Hallintovaliokunnan mietintö X/200X kirkkohalli-tuksen

Ekonomiutskottets
betänkande
1/2010
om
kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse, bokslutet
och balansboken för Kyrkans centralfond,
revisionsberättelsen och beviljande av ansvarsfrihet
för år 2009
Ärende nr 2010-00037
Kyrkomötet har i plenum den 3 maj 2010 remitterat ärendet till ekonomiutskottet
för beredning. Ekonomiutskottet har som sakkunniga hört ecklesiastikråden Leena
Rantanen ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja och dataadministrationschef Aimo
Karjalainen.
Allmänt om ekonomin
Början av år 2009 var synnerligen utmanande när världsekonomin och
börskurserna rasade brant. Ett undantag utgjorde endast Kina som upprätthöll
tillväxten genom massiva återupplivningsåtgärder hela året igenom. Kinas
aktiemarknad hade nått bottnen redan tidigare under hösten 2008. Inom andra
viktiga ekonomiska regioner började finansieringsmarknaden i början av mars
diskontera den ekonomiska tillväxten och recessionen i realekonomin verkar ha
upphört först under årets senare hälft. Temat framom andra under år 2009 var de
massiva återupplivningsåtgärder och specialarrangemang som staterna och
centralbankerna genomförde och som ledde till att styrräntorna pressades ned till
rekordlåga nivåer. Bankerna garanterades en nästan obegränsad likviditet och
privatkonsumenterna fick stöd genom olika skattelättnader. Dessa åtgärder återgav
placerarna tron på ekonomin och marknaden började småningom normaliseras.
Kyrkans pensionsanstalt
Pensionsverksamhet
Viktiga händelser
Den gradvisa överföringen av kyrkans pensionsbyrås verksamhet till
Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) fortsatte enligt det avtal som slöts
11.8.2008. I början av året inledde Kevas inspektörer sin inspektion av
församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna, vilket visade sig vara nyttigt.
Under våren inleddes en kvalitetskontroll av pensionsverksamheten, vilken
genomförs månadsvis och grundar sig på slumpmässigt urval. Kevas representant
utsågs till chef för pensionsbyrån. Registreringen och inskanningen av
pensionsansökningar,
postningen
av
beslut,
familjeoch
arbetslöshetspensionsansökningar och hela pensionsrådgivningen överfördes till
Keva. Även den yrkesinriktade rehabiliteringen, den medicinska bedömningen av
arbetsoförmåga samt utbetalningen av pensioner överfördes till Keva.
Informationen om pensionsfondens verksamhet förbättrades i och med att
pensionsfonden fick en egen webbplats. Pensionsbyrån nådde de mål för ekonomin
och verksamheten som ställts i budgeten.
2
Ekonomi
KyPL-lönesumman var under verksamhetsåret 493,3 milj. euro, vilket var 3,3 %
mer än föregående år.
Arbetsgivarnas pensionsavgifter varierar mellan 26,37 och 26,95 % beroende på
antalet anställda. Dessutom har arbetsgivarna sedan år 2005 betalat
invalidpensionernas självriskandelar upp till högst 25 %.
Pensionsavgiftsintäkterna var under verksamhetsåret 159,3 milj. euro (+4,5 %).
Kostnaderna för pensionsverksamheten 137,4 milj. euro steg betydligt mer (+9,9).
Denna trend kommer att fortsätta eftersom åldersstrukturen bland kyrkans
anställda visar att en allt större del av personalen kommer att gå i pension. Den
pensionsreform som trädde i kraft år 2005 och självriskandelen i arbetsgivarens
invalidpension kan dock komma att senarelägga pensioneringen. De utbetalda
pensionerna var 132,4 milj. euro (+9,6 %) och de övriga utgifterna 5,0 milj. euro
(+23,9 %).
Det
till
pensionsfonden
överförda
verksamhetsöverskottet
från
pensionsverksamheten, dvs. differensen mellan alla intäkter och utgifter, uppgick
till 21,9 milj. euro (27,4 milj. euro år 2008 och 23,1 milj. euro år 2007). Det
överförda beloppet var 3,7 milj. euro högre än i budgeten för år 2009.
I jämförelse med budgeten fanns det avvikelser i pensionsverksamhetens intäkter
och utgifter (milj. euro):
Post
Avgiftsintäkter
Pensionsutgifte
r
Personalkostna
der
Köp av tjänster
BS 2008
152,3
-120,9
BS 2009
159,3
-132,4
BU 2009
154,6
-131,0
Diff BS-BU
3,1 %
1,1 %
-1,07
-0,83
-1,08
-23,5 %
-2,9
-4,1
-4,2
-3,2 %
Placeringsverksamhet
Viktiga händelser
Pensionsfondens
placeringsverksamhet
sköts
genom
förmögenhetsförvaltningsavtal med fullständig fullmakt och via direkta
fondplaceringar. Placeringsriskerna hölls under kontroll genom att sprida
placeringarna i olika tillgångsklasser.
Kyrkans centralfond fortsatte sin verksamhet som en föregångare för ansvarsfull
placeringsverksamhet i Finland. På centralfondens initiativ aktiverade sig de
finländska aktörer som undertecknat FN:s principer för ansvarsfull
placeringsverksamhet för att främja ansvarsfull placering i Finland. Kyrkans
centralfond anordnade för finländska företagsledare ett seminarium över temat
Ansvarsfull strategi som framgångsfaktor. Dessutom arrangerade centralfonden
3
för sina nuvarande förmögenhetsförvaltare ett seminarium där de fick information
om principerna för ansvarsfull placeringsverksamhet samt om hur dessa principer
kan beaktas i förmögenhetsförvaltarnas nuvarande placeringar.
Kyrkans projekt för ansvarsfull placeringsverksamhet agerade aktivt under året. En
webbplats för ansvarsfull placeringsverksamhet öppnades i november. Det centrala
syftet med projektet är att stödja församlingarna att bedriva ansvarsfull
placeringsverksamhet. Som en del av denna uppgift förhandlade centralfonden
fram ett nytt avtal med analys- och konsultbolaget Ethix som specialiserat sig på
analys av företagsansvar. Ethix har bistått centralfonden i bedömningen av
placeringsportföljens ansvarsfullhet sedan år 2007. I början av år 2009 utvidgades
avtalet att gälla även församlingarna. Helsingfors, Tammerfors, Vanda och Esbo
kyrkliga samfälligheter har under året i samråd med centralfonden börjat påverka
företag som bryter mot internationella normer.
Kyrkostyrelsen godkände i plenum 19.8.2009 kyrkans ägarpolicy som beretts av
kyrkans delegation för ansvarsfull placeringsverksamhet. Ägarpolicyn drar upp
linjerna för kyrkans ägarpolicy under de närmaste åren och kompletterar
anvisningarna för kyrkans placeringsverksamhet från år 2007. Policyn är bindande
för centralfonden och fungerar som rekommendation även för de övriga kyrkliga
aktörerna. Direktionen för pensionsfonden godkände i december 2009 en
placeringsplan för pensionsfonden, en riskhanteringsplan samt en plan för
ansvarsfull placeringsverksamhet för år 2010.
Ekonomi
År 2009 inleddes i en mycket utmanande omgivning. Aktierisktagning belönades
under år 2009. Efter mars månad steg aktiemarknaden nästan under hela resten av
året. År 2009 var i fråga om avkastning ett av de bästa i pensionsfondens historia.
Värdet av pensionsfondens tillgångar uppskattad enligt marknadsvärdet var vid
årets slut 824,5 milj. euro. Egendomens värde steg under året med 150 milj. euro,
dvs.
22,2
%.
Nettoavkastningen
av
pensionsfondens
långsiktiga
placeringsverksamhet (1991–2009) förblev utmärkt och uppgick vid årets slut till
8,46 % p.a. Under året stannade värdepappersplaceringarna vid sitt
jämförelseindex 3,26 procentenheter.
Enligt prognosen för kyrkans pensionsutgifter, som blev färdig år 2008, uppgick
kyrkans totala pensionsansvar vid årets slut till 3,5 miljarder euro. Av det totala
pensionsansvaret var 23,9 % täckt och hela kyrkans pensionsansvarsunderskott var
sålunda 2,6 miljarder euro.
Pensionsfonden skulle räcka till för att ungefär sex gånger om täcka de
pensionsutgifter som utbetalades år 2009 och fondens storlek är 1,67 gånger
kyrkans lönesumma. Då pensionsfonden grundades uppställdes som mål att fonden
skall motsvara 1,5 gånger kyrkans lönesumma. Av de intäkter från
pensionsavgifter som inflöt år 2009 användes 83,2 % (79,4 %) till utbetalning av
pensioner. Resten användes för verksamhetskostnader och utökning av
pensionsfonden.
Pensionsanstaltens framtidsutsikter
4
Även kyrkans pensionsanstalts återstående funktioner överflyttades till Keva enligt
en tidigarelagd tidtabell 1.1.2010. Samtidigt flyttade de anställda som arbetat vid
kyrkans centralfonds pensionsbyrå till Kevas lokaler och underställdes Kevas
arbetsledning. Under övergångsperioden sköts kyrkans produktion av
pensionsbeslut på Keva med kyrkans eget pensionsdatasystem.
Kyrkostyrelsens plenum beslöt i januari 2010 att börja utreda hur
pensionsanstalten kan avskiljas från centralfondens övriga verksamhet. I praktiken
innebär ändringen att ett eget FO-nummer skaffas för pensionsanstalten. Därefter
är budgeten och bokslutet i praktiken tudelade. Ändringen är i detta skede närmast
teknisk och inte administrativ.
Direktionen för pensionsfonden godkände i december en placeringsplan för
pensionsfonden samt en plan för ansvarsfull placeringsverksamhet för år 2010.
Bland direktionens viktigaste uppgifter år 2010 är att göra upp en mer långsiktig
placeringsstrategi på basis av prognosen för kyrkans pensionsutgifter och det
uppskattade pensionsansvaret. Man måste besluta hur pensionsfondens placeringar
ska allokeras i det skede när en del av intäkterna från placeringsverksamheten
används för utbetalning av pensioner. En allokering som innehåller mycket aktier
kan bevaras för närvarande eftersom de årliga intäkterna från pensionsavgifterna
ännu i några år räcker till för pensionsutgifterna.
Ekonomiutskottets ståndpunkt
Kyrkans pensionsanstalt
Pensionsfondens storlek ökade med 22,2 % under verksamhetsåret. Den goda
årstillväxten berodde till stor del på återföringar av nedskrivningar som gjorts år
2008. Pensionsfondens tillstånd är gott och fonden motsvarar till sin storlek det
som eftersträvats.
Ett hot för kyrkans pensionsanstalt utgörs av minskningen antalet medlemmar i
kyrkan och därigenom av frågan hur väl pensionsfonden ska räcka till på lång sikt.
Överflyttningen av kyrkans pensionsbyrås funktioner till Keva har genomförts
snabbare än planerat. Överflyttningen av pensionsbyråns personal till Kevas tjänst
eller dess lokaler har förlöpt bra. Den kundbetjäning som församlingarna får i
pensionsärenden har förbättrats i och med att funktionerna överförts till Keva.
Den inspektion som Keva i början av året inledde i de ekonomiska
församlingsenheterna har lett till värdefulla observationer som i sin tur resulterat i
att de ekonomiska enheterna har kunnat förbättra sin egen verksamhet i
pensionsärenden.
Ekonomiutskottet anser att planen att skilja pensionsanstalten från kyrkans
centralfonds övriga verksamhet är motiverad.
Kyrkans centralfonds övriga verksamhet
Viktiga händelser
5
Under sitt andra verksamhetsår befäste upphandlingsenheten sin ställning som
kyrkans ledande upphandlingsexpert. Upphandlingsenhetens viktigaste prestation
var det avtal om upphandlingssamarbete som kyrkan ingick med KLKuntahankinnat Oy. Särskilt små församlingar förväntas ha nytta av samarbetet.
Kyrkostyrelsens upphandlingsenhets webbplats på Kyrknätet öppnades i början av
året. Kyrkostyrelsen och 11 nya IT-områden anordnade i samråd med
Kuntahankinnat en upphandling av församlingarnas nya IT-områden och ITutrustning. Utarbetandet av en upphandlingsstrategi överfördes till år 2010.
Ekonomienheten betjänar Kyrkostyrelsens enheter samt domkapitlen i ekonomiska
frågor och stöder på så sätt dem i deras grundläggande uppgifter. Brandsäkerheten
i rikssalen i Borgå domkapitel förbättrades avsevärt inför Borgå lantdags 200årsjubileum som firades i Borgå på våren. Kostnaderna uppgick till ca 150 000
euro. I Borgå domkapitel inleddes dessutom ett grundläggande renovering vars
kostnader uppgick till ca 180 000 euro.
Vid Kyrkans utbildningscentral iståndsattes gårdsområdet. Kyrkostyrelsen andel
av kostnaderna var 352 000 euro. Grunden i ärkebiskopsgården förstärktes,
byggnaden dränerades och försågs med regnvattenavlopp. Kostnaderna för
grundförstärkningen var 1,8 milj. euro. På hösten inleddes planeringen av
ombyggnaden och reparationen av ärkebiskopsgården.
Dataadministrationen bidrog under räkenskapsåret till att genomföra de
prioriteringar som slagits fast i informationsförvaltningsstrategin Vår kyrka i
datanätverken. Omorganiseringen av kyrkans dataadministration och grundandet
av IT-samarbetsområden framskred. Vid årets slut hörde kyrkans alla ekonomiska
församlingsenheter till ett avtalsbaserat IT-samarbetsområde åtminstone i den så
kallade intentionsavtalsfasen. Församlingarna bildar sammanlagt 13 IT-områden. I
mars anordnades IT@kirkkopäivät.
Med
KITKE-projektet
utvecklas
kyrkobokföringen
och
förbättras
församlingarnas service som utgår från medlemsuppgifterna. I KITKE-projektet
gjordes det grundläggande arbetet för Kirjuri-systemet både på datamodulen och
digitalmodulen. Digitalmodulen omfattar uppgifterna i databaserna i
församlingarnas
nuvarande
medlemsdatasystem,
de
funktioner
som
myndighetsuppgifterna kräver samt egenskaperna för planeringen av
församlingens verksamhet. Överförandet av uppgifterna från de nuvarande
medlemsdatasystemen till det nya systemet inleddes enligt planerna först med två
mindre testkonverteringsmaterial och i slutet av november med ett riksomfattande
material som alla församlingar sände in. Planeringen och genomförandet av
karttjänsten fortsatte.
I digitalmodulen byggdes systemets grundläggande funktioner upp för att hantera
kyrkböcker och familjeakter i digitaliserad form samt skannade dokument, ett
kontrollsystem för digitaliserat material togs fram och en så kallad validator
skapades för att kontrollera kvaliteten på digitala bilder och metadata i anslutning
till dem. Dessutom planerades och inleddes överföringen av uppgifter från den
digitala modulen till datamodulen.
6
Under hösten inleddes ett projekt för ibruktagning av systemet. Projektet indelades
i tre underprojekt för planering av pilottestning och produktionens tekniska miljö,
versifiering av tillämpningarna samt praktiska åtgärder i samband med
pilottestningen och inledande av produktionen. Även projektet för utbildning och
anvisningar inledde sitt arbete med att planera bruksanvisningarna och
webbutbildningen i anslutning till Kirjuri-systemet. På den tekniska sidan
planerades systemets grundläggande arkitektur och det tekniska gränssnittet.
I mars arrangerade stiften i samarbete med domkapitlen och Kyrktjänsten
regionala IT@kirkko-dagar under vilka församlingarna informerades om KITKEprojektet och anslutna projekt.
De ändringar i kyrkolagen och kyrkoordningen som Kirjuri-systemet medför
godkändes på kyrkomötet i november 2008. Avsikten är att ändringarna i
lagstiftningen ska träda i kraft i början av år 2011 då Kirjuri enligt planerna tas i
bruk i alla församlingar.
Ekonomiutskottet har gett ett yttrande 1/2010 om Utvecklingsprojektet för
personal- och ekonomiförvaltningen (HeTa), i vilket projektet beskrivs i detalj.
Övrig verksamhet; ekonomi
I budgeten hade sammanlagt 55,1 milj. euro reserverats för centralfondens övriga
ekonomi, vilket motsvarade utfallet. I kyrkans gemensamma verksamhet uppgick
besparingarna till 0,7 milj. euro och i stiftsverksamheten till 0,5 milj. euro. I
understöd beviljades 1,2 milj. euro mer än budgeterat.
Verksamhetsbidraget för Kyrkans centralfonds övriga verksamhet ökade med
17,2 % (0,4 %) och fördelade sig enligt följande (milj. euro):
Verksamhetsområde
Kyrkans gemensamma
verksamhet
Stiftsverksamhet
Understöd
Sammanlagt
år
2008
-21,7
år
2009
-25,9
Förändring
s-%
+19,4
-10,8
-14,5
-47,0
-11,9
-17,3
-55,1
+10,2
+19,3
+17,2
Hela kyrkans gemensamma strategiska projekt genomfördes enligt följande (milj.
euro):
Kyrkans
verksamhet
0,2
av 0,1
inom
0,3
0,2
Över/underskridni
ng
0,1
0,1
0,8
1,1
0,3
gemensamma 2009
(utf.)
Förankring av strategin
Stödande
strukturomvandlingen
församlingarna
Andligt liv på webben
2009(
prog)
7
Medlemsdatatsystemet
He-Ta-servicecentret
Sammanlagt
0,7
0,6
2,4
0,8
0,5
2,9
0,1
-0,1
0,5
Personalkostnaderna för centralfondens övriga verksamhet ökade med 9,7 % (år
2008: 7,7 % och år 2007: 3,8 %).
De besparingar i stiftsverksamheten som noterades i jämförelse med budgeten
beror huvudsakligen på att av de anslag som reserverats för utvecklingsunderstöd
blev 0,3 milj. euro oanvända. De övriga avvikelserna var inte betydande.
Nettobeloppet för understöden var 17,3 milj. euro, varav församlingarna beviljades
13,5 milj. euro. Av de medel som budgeterats för understöd till församlingarna år
2008 blev ca 1,7 milj. obeviljade ifrågavarande år. Den andel som inbesparats år
2008 användes år 2009. Särskilt sammanslagningsunderstödens belopp var
exceptionellt stort, 4,7 milj. euro. Kyrkostyrelsen beviljade år 2009 församlingarna
understöd för olika objekt enligt följande (milj. euro):
Komplettering av skatteintäkterna
1,6
Verksamhetsunderstöd enligt prövning 0,6
Sammanslagn. o. extra verks.unders.
5,8
Byggnadsunderstöd
5,4
Övriga understöd
0,08
Sammanlagt
13,5
Finansiering av verksamheten
Centralfonden tar ut församlingsavgifterna endast som en grundavgift på basis av
den kalkylerade kyrkoskatten. Avgiftsintäkterna för år 2009 grundade sig på den
verkställda beskattningen för år 2007. Grundavgiftsnivån var 8,4 %. Förändringar
som sker i församlingarnas skatteinkomster påverkar automatiskt centralfondens
inkomster med en eftersläpning på två år.
Inkomsterna från församlingsavgifterna var 51,4 milj. euro, vilket innebar en
ökning på 4,9 % (49,0 milj. euro). Placerings- och finansieringsverksamhetens
överskott var 4,8 milj. euro (-4,2 milj. euro). Av nedskrivningarna på placeringsoch finansieringsintäkter år 2008 (ca 6,6 milj. euro) återfördes ca 4,4 milj. euro.
Kyrkans centralfond sålde i oktober alla sina åtta fastighetsbolag.
Försäljningsvinsten var sammanlagt ca 12,9 milj. euro. Till följd av de positiva
värdeförändringarna och försäljningsvinsten av aravafastigheter uppvisade
räkenskapsperiodens resultat ett överskott på ca 12,5 milj. euro.
Framtidsutsikter för den övriga verksamheten
Uppskattningen av skatteintäkter under år 2010 har försvagats. Enligt en
uppskattning i slutet av januari blir förändringen i redovisade kyrkoskatter jämfört
med år 2009 cirka -2,7 % och förändringen i samfundsskatteredovisningar cirka 67 %, totalt -3,7 %.
8
Församlingarnas rätt att få en andel av samfundsskatteintäkterna motiveras med
kostnaderna för begravningsväsendet, folkbokföringen och underhållet av det
nationella kulturarvet. År 2009 räckte kyrkans andel av samfundsskatten inte till
ens för att täcka kostnaderna för begravningsväsendet trots att kyrkans andel av
samfundsskatteintäkterna höjdes från 1,75 procent till 2,55 procent.
Eftersom centralfondens inkomster bestäms enligt skatteintäkterna två år tidigare
påverkar recessionen i realekonomin under åren 2008 och 2009 centralfondens
ekonomi under åren 2010 och 2011.
Ekonomiutskottets ståndpunkt
Kyrkans centralfonds övriga verksamhet
Det avtal om upphandlingssamarbete som Kyrkostyrelsen ingick med KLKuntahankinnat Oy var en viktig prestation för upphandlingsenheten.
Samarbetsavtalet ger församlingarna möjlighet att delta i de upphandlingar som
Kuntahankinnat ordnar. Upphandlingarna är utmanande för församlingarna och
kräver specialkunnande. Upphandlingsenheten är nödvändig för såväl
centralfonden som församlingarna.
I dataadministrationen pågår samtidigt flera stora projekt som är gemensamma
för kyrkan. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att dataadministrationen
garanteras tillräckliga personresurser och tillräcklig kompetens.
Enligt en utredning som ekonomiutskottet fått kommer ibruktagningen av
datasystemen inom KITKE-projektet i församlingarna inte att ske enligt planerad
tidtabell. Projektet är synnerligen viktigt och dyrt. Kyrkostyrelsen ska se till att
projektet genomförs väl och kostnadseffektivt.
Ekonomiutskottet finner det vara viktigt att kyrkans andel av
samfundsskatteintäkterna under räkenskapsåret höjdes från 1,75 till 2,55 % . Trots
detta sjönk kyrkans andel av samfundsskatten med 21,4 % och
samfundsskatteintäkterna täckte inte ens kostnaderna för begravningsväsendet.
Kyrkans centralfond har fungerat som föregångare inom ansvarsfull
placeringsverksamhet i Finland. Centralfonden stödde församlingarna i
ansvarsfull placeringsverksamhet och i projektet deltog under verksamhetsåret
även fyra stora kyrkliga samfälligheter. Inom ramen för processen deltog
centralfonden tillsammans med de nämnda kyrkliga samfälligheterna i sex nya
projekt där teman för påverkan är människorättsfrågor, miljöfrågor samt
företagens ansvarsfulla verksamhet i utvecklingsländerna.
Understöd
Kyrkans centralfond beviljade församlingarna komplettering av skatteintäkterna
med ett belopp som översteg budgeten med 425 887 euro. I byggnadsunderstöd
beviljades 800 000 euro mer än uppskattat. Sammanlagt beviljades
församlingarna i understöd 13,5 milj. euro, vilket är 1,2 milj. euro mer än
uppskattat.
9
Ekonomiutskottet konstaterar att det finns skäl att förutse de
sammanslagningsunderstöd som föranleds av förändringar i församlingsstrukturen
genom att följa planerna på kommunsammanslagningar.
10
Stiften
Stiften höll sig väl inom budgeten. Stiftens verksamhetsunderskott var 4 % mindre
än i budgeten. Verksamhetsunderskottet ökade med 9,6 % från föregående år.
Räkenskapsperiodens resultat
Resultaträkning
Årsbidraget var 1,1 milj. euro och avskrivningarna 1,4 milj. euro.
Räkenskapsperiodens resultat var 12,5 milj. euro. De föreslagna
bokslutsöverföringarna är 0,5 milj. euro och räkenskapsperiodens överskott blir
sålunda 13,1 milj. euro. Centralfondens ekonomi uppvisade ett överskott till följd
av återförandet av nedskrivningar på värdepapper (4,4 milj. euro) och den
extraordinära försäljningsvinsten från försäljningen av aravafastigheter (12,9 milj.
euro).
Investeringsdelen och dess utfallsjämförelse
Centralfondens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 5,9 milj. euro
(3,4 milj. euro), dvs. cirka 3,9 miljoner euro mindre än budgeterat. De största
objekten var anskaffningen av IT-system för centralförvaltningen och för hela
kyrkan samt renoveringen av stiftsfastigheter och av kurscentralen i Träskända.
Besparingarna uppstod främst i dataadministrationens upphandlingar.
Finansieringsanalys och ekonomisk ställning
Årsbidraget var 1,1 milj. euro, dvs. cirka 2,6 milj. euro större än budgeterat.
Nettokassaflödet från den ordinarie verksamheten och investeringarna var 10,3
milj. euro (budgeten -11,3 milj. euro). Förändringen i penningmedel under året var
sammanlagt 9,4 milj. euro.
Penningmedlen uppgick vid årets slut till 57,4 milj. euro. Detta motsvarar
församlingsavgifterna för cirka 1,1 år. De långfristiga placeringarna uppgick till
17,1 milj. euro. Tillgångarna i fonderna med egen täckning var dessutom 13,8 milj.
euro, varav domkapitlens fonders andel uppgick till 6,7 milj. euro.
Kyrkostyrelsens framställning om användningen av räkenskapsperiodens resultat
Centralfondens resultat för räkenskapsåret 2009 är 12 535 325,54 euro. Av
fonderna föreslås upplösas 535 602,90 euro. Räkenskapsperiodens överskott efter
fondöverföringar är 13 070 928,44 euro.
Kyrkostyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens överskott bokförs som ökning i
det egna kapitalet i föregående års överskott.
Revisionsberättelse
Ekonomiutskottet har tagit del av revisionsberättelsen för Kyrkans centralfond,
daterad 10.3.2010.
11
Ekonomiutskottets ståndpunkt
Allmänt om verksamhetsberättelsen
En viktig sak är den förändring av församlingsstrukturen som pågått i flera år och
som ger möjligheter att utveckla församlingarnas verksamhet och införa mer
ekonomiska verksamhetsmodeller. Man måste eftersträva att strukturerna är
ändamålsenliga och att överlappningar elimineras även inom centralförvaltningen
och i stiften.
Ekonomisk ställning och balans
Centralfondens balans är stark. Verksamhetsbidraget för Kyrkans centralfond
(nettokostnader) var -55,1 milj. euro. Nettokostnaderna ökade med 17,2 %.
Församlingsavgifterna var 51,4 milj. euro (+4,9 %). Årsbidraget var 1,1 milj.
euro.
Centralfondens resultat var bättre än i budgeten. Nedskrivningar av finansiella
värdepapper återfördes till ett värde av 4,4 milj. euro. Försäljningen av aravahus i
centralfondens ägo gav en vinst på sammanlagt 12,9 milj. euro. Försäljningen av
aravahusen var motiverad och köpet genomfördes framgångsrikt. Särskild
uppmärksamhet fästes vid valet av köpare. Köparen förutsattes bevara objekten
som hyresbostäder i minst fem års tid efter köpet. Ekonomiutskottet anser att det
även framöver är viktigt att de etiska principerna följs vid försäljning av egendom.
Centralfondens ekonomi uppvisade ett överskott på 13,1 milj. euro till följd av
återförandet av nedskrivningar på värdepapper och de extraordinära
försäljningsvinsterna. Kyrkans centralfond har skött sin ekonomi ansvarsfullt,
Investeringar
De största objekten var anskaffningen av IT-system för centralförvaltningen och
för hela kyrkan samt renoveringen av stiftsfastigheter. Det första skedet av den
grundläggande renoveringen av ärkebiskopsgården kostade 1,8 milj. euro. Den
grundläggande renoveringen av Borgå domkapitel kostade 330 000 euro.
Investeringarna genomfördes inte enligt budgeten. För dataadministrationens
anskaffningar användes 3,8 milj. mindre pengar än uppskattat. Av HeTainvesteringen blev ett belopp på 2,0 milj.euro, som reserverats för
dataadministrationssystemet, oanvänt eftersom inget beslut om HeTa gjordes ännu
i november. Budgeten överskreds i någon mån till följd av renovering av
fastigheter.
Fonder
Resultatet för kyrkans fond för internationella och ekumeniska kontakter var
29 652 euro. Fonden ökade med 0,3 % från föregående år och uppgick vid årets
slut till 4 876 430,73 euro.
Diakonifondens resultat var -206.186 euro. Diakonifondens storlek var vid årets
slut 2 235 392,36 euro.
12
Ekonomiutskottets förslag
Med stöd av ovanstående föreslår ekonomiutskottet att kyrkomötet besluter att
1. anteckna sidorna 19-21, 24-35, 102-115 och 148-151 i kyrkostyrelsens
verksamhetsberättelse för 2009 samt balansboken och revisionsberättelsen för
kännedom
2. skicka ekonomiutskottets ståndpunkter till Kyrkostyrelsen
3.
godkänna
Kyrkostyrelsens
framställning
räkenskapsperiodens resultat enligt följande:
Räkenskapsperiodens resultat
Fondöverföringar
Upphovsrättsfonden
Övriga fonder
om
användningen
av
12 535 325,54 €
511 076,90 €
24 526,00 €
535 602,90 €
Räkenskapsperiodens överskott
13 070 928,44 €
Räkenskapsperiodens överskott bokförs som ökning i det egna kapitalet i
föregående års överskott.
4. fastställa Kyrkans centralfonds bokslut för räkenskapsåret 2009
5. bevilja de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2009.
Åbo den 5 maj 2010
För ekonomiutskottet
Pertti Simola
ordförande
Mia Fager
sekreterare
I behandlingen av ärendet deltog ordförande Simola samt medlemmarna Aarnio,
Jalava, Jauhiainen, Jomppanen, Korhonen, Koskelo, Kosunen, Lemettinen,
Mäkelä, Niemelä, Rajala, Riekkinen, Salmi, Sollamo, Sorvari, Westerlund och
Väisänen.