Institutionen för Informationsteknologi
Projekt i kognitionsvetenskap 15hp
Höstterminen 2014
Latino Toolkit
Utvecklingen av en mobil applikation med syfte att
stimulera integration av latinamerikaner i Sverige
utifrån användares upplevelse av integration.
Projekt i kognitionsvetenskap
Alberto Arturo Nuñez Loayza (19850131-2675)
Daniella Karlsson (19910617-3546)
2014 – 11 – 16
Institutionen för Informationsteknologi
Projekt i kognitionsvetenskap 15hp
Höstterminen 2014
Sammanfattning
Integration är ett brett ämne vilket ger upphov till diskussioner om hur detta
ska främjas. En undersökning av upplevelser av integration är väsentligt vid
främjandet av social integration i samhället. Arbetet presenterar en kvalitativ
undersökning av dessa upplevelser från både svenskfödda samt
latinamerikaner, varifrån en analys visar aspekter som sedan används vid en
design utav en applikation som stödjer integration av latinamerikaner i det
svenska samhället.
Syftet med arbetet är att svara på frågorna - Hur upplever latinamerikaner
respektive inrikesfödda integrationen av de förstnämnda i det svenska
samhället? Resultat visar att språket är ett av de främsta hindren för
latinamerikaners integration i det svenska samhället. Förståelsen för
upplevelsen av integration ligger i sin tur till grund för fråga två - Hur kan
de studerade upplevelserna bidra till utvecklingen av en användbar
applikation med syfte att främja integration av latinamerikaner i det
svenska samhället? Som resultat utvecklades en applikation utifrån
användarcentrerad designprocess fram med syfte att stödja latinamerikaner
med det svenska språket samt främja integrationen av dessa individer.
Nyckelord: Integration, latinamerikaner, svenska samhället,
användarcentrerad designprocess, mobilteknologi, språk.
användbarhet,
Innehållsförteckning
1
Introduktion ...................................................................................... 1
2
Bakgrund ........................................................................................... 2
2.1
Integration ........................................................................................................ 2
2.1.1
3
2.2
Implementering och mätning av integrations ansatser .................................... 4
2.3
Människa-dator interaktion .............................................................................. 5
2.3.1
Situerad kognition och design ................................................................ 6
2.3.2
Användarcentrerad design och användbarhet ........................................ 6
2.4
Designriktlinjer för utveckling av mobila applikationer ................................. 8
2.5
Mobila applikationer för att underlätta socialisering och integration .............. 8
Problemförmulering ..................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.1
4
Syfte ............................................................................................................... 10
Metod och genomförande .............................................................. 12
4.1
Metod och genomförande av undersökningen ............................................... 12
4.1.1
Målgrupper till undersökningen ........................................................... 13
4.1.2
Intervjuer .............................................................................................. 14
4.1.3
Analys................................................................................................... 15
4.2
5
Integration i Sverige ............................................................................... 3
Metod och genomförande av designsprocessen ............................................ 16
4.2.1
Målgrupper till designprocessen .......................................................... 16
4.2.2
Enkäter ................................................................................................. 16
4.2.3
Personas ................................................................................................ 17
4.2.4
Heuristisk utvärdering .......................................................................... 17
4.2.5
Scenarios .............................................................................................. 17
4.2.6
Designprocess....................................................................................... 17
Resultat ............................................................................................ 19
5.1
Resultat av intervjuerna ................................................................................. 19
5.2
Resultat av designprocessen .......................................................................... 22
5.2.1
Personas ................................................................................................ 22
5.2.2
Scenarios .............................................................................................. 22
5.2.3
Koncept ................................................................................................ 22
5.2.4
Iteration 1 ............................................................................................. 23
5.2.4.1
Krav lista 1 .................................................................................. 23
5.2.4.2
Skiss 1 ......................................................................................... 24
5.2.4.3
Prototyp 1 .................................................................................... 24
5.2.4.4
Heuristisk utvärdering................................................................. 25
5.2.5
Iteration 2 ............................................................................................. 26
5.2.5.1
Krav lista 2 .................................................................................. 26
5.2.5.2
Skiss 2 ......................................................................................... 26
5.2.5.3
Interaktiv prototyp ...................................................................... 27
5.2.5.4
Utvärdering 2 .............................................................................. 27
5.2.6
Iteration 3 ............................................................................................. 28
5.2.6.1
Kravlista 3 ................................................................................... 28
6
Slutsatser ......................................................................................... 30
7
Diskussion ........................................................................................ 32
8
Refrenser ......................................................................................... 34
1 Introduktion
Sverige är ett av de länder som tar emot flest migranter från andra delar av världen,
och en stor del av det svenska samhället består idag av individer med bakgrund från
andra länder. I denna rapport ligger integration av individer med latinamerikansk
bakgrund i fokus och den sociala process som sker när de inkluderas i det svenska
samhället.
Målet med integration är bland annat att utveckla säkra, rättvisa och toleranta
samhällen
som
respekterar
och
uppmärksammar
mångfald
samt
likvärdiga möjligheter för samtliga medlemmar i ett samhälle (Sharon, 2008). Social
integration är en process där medlemmar från en samhällsgrupp inkluderas, ges lika
möjligheter samt ses som likvärdiga i det stora mainstreamsamhället (Cruz-Saco,
2008), i detta fall det svenska samhället.
Människor har ett fundamentalt behov av att tillhöra och att känna samhörighet med
en social grupp (Smith & Conrey, 2009). Att stödja social integration av utlandsfödda
blir då grundläggande för att de ska trivas och kunna fungera väl i det svenska
samhället.
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av integration utifrån flera
synvinklar, för att utifrån dessa utveckla en mobil applikation med syfte att främja
integration i det svenska samhället.
Tidigare forskning visar att åtgärder gällande integration bör ta hänsyn till
målgruppernas bakgrunder, religion och även situationen i landet där de ska införas
(Cruz-Saco, 2008). Därför har undersökningen avgränsats till att studera
latinamerikaner i det svenska samhället.
Utifrån syftet att studera målgruppernas åsikter kring och upplevelser av integration
ansågs en kvalitativ undersökning vara lämplig. Dessa målgrupper innebär
inrikesfödda individer samt latinamerikaner som flyttat till Sverige efter skolålder.
Insamlad data kommer sedan att analyseras för att ta fram centrala aspekter av
deltagarnas syn på fenomenet integration.
Med grund i analysen och litteratur gällande användarcentrerad design samt
människa-dator interaktion (MDI) kommer studien att resultera i en applikation för att
främja integrationen av latinamerikaner i det svenska samhället.
Applikationens designprocess är användarcentrerad för att den ska vara anpassad efter
användares förutsättningar. Samtliga åtgärder i arbetets designprocess sker med
hänsyn till de slutliga användarna.
Arbetet inleds med en bakgrund där koncept och begrepp som används i processen
presenteras. Därefter beskrivs kvalitativ undersökningsmetod samt hur den aktuella
undersökningen har genomförts, följt utav genomförandet av designprocessen.
Resultaten av undersökningen sammanfattar sedan den information som samlats in
från intervjuer av målgrupper. Därpå beskrivs designprocessen och den slutliga
applikationen.
1
2 Bakgrund
Undersökningen av upplevelser av integration och utvecklingen av den mobila
applikationen är förankrad i litteratur och tidigare undersökningar av integration,
användarcentrerad design, MDI samt genomförande av kvalitativa undersökningar.
Dessa presenteras nedan.
2.1 Integration
Integration är ett brett begrepp med många olika innebörder vilka kan tolkas
varierande beroende på olika faktorer, så som i vilken nationell kontext begreppet
belyses. Integration kan uppdelas i fem olika koncept; assimilation (eng.
assimilation), inkludering och deltagande (eng. inclusion and participation),
sammanhållning (eng. cohesion), likvärdighet (eng. equality) och multikulturalism
(eng. multiculturalism) (Rudiger & Spencer, 2003). Dessa koncept kommer kortfattat
att beskrivas nedan.
En populär tolkning av integration handlar om att vara delaktig i samhället och
samtidigt behålla sin ursprungliga kultur i sitt privatliv (Darvishpour & Westin,
2008). Milton Gordon (1964 i Darvishpour & Westin, 2008) anser att en
integrationsprocess förekommer stegvis och att det kan ta flera generationer.
Processen börjar med att vara deltagande i det ekonomiska systemet, sedan på
arbetsmarknaden och utbildningssystemet och till slut inom det politiska systemet.
Avslutningsvis anses en fullständig integration betecknas med bildning av partnerskap
över de kulturella gränserna (Darvishpour & Westin, 2008; Rudiger & Spencer,
2003).
En vanlig definition av begreppet integration när det diskuteras i internationella
sammanhang är integration som ett mål i sig - något positivt att sträva efter som leder
till förbättrad levnadssituation, ökad rättvisa och fler valmöjligheter.
Assimilation
Integration betraktas som en envägssprocess då det är de utländskfödda som ska
anpassa sig till det samhälle och den sociala kulturen de bemöter. Detta gäller dock
enbart den offentliga sfären, så som arbetsliv och utbildning (Rudiger & Spencer,
2003). Detta kan relateras till Darvishpour och Westins (2008) definition ovan.
Ett hinder för denna ansats är, att i ett dynamiskt samhälle, är kulturella identiteter och
processer i kontinuerlig förändring. Detta leder till svårigheter att veta vilken identitet
individen ska assimilera sig till. Dessutom innebär detta att något fastställt mål eller
process för att uppnå fullständig assimilation/integration inte finns (Rudiger &
Spencer, 2003). Dessutom anser somliga att assimilation har en negativ effekt för att
det indikerar oönskad likformighet, d.v.s. att fenomenet innebär att neutralisera
samhället (UNRISD, 1994).
Inkludering och deltagande
2
Integration i detta sammanhang innebär att främja upplevelsen av en gemensam
identitet, som i sin tur ska leda till harmonisk interaktion och fullständig gemenskap
mellan samhällsmedlemmar (Rudiger & Spencer, 2003; UNRISD, 1994). För att
åstadkomma detta måste en dubbelsidig anpassningsprocess ske, där både migranter
och det välkommande samhället ömsesidigt anpassar sig efter varandra (Rudiger &
Spencer, 2003).
En sådan ansats kan framkalla motstridiga åsikter gällande vilka åtgärder som ska tas
för att främja integrationen, så som att det kan behövas två olika åtgärder för att
främja två olika aspekter av integration. Åtgärderna kan även fungera annorlunda
beroende på vilka samhällsgrupper de inriktas till (Rudiger & Spencer, 2003). Denna
tillämpning av integration kan leda till en förminskning av brottslighet samt vara en
lösning när de grundläggande institutionerna så som familj och samhälle inte fungerar
(Rudiger & Spencer, 2003).
Sammanhållning
Detta synsätt handlar om att bilda ett pluralistiskt samhälle där de olika
samhällsgrupperna respekterar och interagerar med varandra, oavsett olikheter. Det
framstår även att ett multikulturellt socialt nät hjälper till att lyfta självförtroendet och
ger individen en utökad känsla av tillhörighet (Rudiger & Spencer, 2003).
Likvärdighet
Likvärdighet är en aspekt av integration som handlar om att driva en politik som ger
lika värde till alla medlemmar i ett samhälle. Denna politik kan dock medföra
värderingskonflikter mellan de olika medlemmarna vilka kan hanteras genom
demokratiska system av förhandling och försoning. Syftet med detta är att en jämnare
fördelning av deltagandet hos de integrerade och icke integrerande parterna ska ske
gällande samhällsresurser, institutioner och försoningsmekanismer. Utöver detta ses
de integrerande parterna som delar/deltagare i ett fungerande samhälle (Rudiger &
Spencer, 2003).
Multikulturalism
Multikulturalism handlar om acceptansen och bibehållandet av de olika kulturella och
religiösa praktikerna samt gynnade av likvärdigheten gentemot de grupper som
praktiserar dessa. Viktigt att påpeka är att det inte finns några fasta ramar i en kultur
eller en religion, och tanken med multikulturalism är då att minska avgränsningar
mellan de olika samhällsgrupperna genom främjande av flexibilitet (Rudiger &
Spencer, 2003).
2.1.1
Integration i Sverige
Integrationspolitik är ett av tre främsta teman i fokus under diskussioner inom World
Summit for Social Development och ligger idag i centrum för majoriteten av de
aktuella politiska debatterna i Sverige (UNRISD, 1994; Darvishpour & Westin 2008).
Inom politiken uppenbaras detta exempelvis när vissa partier inom politiken tar
ställning för eller emot invandring. Frågorna rör accepterande av flyktingar från
krigsdrabbade länder samt fördelningen av statskassan mellan utrikes- och
3
inrikesfödda i behov av ekonomiskt stöd. Enligt SCB (2013) försörjer sig cirka 14 %
av de utrikesfödda genom trygghetssystemet, i kontrast till de 6 % inrikesfödda.
Det framträder ur statistik från 2011 bland annat att enbart 57 % av de utrikesfödda
mellan 20 och 64 år och är bosatta i Sverige har ett arbete i jämförelse till 82 % av de
inrikesfödda. Siffrorna visar även att antalet utrikesfödda som har ett jobb ökar linjärt
med deras bosättningstid i Sverige (SCB, 2013). Även om siffrorna gällande
utrikesfödda som har bott i Sverige en längre tid är högre än de som anlänt nyligen, är
dessa siffror betydligt lägre än de som motsvarar de inrikesfödda. Detta tyder på
etnisk diskriminering enligt Darvishpour och Westin (2008), samt speglar en tydlig
brist på integration av utrikesfödda i jämförelse med personer som är födda i Sverige.)
Problemet skulle kunna åtgärdas genom en lämpligare integrationspolitik
(Darvishpour och Westin, 2008).
Ett av de största problemen med integration tycks vara främlingsfientlighet vilket
anses grundas i den ekonomiska osäkerheten och de begränsade statliga resurserna till
det sociala systemet, så som vård och trygghetssystem (Rudiger och Spencer, 2003).
Detta leder till en politisk benägenhet att ta snabba och kortsiktiga beslut i frågor som
rör invandring för att snabbt lösa problem, i kontrast till en långsiktig
integrationspolitik (Rudiger & Spencer, 2003; UNRISD, 1994).
2.2 Implementering och mätning av
integrationsansatser
Tillämpningar av integrationsansatser varierar utefter omständigheterna. Det finns
inte någon specifik ansats som fungerar för alla länder och för alla minoriteter i alla
situationer, vissa ansatser kan exempelvis orsaka destabilisering i länder som inte är
förberedda för att använda en eller vissa ansatser. Därför måste dessa ansatser
tillämpas stegvis och anpassas med hänsyn till den kontext där de appliceras. Med
detta menas hänsyn till situationen samt bakgrunden av den etniska gruppen (Sharon,
2008).
Religion har också visat sig vara en avgörande faktor som är viktig att ta hänsyn till.
Exempel på detta är händelserna i World Trade Center den 11:e september, då
religion och identitet uppmärksammades som avgörande faktorer när man
implementerar integrationsmetoder. Händelserna synliggjorde islamfobi som är
diskrimination mot den muslimska religiösa gruppen (Rudiger & Spencer, 2003).
Enligt UNRISD (1994) formar varje individ sin identitet utifrån påverkan av sociala
nät och institutioner i samhället så som vänner, skola, fabriker och affärer. I en större
skala påverkas individen även av den politiska och ekonomiska struktur som är
aktuell i det samhälle personer lever i. Dessa förhållanden utformar ett mönster av
normer om vad som är fel och vad som är rätt. Mönster som, i samband med kontext,
reglerar våra värderingar, handlingar och vår maktordning kan under vissa
omständigheter resultera i acceptans och en sammanhållning mellan grupper av
individer. Detta tyder på att integrationsansatser bör betraktas utifrån de kulturella och
religiösa identiteter av grupperna som påverkas. På samma sätt kan utfallet av
integrationspolitiken även mätas utifrån dessa aspekter.
4
För att kunna mäta resultat och framgångar av integrationspolitiska ansatser har
politiker betraktat dem utifrån och i relation till aspekter av sociala tecken på
integration så som utbildning, arbetsmarknad, inkomst, demokrati och hälsa (Rudiger
& Spencer, 2003; SCB, 2013). Resultatet av dessa mätningar uppdelas ofta enligt
nationalitet vilket mörklägger uppföljningen av den andra generationens migranter.
Mätningar av integrationspolitiken utifrån etnicitet och religiösa bakgrunder syns ofta
bland assimilationsinriktade ansatser (Rudiger & Spencer, 2003). Sådana mätningar
kan bli problematiska eftersom en person som erhåller svenskt medborgarskap
omedelbart räknas som svensk (Rudiger & Spencer, 2003).
Avslutningsvis kan integration belysas ur många olika synvinklar där olika aspekter
läggs i fokus. Gemensamt för dem alla är dock att målet är ett fungerande samhälle
där problem som utanförskap och segregation minskas.
Följande avsnitt kommer att beskriva de aktiviteter som genomförts för att binda
samman integration till en utvecklingsprocess som resulterar i ett interaktivt system,
en mobilapplikation, vars syfte är att främja integration i samhället.
2.3 Människa-dator interaktion
Teknikens snabba utveckling har sedan 1980-talet etablerat människa-dator
interaktion (MDI) som ett betydande forskningsfält (Benyon et al., 2005). I samband
med denna utveckling kritiserades de klassiska teorierna inom MDI markant. Detta
orsakade en ändring inom MDIs teoriutveckling, som innebar att fältet började
applicera teorier, tekniker, metoder och ramverk från externa discipliner (Rogers,
2012). Dessa nya ansatser införde kontext och kultur som viktiga aspekter inom MDIforskningen (Rogers, 2012).
Runt 2000-talet utvecklades MDI mer mot det kulturella hållet. Med detta menas en
självmedveten, reflexiv och social MDI. Dessa drag kännetecknar teorierna i denna
nya etapp vilka Rogers (2012) kallar för de nuvarande teorierna inom MDI.
Medvetna om att MDI-utvecklingen har en influens över de mänskliga värderingarna
uppmärksammades aspekter av system så som social, moralisk och kulturell påverkan
i samband med design (Rogers, 2012). Med hänsyn till detta utvecklades ansatser som
till exempel Action research vilket innebär teorier, metoder och praktiskt vägledning
inför ”socially relevant, collaborative and engaged research” (Stringer, 2007 i
Rogers, 2012, s.66). Ett annat exempel är Harpers (2008, i Rogers, 2012) utökande av
den användarcentrerade designprocessen med ytterligare en dimension, förståelse. I
och med detta fick den ursprungliga modellen, vilken hade fyra steg (undersökning,
design, prototyp och evaluering), ett femte steg som var förståelse för de sociala
effekterna av produkten som utvecklas.
Rogers (2012) urskiljer fyra viktiga inriktningar (turns) inom MDI vilka reflekterar
forskarnas sociala ansvar. Dessa är turn to design, turn to culture, turn to the wild och
turn to embodiment (Rogers, 2012). Författaren beskriver att turn to design riktade sig
till att ta fram krav från användare och utveckla nya sätt för att förtydliga
användarcentrerad design. Tanken var att reflektera över hur man tillämpar
5
interaktionsdesign (Rogers, 2012). Turn to culture handlar om att förstå användarna
utifrån ett kulturellt perspektiv, då inte alla kulturer uttrycker sig och tolkar världen på
samma sätt (Rogers, 2012). Turn to the wild handlar om att undersöka MDI i
kontexten där interaktionen mellan system och användare sker (Rogers, 2012). Till
sist innebär turn to embodiment ”it´s about understanding interactions in terms of
practical engagement with social and physical environment” (Rogers, 2012, ss.76).
Utifrån filosofi, psykologi och sociologi är embodiment “the theoretical blending that
promotes bodily engagement with the physical and digital worlds” (Rogers, 2012,
ss.77).
2.3.1
Situerad kognition och design
Ett situerat perspektiv på interaktionsdesign belyser de kroppsliga, kontextuella och
kulturella aspekterna av ett system och hur det används av verkliga situerade agenter.
Vid utvecklingen av ett nytt system, i vårt fall en applikation, kan ett situerat
tillvägagångssätt ta fram denna information från en aktivitet i kontexten där det tänkta
systemet slutligen ska användas. Genom att undersöka hur individer genomför
handlingar, använder artefakter och interagerar med dessa och andra människor kan
ett system tas fram som stödjer dessa aktiviteter och interaktioner, utan att dra
ogrundade slutsatser om vad som kan behövas utifrån vad för teknologi som finns
tillgänglig.
Kirsh (2013) beskriver fyra idéer angående kognition som han anser är mycket viktiga
för interaktionsdesign, och speciellt då tangible, fysisk och kontextmedveten
interaktion; (1) interaktioner med artefakter förändrar vår kognition och perception,
hur vi ser på vår omgivning, då dessa artefakter blir en del utav oss, (2) vi tänker med
kroppen och inte bara vår hjärna, (3) vi lär oss mer genom att göra än att åskåda samt
(4) ibland tänker vi bokstavligen med artefakter. Människor avlastar kognition i
omgivningen, bland artefakter och i spatiala förhållanden (Kirsh, 2013). Detta
eftersom våra kognitiva förmågor är begränsade. Kognition är även tidspressad då vi
tänker och tar beslut allt eftersom vi agerar (Wilson, 2002). Att tänka på interaktion
med interaktiva system i förhållande till kognition i dessa situerade banor leder till att
ett sådant system kan ses som ett kognitivt stöd, exempelvis i form av ett externt
minne. Detta tankesätt är nu mer relevant än någonsin då möjliga interaktioner med
system utvecklas. Den situerade ansatsen bidrar till att dessa fysiska och
kontextberoende system (tangible interaction, ubiquitous computing) grundas i hur
användare faktiskt utnyttjar sin omgivning, interagerar fysiskt med objekt
(mobiltelefon), samt organiserar information i interaktioner med andra användare med
annan bakgrund.
För att designa ett informationsteknologiskt system är det relevant att ta hänsyn till
kontext, artefakter samt sociala relationer. Detta för att systemet ska vara anpassat till
den miljö där det är tänkt att användas.
2.3.2
Användarcentrerad design och användbarhet
En användarcentrerad designprocess innebär att användare är i fokus, och samtliga
åtgärder i designprocessen sker med hänsyn till de slutliga användarna. Det
uppmärksammas att det är faktiska, verkliga personer som kommer att använda sig av
den slutliga produkten. Därav är ett användarfokus viktigt för att resultatet ska vara
6
enhetligt med deras önskemål, förutsättningar och behov. Detta sker ofta genom
användbarhetstester, där observationer av verkliga användare som använder
produkten belyser eventuella problem (Rogers, Sharp & Preece, 2011).
Användarfokus siktar på att förstå användaren och dennes mål, samt designens
användningskontext. Detta betyder att en användarcentrerad utvecklingsprocess ska
identifiera användarens behov samt hur och var systemet används. Baserad på denna
information ska utvecklaren ta fram krav och anpassa representationer till
användarens mentala modeller (hur de tror att systemet fungerar) så att de lätt kan
förstå systemet. Det är vanligt att flera alternativ skapas och testas genom
användningen av sketcher och prototyper. Detta steg innebär utveckling av idéer
genom iterationer (process som innebär att designa, bygga prototyper, testa, utveckla
och upprepa processen). Man kallar detta för en process eftersom designlösningar
måste gå genom flera steg som medför att dess egenskaper kan ändras flera gånger
tills den når de tillskrivna kraven för systemet. Gulliksen, et. al. (2003) anser även att
gränssnittet och interaktionen med detta är väsentligt för användarens uppfattning av
systemet. Därför bör designen av dessa göras på ett noggrant sätt samt anpassas till
användarna för att främja en bättre användarupplevelse.
Utöver användbarhetstester är heuristisk utvärdering en utvärderingsmetod som kan
genomföras för att finna eventuella användbarhetsproblem med en prototyp eller ett
färdigt system. Detta innebär att en genomgång av systemet görs med ett antal
heuristiker i åtanke, vilka belyser viktiga designriktlinjer och guidar inspektionens
fokus. En vanlig uppsättning heuristiker är Nielsens tio heuristiker; synlig
systemstatus, matchning mellan systemet och omvärlden, användarkontroll och frihet,
konsekvens & standard, felprevention, igenkänning istället för kom-ihåg, flexibilitet
och effektivitet i användning, estetisk & minimalistisk design, hjälp användare känna
igen, diagnostisera och komma tillbaka från fel, hjälp och dokumentation (Wilson,
2010).
Ett sätt att påverka designbeslut är att samla in information från användare genom
enkäter. Enkäter är en samling frågor som skickas till en specifik målgrupp för att
svara på och skicka tillbaka. Enkäterna kännetecknas för att vara användbara för att
skaffa information från en stor mängd användare under kort tid. Samtidigt är det en
bra resurs för att skaffa demografiskt information om målgruppen, deras preferenser,
behov, vissa design beslut, etc. (Rogers, Sharp & Preece, 2011; Wilson, 2010).
Rogers, Sharp och Preece (2011) presenterar ett antal användbarhetsmål som är
viktiga aspekter att uppmärksamma i en designprocess. Dessa är ändamålsenlighet,
effektivitet, säkerhet, lärbarhet, möjlighet att minnas samt att ge en positiv upplevelse.
Dessa aspekter är avgörande för att skapa en användbar produkt och för att ge
användaren en positiv upplevelse vid interaktionen med produkten.
En etablerad metod för att säkerställa att användare tas hänsyn till under
utvecklingsprocessen är att använda sig utav personas. Personas är ett resultat av
analys av en målgrupps nyckelattribut, deras gemensamma egenskaper och
preferenser (Wilson, 2010). Dessa kan användas som utgångspunkt när ett system
evalueras för att undersöka om det är enhetligt med personas. Utifrån dessa kan även
scenarios tas fram, vilka är korta berättelser om personas interaktion med systemet
och hur det kan användas. Dessa scenarios, tillsammans med designriktlinjer, ger i sin
tur en insyn till krav som ska ställas gällande designen (Wilson, 2010).
7
2.4 Designriktlinjer för utveckling av mobila
applikationer
Designriktlinjer är tankar om hur olika aspekter av en design ska utformas. De
populäraste riktlinjerna handlar om att fastställa vad användaren bör se och göra när
de interagerar med en produkt. Cooper (2007) presenterar ett antal designriktlinjer
som stöd vid design av ett interaktivt system. Bland riktlinjerna som togs hänsyn till i
projektet finns:
Eliminate excise wherever possible (Cooper, et.al, 2007, ss. 224). Denna riktlinje
handlar om att inrikta designen av funktionerna enligt deras mål och att lära sig att
urskilja överflödet.
A visual interface is based on visual patterns (Cooper, et.al, 2007, ss. 294). Denna
riktlinje handlar om att skapa mönster av hierarkier och grupperingar genom färg och
den dimensionella egenskaperna av objekten på skärmen samt att vara konsistent med
dessa.
Visually distinguish elements that behave differently (Cooper, et.al, 2007, ss. 303).
Riktlinjen handlar om att genom visuella egenskaper tydliggöra att element på
skärmen uppför sig annorlunda.
Rich visual feedback is the key to direct manipulation (Cooper, et.al, 2007, ss. 376).
Detta handlar om att ge tydliga signaler om att ett system förstår användarens
intentioner gentemot ett objekt vid en interaktion.
Dessa är generella riktlinjer som stödjer design för en bättre användarupplevelse av
systemet, och gör det bekvämt samt enkelt att använda (Cooper, 2007).
Interaktion med mobila applikationer sker främst på mindre skärmar, vilket gör design
av gränssnitt och val av ikoner och placering extra viktigt (Wilson, 2010). Andra
aspekter som bör uppmärksammas vid designbeslut är att begränsad navigation samt
att input i form av text sker långsammare än vid exempelvis datorer med tangentbord
(Wilson, 2010).
2.5 Mobila applikationer för att underlätta
socialisering och integration
Många mobila applikationer används idag som sociala medel och ett sätt för individer
att kommunicera med både vänner och personer de inte känner. De ovanstående
aspekterna kring MDI, design och användbarhet kan appliceras vid framtagandet av
en applikation med syfte att främja integration i det sociala samhället. MOSOCO som
beskrivs nedan är ett exempel på en lyckad applicering av riktlinjer inom MDI för att
främja integrationen av autistiska barn in i det sociala samhället. På samma sätt bör ett
interaktivt system kunna användas för att främja integrationen av en viss kulturell
grupp in i samhället.
8
Mobile social compass (MOSOCO) är en virtual reality mobilapplikation som
utvecklades för att hjälpa autistiska barn att socialisera (Escobedo, Nguyen, Boyd,
Hirano, Rangel, Garcia-Rosas, Tentori & Hayes, 2012). Enligt Escobedo et al. (2012)
kännetecknas autistiska barn för sina bristande sociala förmågor. Dessa kan dock läras
in bland annat genom the social compass curriculum vilket innebär lektioner i
ögonkontakt, proximitet, att påbörja en interaktion, ställa frågor, dela med sig av sina
intressen samt avsluta en interaktion. Varje lektion innebär följande åtta steg:
“(1) the teacher introduces the social skill to be learned and (2) its
related visual support. Then, (3) the teacher reads a social story
that helps students connect the visual support, the social skill and
the social situation. Later, (4) the teacher demonstrates how the
skill is used in social contexts, and (5) students rehearse the skill in
pairs. Next, (6) students roleplay to practice the skill in four
scenarios and (7) self-rate their performances. Finally, (8) students
are encouraged to practice the newly learned social skill in
different real life social situations.” (Escobedo, et al., 2012, ss.
2589)
MOSOCO är ett virtual reality verktyg som grundas i the social compass curriculum
och används för att orientera det autistiska barnet att tillämpa de inlärda förmågorna i
verkliga situationer. MOSOCO används vid interaktion med ett annat barn för att
kontrollera att användaren har tillämpat de inlärda förmågorna på ett korrekt sätt till
exempel genom ögonkontakt eller ett lämplig närmande. Applikationen bekräftar bra
användning av sociala förmågor genom en signal och påvisar ett meddelande i
skärmen om ett beteende saknas eller är inkorrekt. På så sätt har forskarna lyckats
höja interaktionen mellan autistiska barn i skolan där MOSOCO testades.
9
3 Problemformulering
I Sverige finns en ökad främlingsfientlighet vilket kan anses vara en följd av vissa
politiska partier som applicerar kortsiktiga lösning på konflikter mellan den lokala
befolkningen och de olika nyinkomna grupperna (SCB, 2013). Detta tydliggörs när
man tittar på siffrorna i de sista integrationsmätningarna (SCB, 2013) där statistiken
visar att utlandsfödda inte har samma möjligheter som inrikesfödda när det gäller till
exempel arbete och bostad. Detta tyder på en tydlig brist på integration i samhället.
Integration, vilket har olika nyanser (UNRISD, 1994; Darvishpour & Westin, 2008;
Rudiger & Spencer, 2003; Cruz-Saco, 2008; Sharon, 2008), bör appliceras på olika
sätt beroende på landets kontext i samband med kulturella och religiösa
förutsättningar av varje grupp som berörs (Sharon, 2008). På samma sätt finns det inte
någon särskilt integrerad kulturell målgrupp att integreras till, utan det varierar väldigt
mycket, då kulturella identiteter är dynamiska och ständigt föränderliga (Rogoff,
2003).
En integrationsansats skulle passa med värderingarna av de nuvarande teorierna inom
MDI som presenterats av Rogers (2012) och nämnts ovan. Ett interaktivt system bör
kunna användas för att främja integrationen av en viss kulturell grupp in i samhället.
Enligt Sharon (2008) är en kulturell avgränsning nödvändig då en viss grupps
egenskaper inte kan generaliseras till alla grupper av migranter. I denna studie valdes
det att specifikt fokusera på latinamerikaner i syfte att bättre kunna avgränsa de
kulturella aspekterna. Detta blir relevant vid framtagandet av design och funktioner i
applikationen som ska anpassas till denna målgrupp.
3.1 Syfte
Projektets syfte är att undersöka upplevelsen av integration samt hur man kan främja
och stimulera integrationen av latinamerikaner i det svenska samhället genom en
mobilapplikation. Centralt i undersökningen är att förstå uppfattningar gällande
integration av latinamerikaner som har upplevt integrationsprocessen och personer
som är födda och uppfostrade i Sverige. Med hjälp av denna information ska vi skapa
en applikation som stimulerar aspekterna som främjar integrationen mellan båda
grupperna.
För att uppfylla projektets syfte är det relevant att besvara följande frågeställningar:
Hur upplever latinamerikaner respektive inrikes födda integrationen av de
förstnämnda i det svenska samhället?
Hur kan de studerade upplevelserna bidra till utvecklingen av en användbar
applikation med syfte att främja integration av latinamerikaner i det svenska
samhället?
Genom att undersöka den första frågan kan man få en utökad förståelse av
upplevelsen av integration, med grund i hur verkliga individer i samhället tänker och
tycker. Denna information ligger i sin tur till grund för fråga två, där resultatet av
10
undersökningen guidar hur man utvecklar en applikation som uppmuntrar samt stödjer
integrationen i samhället.
Ett annat förväntat socialt utfall är förminskning av främlingsfientlighet mot
latinamerikaner vilket orsakar segregation och brottslighet. Med dessa kunskaper kan
liknande ansatser appliceras på andra kulturer inom det svenska samhället och bidra
med integrationen av flera etniska grupper.
11
4 Metod och genomförande
Projektet inleddes med litteratursökning för att finna relevanta artiklar, statistik och
undersökningar. Detta följdes av en undersökning om upplevelsen av integration. Med
grund i resultatet av undersökningen togs en design av en applikation som främjar
integrationen fram. Processen som avslutades med iteration.
Det bestämdes att genomföra arbetet i två steg för att få svar till undersökningens två
frågeställningar. Den första är en kvalitativ ansats som söker efter svaret till den första
frågeställningen som är: Hur upplever latinamerikaner respektive inrikesfödda
integrationen av de förstnämnda i det svenska samhället? Den andra är en design
process som söker efter svaret till den andra frågeställningen som är: Hur kan de
studerade upplevelserna bidra till utvecklingen av en användbar app med syfte att
främja integration av latinamerikaner i det svenska samhället?
4.1 Metod och genomförande av undersökningen
Utifrån syftet anses det vara relevant att tillämpa en kvalitativ ansats. Detta handlar
om att fånga upplevelser, beteende, åsikter, känslor och kunskap ifrån den valda
målgruppen, vilket ger en beskrivning av det undersökta fenomenet som utfall
(Langemar, 2012; Patton, 2002).
Ett kvalitativt, naturalistiskt angreppssätt är lämpligt för att observera hur användare
interagerar, tillsammans med intervjuer för att få fram hur användare tänker vid
interaktionen. Undersökningar sker i naturliga miljöer där forskaren undersöker
händelserna som utspelar sig naturligt med minsta möjliga manipulation.
Viktigt för kvalitativa studier är att sätta sig in i undersökningen på ett sätt så att
forskaren uppfattar omständigheterna av fenomenet och även kan jämföra dem med
egna erfarenheter. Detta för att öka förståelsen av, i den mån det är möjligt, de interna
perspektiven hos exempelvis de som intervjuas (Patton, 2002). Ett sätt att
åstadkomma detta kan vara att forskaren deltar i den sociala kontexten i vilken
fenomenet som ligger till grund för studien utspelar sig (Graziano & Raulin, 2013).
Som forskare ska man vara öppen och okritisk till deltagarnas åsikter samt vara
uppmärksam på sin egna selektiva perception, personliga bias, och teoretiska
predisposition.
En kvalitativ undersökningsdesign inte är helt förutbestämd, utan flexibel, emergen,
föränderlig och kan anpassas empiriskt efter de data som dyker upp under
undersökningen (Patton, 2002) En kvalitativ undersökning kännetecknas enligt Patton
(2002) av tolv aspekter, och de mest relevanta för denna studie är emergent design
flexibility, som belyser att undersökningen är flexibel samt qualitative data, vilket
handlar om typen av utfall ifrån en undersökning eller datainsamling.
Resultatet av kvalitativa undersökningar handlar oftast om citat, observationer eller
dokumentation från fältet (Patton, 2002). Ytterligare en central aspekt är inductive
analysis som refererar till att utgå ifrån insamlad data för att identifiera mönster utan
att utgå ifrån någon generell teori. Det första steget är att utforma enskilda fall från
12
data som insamlades i varje intervju för sig. Det andra steget är att utifrån en holistisk
förståelse av varje fall, urskilja mönster som upprepas i flera av dessa (Patton, 2002).
Pragmatism är ett angreppssätt som handlar om att inte begränsas till ett specifikt
paradigm, utan att använda sig utav de praktiska metodologiska tillvägagångssätt som
är tillgängliga och passar för den aktuella studien. De metoder som används döms
alltså utefter hur väl den passar till det fenomen som undersöks då verkligheten är
komplex och sällan enhetligt med en enda teoretisk ansats, även om dessa varierar i
lämplighet för olika forskningsfrågor (Patton, 2002). Datainsamlingstekniker och
synsätt till den här undersökningen valdes utefter den praktiska användningen, det vill
säga de användbara resultaten som genererats utifrån lämpliga metoder och huruvida
de är anpassade för den publik som undersökningen är ämnad för (Patton, 2002).
En fenomenologisk ansats tycktes vara lämplig för den första delen av syftet till
undersökningen som är att fånga upplevelsen av integrationsprocessen. Fenomenologi
är en kvalitativ teoretisk tradition som undersöker svaret på frågan: “Whats the
meaning, structure or essence of the lived experience of this phenomenon for this
person or group of persons?” (Patton, 2002, ss.104). Denna ansats syftar till att fånga
meningen av fenomenet utifrån den upplevande individens synpunkt (Langemar,
2008). Med detta siktas att fånga kärnan och de relaterade tankarna i upplevelsen av
integration (Patton, 2002) utifrån synvinklarna som representeras av 3 målgrupper
(vilka förklaras nedan). Samtidigt samlades information om hur deltagarna tycker att
man kan främja integrationen genom mobil teknologi.
De centrala etiska kraven i forskning med människor är att deltagarna ska ha en rimlig
kunskap om studien som de deltar i, deltagarna måste skyddas från skada, bör kunna
ge informerat samtycke och bör ha rätt att vägra eller återkalla sitt deltagande när som
helst. Det viktigaste skyddet som finns i APA riktlinjerna är principen att deltagaren
beslutar själv om att delta i en forskningsstudie. Varje deltagare har rätt att vägra delta
eller att avbryta deltagandet när som helst. Datainsamlingen påbörjades inte innan
deltagarna gav sitt samtycke efter att väsentlig information om arbetet och vårt syfte
med detta hade förmedlats (Graziano & Raulin, 2013).
4.1.1
Målgrupper till undersökningen
För att undersöka fenomenet valdes att studera det utifrån tre olika perspektiv vilka
motsvara tre olika grupper: Grupp 1, grupp 2 och grupp 3 (tabell 1). Det rekryterades
3 deltagare till varje grupp.
Tabell 1 Sammanfattning av målgrupperna till undersökningen.
13
Den första gruppen (grupp 1) består av latinamerikaner, mellan 25 och 45 år, som har
flyttat till Sverige under de senaste fem åren och därmed nyligen har upplevt, eller
upplever, en integrationsprocess.
Den andra gruppen (grupp 2) består av latinamerikaner, mellan 25 och 45 år som har
kommit till Sverige när de var mellan 12 och 15 år.
Den tredje gruppen (grupp 3) består av personer mellan 25 och 45 år som föddes i
Sverige och därmed är en del av det svenska samhället utan att ha gått igenom en
integrationsprocess.
4.1.2
Intervjuer
Observationer och intervjuer är vanliga datainsamlingstekniker inom kvalitativa
studier, och sker i användarens naturliga miljö. Detta för att få en sådan naturlig
interaktion som möjligt samt deskriptiv information om hur användare känner inför de
olika interaktionsmetoderna.
Data till undersökningen består utav nio semistrukturerade intervjuer av deltagarna
och deras attityder till ämnet i fråga. Intervjuerna utgick från ett antal grundläggande
frågor (bilaga 1) vilka söktes ständigt komplettera med alternativa frågor som
möjligtvis kunde fördjupa vår studie (Patton, 2002).
Deltagare i den första gruppen värvades mellan Rågsved, Högdalen och Bandhagen
tågstationerna i Stockholm. Dessa orter är populära bland latinamerikaner som
bosättningsområden. Intervjuerna skedde framför stationens entré samt på perrongen,
dessa spelades in med hjälp av en mobiltelefon som fungerade som en diktafon. Innan
intervjun startade genomfördes det en debriefing (Vetenskapsrådet, 2014) som
förklarade vilka forskarna var, syftet med undersökningen, samt att deltagarna kunde
avbryta intervjun precis när de ville.
Behovet att inkludera ännu en grupp blev tydligt under intervjuerna, när det
uppenbarades att språket var avgörande för individernas integration i samhället. Då
tycktes latinamerikaner som har kommit till Sverige mellan 12 och 15 års ålder var en
avvikande del av målgruppen eftersom de har formats i båda kulturer (gått i skolan
delvis i sina hemländer och delvis i Sverige). På grund av detta ansågs de ha bättre
förutsättningar för att lära sig språket och kulturen genom skolan. I denna studie utgör
dessa deltagare grupp 2. Personerna som tillhör denna grupp intervjuades mellan
Rågsved, Högdalen, Bandhagen och T-centralen vid tågstationerna i Stockholm. De
fick precis samma förutsättningar, frågor och debriefing som den första gruppen.
Grupp 3, deltagare som är födda och uppvuxna i Sverige, betraktar fenomenet
integration utifrån perspektivet av mottagare av utlandsfödda. Den här gruppen
intervjuades på stationen i Stockholm och fick en annorlunda uppsättning intervju
frågor (bilaga 2). Platsen valdes eftersom det är en station som majoriteten av alla
stockholmare, oavsett bakgrund, går igenom. Intervjuerna skedde precis utanför
stationen och spelades in med hjälp av mobiltelefonen. På samma sätt som de andra
grupperna genomfördes här en debriefing innan varje intervju.
Deltagarnas upplevelser och syn på social integration studerades som fenomen på
djupet för att få fram den mest värdefulla informationen. Vid rekryteringen var
14
forskarnas mål att intervjua personer som upplever fenomenet då detta kunde ge mest
information kring centrala frågor för just denna studie (Patton, 2002).
Intervjuerna bestod av öppna frågor för att utöka möjligheten att diskutera ämnet i
fråga. Denna typ av frågor uppmuntrar deltagarna att uttrycka sig fritt utan
begränsningar. Det beräknades att varje intervju skulle ta ca 10 -15 minuter. Samtliga
intervjuer spelades in för att transkribera de i ett senare steg.
Intervjuerna skedde öppet och sympatiskt, samt med visat intresse och respekt för att
vara lyhörd för det deltagare säger om deras upplevelser och syn av integration.
Utöver detta tolkades även svaren neutralt, utan att låta egna åsikter styra (Patton,
2002).
4.1.3
Analys
Analysprocessen genomfördes med en öppen kvalitativ metod, vilket innebär bland
annat att låta datainsamlingsmetoder och ansatser vara empiriskt styrda. Metoderna
som användes igenom processen anpassades löpande under projektets gång.
Insamlad data analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv (Langemar, 2008).
Analysen började med transkribering av de inspelade intervjuerna, vilken sedan gicks
igenom, en intervju i taget, för att bygga upp empati och förståelse för att försöka
betrakta fenomenet utifrån deltagarens perspektiv.
Sedan, utifrån forskares uppfattning av deltagares perspektiv, markerades citat som
relateras till upplevelsen och dessa omformulerades för att förtydliga det uppfattade
budskapen. Med detta menas att genom empati och en djupare förståelse av varje
intervju kunde forskarna uppfatta ett budskap i uttryck som verkade betydelselösa vid
första anblick. Upprepad läsning av citat krävs för att kunna tolka dem utifrån
sammanhanget av hela intervjun som en helhet. I denna fas analyserades återigen
rådata för att upptäcka nya betydelsebärande detaljer som till exempel röst ton eller
andra citat Detta gjordes även för att kontrollera de tolkade citaten i syfte att undvika
misstolkningar.
Efter detta tilldelades ett tema till varje citat för att sedan sortera dem. En
sammanfattning av betydelsebärande uttryck under samma tema underlättar
förståelsen av det övergripande temat vilket i sin tur underlättar att undvika
misstolkningar. Langemar (2008) föreslår att betrakta resultatet och bilda, utifrån den,
en sammanhängande helhet av varje individ, och därmed få en tydligare bild av de
individuella intervjuerna.
Förutom detta beslutades det att sortera alla citat som tillhörde samma tema inom
varje grupp, vilket tycktes fånga den gemensamma upplevelsen. Resultatet avslöjar tre
listor med tankar vilka sorteras enligt tema (bilagor 3,4 och 5). Utifrån tabellerna
sammanfattades alla idéer under varje tema som fångar de viktigaste aspekterna av
upplevelsen av integration i samtliga grupper.
15
4.2 Metod och genomförande av designprocessen
Med grund i undersökningen om upplevelsen av integration kom vi fram till att
språket var det främsta och största hindret till integration av latinamerikaner i Sverige.
Utöver detta framkom jobb, bostad, rasism och information om det svenska samhället
som ytterligare hinder. Det bestämdes att utveckla en mobil applikation som skulle
kunna underlätta kommunikationshinder mellan latinamerikaner och inrikes födda och
samtidigt ha de andra faktorerna som sekundära fokus.
För att utveckla den mobila applikationen tillämpades en användarcentrerad design
vilket innebär att konceptet baserades i användarnas åsikter samt att det skapades
personas för att ha målgruppen närvarande under hela designfasen. Utvecklarna av
applikationen tillhör å ena sidan gruppen av latinamerikaner som flyttade till Sverige
efter skolan, å andra sidan gruppen av personer som är födda och uppväxta i Sverige.
Slutligen evaluerades applikationen i verkliga scenarios där applikationen användes.
Utvecklingen följde den enkla lifecyclemodellen (Rogers, Sharp and Preece, 2011).
Modellen, som består av fyra steg, establishing requirements, designing alternatives,
prototyping och evaluating, vilka itererades en gång, det vill säga repeterades
ytterligare en gång. Detta gjordes för att förbättra designen efter informationen som
dyker upp i utvärderingarna och skapa nya prototyp med högre fidelitets nivå.
4.2.1
Målgrupper till designprocessen
Till designdelen togs hänsyn till enbart två målgrupper som motsvarar grupp 1 och
grupp 3 i undersökningen, då de representerar de olika målgrupperna för vår
applikation. Grupperna ska kallas precis som i undersökningen för att undvika
förvirring.
Den ena gruppen (grupp 1) består av latinamerikaner, mellan 25 och 45 år, som har
flyttat till Sverige under de senaste fem åren och därmed nyligen har upplevt, eller
upplever, en integrationsprocess.
Den andra gruppen (grupp 3) består av personer mellan 25 och 45 år som föddes i
Sverige och därmed är en del av det svenska samhället utan att ha gått igenom en
integrationsprocess.
4.2.2
Enkäter
Det skapades en enkät med frågor om personliga preferenser (bilaga 7) vilket
skickades för att få information om båda målgrupperna.
Det skickades 50 enkäter genom Facebook, till medlemmar i gruppen Latinos en
suecia (latinamerikaner i Sverige) för att få information om representanter av grupp 1.
Det skickades 50 enkäter med personliga frågor till personer som har klickat på like i
en av Sveriges radio inlägg på deras Facebook sida. Detta för att få information om
representanter av grupp 3.
När enkäterna skickades tillbaka sorterades de som inte passade med våra målgrupper
bort och därefter valdes nio enkäter av varje målgrupp slumpmässigt.
16
4.2.3
Personas
Två personas skapades utifrån enkäter, varav den primära persona representerar
gruppen av latinamerikaner som har kommit till Sverige efter skolålder (grupp 1).
Den sekundära persona representerar gruppen av personer som föddes och växtes upp
inom Sverige (grupp 3) och blir indirekta användare av applikationen.
Personas grundades av informationen som samlades in genom enkäter. Nio enkäter
från varje grupp (grupp 1 och 3) användes som informationskälla i processen för att ta
fram personas. Varje persona utgick ifrån de respektive nio enkäterna som tillhör
gruppen som de representerar.
Processen för att ta fram personas som förklaras i Cooper (2004) börjar med att göra
en lista av alla egenskaper som framkommer i alla enkäter av varje grupp. Varje
egenskap uppdelades i grader från ett till fem där ett motsvarar den minsta
sammankoppling till denna egenskap och fem motsvarar att personer äger
egenskapen. Sedan värderades i vilken grad varje person besitter de olika
egenskaperna. Detta för att slutligen fånga en grupp av personer som har samma grad
i de flesta egenskaperna. Denna grupp av deltagare, enligt processen, visas vara
representativ för målgruppen och utifrån detta, utformas personas med egenskaper
som dessa personer äger.
4.2.4
Heuristisk utvärdering
Detta är en utvärdering av gränssnittet utifrån tumregler som utvecklas av MDI
experter. I designprocessen har användes Nielsens Heuristiscs (Wilson, 2010) (bilaga
7) för att utvärdera den första skissen av designen och ta fram en rapport av eventuella
fel med systemet utifrån dessa heuristiker.
4.2.5
Scenarios
Tre konsekutiva scenarios skapades för att testa den interaktiva prototypen. Dessa
scenarios baserades på tänkbara situationer där en interaktion genom designlösningen
skulle kunna ske.
4.2.6
Designprocess
Utifrån resultatet av undersökningen tydliggjordes användarnas åsikter, idéer och
framför allt hinder och de dåliga delarna i upplevelsen av integration. Detta gav
ursprung till ett koncept av en applikation som skulle kunna lösa och underlätta
upplevelsen av integration.
Med grund i konceptet togs en första kravlista fram vilken innebär å ena sidan krav
ifrån användarna och å andra sidan designernas antaganden. Designers antaganden
baserades på personas med användbarhetsmål som en guide (Rogers, Sharp, Preece,
2011) och är följande:
Applikationen är ändamålsenlig (utility) eftersom den når målen som är att underlätta
kommunikationen mellan spanska och svensktalande.
17
Applikationen är effektiv (efficiency) eftersom man kan på ett enkelt sätt genomföra
flera typer av översättning och andra funktioner som stödjer kommunikationen på
flera olika sätt.
Applikationen är säker (safety) eftersom den inte utsätter användaren för någon fara
och stödjer användaren med eventuella fel i systemet.
Applikationen är lärbar (learnability) eftersom att den är enkel att använda, samt
tillåter användaren att lära sig genom att ta sig fram igenom appen.
Appens funktioner är lätta att minnas (memorability).
Dessa krav och antaganden, med grund i våra personas gav ursprung till den första
skissen av applikationen vilket är en grundläggande grafisk utformning av olika
funktioner i applikationen.
Ett utvecklingssteg togs mellan skissen och den första pappersprototypen då det togs
mer hänsyn till den grafiska utformningen utifrån Cooper et al. (2007).
När den första pappersprototypen var klar, evaluerade vi modellen utifrån Nielsens
heuristiker (Wilson, 2009) vilket resulterade i en rapport av brister som pekar på
brister på funktionalitet, inkonsistens och information.
En analys av resultatet av utvärderingen med Nilsens heuristiker gav ursprung till en
ny kravlista som handlar om åtgärder till upptäckta brister. Denna lista utformade en
ny och mer detaljerad skiss av applikationen en vilket är mer konsistent och innehåller
de flesta funktioner. Skissen förvandlades till en interaktiv prototyp, där man kan
klicka sig igenom de flesta funktioner.
Den interaktiva prototypen testades i tre scenarios vilka handlar om verkliga
situationer där Latino toolkit kan användas. En analys utav användningen av
applikationen i scenarios gav ursprung till den sista kravlistan.
Utöver heuristiker och designriktlinjer har vi tagit fram vår prototyp med ett situerat
perspektiv på systemdesign. De antaganden som ligger till grund för detta är att
kognition är förkroppsligad och oskiljbar från kontext, sociala samband och kulturella
skillnader. Då språk är ett socialt och kulturellt fenomen är vår applikation stöd för
just dessa aspekter, och främjar individers sociala integration i samhället.
Funktionerna är anpassade efter det faktum att applikationen ska användas i verkliga
situationer, där kontexten främst är offentliga platser.
Funktioner som används chatt mellan individer inkluderar vinklade av telefonen.
Detta stödjer den förkroppsligade aspekten av vår kognition, och rörelserna sker
enhetligt med normala fysiska handlingar. Vill man skicka iväg ett meddelande lutar
man telefonen ifrån sig, vilket kan jämföras med den fysiska handlingen att ge bort
någonting.
En slutlig analys av applikationen gjordes med ett situerat perspektiv för att diskutera
de situerade aspekterna av funktioner samt språk. Här sker en abstraktion av
betydelsen av olika funktioner samt språk som symboler i samband med begrepp från
den situerade ansatsen.
18
5 Resultat
5.1 Resultat av intervjuerna
Data som samlades in till undersökningen kommer att vara kvalitativ i den mån att
intervjuer resulterar i direkta citat med åsikter från användarna om deras syn,
upplevelser och attityder gentemot integration. Undersökningen ger som utfall en
sammanfattning av gemensamma tankar i varje grupp tillsammans med representativa
citat från intervjuerna.
Enligt etik-kriterierna (WMA, 1964 & Vetenskapsrådet, 2013) döljs de intervjuades
identiteter och ersätts med nummer från ett till nio och från och med nu nämns dessa
enligt deras tilldelade nummer till exempel P1 för person 1.
Latinamerikaner som har gått eller går igenom en anpassningsprocess utanför
skolmiljöer (grupp1) upplever ankomsten till Sverige som en nollställning av deras
liv, en ny början efter att ha lämnat kvar allt de hade bland annat vänner och familj.
Därmed betonas ensamheten och osäkerheten som två avgörande faktorer av
upplevelsen, vilket leder till att erfarenheten betraktas som svår eller jobbig. Detta
framkommer bland annat i intervjun med P3, en person som har bott i Sverige i
ungefär fyra år; “Jag upplevde att det var svårt i början för att man börjar från nollan”.
Eller P6, en person som har bott i Sverige i fem år; “Osäkerhet, det var inget säkert,
även om jag hade lite stöd från vissa familje... [någon familjemedlem] min situation
inte var det bästa, jag hade inte vänner och inga pengar. Jag började om från början.”
Även om upplevelsen av att komma till Sverige uppfattas som jobbig, är deras
omdöme av landet är ändå positiv. Latinamerikaner i grupp ett upplever att Sverige
erbjuder dem en stor mängd möjligheter och ett bekvämt sätt att leva. P4, som har bott
i Sverige i mindre än ett år uttrycker följande: “Här finns det många förmåner till
befolkningen och det är [tyder på] ett bekvämare levnadssätt”. Eller P3 som säger: “...
Det här landet har givit mig mycket mer än mitt eget land.” Med detta menar dem en
chans till en bättre framtid. Alla intervjuade i den här gruppen, några mer konkret än
andra, uttrycker också en vilja att förbättra deras nuvarande situation. Om detta
uttrycker P6 följande: “Min plan är att arbeta för att hjälpa min familj i mitt land och
naturligtvis en bättre framtid för mig.”
Latinamerikaner i grupp ett relaterar termen integration till anpassning och yttrar att
det handlar om att komma in i den stora majoritetens kultur genom att umgås med
svenskar. P4 beskriver integration som: “Integration skulle vara försöket att komma in
i en viss grupp grejer, grupp personer för att vara en del av det”. P6 uttrycker samma
idé fast mer specifik: “Jag känner mig integrerad i det Svenska samhället, jag har
svensk sambo, svenska vänner, jobbar med svenska folk och de respekterar mig och
älskar mig.”
Latinamerikaner i grupp ett lägger också stor vikt vid språket som en avgörande
faktor till en utökad integration. Förutom detta framkommer också kunskap kring det
svenska systemet, minskning av främlingsfientlighet, jobb, uppehållstillstånd och
bostad som viktiga faktorer. När vi frågade om integrationshinder, svarade P3
19
följande: “Först och främst det som hindrar är språket, det är det första, på andra plats
leta efter jobb och ha ett personnummer för utan de kan man inte integreras här.”
Deltagarna i gruppen som kom till Sverige i tonårsålder (grupp två), till skillnad från
den första gruppen, valde inte själva att flytta utan kom tillsammans med deras
föräldrar, ibland emot sin vilja och ibland med planer att flytta tillbaka så snart som
möjligt. Grupp två belyser att ha lämnat familj och vänner i deras hemländer och
betraktar vädret som obekvämt. Detta reflekteras i den övergripande upplevelsen
vilken framkommer som svårt eller jobbig, utan att betrakta det som en nollställning
eller dylikt. P5, en person som kom till Sverige år 1977, berättar att “... det var svårt
eftersom det var ett tvång p.g.a. diktaturen i Chile, mina föräldrar var utvisad och jag
kom med dem.” Samma person berättar hens planer inför framtiden när hen hade
precis kommit “den enda planen som vi hade var att komma tillbaka [till Chile] efter
en kort period.”
Latinamerikaner i grupp två, liksom grupp ett, definierar integration som en
anpassning till landets kulturella praktik, det vill säga assimilation. Skillnaden är att
grupp två uppdelar integrationen i två dimensioner, den sociala och den politiska. P2,
en person i tjugotvå års ålder beskriver detta som: “Jag tycker att det är så att de måste
förstå att de har kommit till ett nytt land och du måste välja liksom … här är det
ordning och reda, du kan inte gå förbi och planka, det är klart det finns folk som gör
det och det är upp till var och en men det finns ju regler man ska följa ... “
Senare berättar hen också: “Jag tror att det har två delar, en är din uppgift och det du
måste göra själv, kanske det här sociala att bygga ett nätverk och prata, träffa andra
personer och så. Men sen har det också mycket att göra kanske för äldre personer
kanske att få ihop att de ska lära känna sina rättigheter och skyldigheter, det är väldigt
viktigt för att kunna förstå hur man ska in i samhället.” Detta kan tolkas som att det
finns skyldigheter hos individer själva att integreras socialt i samhället, men att det
ska finnas riktlinjer för hur man ska åstadkomma detta.
Latinamerikaner i grupp två, till skillnad från de i grupp ett, tycker att en av de största
hinder för integration är segregation. Sedan nämner de även språket, rasismen,
ekonomi, arbete och information som ytterligare integrationshinder. P5 uttrycker sig
tydligt om detta: “Först och främst genom att bli av med segregation som kan existera
vilket relateras till ekonomin och de ekonomiska chanser som man har. Då skapas det
ghettos och därmed hindrar integrationen. Arbetet naturligtvis är väsentligt inför
integrationen, om det finns någon sorts segregation i arbetslivet påverkar det
integrationen.”
Grupp tre, gruppen av personer som var födda och uppväxta i Sverige, uppfattar att
upplevelsen av att flytta till Sverige är svår eftersom det finns många regler att följa,
de tror också att det kan vara ännu svårare att komma till Sverige från krigsdrabbade
länder. P7 en person som jobbar som webbredaktör på ett bokförlag, har en familj och
är ekonomiskt stabil uttrycker följande: “Jag tror att det kan kännas svårt att komma
in i samhället, att de inte är så jättevälkomnande. Jag tror att det finns mycket stadgar
och regler och lagar och att … ehm … svårt att få jobb, svårt att veta vart ska jag
studera.” eller som P8 uttrycker: “Kommer man till Sverige från krigsdrabbade länder
och har liksom ingen koppling hit överhuvudtaget, och flyttar till kanske mer
segregerade områden så tror jag att det blir mycket svårare att komma till Sverige och
20
känna att man får en vettig och ärlig chans att faktiskt göra något vettig med sitt liv,
tror jag.”
Grupp tre tycker att integration handlar delvist om en känsla av tillhörighet och delvis
om att vara en fungerade del av samhället genom att uppfylla vissa grundläggande
förutsättningar, som att skaffa bostad och ett jobb. P9, som är 28 år och jobbar som
tekniker på ett litet företag tycker att: “Integration innebär väl att man anpassas till det
samhälle man kommit till, att man fungerar bra i samhället … Det är mer än jobb
tycker jag, det är väl mer som en upplevelse av att tillhöra något större, inte känna sig
som en outsider.” Eller P7 som uttrycker följande: “Jag tror att man skulle kunna säga
språk eller jobb eller så, men jag tror att det mycket handlar om en känsla. Ett boende
är ju viktigt för att kunna trivas i ett samhälle. Men sen en känsla av att man har
möjligheten. Jag tror att det är mycket en känsla.”
Grupp tre tycker inte att integrationen i Sverige fungerar och att det stora hindret till
integration är integrationspolitiken. De tycker att det språkliga hindret beror på den
dåliga offentliga språkundervisningen, även att brist på bostäder och segregation i
förorter beror på dåliga politiska åtgärder samt att bristen på rådgivning till nyanlända
bidrar med att förstärka integrationsproblem. Dessutom tycker de att ytterligare ett
hinder till integrationen är fördomarna om utlandsfödda. P9 sammanfattar detta: “Folk
måste vara mer öppna för förändring och främmande saker … och utbildning borde
ges till svenskar gällande invandring och så vidare för att göra sig av med alla
fördomar om att exempelvis muslimer och andra personer skulle vara mindre
civiliserade än svenskar, och att de är en drivkraft hos dom att begå brott etc. Sedan
måste det självklart finnas en bra plan för de som kommer hit för att få dem att känna
sig som en del av samhället mer än att man bara slussar ut dom i förorter. Att det får
lära sig svenska är ju klart … men även kanske grupper där nyanlända kan vända sig
för stöd, och kanske få hjälp av individer som är integrerade.”
Gällande idéer till utvecklingen av en mobil applikation tycktes inte nödvändigt att
uppdela grupperna därför presenterar vi resultaten av idéerna av alla grupper i en och
samma avsnitt.
Idéerna handlar generellt om applikationer som relateras till språk, så som hjälpmedel
för att kunna lära ut och stödja användarna med språkbarriären. Sedan belyses appar
för att främja kontakten mellan nyanlända och integrerade personer samt applikationer
om information till utlandsfödda. P8 kommer med följande idé: “Vad sägs om språk
appar, om du går i en affär och inte vet vad biff heter på svenska kan ju säga det på
syriska i en app som sedan spelar upp det. Om inte annat så lär du dig ganska snabbt
vad biff heter.” eller P9 som säger: “Jo men nåt som hjälper till med språk kanske …
översättning ... stödja kommunikation mellan olika grupper för att minska barriärer …
fast det är väl lite extremt kanske haha. Fast jo, uppmuntra invandrare att etablera sig i
samhället och även svenskar att bättre förstå och lättare komma i … eh … kontakt
med någon som kanske inte är integrerad. Sen är väl funktioner som ger information
om samhället bra … så som kanske vart man kan vända sig för olika problem eller
hinder, hitta grupper som håller på med typ … jag vet inte keramik om man gillar det
haha. Ja men integrera folk socialt genom intressen.”
21
5.2 Resultat av designprocessen
Designprocessen följer en enkel livscykel (Rogers, Sharp & Preece, 2011) där
resultatet av det ena stadiet leder till ursprunget av det andra stadiet. Med hänsyn till
detta kan vi sammanfatta designprocessen (figur 1) för att underlätta förståelsen av
resultaten.
Figur 1 Översikt över designprocessen
5.2.1
Personas
Persona 1 är den primära personas i designen denna skapades utifrån enkäter som
motsvarade målgruppen 1 (bilaga 8).
Är vår sekundära personas och en indirekt användare av appen. Vi grundade denna
personas i enkäterna från personer som motsvarar grupp 3 (bilaga 9).
5.2.2
Scenarios
Scenarios berättar historien av vår primära personas som möter vår sekundära
personas och kommunicerar med hjälp av vår designlösning. Det första scenariot
(Bilaga 10) handlar om webböversättnings-funktionen i applikationen och den andra
(Bilaga 11), om “fråga och spela in” funktionen, och den tredje (Bilaga 12) om
samtalsfunktionen.
5.2.3
Koncept
Designen handlar om en mobilapplikation som stödjer användaren att ta sig fram i det
svenska samhället genom att underlätta kommunikationen genom det svenska språket.
Applikationen ska innehålla olika typer översättare för att stödja användaren med
språket i många olika situationer.
Applikationen ska stödja användaren att hålla en konversation med en svensktalande
genom att översätta och spela upp det som hen uttrycker på spanska och det som den
andra parten uttrycker på svenska. Designen av applikationen handlar även om att
stödja användaren att översätta information som finns i skriftligt form oavsett om den
är digitaliserad eller inte. Samtidigt ska applikationen underlätta inlärningen av det
svenska språket (figur 2).
22
Figur 2 Storyboard som representerar interaktionen genom samtalsfunktionen
och bildöversättningen.
5.2.4
Iteration 1
Vår första iteration var framtagande av krav utifrån vår kvalitativa undersökning.
Kraven genererades dels från svar från intervjuerna, och dels designers egna
antaganden som uppstod från analysen av intervjuerna Dessa krav utgör tillsammans
kravlista 1.
5.2.4.1 Krav lista 1
Krav utifrån den heuristiska utvärderingen
Appen ska kunna underlätta användaren att förstå och prata svenska.
Appen ska hjälpa användaren med inlärning av språket.
Appen ska uppmuntra sammanhållning.
Appen ska stödja användaren med information om samhället.
Antaganden
Appen ska kunna stödja ett samtal där den ena parten pratar spanska och den
andra svenska.
Appen ska översätta till svenska texten som användaren skriver på spanska.
23
Appen ska spela upp på svenska den text som användaren skriver på spanska.
Appen ska ha en lexikonfunktion.
Appen ska ha en funktion för att skriva ett ord och påvisa de
statsorganisationerna som relateras till ordet.
Appen ska kunna användas i verkliga situationer.
Appen ska kunna översätta till svenska en fråga som skrivs ursprungligen på
spanska, spela upp det för en annan person och spela in svaret.
Svaret som spelas in ska ha en skriftlig översättning.
Appen ska ha textigenkänning genom foto.
Genom att känna av mobilens position ska appen kunna avgöra om den som
pratar är mobilens ägare eller personen som hen pratar med.
Appen ska visa dialogen som en chatt eller smssamtal.
Appen ska lära användaren fraser på svenska.
Appen ska stödja användaren att översätta till svenska allt som hen skriver på
spanska på alla skrivfält.
Appen ska stödja användaren att korrigera informationen som den matar in på
spanska.
Appen ska stödja ett textsamtal mellan två mobiler genom bluetooth.
Appen ska känna igen och stödja ett text samtal mellan två personer som
genomförs med en enda telefon.
5.2.4.2 Skiss 1
Utifrån konceptet och kraven som togs fram från undersökningen och antaganden
utvecklades den första skissen av designlösningen (figur 3).
Figur 3 Den första skissen av design lösningen.
5.2.4.3 Prototyp 1
En pappersprototyp utvecklades utifrån skissen vilket visar en tydligare koppling till
designriktlinjerna som togs fram från Cooper, et. al. (2007)
24
1 Eliminate excise wherever possible (Cooper, et.al, 2007, ss. 224). Utifrån detta har
vi använt en minimalistisk design vilket görs genom att reducera de grafiska objekten
så mycket som möjligt (figur 4).
2 A visual interface is based on visual patterns (Cooper, et.al, 2007, ss. 294). Det
skapades visuella mönster när huvudtitlarna visas med en orange bakgrund längst upp
i varje stadium av applikationen, inmatningsmetoderna har en röd bakgrund samt
skrivfältet har en mörkblå bakgrund. Bakgrunden av innehållet är vit, vilket resulterar
i en uppenbar skillnad mellan den och kontrollerna (figur 4).
3 Visually distinguish elements that behave differently (Cooper, et.al, 2007, ss. 303).
Detta tillämpades i applikationen genom att först skapa en generell meny där alla
ikoner motsvarar funktioner i applikationen och genom att gruppera element som
tillhör olika funktioner i olika fält som titel, inmatningsmetod och skrivfält. Ikonen för
funktionen “fråga och spela in”, vilken finns i samtalsfunktionen, är den enda som har
en fyrkantig vit bakgrund eftersom det uppför sig annorlunda (figur 4).
4 Rich visual feedback is the key to direct manipulation (Cooper, et.al, 2007, ss. 376).
I Latino toolkits fall har vi angivit vit färg till ikonerna som är inaktiva och orange
färg till de som är aktiva, detta gäller för objekten som inte ger någon omedelbar
reaktion. För de som har det fungerar reaktionen i sig som en feedback källa.
Figur 4 Prototyp 1 där det visas var vissa riktlinjer applicerades.
5.2.4.4 Heuristisk utvärdering
Den första prototypen evaluerades genom en heuristisk utvärdering. Detta gjordes
utifrån Nielsens heuristiker (Wilson, 2010) resultatet avslöjade följande brister med
designlösningen:
Det finns inget sätt att veta vilken ljudnivå som tas emot av appen.
Det ska finnas ett sätt att veta när man bearbetar information.
Det finns inget sätt att veta om den inspelande personen accepterar att bli
inspelad.
25
Det kan finnas ikoner istället för ord på hemsidan.
Funktionen “att fråga och spela in” har inte samma inmatningsmöjligheter som
samtalsfunktionen.
Appen visar inte någon möjlighet att stoppa inspelningen i funktionen “fråga
och spela in”.
Det finns inte heller möjlighet att stoppa uppspelningen när det redan påbörjat.
Det finns inte information om funktionerna.
Appen visar inte inmatningsmöjligheter till båda parter i ett samtal med en
svensktalande.
“Fråga och spela in” funktionen har tillräckligt mycket gemensamt med
samtalsfunktionen för att kunna vara en och samma.
Statliga organisationens ikon förstås inte.
Finns blandade språk.
5.2.5
Iteration 2
Vår andra iteration var en heuristisk utvärdering av den ursprungliga skissen. Bristen
som visas i den heuristiska utvärderingen ger ursprung till kravlista 2.
5.2.5.1 Krav lista 2
Bristen som visas i den heuristiska utvärderingen ger ursprung till följande krav:
Funktionen "fråga och spela in" ska visa ljudvågorna när det spelar in.
Appen ska visa en ikon som rör på sig medan den översätter en text.
Appen ska fråga om tillåtelse för att spela in rösten av en indirekt användare.
Startsidan ska vara enklare.
Appen ska ha samma inmatningsmöjligheter till alla funktioner.
Menyn i startsidan ska visa information om varje funktion.
I en dialog mellan två personer ska man kunna välja inmatningsmöjligheter av
båda parter.
Inspelningen av en fråga ska väljas som en möjlighet i samtalsfunktionen.
Appen ska visa ikoner istället för ord i startsidan.
Statliga organisationens ikon ska vara mer lättförståelig.
Hela appen ska vara på spanska.
Urskilja "fråga och spela in" funktionen från de övriga ikoner i samtal
funktionen.
5.2.5.2 Skiss 2
Kravlistan ledde till en ny skiss av designlösningen (figur 5) vilket tar hänsyn till
dessa angelägenheter.
26
Figur 5 Skisser i den andra iterationen.
5.2.5.3 Interaktiv prototyp
Skissen i den andra itereringen gav ursprung till en interaktiv prototyp (figur 6) vilken
finns på http://wwwlab.iki.his.se/~a12albnu/LatinoToolkit/
Figur 6 Skärmdumpar av den interaktiva prototypen.
5.2.5.4 Utvärdering 2
Utifrån utvärderingen av applikationen med hjälp av personas och scenarios
upptäcktes följande problem med appen:
Appen stödjer enbart framtagning av inspelningar med funktionen “fråga och
spela in”.
Samtalet försvinner från skärmen när användaren ändrar inmatningsmetod.
Applikationen ger inte användaren möjlighet att spela upp svaret på en fråga
långsammare.
Den uppspelade översättningen bör ta hänsyn till utrops- och frågetecken.
Applikationen bör kunna ge möjlighet att starta med en viss funktion.
Textinmatningsfälts position är inte konsistent.
Det finns inget sätt att stoppa en uppspelning när det redan har börjat spelas.
Det är inte tydligt vad statsorganisationers funktion gör.
27
5.2.6
Iteration 3
Utifrån utvärdering 2 och upptäckta problem av applikationen genererades kravlista 3.
5.2.6.1 Kravlista 3
Appen ska kunna spara inspelningar, bildöversättningar, ord, institutioner och
webbsidor
Användaren ska kunna komma tillbaka till det sista samtalet.
Användaren ska kunna konfigurera den talade översättningens hastighet.
Uppspelningen ska reflektera om användaren talar eller skriver ett
utropstecken eller ett frågetecken.
Appen ska kunna stödja användaren att konfigurera med vilken funktion ska
appen starta.
Textinmatningens rutor ska finnas konsistent ovanför tangentbordet på alla
funktioner.
Appen ska tillåta användaren stoppa den översättande uppspelningen.
Statliga organisationens funktion ska förklara vad funktionen innebär i
funktionens första sida.
5.2.7
Situerad analys
Enligt Smith och Corney (2009) finns det ett naturlig mänskligt behov att tillhöra en
grupp, och detta behov blir motivation att bete sig på et visst sätt som i sin tur styr vår
kognition (motivation shapes cognition). Då latinamerikaner som flyttar till Sverige
inte kan kommunicera med svensktalande inrikesfödda är den grupp individer som är
tillgängliga att socialiseras med ofta andra latinamerikaner som flyttat till Sverige.
Detta leder till en tydlig uppdelning mellan latinamerikaner och inrikesfödda. Smith
och Corney (2009) lägger till att när en person utsätts sig för socialt avvisande
överlastas uppmärksamhet och kognitiva processer då social perception överlastas. Ett
hjälpmedel som underlättar kommunikation mellan latinamerikaner och inrikesfödda
avlastar den kognitiva belastningen genom att förhindra överarbetning av de sociala
perceptionerna.
Att genomföra ett samtal är ett exempel av kognition under tidspress (Smith och
Corney, 2009). En person som inte förstår språket ordentligt har det svårt att förstå ett
samtal under tidspress. Därför tycks det att en funktion som översätter en fråga som
skrivs ursprungligen på spanska och spelar upp det på svenska för att sedan spela in
svaret av en svensktalande, avlastar de kognitiva processerna. Detta sker genom att
fånga det korta samtalet genom inspelningen och ge användaren möjligheten att
kunna spela upp det för att förstå budskapet av svaret utan tidspress. Dessutom
underlättar en funktion för att kontrollera hastigheten av uppspelningen ännu mer den
kognitiva belastningen av tidspress.
Kontexten medför en stor del information vilket påverkar de kognitiva processerna
och därmed en persons handlande (Smith och Corney, 2009). Med hänsyn till detta
har menyerna och funktionerna, som en del av kontexten, formats med enkla figurer
vilka medför funktionens syfte så tydligt som möjligt. Detta sker genom
28
användningen av allmänt använda symboler i andra mobila applikationer. Vid
ikonerna som var svåra att förstå har en förklarande text lagts till. Samtidigt innehåller
huvudmenyn en förklaring av varje funktion. Beroende på användares
uppmärksamhet till miljöns tecken och deras förmåga att ange effektiv respons till
dessa, detta kan leda till avslut av en mild interaktion enligt Smith och Corney (2009).
En aspekt av integration som berörs av alla integrationsansatserna är den integrerande
gruppens identitet. Vissa integrationsansatser syftar till att behålla gruppens identitet
medan andra att forma en gemensam identitet. Enligt Smith och Corney (2009), kan
de kognitiva processerna också variera enligt en persons gruppidentitet. Även om
resultatet av intervjuerna avslöjar att de flesta intervjuade uppfattar integration som
assimilation, tänktes att applikationen ska inte aktivera någon typ av identitet, främst i
samtalsfunktionen. Denna åtgärd togs för att låta användaren välja sin egen identitet
samt vilken integrationsansats passar till den specifika personen. Smith och Corney
skriver “When a social identity is activated by situational reminders of membership or
by our own intentional thought, we tend to conform to that groups norms” (2009,
ss.460). På samma sätt uppdelas den sociala identiteten personer med olika identiteter
i oss och dem vilket påverkar hur medlemmar av en grupp interagerar med
medlemmar av en annan grupp (Smith och Corney, 2009). Utifrån detta skulle
åtgärden att inte aktivera användarens identitet också kunna bidra till ett trevligare
samtal.
Smith och Corney (2009) förklarar också att en grupp personer delar ett
betydelsesystem som förnyas dynamisk genom interaktion. Detta betydelsesystem
består av symboler varav det mest betydelsefull är språket (Smith och Corney, 2009;
Charon, 2004). Detta betyder att genom behärskandet av språket kan medlemmar av
en grupp dela ett gemensamt betydelsesystem. Charon (2004) lägger till att språket är
viktigt inom social psykologi eftersom med hjälp av det kan en grupp individer
beskriva sin gemensamma uppfattning av verkligheten. Denna gemensamma
uppfattning påverkar varje gruppmedlems individuella uppfattningar, vilket kallas
också för perspektiv. Perspektivet används av varje individ för att tolka en situation
och agera enligt detta, vilket bidrar till att åter-förändra individens och gruppens
perspektiv (Charon, 2004). Perspektivet kan vara grunden till det som vi kallar kultur
det vill säga genom att ha en gemensam uppfattning av verkligheten och agera på
liknande sätt kan en samhällsgrupp utveckla de kulturella kvaliteter som till exempel
de som Rogoff (2003) har urskilt.
Smith och Corney (2009) förklarar också att de kognitiva processerna kan distribueras
mellan medlemmar av en grupp. Ett exempel på detta kan vara fenomenet som de
kallar för transactive memory, vilket handlar om att minnet är fungerar bättre om det
uppdelas mellan medlemmarna i en grupp. I praktiken skulle detta åstadkommas
genom att hänvisa till enstaka individer inom grupper som äger informationen eller
har egenskapen som behövs. Dessa typer av system formas och används av språket för
att fungera, vilket i förhållande till applikationen kan tolkas som att genom att
underlätta språket främjas användningen av distribuerad kognition som till exempel.
Transactive memory.
29
6 Slutsatser
Gällande den första frågeställningen beskrivs upplevelsen av integration:
De två grupperna av deltagare som upplever eller har upplevt en integrationsprocess
(grupp1 och grupp 2) är överens om att upplevelsen att flytta till Sverige är svår eller
jobbig. Båda grupperna belyser betydelsen av att ha lämnat vänner och familj kvar i
deras hemländer. Skillnaden mellan dessa grupper är, å ena sidan, att grupp1 upplever
ankomsten till Sverige som en ny början, en möjlighet att kunna bygga om sina liv
och åstadkomma stabilitet och en bättre framtid, vilka var svårare att åstadkomma i
deras hemländer. Förutom detta känner de också osäkerhet gällande att inte kunna
överkomma alla hinder på vägen till deras mål.
Tolkade upplevelser av grupp två ser lite annorlunda ut. Skillnaden kan bero på att de
flyttade som tonåringar och hade då inga planer inför framtiden. På grund av deras
ålder bestämde deltagarna i den gruppen inte själva att flytta till Sverige utan de följde
efter deras föräldrar. De yttrar en ovilja att lämna vänner och familj i deras hemländer
och berättar till och med att de ville åka tillbaka så snart som möjligt.
Grupp tre tycker att upplevelsen av att komma till Sverige kan vara svår på grund av
den stora mängden regler man ska följa och bristen på kontakter som kan underlätta
ett jobb och guida en nyanländ i förhållande till dessa regler. Detta kan relateras till
deras koncept av integration som handlar dels om en känsla av att vara integrerad och
dels att vara en fungerande medlem av samhället. Denna grupp tycker att en individ
åstadkommer en grundläggande integration bland annat genom att lära sig språket,
skaffa en bostad och ett jobb. Sammanfattningsvis upplever denna grupp att det kan
vara svårt för nyanlända att komma in i samhället eftersom de saknar en person som
kan guida dem genom integrationsprocessen, det vill säga guida dem genom
processerna för att bland annat anmäla sig till språkundervisning, skaffa en bostad och
ett jobb.
Gällande uppfattningen av integration är grupp ett och grupp två överens om att det
handlar om anpassning. Grupp ett tycker att det är en anpassning som relateras till att
komma in i gruppen, umgås med svenskar. Grupp två tycker att det handlar dels om
att bygga ett socialt nät (de specificerar inte om det handlar om svenskar eller
personer från samma etniska grupp) och dels om att anpassa sig i det politiska och
kulturella livet.
De tre grupperna tycker att de största integrations hindar är språket, jobb, bostad och
rasismen. Grupp ett och två pekar på information om det svenska samhället som
ytterligare hinder till integrationen, till vilket grupp två och tre tillägger segregation.
Tredje gruppens åsikter kännetecknas för att lämna skulden till staten och deras dåliga
integrationspolitik vilket inte betonades lika stark inom deltagarna av grupp två och
inte uttalades i grupp ett. Vi tolkade detta som att grupp tre lade mer fokus på politik
och hur svenska staten bör genomföra anpassningar för att bättre ta hand om
nyanlända individer, medan de andra grupperna fokuserar mer på sociala och
kulturella aspekter, lagar och riktlinjer. Visserligen nämndes även jobb, språk och
bostäder, men inte i lika bred utsträckning i relation till svensk integrationspolitik som
hos de integrerade svenska individerna i grupp 3.
30
Gällande svar på vår andra frågeställning:
Beskrivningar av upplevelserna av integration utifrån undersökningens målgruppens
perspektiv syftar till att en applikation som hjälper användaren med språket kan
underlätta integrationen av latinamerikaner i Sverige.
Den jobbiga upplevelsen av att lämna familj och vänner när en latinamerikan flyttar
till Sverige kan förbättras genom att underlätta kontakten med nya vänner. En
applikation som stödjer användaren med språket utökar antalet potentiella nya vänner
från enbart latinamerikaner till latinamerikaner och alla som kan prata svenska. En
större möjlighet att skaffa nya vänner kan dämpa ensamheten och till och med
förkorta den jobbiga upplevelsen.
Utifrån inrikesföddas upplevelse av integration, kan de nyinkomna latinamerikanerna
ha det svårt att integreras eftersom de saknar språk, jobb, bostad och en person som
hjälper dem att åstadkomma dessa. Med hjälp av en applikation som Latino Toolkit
kan en nyinflyttad latinamerikan lösa sina problem utan extern hjälp. Funktionen för
att skriva ett ord och visa den statliga organisationen som relateras till det ordet,
ersätter behovet att ha en person för att guida användaren igenom det svenska
systemet. Denna funktion tillsammans med samtal funktionen kan ge användaren
möjligheten att till exempel kontakta kommunen för att självständigt anmäla sig till
språkundervisning, kontakta arbetsförmedlingen för att skaffa jobb och
bostadsförmedlingen för att skaffa en bostad.
Gällande att skapa ett socialt nät och delta i det politiska livet, funktionerna i
applikationen ger användaren möjligheten att ha närmare kontakt med inrikesfödda
och skapa en multikulturell socialt nät samt genom foto och webb översättningen kan
den personen översätta tidningar och webbsidor för att ta del av det politiska och
kulturella livet i Sverige.
Sammanfattningsvist ger Latino Toolkit användaren möjligheten att själv välja den
integrationsansaten som passar bäst till sig själv.
31
7 Diskussion
Rogers (2011) beskriver en ny dimension av designprocessen, förståelse. Vår studie
baseras i grund och botten på just detta, då vi ansett att för att kunna ta fram ett
interaktivt, användbart system är det viktigt att förstå användare och deras upplevelser
och egenskaper av det som undersöks. Då vi fann att det inte fanns mycket relevant
information om integration i relation till MDI ansåg vi att en grundläggande studie av
upplevelsen av integration var nödvändig för att förstå våra framtida användare.
Vår arbetsprocess har varit både rolig och svår. Ett hinder vi stött på har varit språk,
då våra målgrupper talar spanska och svenska, varav majoriteten bara ena språket. Av
denna anledning blev översättning och tolkning, med försök att inte
förvrida/missuppfatta deltagares åsikter och tankar, en central del av arbetet.
Ytterligare svårigheter hade vi med att begränsa oss och formulera en frågeställning
som korrekt speglar vår tanke bakom arbetet och det vi försökt att uppnå.
Vi anser att våra intervjufrågor genererade utförliga och intressanta svar från våra
målgrupper, och dessutom ur olika perspektiv beroende på om vi frågade om hur det
är att komma till Sverige eller exempelvis flyttat till Sverige under tonåren. En
kvalitativ ansats under genomförandet av studien passade bra för vårt syfte och vår
första frågeställning då insamlad data gav oss just kvalitativa svar som speglade
deltagares tankar om fenomenet integration. Vi fick då fram värdefulla åsikter om hur
integration kan främjas, vilka sedan resulterade i krav till vår slutliga applikation.
Att vår slutliga applikation var ett verktyg som hjälper användare kommunicera med
varandra, ge stöd i vardagen och hjälpa spansktalande individer att lära sig svenska,
var ett beslut som direkt grundas i vår undersökning av verkliga individers åsikter och
upplevelser. Framtagandet av prototypen blev på så sätt utformad från användares
egenskaper och mål. Att vår app skulle bli en språk-applikation visste vi inte förrän
analysen av intervjuerna visade att detta var det deltagare behövde.
Genom att ha ett användarcentrerat fokus i vår designprocess har den slutliga appen
och de krav vi fastställt i designen en direkt koppling till framtida användare. De
funktioner som finns är grundade i vad latinamerikaner behöver i det svenska sociala
samhället. Kravlistorna gav oss direkta aspekter som behövdes tas hänsyn till vid
designen, och genom iteration togs ytterligare krav fram för att förbättra och fastställa
att appens funktioner beter sig enhetligt med användares egenskaper och attribut.
Användbarhet och användarcentrerad design handlar till stor del om uppsättningar av
generella riktlinjer som kan appliceras på ett system samt metoder som kan guida
utvecklingsprocessen. En situerad ansats till design av interaktiva system lägger
mycket fokus på det specifika systemet och den kontext denna ska användas i.
Applikationen har som syfte att främja integration av latinamerikaner i det svenska
samhället. Genom att ha ett verktyg för språk underlättar det kommunikation och
inlärning av det svenska språket, vilket i sin tur ger spansktalande individer fler
möjligheter att interagera socialt med svensktalande personer. Från vår kvalitativa
undersökning fick vi information om vad invånare i samhället anser skulle stödja
integrationen, så som en funktion för översättning och möjlighet att söka information
om användbara institutioner, så som arbetsförmedlingen. Genom funktionen “fråga
32
och spela in” kan meddelanden spelar in och spelas upp för att främja inlärning av
språket, och möjligheten att spela upp ett meddelande långsammare gör detta enklare.
En viktig aspekt att ha i åtanke gällande arbetet är samhällskontexten. Med detta
menas hur den kontext i vilken samhället för tillfället ser ut, då den ständigt förändras.
När undersökningen genomfördes pågick ett val och valdebatter kring integration har
en påverkan på deltagares åsikter i intervjuer. Exempel på detta är att flertalet
deltagare hade starka åsikter kring svensk invandringspolitik, där vissa partier
uppmärksammades mer än andra.
Något vi hade kunnat göra bättre under vår arbetsprocess gäller planeringen av
datainsamlingen, då detta tog mycket längre tid än vad vi hade förväntat oss.
Analysen av intervjuerna kopplades sedan till designattribut och designriktlinjer.
Detta hade kunnat ske i större grad och fler designriktlinjer från olika källor hade
kunnat användas för att tydligare belysa kopplingen mellan undersökningen och den
slutliga prototypen. Fler argument kan beskriva vårt tillvägagångssätt och val av
metoder för att motivera vår analys och design, samt fler kopplingar mellan
användarcentrerad design, situerad kognition och resultat. Den kvalitativa
undersökningen gjordes med fullständig grund i litteraturen, då främst Patton (2002),
och mycket stöd har kommit ifrån essensen av kvalitativa undersökningar. Vi
lyckades sätta oss in i ett kvalitativt tankesätt och fick därmed ut den information om
deltagares upplevelser som vi sökte.
Vi har tagit hänsyn till etiska krav under hela vårt arbete (Vetenskapsrådet, 2014).
Etiska konsekvenser av arbetet kan uppstå då applikationer är riktad mot en minoritet,
och vissa antaganden från designers sida som resulterat i funktioner kommer
förmodligen att uppfattas olika av olika individer. Vårt främsta syfte är dock att stödja
integrationen av latinamerikaner, och alla beslut har tagits med detta i åtanke.
33
8 Refrenser
Cooper, A., Reimann, R. & Cronin, D (2007) About Face 3 The Essentials of
Interaction Design. Wiley Publishing Inc. Indianapolis, USA.
Cruz-Saco, M. (2008) Promotin Social Integration: Economic, Social and Political
Dimensions with a focus on Latin America. Connecticut college: USA.
Darvishpour, M. & Westin, C. (2008) Migration och Etnicitet Perspektiv på ett
Mångkulturellt Sverige. Studentlitteratur: Lund.
Escobedo, L., Nguyen D., Boyd, L., Hirano, S., Rangel, A., Garcia-Rosas, D., Tentori,
M., Hayes, G., (2012) MOSOCO: A Mobile Assistive Tool to Support Children
with Autism Practicing Social Skills in Real-Life Situations. CHI 2012, May 510, Austin Texas, USA.
Gullikssen, J., Göransson, B.,Bovie, I., Blomkvist, S., Persson, J. & Cajanser, Å.
(2003) Key Principles for User-Centered Systems Design. Behaviour &
Information Technology, November - December, Vol. 22, No 6, ss. 397 - 409.
Taylor and Francis.
Kirsh, D. (2013). Embodied Cognition and the Magical Future of Interaction Design.
ACM Trans. On Human Computer Interaction 20, 1, Article 3.
Langemar, P. (2008) Kvalitativ förskningsmetod i psykologi - att låta en värld öppna
sig. Repro: Repro 8 AB, Stockholm.
Patton, M. (2002) Qualitative Research & Evaluation Methods 3. Sage: California.
Rogers, Y.; Sharp, H. & Preece,J. (2011) Interaction Design beyond human-computer
interaction 3rd Edition. John Wiley & Sons Ltd: Printer Trento Srl.
Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. Oxford: University
Press.
Rudiger, A. & Spencer, S. (2003) The Economic and Social Aspects of Migration. The
European commision and the OECD. Brussels.
SCB (20013) Integration - en beskrivning av läget i Sverige. Tillgänglig på nätet:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0105_2013A01_BR_BE57B
R1301.pdf [Hämtat 2014.08.25]
Sharon, M. (2008) Promoting Social Integration - A Brief Examination of Concepts
and Issues. Experts Group meeting. Helsinki, Finland.
Smith, E. & Conrey, F. (2009) The social Context of cognition. I Robbins, P och
Aydedde, M (2009) The Cambridge Handbook of situated Cognition.
Cambridge University press. NY: USA.
UNRISD (1994) Social integration: Approaches and Issues. United Nations Research
Institute For Social Development. Briefing paper No.1. World Summit for
Social Development.
34
Vetenskapsrådet
(2014)
Forskningsetiska
principer
samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
inom
humanistisk-
Wilson, C. (2010) User Experience Re - Mastered. Burlington,Usa: Morgan Kaufman.
Wilson, M. (2002) Six Views of Embodied Cognition. Psychonomic Buletin &
Review 9 (4), ss. 625-636.
WMA (1964) Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical Rh Involving
Human Subjects. WMA 18th General Assembly.
35
Bilagor
Bilaga 1 Uppsättning intervjufrågor till grupp ett och två.
Intervjun av grupp 1 och 2 bestod av följande frågor:
Hur skulle du beskriva dina upplevelser när du först kom till Sverige?
Hur skulle du beskriva din situation när du först kom till Sverige?
(Vänner, Jobb, pengar, omständigheter)
Vad var dina planer?
Vart i genomförandet av dina planer befinner du dig just nu? Vad har
varit svårt eller lätt att genomföra i dina planer?
Vad innebär integration för er? Hur skulle ni definiera integration?
När anser du att man är integrerad i ett samhälle? Varför? Anser du att
dina vänner är integrerade eller ointegrerade?
Vad tycker du om integrationspolitiken i Sverige? Tror du att det
fungerar? Varför? Varför inte?
Hur skulle man kunna främja integrationen av Latinamerikaner i det
svenska samhället?
Vad tror ni främjar/hindrar nyanlända latinamerikaner att integreras i
samhället?
Positiva och negativa aspekter av integration?
Går detta att främja integrationen genom av latinamerikaner genom
mobil teknologi? hur?
Bilaga 2 Uppsättning intervjufrågor till grupp tre.
Intervjuerna av grupp 3 bestod av följande frågor:
Kan du berätta lite av dig själv? om din situation just nu?
Hur skulle du tänka dig att upplevelsen att flytta till Sverige är?
Vad var har du för planer till framtiden?
Vart i genomförandet av dina planer befinner du dig just nu? Vad har
varit svårt eller lätt att genomföra i dina planer? varför?
Vad innebär integration för dig? Hur skulle du definiera integration?
När anser du att man är integrerad i ett samhälle? Varför? har du några
ointegrerade vänner?
Vad tycker du om integrationspolitiken i Sverige? Tror du att det
fungerar? Varför? Varför inte?
Hur skulle man kunna främja integrationen av latinamerikaner i det
Svenska samhället?
Vad tror ni främjar/hindrar nyanlända latinamerikaner att integreras i
samhället?
36
Positiva och negativa aspekter av integration?
Går detta att främja integrationen genom mobil teknologi? hur?
37
Bilaga 3 Tankar grupp 1.
38
Bilaga 4 Tankar grupp 2.
39
Bilaga 5 Tankar grupp 3.
40
Bilaga 6 Värvnings Enkäter.
Bilaga 7 Nilssens heuristics.
41
Bilaga 8 Primära persona.
42
43
Bilaga 9 Sekundära personas.
Bilaga 10 Scenario 1.
Scenario 1
Andrés kom hem tillbaka från en hård arbetsdag. Han skulle vara ledig dagen
efter, därför stannade han i restaurangen en stund efter jobbet. Men när han
hade gått och lagt sig kiunde han inte sova, det verkade som att de två öl han
drack på restaurangen påverkade hans sömn. Då loggade han in på
Facebook och letade efter något för att göra dagen efter. Han är intresserad
av fotografi, därför kom han in i fotografiska museet sida på facebook.
När han var in i den sida, trycker han på en små ikon av en förstorningsglas
längs ned på sidan, Ikonen tillhör en funktion till appen Latino toolkit som
översätter hela sidan från svenska till spanska. Dessutom låter appen skriva
inlägg på spanska vilka översätts automatiskt till Svenska vilket är oerhört
viktigt för han, som inte kan Svenska.
Han använder den sistnämnda funktionen när han ser att en annan person
gjorde ett inlägg om en fotografisk utställning i Stockholm. Han skriver på
44
spanska om var utställningen sker, vilket översätts till svenska av appen och
svaras genast av Molly som också var vaken då. Hon tyder på att det ligger i
Fisksätra vilket svaras av Andrés med en kommentar om hur fina tycker han
att fotografierna är och därefter med ett inlägg av Molly om att det var hon
som tog dem.
Ett kort samtal pågick tills Andrés uttryckte hur trött han var. Då bestämde de
att träffas dagen efter i utställningen i Fisksätra.
Bilaga 11 Scenario2.
Scenario 2
Andrés vaknar och tittar direkt på klockan vilket visade att klockan var tio. Han
hade knappt två timmar till mötet med Molly, en timma för att duscha,välja
kläder, laga mat och äta samt den andra timman till resan, han räknar alltid
med en timme till resan oavsätt var någonstans han åker.
När han hade ätit går han till busshållplatsen, den närmstastationen till hans
hus ligger i korsningen mellan två motorväggar. När han kommer ditt, tar han
fram mobilen för att titta på vägen mot Fisksättra. Han trycker på en ikon av
en förstorningsglas längst ner i skärmen. Ikonen tillhör appen Latino Tollkit
och översätter skärmen till Spanska eftersom Andrés inte kan såpas bra
Svenska.
Efter att han tittat på vägen, letar han efter buss 57 som avgår från
busshållplatsen där han står. Men det finns 7 olika busshållplatser med
samma namn. Då tar han fram mobilen igen, startar Latino toolkit, trycker på
funktionen för att översätta text på spanska till svenska tal. Därefter skriver
han frågan om vilken busshållplats går bussen 57 ifrån. Han närmar sig till en
man som stod bredvid honom och trycker på en knapp i appen. En röst från
mobilen berättar att Andrés vill fråga något och om det är ok om han spelar in
svaret, mannen accepterar lite tveksam eftersom han hade aldrig sett något
liknande. Men när mobilen spelar upp frågan uppfattar han direk att Andrés
inte kan svenska och hjälper sig av appen för att kommunicera sig. Mannen
indikerar Andrés var någonstans utgår bussen ifrån och andres följer vägen
ditt. Andrés valde att spela in svaret för att kunna spela upp det flera gånger
eftersom han vill lära sig svenska.
Bilaga 12 Scenario3.
Scenario 3
Andrés går fram till Molly som hade kommit fram till utställningen för fem
minuter sedan, det var prick klockan tolv så ingen kom försent. Andrés hälsar
med en av de enstaka ord han kan kan på svenska: “Hej”. Molly svarar något
som Andrés inte förstår alls, då gör gan en gest med sina händer som skulle
motsvara “vänta lite” och sedan tar han fram sin mobil. Han öppnar Latino
toolkit och sedan funktionen för en direkt samtal översättning. Därefter
45
placerar han mobilen framför sin mun och säger något på spanska vilket
övertsätts till svenska och spelas upp för Molly. “Ursäkta, jag kan inte prata
svenska” lätt ifrån mobilen.
Sedan närmar Andrés mobilen till Mollys mun vilket hon inte förstår och säger
“vad gör du?”. Återigen en ny röst låter från mobilen fast den här gången på
spanska. Andrés förklarar att det är en app som översätter det talade språket
från både svenska till spanska och från spanska till svenska vilken han
använder för att prata.
Hon tycker att det var en genial idé och frågade hur skulle han göra föra att
läsa anvissningarna på varje fotografi vilka var på svenska. Han svarade att
appen har en funktion för att översätta text genom att ta kort på texten som
ska översättas.
Med hjälp av appen kunde han ha en trevlig besök till utställningen och ett
samtal med Molly.
46
