Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer
Utdrag ur Plan-och byggenheten Herrljunga kommuns samrådshandling ”Idè till Program för framtida bebyggelse centrala Herrljunga tätort” PeO Wallner 2011-09-12,
som innehåller en sammanfattning av det som rör centrala Herrljungatätort i Kulturhistorisk byggnadsinventering Herrljunga kommun, samt Herrljunga Kommun Kulturmiljöprogram, Älvsborgs länsmuseum 1990 resp. 1995)
Innehåll: Offentliga rum (sid 2-3), Betydelsefulla byggnader (sid 3), Värdefulla bebyggelsemiljöer (sid 4-5) och Kulturhistoriskt värdefulla byggnader (sid 6)
Karta: Värdefulla miljöer
1
Offentliga rum
Järnvägsstationen (1)
Herrljungas historia är knuten till järnvägen. Järnvägen kommer också att spela en
viktig roll för Herrljungas framtid. Järnvägsstationen är för många det första mötet
med Herrljunga. Det är ett viktigt offentligt rum.
Järnvägsplatsen (2)
Från stationen kommer man ut på Järnvägsplatsen. Stationshuset och byggnaderna i
fronten på andra sidan Storgatan har dokumenterat kulturhistoriskt värde. Hotell Gyllene Kärven är ett fint exempel på 1960-tals arkitektur med en skala som anpassats
till platsen
Storgatan (3)
Storgatan är den väg längs vilken samhället från början byggts upp. Fortfarande är det
Herrljungas i särklass viktigaste gaturum. Storgatan är idag en s k miljöprioriterad
genomfart där den fysiska utformningen av gatumiljön ska styra hastigheten.
2
Torget (4)
Torget i Herrljunga ligger som sig bör i direkt anslutning till Storgatan och utgör förplats till Kommunhuset.
Stadsparken (5)
Den första stadsplanen är från 1918 och visar att en viss stadsmässighet eftersträvades
i fråga om gator och kvarter. Stadsparken med omgivande gatunät har till viss del
byggts ut efter dessa tankar. Den har förutom sitt stora värde som park och grönområde också ett kulturhistoriskt värde.
Kyrkogårdarna (6) (7)
Kyrkogårdarna är också viktiga offentliga rum men med en alldeles speciell funktion
och karaktär. För deras bevarande finns speciell lagstiftning. En kyrkogård ligger vid
Storgatan i anslutning till kyrkan ”mitt i byn”, den andra ca 800 m österut längs
samma gata.
Infartsvägarna (8)
Människor åker cykel, bil, buss och tåg till Herrljunga. Landskapsrummet kring infartsvägen, vare sig det gäller järnväg eller landsväg, är det första mötet med samhället. Företag med välvårdade tomter och vackra byggnader ger god reklam åt samhället medan förvuxna tomter, slarviga upplag och skräpiga verksamheter har motsatt
effekt. Välkomstskyltar intill infartsvägarna är ytterligare ett av de första mötena med
samhället.
Betydelsefulla byggnader
De flesta av ett samhälles byggnader utgör delar av en helhet. De skall samverka och
samspela med varandra och tillsammans skapa en harmonisk helhet. Olika tidsepoker
och arkitekturstilar kan samsas sida vid sida, men skickligheten ligger i att skala, utformning, färgsättning mm kompletterar varandra.
Ett fåtal byggnader utmärker sig speciellt med en arkitektur som lyfter fram dem och
betonar deras gemensamma samhällsbärande funktion. Även dessa byggnader samverkar med omgivningen, fast på andra villkor. De kan vara tongivande i en bebyggelsegrupp eller till exempel utgöra viktiga dominerande fondelement.
Kyrkan (9) och Kommunhuset (10)
De främsta av dessa speciella gemensamma byggnader i Herrljunga är kyrkan och
Kommunhuset, båda centralt belägna och lätta att identifiera.
Aula (11) och Kulturhus (12)
Aula och Gymnasieskola, som färdigställdes 1999, tillhör också denna kategori av
byggnader liksom Kulturhuset, vars byggnad vittnar om Herrljungas traditioner inom
möbelindustrin.
3
Värdefulla bebyggelsemiljöer
Herrljunga har många miljöer som är värda att lyftas fram. Ambitionen är inte att
listan ska vara fullständig. Vad som den enskilde betraktar som värdefullt är alltid
subjektivt.
Bebyggelsen i kvarteren närmast Storgatan (13)
När västra stambanan förbi Herrljunga öppnades 1858 fanns ingen bebyggelse vid
nuvarande stationsområde. Herrljunga by låg där nuvarande prästgården ligger. I
kvarteren närmast Storgatan kan man se spåren efter hur samhället har tagit form.
Området finns med i kulturmiljöprogrammet.
Utmärkande drag är tvåvåningsbebyggelse med bostadshusen placerade utmed gatan.
Gårdarna var ofta planterade med fruktträd och hade köksträdgårdar. Gårdshusen
bestod ofta av uthus, lager, förråd och annex som ibland var utlöpare till gatuhusen
om verksamhet fanns ut mot gatan. De uppfördes ofta längs fastighetsgränsen och
bildade tillsammans med staket och plank tydliga gränser till nästa fastighet. Dessa
små hus, som är bärare av småstadsidyllen från tidiga 1900-talet, försvinner ofta i
samband med kvartersförnyelse. Bebyggelsen är typisk för småsamhällen och var
kännetecknande för svenska samhällen fram till 1960-talet då de stora rivningsföretagen inleddes.
30-talets villakvarter och Kv Mimer (14)
Före detta Stureskolans röda timrade skolhus uppfördes 1878 i utkanten av dåvarande
stationssamhälle. Skolan kompletterades på 1880-talet med ytterligare en enplanslänga, vilken 1908 byggdes på med en våning. Samtidigt uppfördes ännu en tvåvåningsbyggnad. Tegelbyggnaden uppfördes 1936. För området sydost om folkskolan
fastställdes 1926 en stadsplan för egnahemsbebyggelse i tidens anda. Området bebyggdes under 1930-talet med friliggande bostadshus i en och en halv våning. Flera
av dessa har väl bevarade exteriörer. Väster om Stureskolan uppfördes 1938-39
Sporthallen med bågformat tak. Trots sentida plåtfasad och en del ombyggnader har
den ett idrottshistoriskt intresse. Området finns med i kulturmiljöprogrammet.
4
Bostadsområde med villor i kalksandsten byggt omkring 1970 (15)
Norr om Furulundsvägen ligger ett bostadsområde med korta återvändsgator och rejält tilltagna vändplatser kring vilka husen grupperas på ett varierat sätt. Rotgatan,
Frögatan och Lövgatan längst i väster har byggnader uteslutande i kalksandsten och
mörkt trä. Här finns både variation och enhetlighet vilket ger ett fint helhetsintryck.
Lövgatan är särskilt intressant eftersom husen där är olika men ändå samverkar till en
mycket väl sammanhållen miljö. Längs Barrgatan och Grengatan blandas kalksandstenshusen med byggnader i mörkt tegel. Husen har trots detta mycket gemensamt och
ingen av byggnaderna slår sönder helheten.
Bostadsrättshus i kvarteret Maskrosen (16)
I kvarteret Maskrosen ligger det sista av de områden som byggdes med bostadsrätt
omkring 1990, då dessa hade fördelaktiga villkor. Husens placering, terränganpassningen, vägsystemet och den omgivande naturmarken ger en intressant miljö.
Folkets park (17)
Folkets park har funnits på sin nuvarande plats sedan 1931. Den har under årens lopp
anpassats till nya krav och fyller fortfarande sin uppgift som dans- och nöjesplats.
Haraberget, hembygdsparken och gamla kyrkplatsen (18)
Herrljunga by var före järnvägens tillkomst belägen vid Harabergets norra sluttning.
Vid Nossans strand finns den gamla kyrkplatsen. Invid denna finns prästgården kvar i
sitt gamla läge. Öster om Haraberget har Hembygdsföreningen allt eftersom byggt
upp en hembygdspark med stort värde både som samlingsplats för samhället och som
turistattraktion. Hembygdsparken invigdes 1942 och sedan dess har ett antal byggnader flyttats dit. Byggnaderna har en fri placering i terrängen. Bl a finns troligtvis i
parken Sveriges äldsta järnvägsstation. Området finns med i kulturmiljöprogrammet.
Östra Vreta och Herrljunga kvarn (19)
I samhällets östra del ligger fornlämningar koncentrerade i ett bälte från Vreta i norr
till Haraberget i söder. Det finns ett markant inslag av lämningar från yngre stenåldern. Ett område vid Vreta Mellangården är upptaget i natur i Älvsborgs län som intressant med hänsyn till biologi, landskapsbild och friluftsliv. Nere vid Nossan fanns,
innan den eldhärjades, Herrljunga kvarn från mitten av 1800-talet. Nossans strand
med Kärleksstigen mellan kvarnen och järnvägsbron erbjuder en fin naturupplevelse.
Kärleksstigen skulle kunna få sin fortsättning över Nossan på en spång under järnvägsbron och förbi kyrkplatsen upp till Haraberget. Området finns med i kulturmiljöprogrammet.
5
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader
De två kulturhistoriska byggnadsinventeringarna från 1977 och 1990 redovisar tillsammans cirka 35 enskilda byggnader inom tätorten. För en del av dessa finns bevarandebestämmelser i detaljplan. De flesta kulturhistoriska byggnader finns inom de
miljöer som lyfts fram ovan men en del av dem ligger isolerat.
Bevara och utveckla det värdefulla
De åtgärder som behövs för att bevara och utveckla offentliga rum, byggnader och
värdefulla miljöer kan variera. I en del fall kanske det räcker med att bara lyfta fram
och peka på det värdefulla, men som regel behövs rekommendationer i översiktsplan
och reglering i detaljplan.
I Plan och bygglagen anges att byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorik, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller tillhör ett bebyggelseområde av denna karaktär, inte får förvanskas. Vidare gäller för all byggnation att byggnader skall placeras och utformas med hänsyn till stads- och landskapsbild och till
natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall vidare ha en yttre form och färg
som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger god
helhetsverkan. För befintliga byggnader gäller att ändringar skall utföras varsamt, så
att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Utöver dessa generella krav kan man i
detaljplan införa bevarande- och varsamhetsbestämmelser.
De enskilda ägarnas intresse och engagemang spelar en avgörande roll, då det gäller
att bevara värdefulla miljöer och byggnader. Att värdet i vårt gemensamma kulturarv
lyfts fram på ett positivt sätt är viktigt och kan leda till, att intresserade ägare accepterar restriktioner, för att den miljö de vårdar skall bli varaktigt skyddad. Kommunen,
Länsmuseet samt andra myndigheter och organisationer, som sysslar med dessa frågor, har ett ansvar för att sprida information och ge råd till fastighetsägarna. Har en
miljö lyfts fram som särskilt värdefull i översiktsplanen är detta ett stöd för byggnadsnämndens agerande.
Även för tomter talas om hänsyn till stads- eller landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen.
6
