Systematiskt kvalitetsarbete Knappekullaskolan Skolenhet 1 och 2

Systematiskt kvalitetsarbete
Knappekullaskolan Skolenhet 1 och 2
Systematiskt kvalitetsarbete - gällande läsår 2013/14 för Knappekullaskolans
Skolenhet 1 F-1, åk 2, fritidshemmet och grundsärskolan och Skolenhet 2 åk 3,
fritidshemmet, åk 4 och åk 5.
September 2014
Innehåll
1 Inledning
2
2 Allmän del
2
2.1 Knappekullaskolan ............................................................................................... 2
2.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer.......................................... 3
2.2.1 Skolenhet 1 och ledningsstruktur .......................................................... 3
2.2.2 Skolenhet 2 och ledningsstruktur .......................................................... 3
2.2.3 Ledning och organisation av gemensamma delar av verksamheten ...... 3
2.3 Grundskolans organisation och arbete.................................................................. 4
2.3.1 Skolenhet 1 ............................................................................................ 4
2.3.2 Skolenhet 2 ............................................................................................ 4
2.4 Förskoleklassens organisation och arbete ............................................................ 4
2.4.1 Skolenhet 1 ............................................................................................ 4
2.5 Fritidshemmens och den öppna fritidsverksamhetens organisation och arbete.... 4
2.5.1 Skolenhet 1 ............................................................................................ 4
2.5.2 Skolenhet 2 ............................................................................................ 4
2.6 Grundsärskolans organisation och arbete ............................................................. 5
2.6.1 Skolenhet 1 ............................................................................................ 5
2.7 Verksamhetsidé och organisation av utbildningen och undervisningen .............. 5
2.8 Knappekullaskolans skolenheters förbättringshistoria ......................................... 6
2.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek ................................................................. 7
2.10.1 Skolenhet 1 .......................................................................................... 7
2.10.2 Skolenhet 2 .......................................................................................... 7
2.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek ........................... 7
2.11 Organisation av elevhälsan ................................................................................. 7
2.12 Arbetet med särskilt stöd .................................................................................... 7
2.14 Inflytande och samråd ........................................................................................ 8
2.14.1 Skolenhet 1 och Skolenhet 2 ............................................................... 8
2.15 Trygghet och studiero ......................................................................................... 8
2.15.1 Skolenhet 1 och Skolenhet 2 ............................................................... 8
2.16 Åtgärder mot kränkande behandling – skolenhet 1 och 2 .................................. 8
2.17 Undervisning i modersmål – skolenhet 1 och 2 ................................................. 9
2.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner– skolenhet 1 och 2 ....... 9
3 Resultat
9
3.1 Kunskapsresultat ................................................................................................ 10
3.1.1 Skolenhet 1 ......................................................................................... 10
3.1.2 Skolenhet 2 .......................................................................................... 10
3.2. Enkätresultat ...................................................................................................... 11
3.2.1 Skolenhet 1 – GR-enkäten ................................................................... 11
3.2.2 Skolenhet 2 – GR-enkäten ................................................................... 11
3.6 Synpunkter och klagomål – Skolenhet 1 och 2 .................................................. 11
4 Strategisk del
11
4.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för
utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport .................................................... 11
4.2 Strategier för 2014 .............................................................................................. 12
1
1 Inledning
Detta är det systematiska kvalitetsarbetet i förskoleklass, grundskola,
grundsärskola och fritidshem – för Knappekullaskolans skolenheter 1 och 2
gällande för 2014.
2 Allmän del
2.1 Knappekullaskolan
Knappekullaskolan består av två skolenheter (skolenhet 1 och 2) där alla elever är
allas ansvar och där alla elever ska få det de behöver för att lära och utvecklas.
Det är skolenheter som arbetar med kunskap, trygghet, trivsel och samverkan.
Tillsammans lyfter vi fram allas unika förmågor genom att verka för att det finns
utrymme för Inspiration, Lust, Gemenskap, Engagemang och Nyfikenhet.
Lust
Inspiration
Engagemang
Gemenskap
Nyfikenhet
Knappekullaskolan innehåller grundskola, grundsärskola samt fritidshem och är
uppdelad på två skolenheter. I Knappekullaenheten ingår även två förskolor med
en förskolechef som ansvarig.
2
2.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer
Rektorer på Knappekullaskolan
Lena Emanuelsson - Kn
skolenhet 1
Leif Hartsner - Kn
skolenhet 2
Grundsärskola
åk 1-5
Fritidshem
åk 3
Fritidshem
åk F-1
Fritidshem
åk 4
åk 2
Fritidshem
åk 5
2.2.1 Skolenhet 1 och ledningsstruktur
Skolenhet 1 består av F-1, åk 2, grundsärskolan och fritidshem.
Ledningen av skolenheten sköts av rektor Lena Emanuelsson (se bild ovan)
Rektor har ansvar för arbetslag i de olika verksamhetsformerna och med specifikt
ansvar för elever och personal. Rektor har ledningsansvar för en spec.ped i
Elevhälsan.
2.2.2 Skolenhet 2 och ledningsstruktur
Skolenhet 2 bestående av åk 3, åk 4, åk 5 och fritidshem.
Ledningen av skolenheten sköts av rektor Leif Hartsner (se bild ovan)
Rektor har ansvar för arbetslag i de olika verksamhetsformerna och med specifikt
ansvar för elever och personal. Rektor har ledningsansvar för en spec.ped,,
skolsköterska och en speciallärare i Elevhälsan.
Båda skolenheterna använder elevhälsans samtliga kompetenser.
2.2.3 Ledning och organisation av gemensamma delar av verksamheten
Skolans skolenheter har gemensamma APT, vissa utvecklingsområden och några
gemensamma lokaler.
3
2.3 Grundskolans organisation och arbete
2.3.1 Skolenhet 1
Skolenheten består av åk 1 och åk 2. Åk 1 är indelad i tre grupper likaså är åk 2
indelad. Det dagliga arbetet bedrivs i arbetslaget inom årskursens olika
mentorsgrupper med en mentor som huvudansvarig. Skolenheten har 124 elever.
2.3.2 Skolenhet 2
Skolenheten består av åk 3, åk 4 och åk 5. Åk 3 är indelad i tre grupper likaså är
åk 4 indelad men åk 5 i två grupper. Det dagliga arbetet bedrivs i arbetslaget inom
årskursens olika mentorsgrupper med en mentor som huvudansvarig. Skolenheten
har 162 elever.
2.4 Förskoleklassens organisation och arbete
2.4.1 Skolenhet 1
Förskoleklassverksamheten är organiserad i tre förskoleklasser, 75 elever.
Förskoleklassen stimulerar elevernas utveckling och lärande, och förbereder dem
för fortsatt utbildning. Vi vill stärka elevernas självtillit då det är en grund för att
må bra och utvecklas i ett livsperspektiv. Detta sker genom att de i sitt
initiativtagande lyckas i sitt lärande.
I förskoleklasserna arbetar vi tematiskt och berör många ämnesområden. Vi vill
att eleverna ska känna lust i sitt lärande. I lekens form arbetar vi med språklig
medvetenhet samt elevernas logiska tänkande. Varje förskoleklass har nära
samverkan med en åk 1 kring samlingar, temaarbeten, lek, kunskapsinhämtande
och utflykter både på såväl grupp- som på individnivå.
2.5 Fritidshemmens och den öppna fritidsverksamhetens
organisation och arbete
2.5.1 Skolenhet 1
Till åk F-1 och åk 2 är tre fritidshem knutna - Kullen, Knappen och Pomona.
Personal inom fritidshemmen arbetar även inom grundskolans åk 1-2 och
förskoleklassen.
Fritidshemmen arbetar för att ge eleverna en meningsfull fritid, stöd i
utvecklingen, delaktighet och inflytande. Genom att eleverna deltar aktivt i
fritidshemmets utformning främjar vi deras förmåga att arbeta självständigt och
tillsammans med andra. Vårt arbetssätt utvecklar elevernas förhållningssätt som
främjar entreprenörskap där elevernas kreativitet och problemlösning står i fokus.
2.5.2 Skolenhet 2
Till åk 3 är ett fritidshem knutet, Verandan. Personal inom fritidshemmet arbetar
även inom grundskolans åk 3. Fritidshemmen arbetar för att ge eleverna en
meningsfull fritid, stöd i utvecklingen, delaktighet och inflytande. Genom att
eleverna deltar aktivt i fritidshemmets utformning främjar vi deras förmåga att
arbeta självständigt och tillsammans med andra. Vårt arbetssätt utvecklar
4
elevernas förhållningssätt som främjar entreprenörskap där elevernas kreativitet
och problemlösning står i fokus.
Inom skolenheten finns även en fritidsklubb som bedrivs av Kreativ fritid (privat
aktör), dit 4:or och 5:or kan gå efter skoltid kl. 14.00-17.00.
2.6 Grundsärskolans organisation och arbete
2.6.1 Skolenhet 1
Grundsärskolan är indelad i tre grupper, sammanlagt 15 elever, åk 1-5 A
(träningsskola) åk 1-5 B (träningsskola) och Samverkansklass (grundsärskola).
Grundsärskolans elever är inskrivna på grundskolans fritidshem inom
skolenheterna.
På Knappekulla är grundsärskolan integrerad i övrig verksamhet. Grundsärskolan
omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden. Inom grundsärskolan finns
en särskild inriktning som benämns träningsskola och är avsedd för elever som
behöver läsa färre ämnen i så kallade ämnesområden. Sammanlagt 15 elever är
inskrivna i grundsärskolan.
2.7 Verksamhetsidé och organisation av utbildningen och
undervisningen
Genom samverkan ska vi finna svaren på hur skolan kan bli bättre på att få
eleverna att växa även kunskapsmässigt.
Med ett livslångt lärande som mål och en tydlig värdegrund driver vi ett
systematiskt kvalitetsarbete. Vi strävar efter att vara den bästa skolan som
vårdnadshavare kan välja för sina barn.
Vi arbetar aktivt för att skapa trygghet och trivsel genom att lära eleverna att
verka tillsammans i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Genom detta utvecklas elevernas sociala kompetens och de lär sig ta hänsyn till
och hjälpa varandra. All pedagogisk personal ingår i elevorienterade arbetslag
med ett tydligt ansvar för utbildning och undervisning för en avgränsad elevgrupp.
Alla arbetslag arbetar med entreprenöriellt lärande.
Arbetslagsorganisation
Knappekullaskolans skolenheter är organiserad i fem arbetslag: åk F-1 Knappen,
åk F-1 Kullen, åk 2-3 Pomona, åk 4-5 och grundsärskola åk 1-5.
5
Det elevorienterade
arbetslagets uppdrag - hela dagen - på
Knappekullaskolans skolenheter
2013-14
Har god förmåga att arbeta utifrån ett målstyrt
arbetssätt och med fokus på den pedagogiska
processen
Löser problem som
uppstår genom
kommunikation och
dialog
Har ett engagerat ledarskap –
samarbete, rak kommunikation
och flexibilitet
Vidtar åtgärder för elever
med särskilda behov
Måluppfyllelse
Kunskaper
Normer & Värden
Arbetslagets
uppdrag
Elevhälsa
Tar till sig ny forskning
och ser nya
utvecklingsmöjligheter
Arbetet i arbetslaget ska präglas av:
Tar det yttersta ansvaret för
eleverna och verkställer det
pedagogiska arbetet
kring eleverna
• arbetsglädje
• respekt
• öppenhet
• samarbete
• förtroende
•
Känner till
aktuella
åtgärdsprogram
2.8 Knappekullaskolans skolenheters förbättringshistoria
Under de senaste åren har skolenhet 1 och 2 gemensamt arbetat med att förbättra
och utveckla undervisningen mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Ett av
våra prioriterade mål är att utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande. Även
IKT har varit ett utvecklingsområde, genom att utveckla personalens kompetens
för att de ska kunna guida eleverna. Både plan och strategier har tagits fram där
arbetslagen har arbetat mot målen. Knappekullaskolan har under många år varit en
arbetslagsorienterad skola med inslag av planorientering. Detta har utvecklats
under året genom att mer tid har avsatts för arbetslagens arbete och även en plan
för arbetet i arbetslaget har arbetats fram.
Vi har under året arbetat med att förbättra vårt kvalitetsarbete bl.a. genom läsa
”Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem” för att hitta
strategier och metoder för ett bättre analysarbete. Under de senaste åren har vi haft
i stort sett samma prioriterade mål för att vi är av den uppfattningen att långsiktigt
arbete ger bättre resultat.
6
2.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek
2.10.1 Skolenhet 1
Arbetslagen förfogar över klart avgränsade delar av lokalerna och har tillgång till
egna lärosalar och utrymmen för fritidshem. Arbetslagen disponerar till stor del
egen utrustning och läromedel.
2.10.2 Skolenhet 2
Arbetslagen förfogar över klart avgränsade delar av lokalerna och har tillgång till
egna lärosalar och utrymmen för fritidshem. Arbetslagen disponerar till stor del
egen utrustning och läromedel. Åk 4-5 ingår i "1-1 satsningen" vilket innebär att
eleverna har en egen iPad.
2.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek
Skolenheterna har gemensamma lokaler i slöjd, idrott och matsal. Skolan har ett
skolbibliotek och en skolbibliotekarie på deltid. Skolenheterna har tillgång till
teknisk utrustning i form av datorer, iPads, activeboards och datakanoner. All
personal har en egen bärbar dator.
Skolan består av en huvudbyggnad och en mindre byggnad. Flera om- och
tillbyggnader har gjorts under de senaste åren för att anpassa lokalerna till goda
lärmiljöer för eleverna.
2.11 Organisation av elevhälsan
Skolenheternas elevhälsoteam (EHT) arbetar för att främja hälsa och skapa en god
lärandemiljö för varje elev utifrån deras förutsättningar. I EHT ingår två rektorer,
två specialpedagoger, en skolsköterska, en kurator, en skolpsykolog och en
elevhälsopedagog. EHT arbetar mot båda skolenheterna efter de behov som
uppstår.
Utifrån den Centrala elevhälsan finns andra resurser att tillgå, likaså personal från
BUP och Socialtjänsten. EHT träffas två timmar varannan vecka. Se vår barn- och
elevhälsoplan (www.lerum.se/knappekulla)
2.12 Arbetet med särskilt stöd
De flesta elevhälsoärenden handläggs normalt inom elevgruppen i samarbete med
förskollärare, fritidspedagoger, lärare och specialpedagoger/resurs.

Om det framkommer att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska detta anmälas till rektor.

Mentorn gör en anmälan på blankett: Anmälan av elevs behov av särskilt
stöd. Denna blankett finns på Intranätet/Support och
service/Knappekulla/Blanketter. Blanketten lämnas till rektor och
specialpedagog.

Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin skolsituation.
7

Samråd sker med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han/hon ges
sådant stöd.

Åtgärdsprogram upprättas om extra åtgärder sätts in. Berörd pedagog
upprättar detta i samråd med elev och vårdnadshavare.
2.14 Inflytande och samråd
2.14.1 Skolenhet 1 och Skolenhet 2
Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöten (2g/år) där de blir delaktiga och har
viss möjlighet att påverka innehållet i verksamheten.
Två gånger per termin bjuder rektor på skolenheterna in vårdnadshavare till
enhetsråd. Enhetsrådet tar upp för skolan övergripande frågor och delar sig när det
gäller specifika frågor för de olika skolenheterna. Inbjudan och dokumentation
från mötena anslås på Knappekullaskolans hemsida samt skickas via mail till
mötesdeltagarna. Även intresserade vårdnadshavare är välkomna att delta vid
enhetsråden. Syftet med enhetsrådet är att öka möjligheten till inflytande och
delaktighet i hur verksamheten på de olika skolenheterna utformas. Vid
Skolforum bjuder tjänstemän och politiker in vårdnadshavare för att föra dialog
kring aktuella skolfrågor.
Elevråd finns för båda skolenheterna. Det leds av två pedagoger från de båda
skolenheterna. Möten sker gemensamt.
Ett av skolans mål är att "öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande". Detta sker
kontinuerligt i den dagliga undervisningen, i klassråd och i elevråd. Vi har startat
en kompetensutveckling för all personal i entreprenöriellt lärande för att utveckla
undervisningen och i högre grad öka elevernas delaktighet och inflytande, enl. Lgr
11.
2.15 Trygghet och studiero
2.15.1 Skolenhet 1 och Skolenhet 2
För att alla ska trivas på Knappekullaskolans skolenheter uppträder vi vänligt och
trevligt och behandlar andra som man själv vill bli behandlad.
Ordningsregler är framtagna efter diskussion i klassråd, elevråd och
arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare har delgivits ordningsreglerna via enhetsrådet.
Vårdnadshavare kontaktas via sms, telefon eller e-post om inte ordningsreglerna
följs. Uppföljning av reglerna sker vid varje läsår eller efter behov.
2.16 Åtgärder mot kränkande behandling – skolenhet 1 och 2
Relationer mellan vuxna och barn är mycket goda. Förekomsten av kränkningar är
låg. Trygghetsgruppen är ett välfungerande team som har regelbundna träffar. De
arbetar både förebyggande och aktivt om det uppstår kränkningar. Vuxna styr
grupperingar och placeringar. Vi har vuxna ute under rasterna som alltid bär väst i
färg. Det är viktigt med förebyggande arbete och kontinuitet, tydliga strukturer
8
och närvarande vuxna. Eleverna på skolenheterna tar ett stort ansvar för sin
studiemiljö och lever väl upp till det som står i skolenheternas ordningsregler.
Skolan har en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" se
www.lerum.se/knappekulla. Den följs upp och utvärderas kontinuerligt och en ny
plan för varje verksamhet upprättas årligen.
2.17 Undervisning i modersmål – skolenhet 1 och 2
Så fort vi får kännedom om att ett barn med utländsk bakgrund kommer till oss,
ser vi till att de får möjlighet att ansöka om modersmålsundervisning.
Undervisning i svenska som andraspråk kan anordnas med behörig lärare i skolan.
Rektor beslutar. Samverkan sker mellan mentorerna och modersmålslärarna i
form av överlämning av information om elevernas utveckling och lärande i
språket. Informationen kan användas vid utvecklingssamtalet.
Nio språk - bosniska, dari, engelska, kurdiska, persiska, polska, ryska, spanska
och thailändska finns representerade på skolan. 22 elever får undervisning i
modersmål. Undervisningen sker både under och efter skoltid, individuellt och i
grupper.
2.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner–
skolenhet 1 och 2
De nationella målen beskrivs i IUP-verktyget Unikum och tas upp på
utvecklingssamtalet en gång per termin. Lärarna kommunicerar målen
regelbundet med eleverna. Kursplanerna är kopplade till elevernas digitala IUPverktyg - Unikum och där markerar lärarna om eleverna har förväntade kunskaper
i de olika ämnena. Det förs dialog kring elevernas kunskapsutveckling som följs
upp genom den individuella utvecklingsplanen, IUP. Där samtalas det också om
den sociala utvecklingen. IUP-arbetet tas upp på lärarkonferenser och på APT om
hur och vad som skrivs. Skolans skolutvecklingsgrupp driver frågor kring detta
arbete.
3 Resultat
Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från
skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans
personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och
åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet.
I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen,
den ”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som
pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår.
I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av
undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett
särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik)
och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet ”Språket
lyfter”.
9
Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller
förväntade resultat för den aktuella årskursen.
Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s
(Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett
index på en 100-gradig skala.
NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter
hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten.
NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden
beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än
resultaten inom övriga områden.
3.1 Kunskapsresultat
3.1.1 Skolenhet 1
Enhet: Knappekulla 1
Elevantal Totalt
Flickor
Pojkar
Årksurs 2
57
28
29
Årskurs 3
Årskurs 5
Kunskapsresultat till huvudmannen
Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter
Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer)
Skriv i procent avrundat till heltal
Totalt
Flickor
Pojkar
2014
93
96
90
89
85
93
3.1.2 Skolenhet 2
Enhet: Knappekulla 2
Elevantal Totalt
Flickor
Pojkar
Årksurs 2
Årskurs 3
66
32
34
Årskurs 5
53
22
31
Kunskapsresultat till huvudmannen
Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen
Andel elever som når målen i svenska
Andel elever som når målen i matematik
Årskurs 5 Andel elever som når målen i:
Svenska
Matematik
Engelska
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
NO
SO
Slöjd
Teknik
Alla ämnen
Skriv i procent avrundat till heltal
Totalt
Flickor
Pojkar
2014
94
94
94
97
100
94
96
94
97
89
94
89
98
100
94
98
94
96
98
94
81
91
91
96
100
100
96
100
96
96
100
96
86
87
97
84
97
100
94
97
94
97
97
94
77
10
3.2. Enkätresultat
3.2.1 Skolenhet 1 – GR-enkäten
Enhet: Knappekulla 1
GR-enkäten
Åk 2
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
2014
Totalt
Flickor
Pojkar
83
81
93
90
88
88
73
69
89
88
92
90
86
88
86
97
88
76
90
93
85
3.2.2 Skolenhet 2 – GR-enkäten
Enhet: Knappekulla 2
GR-enkäten
Åk 5
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
2014
Totalt
Flickor
Pojkar
69
74
66
94
97
92
91
98
87
74
78
72
95
97
94
92
95
90
70 Inget värde Inget värde
3.6 Synpunkter och klagomål – Skolenhet 1 och 2
Vi upplever att vi har få klagomål. Inkomna klagomål har handlat om städning
och skolmat. Vi svarar på alla inkomna klagomål i normala fall inom 12 timmar.
4 Strategisk del
4.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års
strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport
Under detta läsår fortsatte skolenheterna att arbeta med att utveckla
organisationen och arbetslagen till en mer flexibel arbetsorganisation. Vi arbetade
med flexibla elevgrupperingar. Vi hade kompetensutveckling i entreprenöriellt
lärande, formativ bedömning och IKT för att undervisningen skulle utvecklas och
förbättras ytterligare. Arbete med att individanpassa inlärningssätt och
kunskapsnivåer kommer att fortgå. Utveckling av elevernas delaktighet i sitt
lärande kommer att ha ett fortsatt fokus Lärande besök
Under läsåret besökte förstelärarna flera av pedagogerna. Syftet med besöken var
att alla skulle få chansen att berätta om och visa sitt arbete. Det blev ett tillfälle att
få sätta ord på sina tankar och att få möjlighet till reflektion över sitt eget
handlande och kunnande. Syftet är också att få möjlighet att, tillsammans med
någon annan, få syn på det som kan vara svårt att vara medveten om själv.
Det som fungerar lyftes och det fördes dialog över vidare utveckling. Pedagogerna
kunde säga till om det är något speciellt de vill ta upp tillsammans med
förstelärarna, eller om de ville att de tillsammans tittar på helheten; både
11
undervisningens innehåll och genomförande. Efter besöket satt pedagogen och
försteläraren ner och pratade om och reflekterade över lektionen.
Besök har även gjorts i arbetslag för diskussion och handledning.
Reflektion över lärande
Under läsåret fick varje pedagog i uppgift att enskilt reflektera och dokumentera
sin del i elevernas lärande. De fick följande stödfrågor att tänka på:
- Berätta om det viktigaste i din roll som pedagog.
- Vad är din syn på hur man lär?
- Reflektera över vad du lägger mest tid på då du arbetar med dina elever?
- Skulle du vilja ändra något i ditt sätt att arbeta och i så fall vad?
- Ge exempel på något som du är nöjd med/stolt över i din roll som pedagog.
Vårt syfte med uppgiften var att kartlägga pedagogernas syn på lärande. Resultatet
kommer att användas som ett underlag i vårt fortsatta arbete. Dels för att förstå
var vi står nu och vad vi ska bygga vidare på. Det som kom fram har redovisats på
ett APT. Arbetet med detta kommer att fortsätta under det här läsåret.
Formativ bedömning
Under studiedagar, APT och lärarkonferenser har vi haft föreläsningar och
övningar med bl. a boken Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken av
Dylan William som utgångspunkt. Detta arbete kommer att fortsätta under 201415.
Pedagogerna har arbetat med och kommer att arbeta med de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning:
- klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg
- åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter
- ge feedback som för lärandet framåt
- aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra
-samt att äga sitt eget lärande
Vi återkommer hela tiden till strategierna i olika situationer så att det blir ett
helhetstänk och inte bara något som används då och då.
4.2 Strategier för 2014
Skolenheterna kommer att fortsätta även detta läsår arbetet med att utveckla
organisationen och arbetslagen till en mer flexibel arbetsorganisation där
samarbetsytorna ökar för att ge bättre förutsättningar för lärande. Detta innebär ett
ökat elevorienterat arbetssätt där lärarna finns runt eleverna hela dagen.
I det fortsatta långsiktiga arbetet med att förbättra och utveckla undervisningen
kommer vi att organisera för mindre arbetslag så att vi får ett bättre fokus på
planering av undervisningen dvs. arbetslagen är organiserade årskursvis.
12
Vi fortsätter att arbeta med flexibla grupperingar där vi släpper klassbegreppet.
Även detta året kommer personalen att kompetensutvecklas i entreprenöriellt
lärande, formativ bedömning och IKT för att undervisningen ska utvecklas och
förbättras ytterligare. Arbete med att individanpassa inlärningssätt och
kunskapsnivåer kommer att fortgå. Utveckling av elevernas delaktighet i sitt
lärande kommer att ha ett fortsatt fokus. Svenska och matematik kommer särskilt
att uppmärksammas. Skolans prioriterade mål syftar till ökad måluppfyllelse i
samtliga ämnen. Läsning och läsförståelse är ett mycket viktigt område som vi
kommer att fokusera under det närmaste året. Matematikundervisningen behöver
utvecklas därför kommer vi att genomgå en kompetensutveckling för lärarna
genom Matematiklyftet. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att förbättras
genom en kartläggning av skolan som genomförs av Göteborgs universitet. Ur
rapporten kommer ett förbättringsområde att väljas ut som rektorerna kommer att
Aktionsforska på. Samarbetet mellan fritidshemmen behöver utvecklas så att vi i
högre grad tar tillvara allas kompetenser. Här kan också eleverna bidra t. ex kan
äldre elever leda och utveckla olika aktiviteter med de yngre barnen.
Följande prioriterade mål kommer vi att arbeta med under 2014-15:
FÖR ATT NÅ HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE PÅ
KNAPPEKULLASKOLANS SKOLENHETER ARBETAR VI
SYSTEMATISKT MED ATT UTVECKLA OCH FÖRBÄTTRA
UNDERVISNINGEN UTIFRÅN DE PRIORITERADE MÅLEN
Mål
2014-15
• Formativ
bedömning
• Delaktighet
I varje didaktisk
situation ska
lärarna ställa sig
frågan –
Hur blir våra elever
mer:
• Delaktiga
• Innovativa
• Autonoma
• Entreprenöriellt
lärande
• IKT
Lärarna ska också
ställa sig frågan –
Är undervisningen
anpassad för både
pojkar och flickor?
Eleverna kom mer att bli delaktiga i sitt eget lärande med hjälp av entreprenöriellt
lärande och IKT. I arbetslagen arbetar lärarna med de prioriterade målen
systematiskt under läsåret. För att ta reda om det planerade arbetet leder mot
målen ska delårsrapporter lämnas in. På så vis blir det även lättare att
sammanställa utvärderingen vid årets slut och att kunna korrigera under resans
13
gång. För att uppnå ännu högre måluppfyllelse vill vi att den enskilde läraren
alltid ska fråga sig hur eleverna blir delaktiga, innovativa och autonoma samt om
undervisningen är anpassad för både flickor och pojkar (se bild ovan).
Två förstelärare arbetar tillsammans med rektorerna, samordnargruppen och
arbetslagen i det lokala skolutvecklingsarbetet. Förstelärarna och rektorerna blir
ansvariga att driva utvecklingsprocessen, att hålla fokus på de prioriterade målen
och att följa upp arbetet. Förstelärarna ska främst stärka pedagogerna med att
utveckla undervisningen i klassrummen för att förbättra elevernas lärande vilket
kommer att ske i arbetslagen, under kompetensutvecklingsdagar och med
individuell handledning.
Utgångspunkt för arbetet:
Pedagogisk bas
Formativ bedömning
Ämnets syfte; kärnan i
ämnet, och kvalitativa
aspekter inom kunskapsområdet måste först
identifieras innan
bedömning äger rum.
Entreprenöriella förmågor
Helhet och sammanhang
 Motivation

Delaktighet

Självständighet

Innovation
Stimulera fantasin

Ställa öppna frågor

Ställa utmanande frågor

Låta eleverna vara med i lärprocessen

Låta lärandet ta tid
14