Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa
2015 är ett avgörande år för klimatet.
I december håller FN ett klimatmöte i Paris, COP21. Då träffas alla världens
ledare för att försöka komma överens om ett nytt klimatavtal. Det är ett viktigt
steg på vägen mot en klimatanpassad framtid med låga koldioxidutsläpp och
mot ett rättvist avtal.
Klimatfrågan är vår tids största rättvisefråga
Historiskt sett står de rika länderna för de största utsläppen av växthusgaser. Men
klimatförändringarna slår hårdast mot fattiga länder. Förskjutna och opålitligare
odlingssäsonger, torka, ändrade fiskebestånd slår direkt mot människors överlevnad och
försörjning.
Stora klimatförändringar riskerar att förstöra insatser som tidigare gjorts för att skapa en
rättvis och hållbar utveckling. I många fattiga länder kan utvecklingen i värsta fall gå bakåt
till följd av förändringar i klimatet och omöjliggöra både fattigdomsbekämpning och hållbar
utveckling. Samtidigt som samhällen som utsätts för extremare väder och naturkatastrofer,
ständigt måste återhämta sig och byggas upp på nytt.
De rika ländernas ansvar
Sverige och de andra rika länderna som bär det största ansvaret för växthuseffekten, har
resurser att minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste de rika länderna både kraftigt
minska sina utsläpp och bidra både ekonomiskt och med teknisk kunskap så att fattiga
länder kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt anpassa sig till de klimatförändringar
som sker.
Ett rättvist klimatavtal
Fortfarande har världens ledare inte lyckats komma överens om hur ett framtida
klimatavtal ska se ut. Målet med kampanjen "Act now for climate justice" är att
klimaträttvisa ska stå i centrum när avtalet förhandlas fram och antas.
Bakom kampanjen står så gott som alla världens kyrkor genom Kyrkornas världsråd.
I Sverige drivs kampanjen gemensamt av Diakonia och Svenska Kyrkan. Dessutom har
Equmeniakyrkan, Equmenia, Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Kristna Råd och Svenska
Alliansmissionen ställt sig bakom kampanjen. Därmed har kampanjen stöd av i princip hela
Kyrkosverige.
Huvudmålet för kampanjen i Sverige är att samla in 20 000 namnunderskrifter inför
toppmötet i Paris. De ska sedan läggas till den miljon underskrifter som samlas in globalt.
Kampanjen syftar också till att väcka intresse för och öka kunskapen om klimaträttvisa och
klimatfrågan.
Kampanjens krav:
Den som skriver under på kampanjens namninsamling uppmanar våra politiker att:
Genomföra rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder som hejdar
klimatförändringarna och håller den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader.
Betala ut och öka pengarna som redan utlovats till klimatfinansiering. Pengarna ska
göra det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och
fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp.
Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen ska vara minst 2,7
miljarder kronor för 2016, men från och med 2020 måste den svenska andelen nå
minst 4,2 miljarder kronor om året. Pengarna ska inte tas från det ordinarie
biståndet.
Minska Sveriges utsläpp jämfört med 1990 med minst 55 procent 2030 och minst 95
procent 2050.
( Förklaring: 1990 är ett indexår. Då släppte Sverige ut drygt 70 miljoner ton
växthusgaser. 2013 hade utsläppen minskat till cirka 56 miljoner ton.)
Kampanjens webbplats:
www.actclimate.se
På webbplatsen finns möjlighet att skriva under namninsamlingen och ställa sig bakom
kampanjens budskap
Kampanjen på Facebook:
Den svenska Facebook-sidan heter Act now for climate justice. Direktlänken är:
https://www.facebook.com/actclimate.se
Kampanjen på Twitter:
Twitter-kontot heter actclimate.se
Kampanjen på Instagram:
Instagram-kontot heter: actclimate.se
De hashtags vi använder är: #actclimate och #ettsteg
Kontaktpersoner:
Tinde Carlbrand, handläggare för mobilisering och engagemang, Svenska kyrkan
Mejl: [email protected]
Telefon: 018-16 94 17
Sara Hugosson, mobiliseringshandläggare, Diakonia
Mejl: [email protected]
Telefon: 08-453 69 08
Vanliga frågor och svar om klimat och klimaträttvisa:
OM KLIMATRÄTTVISA:
Vad förväntar vi oss av klimattoppmötet COP 21 i Paris?
Att världens länder beslutar om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Ambitiöst betyder att
det ska leda till tillräckligt stora utsläppsminskningar (i linje med vad FNs klimatpanel IPCC
säger) och rättvist betyder att de rika länderna ska minska sina utsläpp och samtidigt
kompensera fattiga länder som drabbas av klimatförändringarnas effekter och göra en
hållbar utveckling möjlig för alla.
Varför ska de rika länderna betala pengar för klimatförändringarnas effekter i
fattiga länder?
Det är livsstilen i de rika länderna som har orsakat de klimatproblem vi lever med.
Klimatförändringarna drabbar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och
utsatthet. Nya väderförhållanden kan slå hårt mot möjligheterna till försörjning när till
exempel åkermark översvämmas eller torkar ut. Dessutom saknar ofta fattiga länder
resurser för klimatanpassning. Därför måste rika länder bidra till en hållbar utveckling.
Vad menar ni med klimaträttvisa?
Klimatfrågan är en rättvisefråga. I industriländerna bor knappt 16 procent av världens
befolkning, men de står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser varje år. Fattiga
människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthusgaser, drabbas hårdast av
växthuseffekten. De har dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig. 98 procent av de
som drabbas av naturkatastrofer och bor i utvecklingsländer. Där drabbas en av 19
personer medan endast en av 1 500 personer drabbas i industriländerna.
Hur drabbas fattiga länder av klimatförändringarna?
Klimatförändringarna drabbar fattiga människor extra hårt, genom exempelvis
översvämningar och torka. Miljontals människor tvingas till flykt som en följd av
naturkatastrofer i klimatförändringens spår. Världens bönder drabbas på så vis att de
måste anpassa sig till att överleva under helt nya förutsättningar då uråldriga mönster och
visdomar om hur man skall så, odla och skörda inte gäller längre.
Men hur ska klimatnotan betalas?
Redan ansträngda biståndsanslag ska inte belastas och pengarna måste därför hittas på
annat håll. Global koldioxidskatt, auktionering av utsläppsrätter, avgifter på flyg – och
fartygstransport och internationell finansiell transaktionsskatt är några av de förslag som
diskuterats.
OM KLIMATET:
På vilket sätt förändras världens klimat?
Allt varmare de senaste hundra åren
Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med
drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb
ökning. Jämfört med klimatförändringar längre tillbaka i tiden har
temperaturuppgången under de senaste hundra åren varit anmärkningsvärt snabb
och kraftig. På norra halvklotet var senare delen av 1900-talet sannolikt den
varmaste period som förekommit på åtminstone 1 300 år.
Extremt väder
Klimatförändringarna för med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden som
torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den förstärkta
växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en
värmebölja som kostade mer än 20 000 liv. Den europeiska miljöbyrån, EEA,
förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa.
Minskande mängder is
Mängden is har minskat märkbart på jorden som följd av de senaste decenniernas
globala uppvärmning. Glaciärer är på tillbakagång i de flesta av jordens bergstrakter.
Den kvarvarande isen tycks dessutom ha blivit betydligt tunnare än den var för
några årtionden sedan.
Havsnivåer stiger
Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren.
När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Önationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda
havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt visar data från FN:s
klimatpanel IPCC.
Förändrade nederbördsmönster
Sedan början av 1900-talet har nederbördsmängderna i allmänhet ökat på de högre
breddgraderna medan de har minskat i många tropiska och subtropiska områden.
Ökade kostnader för katastrofer
Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen sammanställt rapporter om
katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer
ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från
EUs miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan
1980 orsakats av stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska
förlusterna har dubblats på 20 år. Bland annat flyttar fler människor till städer och vi
bygger mer i utsatta områden. I kombination med allt fler naturkatastrofer ökar
därför kostnaderna
Det har sagts ganska länge att vi är ”mellan hot och hopp”. NÄR är det då för sent?
Och vad händer då?
Egentligen finns det inte något ”för sent”, inte i betydelsen ”game över”. Det handlar mer om
hur svåra umbäranden som vi människor i framtiden ska behöva leva med. Ekvationen är
ganska enkel: Ju större temperaturhöjning, desto svårare blir människors liv att klara av.
Problem med vatten och mat, klimatflyktingar och risk för mer våldsamma konflikter är
bara några exempel på vad ett förändrat klimat medför. Och ju mer klimatet förändras
desto större blir problemen. Det vi måste göra nu är att bromsa klimatförändringarna
genom att bromsa utsläppen. Ju kortare bromssträcka desto mindre framtida problem.
Vad är växthuseffekten?
Benämningen växthuseffekten används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet.
Exempel på växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas.
Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under filten blir det
varmare. Ungefär 2/3 av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten
reflekteras tillbaka till rymden. För att jordens medeltemperatur ska hålla sig på en bra nivå
måste motsvarande mängd energi som kommer in skickas ut. Men den ökade mängden
växthusgaser i atmosfären fångar upp och skickar tillbaka en del av den utgående
värmestrålningen. Vi får då växthuseffekten till följd som förändrar jordens klimat på ett
negativt sätt.
Klimatförändringar är väl naturligt?
Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och
kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den
kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har dock ofta tagit
många tusen år men nu håller medeltemperaturen på att öka snabbare än normalt på grund
av växthuseffekten.
Minskar eller ökar svenska utsläpp av växthusgaser?
Naturvårdsverkets officiella statistik visar att de svenska utsläppen av växthusgaser
minskade under 2011. Men en annan färsk rapport från Naturvårdsverket avslöjar att
utsläppen är nästan dubbelt så stora när man i stället beräknar de utsläpp som vår livsstil
och konsumtion leder till, genom import från bland annat Kina och andra utvecklingsländer.
Då framgår att utsläppen och vår klimatpåverkan inte har minskat utan faktiskt ökat.
OM KAMPANJEN:
Vilka är kampanjens krav?
Kampanjen vänder sig till politikerna och budskapet i namninsamlingen är:
Leverera rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder, tillräckliga för att hejda
klimatförändringarna och hålla den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader.
Betala ut och öka klimatfinansieringen med additionella offentliga medel som gör
det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en
hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp.
Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen uppgår till minst 2,7
miljarder kronor för 2016 och når minst 4,2 miljarder kronor årligen 2020 – med
pengar som inte tas från det ordinarie biståndet.
Sveriges utsläppsminskningar uppgår till minst 55 procent 2030 och till minst 95
procent 2050.
På vilket sätt kan våra namnunderskrifter göra skillnad?
Namnen kommer att lämnas över till regeringen innan klimattoppmötet. De många namnen
sätter extra tryck på våra svenska politiker att arbeta för ett ambitiöst och rättvist
klimatavtal. Våra namn kommer även att läggas till den 1 miljon namn som kommer att
samlas in globalt och lämnas över till världens ledare vid klimatförhandlingarna i Paris i
december.
Hur gjordes uträkningen?
Vi räknade fram kostnaden så här: EU:s andel av den totala summan på 100 miljarder dollar
antas vara 30 procent, i enlighet med tidigare fördelning. Fördelningen mellan EU:s
medlemsstater har gjorts med en beräkningsnyckel som även EU-kommissionen använder.
Årliga belopp fram till 2020 beräknas med en linjär uppskalning från en nollnivå 2009.
Sveriges andel blev 4,2 miljarder per år från 2020.
Vad tillför ni klimatdebatten? Vad kan kyrkan göra som ingen annan gör?
Klimatfrågan berör våra innersta värderingar och har därför en viktig existentiell och andlig
dimension. Samhället kan dra nytta av det sociala och etiska ”kapital” som finns i de
religiösa traditionerna. Vi behöver se att klimatutmaningen kan bli en möjlighet att radikalt
förbättra livskvaliteten, där relationer och personlig utveckling är viktigare än materiella
ting och där vårt ekologiska fotavtryck minskar. Det innebär inte att avstå från alla goda
delar av det moderna samhället, men vi får ett annat fokus. En omställning till ett
klimatsmart samhälle kan också generera fler jobb och andra positiva konsekvenser.
Värderingsövningar:
Värderingsövningar kan ibland ge underlag för diskussioner och en djupare förståelse för
klimatförändringarnas konsekvenser. Som förberedelse för dig som är ledare finns generella
tips för att leda värderingsövningar, på Diakonias hemsida
www.diakonia.se/engagera/varderingsovningar
Här är några förslag på övningar:
Fyra hörnsövning
Det här är en värderingsövning där deltagarna får ta ställning till olika frågor som rör klimat.
Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och använda dem.
DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta
LÄMPLIG ÅLDER: 16 år och uppåt
TIDSÅTGÅNG: 10 - 20 minuter
Övningen går ut på att du som ledare läser upp ett påstående och ger fyra förslag på svar, ett för
varje hörn i rummet. Deltagarna får antingen välja något av de tre färdiga förslagen eller det
öppna hörnet och formulera ett eget alternativ.
När du läst upp ett påstående och de tillhörande förslagen på svar får deltagarna placera sig
utifrån vad de tycker. När alla bestämt sig kan du som ledare placera dig i hörnet med minst
antal personer. Be deltagarna diskutera med dem som står i närheten hur de tänker. Öppna
sedan upp diskussionen i helgrupp.
FÖRSLAG TILL PÅSTÅENDEN:
Alla borde få flyga på semester minst en gång per år…
• Ja, turismen bidrar till att länder får in pengar som de kan göra bra saker för.
• Nej. Flygresor innebär onödiga utsläpp av koldioxid som i sin tur leder till global
Uppvärmning som skadar jorden och oss som bor här.
• Ja, alla förtjänar vila och avkoppling. Dessutom kommer det snart finnas ny teknik som gör att
flygresornas utsläpp kommer att minska.
• Eget alternativ
Det bästa sättet att hantera den globala uppvärmingen är…
• Att FN:s säkerhetsråd bestämmer hur alla länder ska minska sina utsläpp
• Att människor minskar sin konsumtion
• Att vi satsar mer pengar och resurser på att ta fram mer klimatsmart teknik
• Eget alternativ
De som har störst ansvar för den globala uppvärmningen är…
• Människor i rika länder
• Stora företag
• Kina och USA
• Eget alternativ
Som läget ser ut nu borde vi lägga pengar på…
• Att anpassa oss till den globala uppvärmningen
• Att minska utsläppen av växthusgaser
• Dela lika mellan anpassning och utsläppsminskningar
• Eget alternativ
Det viktigaste jag kan göra för att motarbeta den globala uppvärmingen är…
• Att dra ner på konsumtionen
• Att delta i kampanjer som uppmärksammar klimatfrågorna
• Att skaffa mig kunskap och läsa på om klimatfrågorna
• Eget alternativ
Fånga koldioxiden
Den här övningen är till för att illustrera hur mänskliga aktiviteter påverkar mängden koldioxid
i atmosfären. Leken kan fungera som en introduktion till att prata mer om klimatfrågor.
DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta
ÅLDER: 8 år och uppåt
TIDSÅTGÅNG: 10 - 20 minuter
Dela upp gruppen i två lag. Ett lag ska föreställa träd och det andra koldioxidmolekyler. Det ska
vara fler koldioxidmolekyler än träd.
Be träden att leta upp en plats att växa på där det finns gott om utrymme mellan varje träd
(person). När ett träd har funnit sin plats kan det inte flytta på sig, bara röra sina grenar
(armar). När de växer behöver träden fånga koldioxid. Det gör de med hjälp av sina grenar och
löv. Be träden öva på att fånga koldioxid (de ska vifta med armarna).
När träden har övat på att fånga koldioxid är det dags att börja leken. Alla koldioxidmolekyler
får nu röra sig i området där träden står planterade. De ska försöka undvika att bli fångade men
måste röra sig inom trädområdet. Fortsätt leken tills nästan alla koldioxidmolekyler är borta.
Stanna upp och berätta att nu har människorna upptäckt den här skogen och vill hugga ner den
så att de kan odla på marken. Träden huggs ner, blir till plankor och till slut frigörs koldioxiden
(de som tidigare fångats in av träden).
Välj ut tre fjärdedelar av de som tidigare var träd och gör om dem till koldioxidmolekyler. Nu
ska de kvarvarande träden (en tredjedel jämfört med i början av leken) försöka fånga all
koldioxid som har frigjorts.
Efter ett tag beslutas att det ska byggas en stad på platsen i stället. I staden finns det massor av
bilar och fabriker. De använder bränsle som släpper ut mera koldioxid i atmosfären. Fundera
tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att leka leken helt utan träd. Vad händer
med koldioxiden?
När staden funnits ett tag bestämmer sig människorna för att göra nya parker i staden och
plantera träd längs vägarna. Fundera tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att
leka leken igen, den här gången med lite fler träd och färre koldioxidmolekyler.
Samla ihop barnen efter sista lekomgången. Om ni är många kan ni dela upp er i flera grupper.
Fundera tillsammans över vad som hände i leken och vilka kopplingar det kan ha till
verkligheten. Tänk på att utgå från barnens frågor och funderingar, det gör inget om ni inte
använder de föreslagna frågorna.
Exempel på frågor:
• Vilken effekt har antalet träd i leken på antalet koldioxidmolekyler?
• Händer det här i verkliga livet också?
• Halvvägs in i leken kom människor och högg ner en massa träd. Vad ledde det till? (Tänk både
kortsiktigt och långsiktigt).
• Vad hände med koldioxidmolekylerna när människorna i staden planterade nya träd?
• Vad spelar det för roll hur mycket koldioxid det finns i atmosfären? (Här kan det behövas en
kort förklaring av hur växthuseffekten fungerar).
• Hur kan vi minska mängden koldioxid i atmosfären?
Heta stolen
I den här övningen får deltagarna markera sina åsikter genom att antingen byta plats med
andra (om man håller med) eller sitta kvar på sin stol (om man inte håller med).
DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta. Gärna stolar,
en stol fler än antal deltagare
ÅLDER: 14 år och uppåt
TIDSÅTGÅNG: 10 - 20 minuter
Instruktion till gruppen:
Placera stolarna i en ring på golvet. Se till att det är en stol fler än antal deltagare, det ska vara
möjligt för en person att byta plats även om ingen annan gör det.
Du som ledare läser upp ett påstående i taget. De deltagare som håller med om påståendet byter
då plats med varandra, alternativt sätter sig på den tomma stolen. De som inte håller med sitter
kvar på sin stol.
Efter varje uppläst påstående kan du som ledare öppna upp diskussionen om det är någon som
vill kommentera sitt val. Tydliggör att det går att ändra åsikt allt eftersom, det finns inga rätt
eller fel.
Förslag på påståenden (det går självklart att ändra, lägga till eller ta bort påståenden).
• Mina val i vardagen påverkar klimatet
• Det är länders regeringar som har störst ansvar för att minska koldioxidutsläppen i världen
• Det borde vara dyrare att flyga än att åka tåg
• Rika människor har större ansvar än fattiga för att skydda klimatet
• Det finns en motsättning mellan minskade koldioxidutsläpp och minskad fattigdom i världen
• Det borde kosta mer att köra bil
• Media rapporterar för mycket om klimatförändringarna
Oavslutade meningar
I den här övningen får deltagarna själva formulera vad de tycker om olika frågor genom att
avsluta meningar.
DU BEHÖVER: Ev. stolar eller något annat att sitta på, en per deltagare
ÅLDER: 14 år och uppåt
TIDSÅTGÅNG: 10 - 20 minuter
Placera stolarna i en ring på golvet. Det går också bra att stå i en ring om ni exempelvis är
utomhus.
En oavslutad mening läses upp i taget. Sedan går ordet runt till alla i gruppen, en i taget. Det kan
vara bra att ha en pinne eller något annat föremål som den som pratar håller i för att markera
vems tur det är att prata. Varje deltagare får avsluta meningen precis som personen själv vill,
det finns inga fel eller rätt svar.
Förslag på meningar (det går självklart att lägga till, ändra och/eller ta bort meningar):
• Klimat är…
• Miljöfrågorna är…
• Klimaträttvisa betyder…
• Det är de fattigaste länderna som…
• Koldioxid borde…
• Alla som åker bil ska...
• De rika länderna gör...
Termometern
I den här värderingsövningen får deltagarna ta ställning till ett påstående genom att placera sig
längs en imaginär linje på golvet. Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och
använda dem.
DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta
ÅLDER: 14 år och uppåt
TIDSÅTGÅNG: 10 - 20 minuter
Du som ledare läser ett påstående högt för gruppen. Deltagarna får sedan ta ställning till
påståendet genom att placera sig längs en imaginär linje på golvet. De olika ändarna av linjen
representerar olika extremer, som en termometer. Om ena änden exempelvis representerar
”håller helt med” så representerar den andra änden ”håller inte alls med”. Utrymmet mellan
dessa är en fallande skala mellan de två åsikterna.
Ge instruktionerna till deltagarna. Påminn om att inget svar är rätt eller fel utan ska spegla
deltagarnas åsikter.
Läs ett påstående och ge deltagarna tid att placera sig längs ”termometern”. När alla är klara
kan du be dem vända sig mot den eller de som står närmast och diskutera varför de står där de
gör. Efter några minuter kan du öppna upp diskussionen och låta de deltagare som vill berätta
vad de tycker. Det är helt okej att ändra sig efterhand.
Förslag på påståenden:
• Jag känner mig maktlös inför klimathotet
• Jag orkar inte bry mig om miljön
• Om 30 år har vi löst klimatkrisen
• Jag litar på det klimatforskarna säger
• Svenska politiker har ett ansvar även globalt
• Många vet inte vad som orsakar klimatförändringarna
• Jag är orolig för konsekvenserna av klimatförändringarna
• Vi kommer kunna hejda växthuseffekten
Vatten till vad?
I den här övningen får deltagarna på ett kreativt sätt fundera över frågor som rör vattenanvändning.
DU BEHÖVER: Vatten, stora glas/plastburkar i samma storlek, tejp, papper, pennor,
blädderblock/tavla med tillhörande pennor
ÅLDER: 8 - 10 år
TIDSÅTGÅNG: 20 minuter och uppåt
Många människor runt om i världen har inte tillgång till vatten på samma sätt som vi i Sverige.
En stor del av världens befolkning har inte ens möjlighet att dricka rent vatten. På vissa platser
kommer klimatförändringar att sätta ännu mer press på tillgängligt vatten och risken finns att
de som redan nu har svårt att få tag på vatten i framtiden kommer få det ännu tuffare. I Bolivia
märker befolkningen redan av klimatförändringarna, exempelvis i form av smältande glaciärer.
Agua Sustentables, en organisation som arbetar med lokala bönder, arbetar för att bönder ska
kunna bedriva jordbruk trots klimatförändringarna.
Övningen går ut på att deltagarna, utifrån egna förslag, får diskutera sig fram till vad de tycker
det är viktigast att använda vatten till. Tanken är att ge deltagarna en uppfattning om de
prioriteringar många människor måste göra när det gäller vatten. Det gör inget om det inte är
exakta mängder vatten, idén är att sätta igång tankar och funderingar, inte att lära sig precis hur
mycket vatten det går åt till att göra olika saker.
Deltagarna får tänka efter och nämna saker de gör av med vatten på under en dag. Det kan vara
dusch, tandborstning, mat etc. Om de inte kommer på något själva kan det vara bra att ge en
eller ett par förslag så de kommer igång.
Lista ungefär tio olika ”vattenanvändningsområden” på ett blädderblock eller en tavla. Läs
igenom så att alla hänger med.
Dela upp deltagarna i grupper med cirka fem personer i varje. Låt dem skriva upp de olika
vattenanvändningsområdena på lappar och tejpa fast dessa på glasen/plastbehållarna. Det är
viktigt att de är genomskinliga så att det går att se hur mycket vatten det finns i varje behållare.
Grupperna får en mängd vatten var, lika mycket till varje grupp. Grupperna ska nu fördela ”sitt”
vatten utifrån vad de tycker är viktigast bland de tio kategorierna. Mycket vatten innebär att
användningsområdet är väldigt viktigt och vice versa.
Ge grupperna fem till tio minuter på sig att fördela vattnet. När alla är klara går ni en runda där
deltagarna får berätta hur de tänkt och vilken fördelning de gjort. Sedan meddelar du att det
tyvärr blivit torka i området och att grupperna nu bara har hälften så mycket vatten att göra av
med.
Be grupperna hälla tillbaka vattnet i den ursprungliga behållaren. Gå sedan runt och ta bort
hälften av vattnet för alla grupper.
Utifrån de nya förutsättningarna ska grupperna återigen enas om hur de vill göra med det
vatten de har att tillgå. Kanske är det vissa glas/burkar som blir helt tomma.
Ge grupperna fem till tio minuter på sig även denna gång. När de är klara får de berätta vad de
valde bort, vad de prioriterade och varför. Fortsätt samtalet och ta upp frågor som deltagarna
funderar på.
Ni kan också prata om olika sätt att spara vatten (och därmed även energi) i vardagen, om olika
människor har olika behov av vatten och vem som har rätt till vatten.
