1(5)
Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015
Kursplan
Institutionen för humaniora, utbildnings- och
samhällsvetenskap
Historia A, 30 högskolepoäng
History, Basic Course, 30 Credits
Kurskod:
Huvudområde:
HI1001
Historia
Utbildningsnivå:
Inrättad:
Giltig fr.o.m.:
Grundnivå
2006-11-28
Höstterminen 2014
Utbildningsområde:
Högskolepoäng:
Ämnesgrupp (SCB):
Fördjupning:
Senast ändrad:
Beslutad av:
Humanistiska området
30
Historia
G1N
2014-04-01
Prefekt
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa grundläggande kunskaper om
- de viktigaste sociala, ekonomiska och politiska processerna i svensk, nordisk och europeisk
historia från antiken fram till idag,
- betydelsen av olika perspektiv vid tolkningen av historiska förlopp,
- kategorier som klass, genus och etnicitet vid historiska förklaringar, och
- källkritik.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- värdera historiska framställningar utifrån källkritiska aspekter,
- presentera ett problem och arbeta med problemstyrda uppgifter enskilt och i grupp,
- ge förklarande beskrivningar av historiska sammanhang,
- tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande, och
- muntligen och skriftligen redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- kritiskt granska och värdera historiska framställningar,
- diskutera etiska aspekter, exempelvis med avseende på makt och vår förståelse av människors
2(5)
tankar och handlingar i förfluten tid, och
- sätta in historievetenskapen i ett samhälleligt sammanhang.
Kursens huvudsakliga innehåll
Delkurs 1
Antiken och medeltiden, 7,5 högskolepoäng (Ancient and Medieval History, 7.5 credits)
I delkursen studeras först antikens historia från antiken till Romerska rikets splittring ca 500 e.Kr.
och därefter den europeiska medeltidens historia ca 500-1500 e.Kr. Delkursen fokuserar
statsbildningsprocessen och dess konsekvenser för utvecklingen av sociala, politiska och
ekonomiska strukturer. De europeiska medeltida rikenas utveckling och karaktär diskuteras också
utifrån olika historiesyner.
Delkurs 2
Tidigmodern tid ca 1350-1700, 7,5 högskolepoäng (Early Modern History to 1700, 7.5 credits)
Delkursen behandlar europeisk historia under tiden från reformationen och vidare under den period
som kan kallas den absoluta statens starkaste utvecklingsskede. Utvecklingen av centraliserade
starka stater problematiseras, liksom de ekonomiska och sociala förändringar som motiverar att
perioden betecknas som tidigmodern.
Delkurs 3
Modern historia ca 1700-1914, 7,5 högskolepoäng (Modern History 1700-1914, 7.5 credits)
Delkursen behandlar europeisk historia under den tid som kan betecknas som en övergång från ett
mer feodalt samhälle till det moderna. Upplysningen, franska revolutionen, urbanisering och
industrialiseringen medför förändringar i samhället på alla plan. Under denna period växer de
moderna ideologierna fram. Samtidigt kännetecknades perioden av starka konflikter och kriser.
Delkurs 4
Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid, 7,5 högskolepoäng (Contemporary History 1914- , 7.5
credits)
Delkursen behandlar den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa från
1914 fram till idag. Under perioden skedde en övergång till industrialiserade och sedan
post-industrialiserade samhällen. Andra processer som behandlas är utvecklingen mot
medborgerliga rättigheter för kvinnor och män, parlamentarism och demokrati. I fokus står också
de processer som ledde till att de unga europeiska demokratierna kom att utmanas av
kommunismen, fascismen och nazismen. De stora världskrigens betydelse såväl för Europa som för
världen problematiseras. För perioden efter andra världskriget är det främst framväxten av
välfärdsstaterna, avkolonialiseringen och dess konsekvenser samt kalla kriget som behandlas.
Studieformer
Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar, handledning, seminarier och exkusion.
Seminarier och exkursion kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt
undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra
momentet vid ett senare kurstillfälle.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller
handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se
universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
Antiken och medeltiden I (Provkod: 0103)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)
Antiken och medeltiden II, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0421)
Salstentamen. (Delkurs 1)
Antiken och medeltiden III, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0122)
Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 1)
Tidigmodern tid ca 1350-1700 I (Provkod: 0242)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 2)
Tidigmodern tid ca 1350-1700 II, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0243)
Salstentamen. (Delkurs 2)
3(5)
Tidigmodern tid ca 1350-1700 III, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0244)
Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 2)
Modern historia ca 1700-1914 I (Provkod: 2401)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 3)
Modern historia ca 1700-1914 II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 2402)
Individuella skriftliga arbeten. (Delkurs 3)
Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I (Provkod: 3000)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 4)
Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 3001)
Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 4)
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte
universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska
användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut
2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Antiken och medeltiden I
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Antiken och medeltiden II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Antiken och medeltiden III
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Tidigmodern tid ca 1350-1700 I
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Tidigmodern tid ca 1350-1700 II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Tidigmodern tid ca 1350-1700 III
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Modern historia ca 1700-1914 I
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Modern historia ca 1700-1914 II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
4(5)
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet samt Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 1).
eller
Grundläggande behörighet samt Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2
(områdesbehörighet A1).
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt
högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under
förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5
högskolepoäng.
Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras,
samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra
kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Examinator bestämmer när
kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren efter det att betyget Underkänd har delgivits den
studerande.
Det kan tillkomma kostnader i samband med undervisning, t.ex. material i form av filmhyra,
transport och inträden i samband med exkursion.
Övergångsbestämmelser
För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser
upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Referenslitteratur
Bonniers världshistoria. Band 1-21
Stockholm: Bonnier lexikon, (1999)
Bra böckers världshistoria. Band 1-16
Höganäs: Bra böcker, (1995-)
Den svenska historien. Band 1-15
Stockholm: Bonnier lexikon, (1992-93)
Språkrådet (senaste upplagan)
Svenska skrivregler
Stockholm: Liber
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Gustafsson, Harald (2007)
Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år
Lund: Studentlitteratur
Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006)
Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid
5(5)
Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, Maria (red.) (2014)
En samtidig världshistoria
Lund: Studentlitteratur
Åmark, Klas (2011)
Varför historia? En ämnesintroduktion för nya studenter
Lund: Studentlitteratur
Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)
Det svenska samhället 1702-2000. Böndernas och arbetarnas tid
Stockholm: Studentlitteratur
Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (senaste upplagan)
Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid
Lund: Studentlitteratur
Rydström, Jens & Tjeder, David (2009)
Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria
Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, Maria (red.) (2014)
En samtidig världshistoria
Lund: Studentlitteratur
Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)
Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid
Lund: Studentlitteratur
Rydström, Jens & Tjeder, David (2009)
Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria
Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, Maria (red.) (2014)
En samtidig världshistoria
Lund: Studentlitteratur
Delkurs 4: Obligatorisk litteratur
Gustafsson, Harald (2007)
Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år
Lund: Studentlitteratur
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)
Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid
Lund: Studentlitteratur
Rydström, Jens & Tjeder, David (2009)
Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria
Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, Maria (red.) (2014)
En samtidig världshistoria
Lund: Studentlitteratur
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Delkurs
Delkurs
Delkurs
Delkurs
1:
2:
3:
4:
Tillkommer
Tillkommer
Tillkommer
Tillkommer
artiklar om ca 50 sidor och litteratur om ca 250 sidor.
artiklar om ca 250 sidor.
litteratur som väljs i samråd med läraren, ca 200 sidor.
litteratur som väljs i samråd med läraren, ca 200 sidor.
Biblioteksguiden är en elektronisk vägledning för informationssökning och nås via bibliotekets
hemsida http://www.oru.se/bib/bib.html.
