiskt till den plats dit
läsaren vill ha den. Man kan följa med webbflöden t.ex. med hjälp av en
tilläggskomponent som integrerats i webbläsaren, en webbläsartjänst (t.ex. Googles
flödesläsare) eller en flödesläsare för mobila enheter (bl.a. Flipboard och Google
Currents). Med hjälp av ett småprogram kan man också samla RSS-rubriker till en
webbsida, t.ex. i sidopanelen i en blogg eller startsidan i en e-lärmiljö.
Läsarprogrammen och -tjänsterna söker endast de flöden som läsaren själv har
prenumererat på, dvs. rubrikflöden innehåller inte skräppost.
I många länder har de statliga radio- och tv-bolagen ett stort utbud av webbflöden
och podsändningar (podcast) som lämpar sig att användas i undervisningen. I stora
länder har dessa material gjorts särskilt med tanke på språkstudier för invandrare.
Man kan följa med podsändningar med ett tillämpningsprogram, t.ex. iTunes eller
Juice. Via iTunes -tjänsten kan man från olika delar av världen söka bra innehåll som
kan användas i undervisningen. iTunes innehåller en egen kanal för allmänbildande
innehåll och innehåll för andra stadiet (K-12).
Trovärdighet och källkritik
När man tidigare frågade enskilda bekanta om hjälp när man hade problem med att
hitta information kan man idag i sociala medier ropa efter hjälpare som på ett livligt
torg. Svar kommer ofta också från oväntade håll. En diskussion kan kommenteras av
forskare eller förvaltningsmyndighet inom området. Till en diskussion om en källas
trovärdighet kan man inbjuda eller på egen hand söka den person själv som
producerat innehållet.
När det gäller sociala medier har det framhållits att innehåll som var man producerar
inte är trovärdiga. Hur kan man lita på uppslagsverket Wikipedia som produceras av
webbgemenskapen om vem som helst kan skriva i den? I den öppna webben
fungerar dock förvånansvärt bra en metod som är bekant från den vetenskapliga
världen: självkorrigering. I Wikipedia fungerar också en bakgrundsgemenskap som
upprätthåller normerna och verksamhetskulturen för innehållsproduktion.
De grundläggande metoderna för källkritik gäller också på webben:
Kontrollera vem som producerat informationen, när och i vilket
sammanhang den har producerats och utred vilka kopplingar det
finns bakom informationen.
Skaffa information från flera källor och jämför.
Sträva efter att komma till ursprungskällan.
30
Sociala medier kan göra det svårt att uppfatta hur saker förhåller sig till varandra och
se deras rätta proportioner. En fråga som kommer fram i sociala medier verkar större
ut än den sist och slutligen är. I små kretsar händer det också att man glömmer att
vara källkritisk och man skapar en egen sanning.
Hjälpmedel för informationshantering
Inhämtad information hanteras också på många sätt i de sociala medienätverken och
med hjälp av olika tjänster. Bl.a. wikier och kollektiva mind map -kartor stöder
gemensam informationshantering. Människan försöker av naturen handla ekonomiskt
när det gäller belastning av minnet och sinnet. Om man inte behöver komma ihåg
telefonnummer utantill är det väldigt få som lär sig dem. Före mobiltelefonernas tid
försökte de flesta vuxna aktivt memorera otaliga telefonnummer.
Idag gör man anteckningar genom att fotografera och dela foton. Anteckningarna
kombinerar många medieformer och synkroniseras mellan en dator, en webbtjänst
och en mobil enhet. Sådana mångsidiga verktyg är t.ex. Evernote och Microsoft One
Note. Man skriver anteckningar i Twitter.För kollektiva anteckningar kan man skapa
ett delat dokument, en EtherPad eller en chat (t.ex. Todays Meet).
Mer information
Svenska
Informationsanskaffning
http://www10.edu.fi/kanguru/?sida=informationsanskaffning
Informationssökning
http://www.biblioteken.fi/
RSS på svenska YLE
http://svenska.yle.fi/sida/rss-pa-svenskaylefi
Finska
Biblioteken.fi om informationssökning
Makupalat.fi-linkkikirjasto. I länkbiblioteket finns en lista på söktjänster.
Mediakasvatus.kirjastot.fi: Tiedonhaun opas
YLE:n syötteitä
www.yle.fi/rss.html
BBC: Learning languages
http://www.bbc.co.uk/languages/
Wikimedia Foundationför informationssökaren också annat än Wikipedia
http://wikimediafoundation.org/wiki/Our_projects
31
7. Nätverkande och kollegialt arbete
Kan man ha studie- och arbetskamraterna i fickan? Ja, det kan man. Med hjälp av
mobila enheter hänger kollegie- och kompisnätverken i sociala medier behändigt
med eller öppnar sig i en applikation eller webbläsarens flik på datorn. Man kan hitta
ett gemensamt intresse med någon som finns mycket nära. Å andra sidan kan man
tack vare Internet ha en nätverkspartner på andra sidan jordklotet. Sociala medier
förenar människors kunnande, kunskaper och kontaktnätverk. Man behöver veta och
komma ihåg mindre då man på nära håll har tillgång till utspridd sakkunskap och
kollektiv intelligens.
Internet och sociala medier skapar ypperliga ramar för nätverkande mellan
människor och organisationer. Samarbetet mellan organisationer inom
undervisningssektorn och olika förvaltningsområden, skolans och intressegruppernas
nätverk och lärarnas samarbetsgrupper som överskrider läroanstaltsgränser är bara
några exempel på nätverk inom undervisningssektorn.
Sociala medier stöder nätverkande
När det gäller nätverkande lönar det sig inte att vara onödigt blyg eller konservativ.
Med ovanliga samarbetspartner kan det uppstå enastående idéer. I
webbdiskussioner och i bloggvärlden kan man nå människor inom sitt eget område
och meningsfränder.
En modersmålslärare beskrev sin erfarenhet av sociala medienätverk på följande
sätt: ”Här i nätverket upplever jag att jag är likvärdig med andra och accepterad även
om mina kunskaper och färdigheter inte skulle vara på samma nivå. Det kan vara
svårt för en nykomling att komma med i s.k. traditionella nätverk om man inte har
lämpliga referenser eller lämplig bakgrund (t.ex. familj, utbildning, politik) eller om
man på annat vis är lite annorlunda (ålder, kön, invandrare).”
I sociala medietjänster används två sätt för att bygga nätverk mellan människor:
man följer en offentlig profil, dvs. kontakten förutsätter inte ömsesidigt
godkännande (på engelska används benämningen follower)
vänkontakt, dvs. en relation som båda godkänt (på engelska friend).
Följarna (follower) och vänkontakterna (friend) syns i allmänhet för de övriga som
använder tjänsten och nya kontakter skapas också på ett naturligt sätt via egna
bekanta. Tjänsterna föreslår också nya kontakter från kompisnätverket. I sociala
medier är det tillåtet att ta initiativ när det gäller kontaktskapande. Människorna
använder samma tjänster på olika sätt för att bilda nätverk. Därför är det mindre
dramatiskt att avböja eller godkänna ett vänförslag än i den verkliga världen.
Det är berikande att nätverka över den egna inre gruppens gränser. Man kan
överskrida gränser både när det gäller geografiskt område, läroämne, yrkesområde,
åldersgrupp, kultursfär eller organisation. Fungerande relationer uppstår dock inte
om aktörerna bara tänker på sin egen fördel. Nätverkande handlar alltid om utbyte
och man ska vara färdig att dela med sig av sitt eget. Ett fungerande nätverk är alltid
beroende av människor, deras vilja och attityder.
32
Med hjälp av nätverk kan man t.ex.
komma på nya verksamhetsidéer
genomföra olika saker kostnadseffektivt
skaffa central information behändigt
undvika överlappande arbete
påverka i samhällsfrågor
lösa problem
lära sig nytt.
Nätverk hjälper i studier
För studerande kan nätverk vara lärmiljöer och platser för informationssökning.
Nätverken kan också ge stöd i studievägens övergångsskeden. Via nätverk kan man
få känning av vad man eventuellt vill inrikta sina fortsatta studier på och ett planerat
yrkesområde. Utexaminerade studerande kan via alumniverksamhet vara med i
nätverk och på det sättet skapa en länk mellan läroanstalten och arbetslivet.
Internationellt nätverkande förbättrar språkkunskaper och ger jämförelsegrund för
olika saker. Från internationella nätverk kan man också plocka nya idéer till sin egen
verksamhet.
Ett strålande exempel på lärande i nätverk och frivillig kamratstödjande verksamhet
är Facebook -sidan Senja opettaa sinulle ruotsia. Flickan som förberedde sig för
studentskrivningarna längtade efter en sparrare och fick igång en riktig folkrörelse.
Att nätverket för kamratstöd var så populärt ledde till att motsvarande
undervisningsnätverk startades bl.a. för studier i samiska, estniska, engelska och
tyska.
Sociala medier och nätverkande arbetssätt kan tillföra studierna nytta av
månget slag:
sätt att förena kunskaper och resurser hos människor
snabb tillgång till behövlig information
mångsidigare utvecklande tillsammans och problemlösning än i en smågrupp
kamratstöd och -respons i inlärningsuppgifter
social reglering hjälper när det gäller att hålla tidtabeller och hänga med i
processer
distansstudier stöds och berikas
man hittar förebilder och mentorer och kan vara i direkt kontakt med dem
rationell tidsanvändning som en följd av att man undviker överlappande
arbete
33
Kollegial produktion i nätverk
Typiskt för sociala medienätverk är att deltagarna kan producera och bearbeta
innehåll, kommentera, diskutera, dela material och nätverka sinsemellan.
Nätverkande underlättar arbete, eftersom man i nätverk kan utveckla gemensamma
saker i form av kollegial produktion. Arbetssättet i sociala medier är likvärdigt och
grundar sig på kollegialt arbete. Denna egenskap ändrar maktstrukturer och
auktoritetsrelationer. I sociala medier talar man om webbrykte som grundar sig på
vad man ger webbgemenskapen, inte på vem man är eller vilken position man har.
I ett fungerande produktionsteam åstadkommer man omfattande och mångsidiga
helheter, men samarbetet mellan nätverken kräver koordinering och bra
organisering. Via Internet går det behändigt att bearbeta olika dokument gemensamt.
En annan persons synvinkel breddar utvecklingsarbetet. I ett välfungerande nätverk
observeras detaljer och samband mellan saker, och helheter uppfattas bättre än i
individuellt arbete. I nätverk uppdaterar man information och lär sig nya saker nästan
utan att man märker det.
Kollektiv intelligens i nätverk
Kollegial produktion förenar mästaren och novisen. Kollektiv intelligens och nätverk
gör kunskap och kunnande lättillgängliga. I en komplex värld kan individen inte
behärska allt som han behöver; han bör också söka stöd hos andra människor.
Forskningsprojektet Koulu kaikkialla vid Helsingfors universitet använder uttrycket
kaikkiallinen oppiminen (http://www.kaikkialla.fi/).
I de sociala medienätverken döljer sig en enorm reserv av människors kunskaper
och färdigheter som man kan ty sig till när den egna kunskapen inte räcker till. Delad
kunskap minskar inte delarens kunskap. Tvärtom: nätverket ger varje delare mycket.
Ofta är det också mycket roligt att samarbeta. Olika tjänster för social
nätverksbildning lämpar sig bra för grupparbete, planering och responssamtal.
Med hjälp av nätverk kan man hitta nya verksamhetsidéer och skaffa uppdaterad
kunskap.
I nätverk kan man också samarbeta över organisationsgränser.
Ett exempel: rektorerna utbytte information i samband med strategiarbete i
sociala medier, fick idéer av den gemensamma diskussionen och fann
resursreserver som ledde till att varje deltagare undgick onödigt arbete.
Ett annat exempel på lärarnas verksamhet i nätverk: En lärare som
förberedde ett kursprov frågade i nätverket om hjälp av kollegerna när han
skulle göra provuppgifter. Listan på uppgifter som utformades tillsammans var
färdig i ett nafs och tillgänglig för alla.
Aktivt nätmedborgarskap
Nätverken är förutom kanaler för informationssökning och samarbete också kanaler
för olika nivåers påverkan. Via nätverk kan man följa med aktuella frågor inom det
egna området, kommentera och komma med förslag. De sociala medienätverken
skapar verklig jämlikhet när det gäller påverkan. T.ex. undervisnings- och
34
kulturministeriet ordnade en kurs som handlade om framtidens studiematerial och
som organiserades hel och hållet i sociala medienätverk. Kursen samlade en
annorlunda deltagargrupp än om den hade ordnats på traditionellt sätt. Ett annat bra
exempel på delaktighet och påverkan via nätverk är att en studerande deltog i en
webbdiskussion mellan lärare och människor inom utbildningsförvaltningen. Få
studerande är intresserade av sådant nätverk, men såsom den unga deltagaren
konstaterade, man får nog sin röst hörd.
I medborgarverksamhet är information i nyckelposition. Informationsspridning i
webbnätverk är behändigt och kan i bästa fall innebära att man sparar tid och
pengar. Med hjälp av nätverk kan man genomföra olika saker kostnadseffektivt.
Sociala medier synliggör nätverksmedlemmarnas intressen och resurser samt
omfattningen på det som är föremål för intresse. Nyskapande och skapande av nya
verksamhetsmodeller blir lättare. Det kan också vara lättare att hitta sin egen plats i
ett fungerande webbnätverk än i traditionellt fungerande organisationer eller grupper.
Frivilligt deltagande motiverar, förutsatt att det inte kräver stora kraftansträngningar.
En deltagare kan bära sitt strå till stacken inom ett litet delområde. När tillräckligt
många deltar med små insatser är helhetsresultatet imponerande.
Kritisk synvinkel
Alla producerar inte innehåll i sociala medieforum. Problemet med fripassagerare
dyker ofta upp när man talar om nackdelarna med gemensam produktion och
delning. Enstaka exempel kan vara iögonenfallande. En del utnyttjar andras arbete.
Med tanke på helhetsnyttan lönar det sig å andra sidan inte att upphöra med delning
och kollegial produktion på grund av fripassagerarna. En stor del av fripassagerarna
blir fast och största skadan gör de sig själva. Man lär sig inte genom att kopiera.
Till nätkulturen hör också att lurka, dvs. läsa andras alster som är öppna för alla, t.ex.
webbdiskussioner, utan att själv delta. Det känns obehagligt för många. Mången
nybörjare vill också hålla sina egna alster otillgängliga bakom koder, vilket minskar
fördelarna med gemensam produktion och delning. Med tanke på lärande kan också
lurkande anses nyttigt. Genom att pejla sina egna tankar mot andras kommer man
alltid på något nytt. Lurkaren är dock ur gemenskapets synvinkel självisk, eftersom
han eller hon inte drar sitt strå till stacken.
Sociala nätverkstjänster kommer och går. På förhand kan man inte veta hur lång
livscykel en social nätverkstjänst kommer att ha. Det är i allmänhet jobbigt att
säkerhetskopiera diskussionskedjor. Ännu för några år sedan använde man i
skolorna den inhemska Jaiku -tjänsten som såldes till Google. Google meddelade att
de slutgiltigt avlägsnar Jaiku -tjänstens innehåll 15.1.2012. Det är också vanligt att
sociala nätverkstjänster blir avgiftsbelagda. Så hände med Ning som blivit populär
bland lärare.
En del anser att det jobbiga med sociala medienätverk är att privat och professionellt
blandas. Hur ska man förhålla sig till vänförfrågningar på Facebook? En del
använder tjänsterna endast i sitt privatliv, andra däremot yrkesmässigt. Och hur ska
man förhålla sig till vänförfrågningar från studerande eller lärare? Var och en måste
själv besluta var man drar sina gränser.
35
Mer information
Finska
Joanna Kalalahti: Kohti vertaisuutta – blogg om kollegial produktion i samband med
ett utvecklingsprojekt
På webbsajten Mahdollista.fi finns mycket information om verksamhet i
Internetålderns medborgarsamhälle
I Opeverkostot -wikin http://opeverkostot.wikispaces.com/ har man samlat
information och länkar i anslutning till ämnet
Vertaistuotanto, gymnasiekurs i sociala medier – blogg om kollegial produktion
Tieto- ja viestintätekniikka opetuksessa / ICT in education ja Tablet-laitteen
opetuksessa-ryhmät Facebookissa (IKT och pekplattor i undervisningen) Facebookgrupperna har samlat en aktiv diskussionsgrupp. Grupperna har två centrala
verksamhetsformer: man delar ut bra tips och man ställer frågor.
Tuija Aalto har år 2010 sammanställt en presentation över ämnet Työ- ja vapaa-ajan
minä sosiaalisessä mediassa. Blogg i anslutning till ämnet finns i Tuhat sanaa .
Vertaisaika – nettiajan yhteistyöopas: webbsidor i anslutning till boken är under
arbete (Kari A. Hintikka, Tuija Aalto och Anne Rongas).
Tidsanvändning
När man frågar lärare hur de motiverar varför de inte använder sociala medier i sin
undervisning är det främsta argumentet utan undantag tidsanvändningen. Lärarna
upplever att de inte har tid att lära sig att använda sociala medier, söka innehåll eller
planera hur man tillämpar sociala medier i undervisningen. Det är sant att det tar tid
att lära sig nytt. Många har dock funnit i sociala medier en ypperlig hjälpreda både
när det gäller arbete, inlärning och undervisning.
Sociala medier kan minska resandet och den insparade tiden kan förvånansvärt
snabbt uppgå till flera timmar. Det är givetvis trevligt att resa ibland och alltid
berikande att träffas ansikte mot ansikte. En del av resandet kan dock ersättas av
sociala medier. Resande belastar miljön. Datateknologi kräver energi, men den är
mera ekologisk än trafiken.
Hantering av tidsanvändning hör till studiefärdigheterna
När man kommit över den första tröskeln hjälper sociala medier att rationalisera
tidsanvändningen. Det har utvecklats många användbara metoder och hjälpmedel för
att man ska klara av informationsflödet. Det viktigaste skulle vara att granska sina
egna rutiner fördomsfritt. Ett nytt handlingssätt kan till en början vara jobbigare än ett
gammalt, men efter inkörningsskedet en betydande lättnad. Tidsanvändning innebär
val och till val hör också att avstå. Även om man skulle välja fem tidssparande
metoder för att hantera tiden bättre kan slutresultatet ändå vara ständig brådska om
man inte lämnar bort något.
36
Det finns flera möjligheter när det gäller tidsanvändning:
man behöver inte söka bra innehåll, verksamhetsmodeller och webbtjänster
ensam
kompisnätverken ger tips och håller en uppdaterad
innehåll som delas öppet minskar arbetsbördan
kalendrar och olika andra hjälpmedel fungerar som förlängning av minnet och
som påminnare
verktyg för gemensamt arbete gör det möjligt att förena många människors
arbete så att man åstadkommer mycket på kort tid
med hjälp av sociala medier kan man i bästa fall snabbt och behändigt nå
människor
I egen takt framåt
Det finns stora skillnader mellan människor när det gäller att tillägna sig interaktiv
teknologi. En del anser att i miljöer som innehåller teknologi blir det mera komplicerat
och splittrat att lära sig och att arbeta samt att känslan av kontroll försvinner och
brådskan och arbetsbördan ökar. Andra anser däremot att det går ungefär tvärtom.
Människan lär sig och anpassar sig. När man blir motiverad känns inlärningsskedets
besvär överkomligt.
I allmänhet kan de första stegen kännas jobbiga när man börjar använda nya
verktyg. Det lönar sig att stå ut med att det går långsamt i början. Även om man blir
plötsligt ivrig lönar det sig att välja och fokusera på att gå framåt ett steg i taget i
stället för att lära sig många saker på en gång. Det lönar sig att bekanta sig med
olika möjligheter i sociala medier tillsammans med andra varvid fördelar och
problemställen klarnar snabbt.
Följande principer i inlärningsskedet leder till förnuftig tidsanvändning.
1. Sök den aktuella tjänstens eller applikationens egna anvisningar (på
engelska ofta Help eller FAQ). Anvisningarna innehåller ofta korta
videoklipp och åskådliga skärmdumpar. Man kan också hitta
anvisningsvideor på YouTube och Vimeo. Man behöver inte vara
rädd för engelskan.
2. Lär dig använda webbflöden och sociala bokmärken. Du har verklig
nytta av dem.
3. Ge tips och hjälp andra, eftersom ömsesidighet fungerar på webben.
Du får tillbaka med samma mått. I slutändan kan du spara du mycket
tid och besvär för litet ansträngning.
4. Försök på allt vis försäkra dig om att innehållen hittas. Samla t.ex.
gemensamma filer på gruppens webbsidor eller i en
filfördelningstjänst i stället för att skicka dem som bilagor. Planera
innehållens länkningar och styrningen av information från en webbsida
till en annan.
37
Kommunicera effektivt – du sparar andras tid
Försök kommunicera ekonomiskt och smart i sociala medier. Meddela dig kort, säg
genast det väsentliga och skriv åskådliga rubriker. Rubricering av meddelanden
hjälper läsaren att klassificera meddelandet i rätt kategori. Människans
observationsförmåga är begränsad. Även om kärnmeddelandet skulle ingå i rubriken
är det viktigt att upprepa det i själva meddelandet. Annars kan det hända att
kärnmeddelandet glöms. Det lönar sig inte att ta upp många frågor i ett meddelande.
Skicka hellre flera meddelanden. Om du behandlar många frågor i meddelandet
använd mellanrubriker.
I allt webbskrivande är det viktigt att försöka stödja en ögnande lässtil. Förutom med
rubriker och mellanrubriker kan man stödja läsandet med styckeindelning,
uppräkning, fet stil och bilder. Man kan också placera textavsnitt i boxar eller särskilja
dem med hjälp av färger. När det gäller textdesign är det dock skäl att vara försiktig.
Ju mera olika störande element och texttyper meddelandet innehåller desto
långsammare uppfattar läsaren innehållet. Det är också viktigt att tänka på att
samma meddelande läses med många olika slags apparater och meddelandet kan
visas i många nättjänster.
Ideallängden på videoklipp och ljudfiler som ska publiceras på webben är bara några
minuter – dock beroende på innehåll. En längre föreläsning kan delas i avsnitt. I
många videodelningstjänster kan man sätta in platsmarkörer i långa videor.
Visualisering av information främjar effektiv kommunikation. Metoderna för
visualisering utvecklas hela tiden. T.ex. en kartliknande strukturering av en
studiehelhet fungerar som stöd för minnet.
Kalendrar och listor i tidshantering
Kalendern håller dig uppdaterad och påminner dig. Datorerna och de mobila
enheterna breddar kalenderns möjligheter. E-kalendrarna kan synkroniseras
sinsemellan förutsatt att de stöder iCal -egenskapen. Synkronisering betyder att
kalendrarna utbyter information så att samma information finns alltid överallt.
Kalendern kan också infogas i bloggar, wikier eller e-lärmiljöer.
Google -kalendern är den mångsidigaste av dagens utbud. Kalendern kan
upprätthållas kollektivt. Den kan delas till många användare och om man vill kan man
publicera den öppet på webben. Med hjälp av Google -kalendern kan man skicka ett
gruppmeddelande till en studiegrupp till e-posten eller till mobila enheter. Man kan
samla flera separata kalendrar i en kalendervy. Kalendervyn kan man infoga i en
webbsida, t.ex. i en wikis eller en bloggs sidopanel. Den infogade Google kalenderns utseende kan redigeras.
Det finns en hel mängd webbtjänster och applikationer som är till hjälp när man
uppgör tidtabeller och planerar tidsanvändning. Tidsaxlar, flödesscheman, att göra listor och olika slags hjälpmedel som underlättar kollektivt beslutsfattande
strukturerar tidsanvändningen och hanteringen av lärprojekt. Många hjälpmedel för
tidshantering och kommunikation kan kombineras med webbtjänster som planerats
för projekthantering. För små projekt lämpar sig t.ex. Bacecamp (inloggningen till
gratisversionen är något undangömd).
38
Gemensamma verktyg kan vara både nyttiga och enkla. Kollektivt beslutsfattande
och överenskommelse om tidtabeller kan vara jobbigt. Hjälp finns på nätet: Sumpli
eller den mångsidigare Doodle. Doodle -tjänstens användare skapar en omröstning,
får en direkt länk till sidan och delar länken till en grupp via e-post eller på webbsidor.
Var och en i gruppen besöker webbsidan och antecknar en lämplig tidpunkt eller sitt
svar i omröstningen. Doodle kan också kombineras med en Facebook -profil och en
Google -kalender. En studiehandledare blev glad över den här typens verktyg. Hon
kom på idén att flytta över reserveringen av handledningstider till en Doodle-tabell.
8. Bra förfaringssätt
I all social verksamhet behövs gemensamma överenskommelser och förfaringssätt.
Säkerheten i samband med användning av sociala medier består av:
datasäkerhet
integritetsskydd
upphovsrätt och användningsvillkor
gott uppförande på Internet, dvs. netikett
Säkerhet skapas genom att kommunikationen mellan människor är saklig,
förutsägbar och konfidentiell. I sociala medier fungerar samma gyllene regel som på
annat håll: handla själv såsom du vill att andra ska handla. Var alltså artig och ta
hänsyn till andra. Säkerhet är särskilt viktigt när det gäller barn och unga. Tyvärr har
de sociala medierna visat klorna också som medium för osocial verksamhet. Olika
slags mobbning, trakasserier och kriminalitet florerar på nätet. Ju populärare en
social medietjänst är desto mera sidoeffekter förekommer det kring den.
Uppdateringar, skydd och eftertänksam användning
Datasäkerhet är en central del av medborgarkompetenserna i informationssamhället.
Det är viktigt att varje dator som har Internetanslutning skyddas mot webbangrepp,
virus och andra skadeprogram. I skolor är det oftast IT-administrationen som
ansvarar för detta. För att kunna skydda hemdatorer och egna mobila enheter krävs
att man följer med datasäkerhetsfrågor, uppdaterar enheter och programvaror samt
skaffar nödvändiga skyddsprogram.
På grund av datasäkerhet får ingenting laddas på skolornas datorer på egen hand.
Att de blir långsammare beror t.ex. på att reklam filtreras bort. Ofta har man i
skolorna också spärrat möjligheten för utomstående att logga in sig på den trådlösa
webben. Detta motiveras med datasäkerhet och begränsad webbkapacitet.
Den ökade användningen av mobila enheter har lett till att skolans datasäkerhet och
användarens friheter diskuterats i större utsträckning än tidigare. För att utrustningen
ska kunna användas fullödigt borde den kunna användas fritt. Å andra sidan leder fri
verksamhet till att riskerna ökar. I skolorna och i arbetslivet i övrigt måste man alltså
fortfarande göra kompromisser när det gäller begränsningar och friheter.
Lösenorden är den viktigaste säkerhetsfaktorn och samtidigt en riskfaktor i
användningen av sociala medier. Det mest kritiska lösenordet är e-posten med vilken
andra sociala medietjänster har tagits i bruk. Under senare år har det också i Finland
39
gjorts dataintrång på tjänsteverantörernas servrar och stulits användarkoder. Med
applikationer kan man med användarkod- och lösenordpar försöka göra intrång i
andra webbtjänster. Därför är det viktigt att användarkod- och lösenordpar inte
används i flera webbtjänster.
Det lönar sig att utveckla ett eget system för starka lösenord. Man hittar också hjälp
på nätet, både anvisningar och tillämpningsprogram med hjälp av vilka lösenorden
kan sparas bakom ett lösenord (t.ex. LastPass). Möjligheten att logga in sig i flera
tjänster med samma användarkod minskar behovet av separata koder (OpenID).
Varje Internetanvändare ska kunna identifiera nätfiske (phishing) som används t.ex.
för att fiska bankkontokoder eller andra lösenord via e-post. Olika bedrägerier har
blivit vanliga också i populära sociala medietjänster såsom Facebook och Twitter. Epostadresser och webbsidor maskeras att se ut som bekanta tjänster, t.ex. som en
nätbank.
Oftast har bedrägerierna sitt ursprung i andra länder och identifieras antingen genom
att de är skrivna på ett främmande språk eller på dålig finska.
Dataskyddsprogrammen innehåller i allmänhet en spärr för nätfiske och epostprogrammen innehåller filtrering av skräppost. Trots detta ger inget skydd eller
ingen beredskap ett heltäckande skydd. Det är det alltid på sin plats att vara
eftertänksam när man använder sociala medier.
Du kan förbättra datasäkerheten på många enkla sätt:
skriv inte din e-postadress på webbsidor som sådan utan använd omskrivning
(t.ex. fö[email protected] )
klistra dina kontaktuppgifter på alla mobila enheter, även USB-minnen och
telefon, (det finns också hederliga upphittare)
lås din användarprofil för mobila enheter med ett lösenord som är bekant för
dig men svårt att gissa
kolla om din mobila enhet kan spåras eller stängas av med en distansfunktion
kom ihåg att säkerhetskopiera, också när det gäller mobila enheter, och spara
säkerhetskopian på annat ställe än enheten som kopierats
vid nätköp ska du kolla webbläsarens rubrikrad (där borde synas symbolen
för kryterad kontakt)
följ med tidskrifter och webbnyheter inom branschen, fråga och sprid
datasäkerhetstips i sociala medienätverk.
Det privata mitt i det offentliga
Det är viktigt att varje persons integritet skyddas. Sociala medier avslöjar genom
diskussioner, delade innehåll och profilinformation ganska mycket om personen. Man
kan kombinera uppgifter som publicerats på olika webbtjänster med samma uppgifter
och på så sätt skapa en mycket mångsidig beskrivning av personen. Man ska noga
tänka sig för innan man lägger ut intimt material om någon på webben. Sådant
material är t.ex. personuppgifter, användarkoder och lösenord samt uppgifter som
hör till privatlivet.
40
Till datasäkerhet hör att en person inte får oönskat material mot sin vilja, t.ex.
datavirus eller kränkande innehåll såsom porrbilder. På grund av datasäkerheten i
anslutning till innehåll har man i de sociala medietjänsterna också fastställt
åldersbegränsningar.
Enligt dataombudsmannen får elevfoton läggas ut på webben endast med
vårdnadshavarnas samtycke. Idag gör många skolor så att man i början av läsåret
samlar in skriftligt tillstånd av föräldrarna för olika webbpublikationer.
Om ibruktagandet av en social medietjänst kräver att användaren skapar en profil,
ingår användaren i samband med profilskapandet ett avtal med tjänsteleverantören. I
användningsvillkoren fastställs förhållandet mellan användaren och
tjänsteleverantören. Oftast har tjänsterna en åldersgräns – nedre åldersgränsen är
ofta 13 år. Enligt Finlands lag kan en minderårig inte ingå avtal, så det krävs
föräldrarnas tillstånd för att minderåriga ska kunna använda tjänsterna.
Användningsvillkoren är ofta långa och svårbegripliga. Även om det skulle vara roligt
att använda många av de sociala medietjänsterna med barnen i skolan är det viktigt
att noggrant sålla ut tillförlitliga och säkra tjänster. Det är också bra att komma ihåg
att i olika webbtjänster följer man det landets lagar där tjänsten är etablerad.
Användningsvillkoren för användning av sociala medietjänster i undervisningen finns
på Edu.fi -tjänstens webbsidor.
På grund av fortsatta problem med skräppost är det skäl att undvika spridning av epostadresser. Det rekommenderas att man i sociala medietjänster använder annan
e-post än skolans. På webben hittar man flera e-posttjänster. Från en del av dessa är
det möjligt att vidaresända e-post; man kan då följa med hela postflödet via en e-post
även om man har flera adresser i bruk. När det gäller skräppostfiltrering ligger
Googles Gmail i topp bland e-posttjänsterna.
De som skickar skräppost använder robotprogram för att samla e-postadresser. För
att undvika dessa bör du akta dig för att skriva din e-postadress eller e-postlänk på
en webbsida. Ange din e-postadress genom att använda omskrivning (t.ex.
förnamn.efternamn (ät)skola.fi).
Upphovsrätt och licenser
Upphovsrätten vållar ofta huvudbry i sociala medier. Det är förrädiskt enkelt att infoga
elektroniskt material i sina egna alster. I all webbkommunikation bör man respektera
upphovsrätten. Sociala mediers styrka grundar sig på öppen delning. Man kan
frivilligt avstå från en del av upphovsrätten till egna verk, t.ex. med hjälp av färdigt
genomtänkta licenser. Creative Commons (verk, innehåll) och GNU (program) är
licenstjänster med hjälp av vilka man kan sprida sina egna alster på Internet för
offentligt bruk och fastställa vilka rättigheter man vill förbehålla.
I skolorna bör man tillsammans komma överens om spelreglerna för publicering,
eftersom största delen av det webbinnehåll som genereras i samband med lärande
är skyddade av upphovsrätten. Genom öppen delning och gemensam produktion
uppnår man ofta också stora fördelar. Vi lever i en informationsmättad tid och det
kommersiella värdet i enstaka innehåll är inte lika stort som förut. Det blir allt viktigare
att kunna paketera existerande innehåll och bygga upp meningsfulla
inlärningsprocesser.
41
Upphovsrätten gäller verk som överstiger verkshöjd. Alla innehåll som delas på
webben överstiger inte gränsen för verkshöjd. Sådana innehåll är t.ex. struktureringar
av läroböcker, förklarande figurer eller andra alster där spåren efter upphovsmannen
inte är unika. Det är givetvis alltid svårt att dra gränser. Det lönar sig att fördjupa sig i
ämnet med hjälp av KOTEK -projektets material om upphovsrätten i skolorna, Tarmo
Toikkanens webbföreläsningar och diapresentationer eller Opettajan
tekijänoikeusopas (handbok om upphovsrätt i undervisningen) med tillhörande blogg.
Dessutom är alla foton, ljud- och videoupptagningar, framföranden av verk, tv- och
radiosignaler samt digra kataloger skyddade med upphovsrätten närstående
rättigheter (motsvarar i huvudsak skydd av verk)
För att använda innehåll som skyddas av upphovsrätten krävs tillstånd. Tillstånd
behövs för kopiering, visning eller spridning av ett verk som exemplar eller som
virtuella produkter.
Plagiering, dvs. att framställa en annan upphovsmans verk som sitt eget, är oärligt
och förbjudet. Det är viktigt att ta upp frågan om plagiering med barn och unga flera
gånger och inkludera den i de grundläggande instruktionerna i samband med
användningen av sociala medier i undervisningen.
Att citera är tillåtet i lämplig kontext enligt akademisk kutym då citatet är tillräckligt
omfattande, skiljt från övrigt innehåll och källhänvisningarna gjorda på
ändamålsenligt sätt. Att citera bilder är besvärligt eftersom ett citat borde utgöra
endast en del av ett verk. Illusionen att man i undervisningen kan sprida verk i
webbmiljöer som är slutna bakom lösenord lever segt vidare. Huruvida platsen för
spridning eller visning via nätet är sluten eller offentlig inverkar inte på upphovsrätten.
Eget bruk av verk är tillåtet, dvs. man kan spara en kopia av ett verk på egen dator
eller en mobil enhet. Eget bruk gäller också spridning till några vänner, men t.ex. en
lärare kan inte utan vederbörligt tillstånd skanna ett kapitel i en bok och sprida det till
en studiegrupp. För att skanna material i undervisningssyfte kan man skaffa ett
digitillstånd från Kopiosto.
Det finns också några lindringar som gäller undervisningsbruk. Enligt lagen kan man i
samband med undervisning visa publicerade verk, dock inte filmer, videor, vanliga
foton (även om denna begränsning torde bero på ett fel i lagen och ingen följer den)
eller skådespel. Om utgivaren i samband med publiceringen ger tilläggsrättigheter
beträffande innehållet t.ex. i form av en Creative Commons -licens kan verket
användas också i undervisningen i enlighet med dessa tilläggsrättigheter. T.ex. till en
video som publicerats på YouTube kan man välja en CC -licens (YouTubes
anvisningar för CC -licens). Utan detta val kan publicerade videor inte användas i
undervisningen.
Det är alltid tillåtet att länka en webbsida till sitt eget material. Det är skäl att klargöra
i texten att det handlar om en annan upphovsmans webbsidor. Ofta får man rådet att
länkarna ska öppnas i ett nytt fönster, även om det finns delade åsikter om detta.
Från många fildelningstjänster är det möjligt att kopiera en infogningskod. Med hjälp
av den kan man publicera innehållet på andra webbsidor. När man infogar görs inte
en ny kopia av innehållet utan publicerad information styrs från ett ställe till ett annat.
Också när det gäller infogning är det viktigt att man ser till att det framgår av
kontexten vem som är upphovsmannen till innehållet.
42
Webbutgivarens minneslista
Det är viktigt att uppge följande basfakta i anslutning till allt innehåll som skapas och
publiceras på webben:
innehållets upphovsman och bakgrundsorganisation
tidpunkt när innehållet har producerats
om man ger användningsrätter till innehållet krävs också beskrivning av
licensen t.ex. med Creative Commons licensväljare
källhänvisningar om man har använt innehåll som andra producerat.
Användningsvillkor för sociala medier
På Internet finns ett stort utbud av gratistjänster. Vid användning av dem bör man
beakta åldersbegränsning, datasäkerhet, användningsvillkor och reklam. Tjänsterna
på den öppna webben är i allmänhet avsedda för över 13-åringar. Sociala medier
inskränker sig dock inte endast till öppna webbtjänster, utan motsvarande
tillämpningar kan laddas ner på skolans server, skaffas som köptjänst eller integreras
i e-lärmiljön.
Användningsvillkoren är ofta långa och svårbegripliga. Det krävs både tid och
kunskap att sätta sig in i dem. På Edu.fi -tjänstens webbsidor finns det samlad
information om användningsvillkoren. Användningsvillkoren ändras så när en ny
tjänst tas i bruk är det skäl att ögna igenom avtalstexterna och fråga mera av andra
användare. Det krävs alltså omdöme och kunskap om tjänsternas tillförlitlighet. I en
ny tjänst lönar det sig alltid att gå försiktigt framåt. Det är också viktigt att tjänsten ger
pedagogiskt mervärde. Det är klokt att avancera långsamt.
Hyfs och pli i sociala medier
Livets hela spektrum återspeglas också i sociala medier. Det är också viktigt tala om
webbens avigsidor med barn och unga. Det är viktigt att uppmuntra dem att använda
sociala medier på ett hyfsat sätt som de själva ansvarar för. Var och en kan för sin
del bygga upp en bra social mediekultur både genom eget agerande som respekterar
andra och genom att ingripa i trakasserier.
Man kan anmäla om osakligheter. I sociala medietjänster är det oftast möjligt att
utestänga en besvärlig person från ett kontaktnätverk. Man kan också anmäla om
kränkande innehåll och osakligt agerande. I profilinställningarna kan man begränsa
de egna uppgifternas synlighet. Till Rädda Barnen rf:s tipstjänst Nettivihje kan man
anmäla om könsdiskriminerande, våldsam eller rasistisk verksamhet. I sociala medier
fungerar tjänsten Virtuaalinen lähipoliisi som sprider mångsidig information och
arbetar för att motverka brott.
Också smått blir stort i Internet. Den snabba informationsspridningen gör att
nätaktörens ansvar betonas. Ett litet skämt blir en ordentlig tabbe. Innehåll som lagts
ut på webben av stundens ingivelse eller när man är förargad kan orsaka förtret.
Läsaren förstår inte sarkasm, ironi och humor då den icke-verbala kommunikationen
saknas. Den som är ovan vid språkbruket på webben förstår kanske inte
kommunikationen.
43
Vid sidan om Netikett har det utarbetats instruktioner för sociala medier.
Grundprinciperna är liknande:
följ lagen
beakta användningsvillkoren för tjänsten och följ dem
respektera kommunikationshemligheten
ta hänsyn till andra i kommunikationen
publicera inte kränkande innehåll
var källkritisk, sprid inte grundlösa rykten
om du använder information som du ber om i sociala medienätverk i
professionellt syfte, säg det tydligt
ge också andra utrymme att använda kommunikationskanalen
uppmuntra andra
ge alltid äran till den som förtjänar den sträva efter uppbyggande kommunikation
Mer information
Svenska
Om lösenord
https://testalosenord.pts.se
Användarvilkor
http://www.edu.fi/it_i_skolan/sociala_medier_anvandarvillkor
Digilicens
http://www.kopiosto.fi/kopiosto/sv_SE
Creative Commons
http://creativecommons.org/choose/?lang=sv
Operight
http://operight.fi/sv
Informationssäkerhetsguide
http://operight.fi/sv
Informationssäkerhetsskolan
http://www.tietoturvakoulu.fi/sv/index.html
Wikipedia: Netikett
http://sv.wikipedia.org/wiki/Netikett
44
Finska
CERT-FI är en nationell grupp vid Kommunikationsverket vars uppgift är att
förebygga, identifiera och avvärja hot mot kränkningar av informationssäkerhet i
datasystem samt informera om dessa.
Creative Commons: information om licensiering av innehåll som publicerats i
Internet.
http://www.facebook.com/ohjesivusto webbsidor med info om datasäkerhet i
Facebook
Hannele Niemi & Riitta Sarras (toim. 2012). Tykkää tästä! Opettajan ammattietiikka
sosiaalisen median ajassa. PS-kustannus.
Jarmo Tanskanens instruktionsvideo om att skapa starka lösenord. Skydda viktiga
sociala medietjänster som innehåller mycket personuppgifter med starka lösenord
och byt lösenord med jämna mellanrum
Kiusaaminen netissä( Mobbning på nätet): Enkeli-Elisa -projektet - en blogg om ett
mobbningsoffers känslor
Kopiosto: Digiltillstånd
Användningsvillkoren för sociala medier i undervisningen på Edu.fi –tjänstens
webbsidor
KOTEK -projektet (Koulujen tekijänoikeudet kuntoon) rikligt med material om
upphovsrätten i skolorna
Kopiraitti: Tekijänoikeuden ABC
Operight.fi: neutral databank om upphovsrättsfrågor riktad till lärare
VAHTI Datasäkerhetsanvisningar som utarbetats av statsförvaltningens
datasäkerhetsledningsgrupp som tillsatts av finansministeriet.
Kommunikationsverkets och Informationssäkerhetsdagens
Informationssäkerhetsguide
Tarmo Toikkanen ja Ville Oksanen: Opettajan tekijänoikeusopas -kirja (Finn Lectura,
2011), ks. myös kirjan blogi. handbok om upphovsrätt i undervisningen
TIEKE och Jukka Korpela: Tietoturvaopas
Tietoturvakoulun Netiketti
Wikipedia: Netikett
45
9. Fortsättning i sociala medier
Man lär sig sociala medier bara genom att själv använda dem. Man kan hitta en hel
del idéer också genom att följa med och lurka. De som säger att de yrkesmässigt fått
mycket ut av sociala medier betonar nätverken och kontakterna mellan människor.
Någon hittar en lämplig kontaktyta i utländska nätverk, någon blir ivrig av
bloggvärlden, för någon öppnar sig den kollegiala diskussionen via Facebook. I varje
fall är det klart att man måste hitta de egna nycklarna själv.
Mycket hjälp för fortsättningen
Även om nybörjaren förvånar sig över djungeln av sociala medietjänster har samma
basverktyg hållit sin ställning redan i åratal. En bra översikt av basutbudet finns t.ex. i
Eija Kallialas och Tarmo Toikkanens Sosiaalinen media opetuksessa. Den första
upplagan utkom 2009 och den andra förnyade upplagan 2012. I förordet till den
andra upplagan konstaterar författarna att innehållet höll sig förvånansvärt
användbart i tre år.
Om ibruktatagandet av verktyg orsakar informationsmättnad, fokusera på ett verktyg i
taget. Lär dig använda det helst tillsammans med andra. Sociala medier är inte
effektiva utan samarbetspartner.
Stödmaterialpaketet Känguru, producerat av Utbildningsstyrelsen, innehåller material
som ger handledning i hur man använder ikt-verktyg och sociala medietjänster i
undervisningen. Det finns info om användningsvillkoren på Edu-fi -tjänstens
webbsidor (se http://www.edu.fi/tvt_opetuksessa). Info om lärarnas upphovsrätt finns
på KOTEK -projektets webbsidor (Koulujen tekijänoikeudet kuntoon).
Framtiden där allt smälter samman
Nya webbmanicker dyker upp på löpande band. Om du drömmer om en behändig
teknik finns den kanske redan tillgänglig. Utvecklingen av internettjänsterna stannar
inte upp.
Program, utrustning och tillhörande funktioner smälter samman. De sex ledande
orden i utvecklingen är:
1. hybrider: läromedel och undervisningsteknologi smälter samman och blir
interaktiva
2. konvergens: tidigare separata apparater och tillämpningsprogram förenas
3. mobil: mobil informationsteknik
4. ubik: av flera datatekniska tillämpningar och system uppstår en välfungerande
miljö som smält in i verkligheten
5. 3D: tredimensionell verksamhet i webbmiljöer som sker med hjälp av
avatarer, dvs. figurer som rör sig i webbmiljöer, t.ex. Second Life
46
6. förstärkt verklighet (augmented reality): tilläggsinformation som med
teknologins hjälp, t.ex. geoinformation, kombineras med realvärlden och fås i
synlig form t.ex. med hjälp av en smartmobil.
Visualisering av information och allt intuitivare metoder för strukturering och -sökning
av information utvecklas kontinuerligt. Även om informationsteknikens sårbarhet är
ett ständigt problem utvecklas också metoderna för säkring och filtrering av tillförlitligt
innehåll. Teknologin tränger inte heller undan gamla metoder, tvärtom. Teknologin
försvinner i bakgrunden och stöder interaktionen mellan människor. Teknologin
närmar sig mänsklig kommunikation. Redan nu kan man tala till maskiner och de kan
styras med gester.
Mer information
Svenska
Facebook: iPads iskola och förskola https://www.facebook.com/groups/paddagogik/
självstudie- och stödmaterial för kunskaper om informationssamhället riktade till lärare och
rektorer http://www10.edu.fi/kanguru/
Kolla Källan http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan
Finska
Facebook -grupp: Tieto- ja viestintätekniikka opetuksessa/ICT in Education (IKT i
undervisningen)
Facebook -grupp: Tablet-laitteet opetuksessa (om pekplattor i undervisningen)
KänGuru - självstudie- och stödmaterial för kunskaper om informationssamhället
riktade till lärare och rektorer
KOTEK -projektet (Koulujen tekijänoikeudet kuntoon) om upphovsrätten i skolorna
Opeverkostot -wikin
Oppiminen.fi – samlad information om utvecklingsprojekt i lärmiljöer koordineringsprojekt
SoMy-blogi, Sociala medier i allmänbildande utbildning - koordineringsprojekt
Sosiaalinen media opetuksessa – blogg om sociala medier i undervisningen
Sometu Sosiaalinen media oppimisen tukena – nätverk för utvecklare av
undervisningen
Vinkkiverkko - nätverk och wiki för lärare
Handböcker för användning av sociala medietjänster:
Svenska
Kolla källan/ Sociala medier
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/sociala_medier
47
Finska
Handböcker för användning av sociala medieverktyg producerade av Otavan opisto
OPH: Opetuubi: somevälineiden
sociala medieverktyg)
käyttöopasteita. (Handböcker för användning av
LeMill: Anne Rongas och Tarmo Toikkanen:
sociala medieverktyg)
johdanto sometyövälineisiin (introduktion i
ISOverstaan sometietoiskut - info om sociala medier
Virtukampus-projekti Sosiaalisen median hyvät käytännöt –wikikäsikirja. God praxis i sociala
medier - wikihandbok
48
