1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid

1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid. Temperaturen
förutsätts vara så hög att alla ämnen i reaktionen är gasformiga. Reaktionen är
endotermisk och går till jämvikt.
a) Formulera jämviktsreaktionen och jämviktsekvationen för reaktionen. (2)
N2O4 + värme ↔ 2NO2
[ NO2 ] 2
K=
[ N 2 O4 ]
b) Hur förskjuts jämvikten av en temperaturökning? Motivera svaret. (2)
I och med att det är en endotermisk reaktion kommer den att förskjutas åt höger
vid en temperatur ökning. Reaktionen kräver värme för att gå.
c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2)
Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:
(2 * [ NO2 ]) 2 4 * [ NO2 ] 2
=
= 2* K
2 * [ N 2 O4 ]
2 * [ N 2 O4 ]
Q > K vilket medför att reaktionen förskjuts åt vänster.
Q=
2. Ange oxidationstalen för alla atomer i följande föreningar. (5)
KOH
K +I
O –II
H +I
CaSO4
Ca +II
S +VI
O –II
K +I
Cr +VI
O –II
K2CrO4
NH4Cl
N –III
H +I
Cl –I
NaNO3
Na +I
N +V
O -II
3. a) Beräkna pH i en lösning där HCl koncentrationen är 3,9*10-3 mol dm-3. (2)
HCl +H2O → H3O+ + Cl- alt. HCl → H+ + ClpH = -log[H+] = -log(3,9*10-3) = 2,4
b) Om man löser 7,2 g kaliumhydroxid i 2,4 dm3 vatten, vad blir lösningens pH. (3)
KOH → K+ + OHm(KOH) = 7,2g
M(KOH) = 39,1 + 16 + 1,008 = 56,108 g mol-1
n(KOH) = m / M = 7,2 / 56,108 = 0,128 mol = n(OH-)
V(OH-) = 2,4 dm3
C(OH-) = n / V = 0,128 / 2,4 = 0,0535 mol dm-3
pOH = -log[OH-] = -log(0,0535) = 1,27
pKw= pH + pOH, pKw=14
pH= 14 – 1,27 = 12,7
c) Om man blandar 50 cm3 0,01 mol dm-3 HCl med 25 cm3 0,1 mol dm-3 NaOH, vad blir
pH-värdet i lösningen. (5)
V(HCl) = 50 cm3 = 0,050 dm3
C(HCl) = 0,01 mol dm-3
n(HCl) = 0,050 * 0,01 = 0,0005 mol
V(NaOH) = 25 cm3 = 0,025 dm3
C(NaOH) = 0,1 mol dm-3
n(NaOH) = 0,025 * 0,1 = 0,0025 mol
NaOH + HCl → H2O + NaCl(aq)
Lika mängder skulle ge pH = 7.
Δn(H+) = 0,0005 – 0,0025 = -0,002 mol, detta innebär att det finns ett underskott av
H+, alltså det finns 0,002 mol fria OH- (n(OH- överskott).
Vtot = 0,050 + 0,025 = 0,075 dm3
C(OH- överskott) = n(OH- överskott) / Vtot = 0,002 / 0,075 = 0,0267 mol dm-3
pOH = -log[OH- överskott] = -log(0,0267) = 1,57
pKw = pH + pOH, pKw = 14
pH = 14 – 1,57 = 12,4
4. Ange med användning av tabellen över normalpotentialer vilka av följande reaktioner
som sker spontant.
i)
2Al (s) + 3Cu2+ (aq) → 2Al3+(aq) + 3Cu (s)
Al3+ + 3e- → Al
e0 = -1,66 V
2+
Cu + 2e → Cu
e0= 0,34 V
0
3+
I och med att e (Al ) < e0(Cu2+) så kan Al oxideras av Cu2+, reaktionen är
spontan.
ii)
Br2 (g) + 2Fe2+ (aq) → 2Br- (aq) + 2Fe3+(aq)
Br2 + 2e- → 2Bre0 = 1,07 V
3+
2+
e0 = 0,77 V
Fe + e → Fe
I och med att e0(Br2) > e0(Fe3+) så kan Fe2+ oxideras av Br2, reaktionen är
spontan.
iii)
Cu (s) + Zn2+ (aq) → Cu2+ (aq) + Zn (s)
Cu2+ + 2e- → Cu
e0 = 0,34 V
e0 = -0,76 V
Zn2+ + 2 e- → Zn
0
2+
I och med att e (Cu ) > e0(Zn2+) så kan inte Cu oxideras av Zn2+, reaktionen är
inte spontan.
iv)
2Ag (s) + Cu2+ (aq) → 2Ag+ (aq) + Cu (s)
Ag+ + e- → Ag
e0 = 0,80 V
2+
e0 = 0,34 V
Cu + 2e → Cu
0
+
0
I och med att e (Ag ) > e (Cu2+) så kan inte Ag oxideras av Cu2+, reaktionen är
inte spontan.
v)
Cu (s) + Cl2 (g) → Cu2+(aq) + 2Cl- (aq)
Cu2+ + 2e- → Cu
e0 = 0,34 V
e0 = 1,36 V
Cl2 + 2e → 2Cl
0
2+
I och med att e (Cu ) < e0(Cl2) så kan Cu oxideras av Cl2 reaktionen är spontan.
Välj någon av de spontana reaktionerna och rita cellschema, beräkna normalpotentialen
för cellen och skriv var oxidation, reduktion sker och var anod och katod sitter i
cellschemat. (10)
Cellschema:
Al | Al3+ ¦ Cu2+ | Cu
Anod
Katod
Vid anoden sker oxidation (elektroner avges) Al → Al3+ + 3eVid katoden sker reduktion (elektroner tas upp) Cu2+ +2e- → Cu
E = e(katod) – e(anod) = e0(Cu2+) – e0(Al3+) = 0,34 – (-1,66) = 2V
5. a) För att bestämma koncentrationen järnsulfat (FeSO4) i en lösning titrerar man med
kaliumpermanganat, man genomför en redoxtitrering, och får då mangan(II)joner och
järn(III) joner, reaktionen sker i sur lösning. Skriv reaktionsformel. (3)
5Fe2+ + MnO4- + 8H+ → 5Fe3+ + Mn2+ + 4H2O
b) När man titrerade 50 cm3 järnsulfatprov, åtgick det 40,3 cm3 0,02 mol dm-3
kaliumpermanganatlösning innan man fick färgomslag, beräkna järnsulfat
koncentrationen. (2)
V(MnO4-) = 40,3 cm3 = 0,0403 dm3
C(MnO4-) = 0,02 mol dm-3
n(MnO4-) = C * V = 0,0403 * 0,02 = 0,000806 mol
Molförhållande:
−
n( MnO4 ) n( Fe 2+ )
=
1
5
n(Fe2+) = 5 * n(MnO4-) = 5 * 0,000806 = 0,00403 mol = n(FeSO4),
FeSO4 + H2O → Fe2+(aq) + SO42-(aq) + H2O
V(prov) = 50 cm3 = 0,050 dm3
C(FeSO4) = n(FeSO4) / V(prov) = 0,00403 / 0,050 = 0,0806 = 0,08 mol dm-3
Abs.
6. Halten nickel i ett prov kan lätt bestämmas med en spektrofotometer. Värden till en
kallibreringskurva togs ut:
Koncentration nickel 0
1
3
5
7
Absorbans
0
2,5
7
11
15
Koncentrationen har enheten mol dm-3. Nickelprovet fick en absorbans på 8, vilken
nickel koncentration hade provet? Rita kalibreringskurva. (4)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0 0, 1 1, 2 2, 3 3, 4 4, 5 5, 6 6, 7
5
5
5
5
5
5
5
konc.
Ur grafen kan man ta fram C ≈ 3,6 mol dm-3
Man kan också ta fram räta linjens ekvation.
Vi vet genom Lambert-Beers lag att A = ε * l * C
ε * l är en konstant k. k kan beräknas enligt följande:
ΔAbs
15 − 0 15
=
=
= 2,14
ΔKonc. 7 − 0
7
Ekvationen blir då: A = 2,14 * C
Genom insättning får man:
8 = 2,14 * C
C = 3,7 mol dm-3
7. Beräkna pKa för ättiksyra om man från början har man en koncentration ättiksyra på
0,05 mol dm-3. När jämvikten hade ställt in sig hade lösningen ett pH på 3,03. (5)
HAc + H2O → H3O+ + Ac[H3O+] = [H+]
[H+] = 10-pH = 10-3,03 = 0,000933 mol dm-3
Ställ upp en tabell.
[Hac]
Från början 0,05
Ändring
-0,000933
Vid jämvikt 0,049067
[H+]
0
0,000933
0,000933
[Ac-]
0
0,000933
0,00933
mol dm-3
mol dm-3
mol dm-3
Jämviktsekvationen
Ka =
[ H + ][ Ac − ]
[ HAc]
Ka =
0,000933 * 0,000933
= 1,78 * 10 −5 mol dm −3
0,049067
pKa = -log(Ka) = -log(1,78*10-5) = 4,8
8.
a.
Vilka två produkter bildas i följande reaktion ?
4p
+
?
HBr
H 3C
4-metyl-cyklohex-1-en
Br
H
H 3C
b.
Br
H 3C
H
Rita upp vilka av föreningarna i reaktionen (utgångsmaterial och
produkter) som är kirala
4p
H
H 3C
9.
H 3C
Br
Rita upp vilken produkt som bildas i följande substitutionsreaktioner. Ange även
om reaktionerna är SN1 eller SN2
a.
Br
+
?
OH
3p
OH
SN2
b.
CH 3
Cl
+
?
OH
H3 C
3p
CH 3
OH
H3 C
SN1
c.
+
?
OH
Cl
3p
OH
10. a. Ge ett rationellt namn på följande förening.
SN2
CH
H3 C
CH3
CH 3
3p
5,6-dimetyl-2-okten
Är dubbelbindningen cis eller trans?
b.
1p
trans
11. Nedan är en tripeptid ritad. Rita om figuren på ditt papper.
H
H
N
H
H
O
H
C
C
N
H
H
OH
H
C
H
H
O
H
C
C
N
C
H
O
C
OH
N-terminal
C-terminal
Peptidbindningar
Ringa in peptidbindningarna och märk tydligt ut (ringa in eller markera på annat sätt)
vilken aminosyrarest som är N-terminal respektive C-terminal. (3p)
12. Du har en lösning som innehåller en blandning av aminosyror och peptider som ska
separeras. Du väljer att använda metoden gelfiltrering.
Beskriv kortfattat hur gelfiltrering går till och skriv tydligt ut vilken egenskap (hos
ämnena man ska separera) man separerar efter vid denna metod (3p)
Svar: Man har en kolonn som innehåller en gel bestående av ”kulor” med små
kanaler i. Provet (som man har i en buffert) sätts till överst på kolonnen, och följer
med bufferten genom kolonnen. Små molekyler i provet kan gå in i kulornas
kanaler och får en lång vandringsväg. Stora molekyler är för stora att ta sig in i
kanalerna och vandrar utanför kulorna. Vandringsvägen blir olika lång beroende
på molekylernas storlek och därför kommer de största molekylerna ut först och de
minsta sist ur kolonnen. Man separerar alltså efter storlek med gelfiltrering.
13. Nukleinsyrorna DNA och RNA har tagits upp på föreläsningarna.
a) Vilka kvävebaser ingår i DNA (skriv namnen)? (2p)
b) En mRNA kedja har sekvensen: AUG UCC GAG UGC
Vilka antikodon på tRNA kommer binda till denna sekvens? (2p)
Svar:
a) I DNA ingår Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin
b) UAC AGG CUC ACG
14. När ett protein ska bilda sin tertiärstruktur förekommer flera olika slags
bindningstyper.
Nämn 3 sådana olika bindningstyper (3p).
Svar: T ex: Jonbindning (mellan laddade grupper i aminosyrornas R-grupper)
Hydrofob effekt (hydrofoba R-grupper föredrar att vara tillsammans)
Vätebindning (mellan H och N eller H och O i aminosyrornas R-grupper)
Van der Waalsbindning (svag kraft mellan näraliggande atomer)
Disulfidbrygga (svavelbrygga S-S mellan två cystein-aminosyror)
Dipol-dipolbindning (t ex -OH---HO-)
15. Vi har pratat en del om kolhydrater.
a) Vad är skillnaden mellan α-glukos och β-glukos (förklara med ord eller rita en
schematisk bild) (2)
b) Vad kallas den bindning som bildas mellan kolatom 1 i en sockermonomer och en
syreatom i nästa sockermonomer? (2p)
Svar:
a) I α-glukos pekar OH-gruppen på kolatom 1 nedåt och i β-glukos pekar OHgruppen uppåt.
O OH
O
1
1
OH
α-glukos
β-glukos
b) Glykosidbindning
16. Beskriv kortfattat vilken roll följande molekyler har vid proteinsyntesen: (8p)
a) DNA
b) mRNA
c) tRNA
d) rRNA
Svar:
a) DNA innehåller genen, dvs den genetiska informationen om hur proteinets
aminosyrasekvens ska se ut
b) mRNA (messenger RNA eller budbärar RNA) är budbäraren som för
informationen från DNAt i kärnan om hur proteinet ska se ut till ribosomerna i
cytoplasman där proteinsyntesen sker
c) tRNA (transfer RNA eller transport RNA) transporterar aminosyror till
ribosomen, binder in till mRNA enligt kodon-antikodon principen och avger
aminosyran som kopplas till föregående aminosyra (en aminosyrakedja, ett protein
bildas)
d) rRNA (ribosom RNA) är en del av själva ribosomen
17. Vid cellens nedbrytningsprocesser bildas olika molekyler.
a) Pyruvatjoner bildas vid en av dessa processer. Vad kallas processen och vad är det för
ämne som bryts ned till pyruvatjoner vid denna process? (2p)
b) Vid vilken nedbrytningsprocess bildas mest CO2 och var i cellen sker detta? (2p)
Svar: a) Glykolysen, glukos bryts ned
b) Citronsyracykeln, sker inne i mitokondrierna
18. Enzymer har berörts flera gånger under kursen.
a) Beskriv schematiskt (rita gärna) hur ett enzym fungerar (3p)
b) Förklara kortfattat hur en kompetetiv enzym-inhibitor fungerar (3p)
Svar:
a) Ett enzym är en katalysator, dvs påskyndar kemiska reaktioner och förbrukas
inte själv i reaktionen.
Substratet binder till enzymets aktiva yta och ett enzym-substratkomplex bildas.
Reaktionen som enzymet katalyserar sker. Produkten(erna) lossnar från enzymet
som nu kan ta sig an ett nytt substrat.
Dessa två alternativ till enzymreaktioner har tagits upp på föreläsningen:
1) Spjälkningsreaktion
Aktiv yta
+
+
Enzym
Substrat
Enzymsubstrat
Enzym
+
Produkt 1 Produkt 2
2) Foga samman molekyler
Aktiv yta
+
Enzym
+
Substrat 1 Substrat 2
+
Enzym-substrat
komplex
Enzym
Produkt
b) En kompetetiv inhibitor (som liknar substratet) tävlar med substratet om
enzymets aktiva yta. Det betyder att den reaktion enzymet ska katalysera normalt ej
kommer att ske (eller reduceras). De kompetetiva inhibitorerna kan vara reversibla
och släpper då enzymet när koncentrationen av inhibitorn sjunker Då kan
substratet åter binda till enzymet och enzymet kan katalysera reaktionen igen. De
kompetetiva inhibitorerna kan också vara irreversibla och då binder de starkt och
släpper inte enzymet igen.