Internasjonal oversikt over
tvangsbehandling knyttet til rus
Magnus Israelsson
Institutionen för socialt arbete
Mittuniversitetet
Östersund
[email protected]
www.miun.se
Tvingad att ingå behandling?
• Personligt lidande eller fysiska symptom
• Social och extern press
• Rättsväsendets reaktion mot förseelser
1
Tvångsvård
• Missbrukarens fria vilja har ingen betydelse
• Han/hon är genom lag tvingad att underkasta
sig vård/behandling
Olika typer av tvång
• Paternalistiskt
– Har beslutskapacitet men detta är ovidkommande
• Presumerat
– Saknar beslutskapacitet
• Preventivt
– Fara för sig själv, andra människor eller samhället
• Homeriskt
– Har beslutskapacitet och ger ett initialt samtycke, men kan
kvarhållas om personen senare vill avbryta behandlingen
• Kriminalrättsligt
– Döms till vård/behandling för begångna brott
2
Olika typer av lagstiftning
• Kriminalrättslig lagstiftning
– Kriminaliserat bruk, missbruk eller innehav för eget bruk
– Brott relaterade till bruk/missbruk
– Brott begångna av en missbrukare men inte direkt
relaterade till personens bruk/missbruk
• Sociallagstiftning
– Speciallagar
– Rehabiliterande syfte
• Mentalhälsovårdslagstiftning
– Akuta omständigheter
– Längre rehabiliterande syfte
Varför så olika?
Variationer i länders karaktäristika?
– missbruksepidemiologi eller resurser att hantera
sådana problem
– symptom på variationer i politiska system eller i
medborgerliga rättigheter
– demografiska förutsättningar eller välfärd
– kulturellt eller historiskt förflutet
3
WHO:s översikter
• 1962
– missbruk och beroende är ett moraliskt problem
– missbruk och beroende är ett hälsoproblem
• 1986
– fortfarande stora skillnader i vilken typ av lagstiftning som
reglerar den frivilliga samt tvångsvård/behandling av
missbrukare
• 1999
– fortfarande många länder med straffrättslig inriktning i sin
lagstiftning medan andra hade anpassat sin lagstiftning i
enlighet med WHO:s rekommendationer
WHO Expert Committee on
Mental Health 1967
• Lagstiftningen bör erkänna att en person som är beroende av
alkohol eller andra droger är sjuk
• Medicinska och folkhälsoexperter bör medverka i
utformningen av sådan lagstiftning
• Adekvat vård och rehabilitering av drogberoende, om
nödvändigt, bör försäkras genom vård av medicinska
myndigheter, vilka också bör administrera denna vård alltifrån
diagnos till rehabilitering
• Förebyggande arbete och behandling av beroende av alkohol
och andra droger bör så långt som möjligt integreras med
samhällets hälso- och välfärdstjänster
4
Repressiva och restitutiva
samhällen
– Rättsutvecklingen kan återspegla övrig samhällsutveckling
– Sociala avvikelser hanteras annorlunda av samhällen som
nått olika utvecklingsnivå
– Från repression till restitution dvs. från straff och social
exkludering till rehabilitering och social integration
Durkheim (1933).The Division of Labour in Society. Free Press, New York
Variabler
•
90 länder från alla kontinenter
•
Lagtyp:
– akut civil tvångsvård
– rehabiliterande civil tvångsvård
– kriminalrättslig tvångsvård
•
•
Etiskt perspektiv:
– paternalistiskt
– presumerat
– preventivt
– Homeriskt
– Kriminalrättsligt
Kriminaliserat bruk, missbruk
eller innehav?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
BNP per capita
Medianålder
Alkoholkonsumtion
Konsumtion av cannabis, opiater,
kokain, amfetamin och ecstasy
Förenta Nationernas Human
Development Index (HDI)
Freedom House rankningar av
political rights och civil liberties
Kolonialhistoria
Huvudsaklig religion
Legislativ tradition:
– civil/non-communist law
– civil/ communist law
– common law
– Muslim law
5
Resultat
• 81 % (73) av 90 länder hade någon sorts tvångsvårdslagstiftning ang. missbrukare
– kriminalrättslig tvångsvård 47 % (42)
– akut civil tvångsvård 27 % (24)
– rehabiliterande civil tvångsvård 48 % (43)
Kriminalrättslig tvångsvård
• Vårdtid: 14 dagar till fem år samt odefinerad tid, median tre år
• Tidigare underordning av annan stat samt influens av
civil/communist law och mer missbruk av cannabis och
amfetamin minskar sannolikheten
• Kriminalisering av bruk, missbruk och innehav för personligt
bruk ökar sannolikheten för kriminalrättslig tvångsvård
• Afrika och Sydamerika
6
Akut civil tvångsvård
• Mentalhälsovårdslagstiftning
• Presumerat etiskt perspektiv
• Vårdtid: åtta timmar till sex månader, median en månad
• Beslut fattas av hälso/sjukvårdande myndighet
• Ekonomiskt starkare länder (BNP) med högre medianålder,
högre välfärd (HDI), högre alkoholkonsumtion, förekomst av
civil/communist law ökar sannolikheten
• Oceanien och Europa
Rehabiliterande civil tvångsvård
• Sociallagstiftning
• Paternalistiskt etiskt perspektiv
• Vårdtid: en månad till tre år samt odefinierad tid, median ett år
• Beslut fattas oftast av domstol
• Ekonomiskt starkare länder med högre medianålder liksom
länder som tidigare varit dominerade av Sovjetunionen ökar
sannolikheten
• Europa, Oceanien och Asien
7
Konklusion
• Rikare västländer/forna östblocket har i större utsträckning en
mer restitutiv hållning i sin lagstiftning men även det
moraliska inslaget, kriminalrättslig tvångsvård, existerar
• I utvecklingsländer är det i större utsträckning fortfarande det
moraliska, repressiva, perspektivet som dominerar
Europa
• Stora skillnader
– Enbart frivillig behandling
– Extensiva tvingande åtgärder
– Kriminalisering – avkriminalisering
• Vissa likheter
– Välfärdsnivå
– Drogepidemiologi
– EU:s inriktning mot en gemensam policy
8
• No law on compulsory
care/treatmentLaw on
civil commitmentLaw
on civil commitment +
penal law Penal law
No law on compulsory
care/treatment
Law on civil commitment
Law on civil commitment
+ penal law
Penal law
Lag om civil tvångsvård
• Fjorton länder har någon form av civil tvångsvård
– Tre har endast rehabiliterande omhändertaganden med stöd
av sociallagstiftning
– Två har endast akut omhändertagande med stöd av
mentalhälsovårdslag
– Två har endast längre tids omhändertagande med stöd av
mentalhälsovårdslag
– Övriga har både akut och längre tids omhändertagande med
stöd av mentalhälsovårdslag + i två fall även i kombination
med sociallagstiftning
9
Förändring av lag sedan 1999
– Fem har reviderat/kompletterat sin lagstiftning ang. civil
tvångsvård
– Ett land har infört kriminalrättsligt tvång och tre har
reviderat tidigare kriminalrättslig lagstiftning
– Två har helt avskaffat tvingande åtgärder
– Ett har förändrat den principiella målgruppen för
tvångsåtgärderna
10
