Knappekullaskolan
Systematiskt kvalitetsarbete - gällande
läsår 2012/13 för Skolenhet 1 F-1, åk 2, fritidshemmet och
grundsärskolan och Skolenhet 2 åk 3, fritidshemmet, åk 4 och
åk 5.
2013-12-10
Innehållsförteckning
1. Allmän del
Knappekullaskolan
Knappekullaskolans skolenheter och
ledningsstruktur
Verksamhetsidé och värdegrund
Knappekullaskolans förbättringshistoria
Knappekullaskolans infrastruktur
Organisation av det systematiska kvalitetsarbetet
Elevhälsans organisation
Arbetet med särskilt stöd
Lokaler, utrustning och skolbibliotek
Inflytande och samråd
Trygghet och studiero
Åtgärder mot kränkande behandling
Undervisning i modersmål
Utvecklingssamtal och IUP
2
2
2. Resultat och pågående utvecklingsarbete
8
3. Strategisk del
11
4. Bilaga - Verksamhetsplan fritidshem
14
3
3
5
5
5
6
6
6
7
7
7
8
8
1
1. ALLMÄN DEL
Knappekullaskolan
Knappekullaskolan består av två skolenheter där alla elever är allas ansvar och där
alla elever ska få det de behöver för att lära och utvecklas. Det är skolenheter som
arbetar med kunskap, trygghet, trivsel och samverkan.
Tillsammans lyfter vi fram allas unika förmågor genom att verka för att det finns
utrymme för Inspiration, Lust, Gemenskap, Engagemang och Nyfikenhet.
Lust
Inspiration
Engagemang
Gemenskap
Nyfikenhet
Knappekullaskolan innehåller grundskola, grundsärskola samt fritidshem och är
uppdelad på två skolenheter. I Knappekullaenheten ingår även två förskolor med
en förskolechef som ansvarig.
2
Rektorer på Knappekullaskolan
Lena Emanuelsson Kn skolenhet 1
Leif Hartsner - Kn
skolenhet 2
Grundsärskola
Samverkansgrupp
Fritidshem
Åk 3
Fritidshem
F-1
Fritidshem
Knappen och Kullen
Åk 4
åk 2
Fritidshem
Åk 5
Knappekullaskolans skolenheter och ledningsstruktur
Skolan är indelad i två skolenheter:
Skolenhet 1 bestående av F-1, åk 2, grundsärskolan och fritidshem.
Skolenhet 2 bestående av åk 3, åk 4, åk 5 och fritidshem.
Ledningen av skolan sköts av två rektorer.
Varje rektor har ansvar för arbetslag i de olika verksamhetsformerna och med
specifikt ansvar för elever och personal.
Verksamhetsidé och värdegrund
Genom samverkan ska vi finna svaren på hur skolan kan bli bättre på att få
eleverna att växa även kunskapsmässigt.
Med ett livslångt lärande som mål och en tydlig värdegrund driver vi ett
systematiskt kvalitetsarbete. Vi strävar efter att vara den bästa skolan som
vårdnadshavare kan välja för sina barn.
Vi arbetar aktivt för att skapa trygghet och trivsel genom att lära eleverna att
verka tillsammans i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Genom detta utvecklas elevernas sociala kompetens och de lär sig ta hänsyn till
och hjälpa varandra. All pedagogisk personal ingår i elevorienterade arbetslag
med ett tydligt ansvar för utbildning och undervisning för en avgränsad elevgrupp.
Alla arbetslag arbetar med entreprenöriellt lärande.
3
Knappekullaskolan är organiserad i fem arbetslag: åk F-1 Knappen, åk F-1
Kullen, åk 2-3 Pomona, åk 4-5 och grundsärskola åk 1-5.
Det elevorienterade
arbetslagets uppdrag - hela
dagen - på Knappekullaskolan
2012-13
Löser problem som
uppstår genom
kommunikation och
dialog
Har god förmåga att arbeta utifrån ett målstyrt
arbetssätt och med fokus på den pedagogiska
processen
Har ett engagerat ledarskap –
samarbete, rak kommunikation
och flexibilitet
Vidtar åtgärder för elever
med särskilda behov
Måluppfyllelse
Kunskaper
Normer & Värden
Arbetslagets
uppdrag
Elevhälsa
Tar till sig ny forskning
och ser nya
utvecklingsmöjligheter
Arbetet i arbetslaget ska präglas av:
Tar det yttersta ansvaret för
eleverna och verkställer det
pedagogiska arbetet
kring eleverna
• arbetsglädje
• respekt
• öppenhet
• samarbete
• förtroende
•
Känner till
aktuella
åtgärdsprogram
Förskoleklassverksamheten är organiserad i fem förskoleklasser. Förskoleklassen
stimulerar elevernas utveckling och lärande, och förbereder dem för fortsatt
utbildning. Vi vill stärka elevernas självtillit då det är en grund för att må bra och
utvecklas i ett livsperspektiv. Detta sker genom att de i sitt initiativtagande lyckas
i sitt lärande.
I förskoleklasserna arbetar vi tematiskt och berör många ämnesområden. Vi vill
att eleverna ska känna lust i sitt lärande. I lekens form arbetar vi med språklig
medvetenhet samt elevernas logiska tänkande. Varje förskoleklass har nära
samverkan med en åk 1 kring samlingar, temaarbeten, lek, kunskapsinhämtande
och utflykter både på såväl grupp- som på individnivå.
Till arbetslagen F-1 och 2-3 är fritidshem knutna. Fritidshemmen arbetar för att ge
eleverna en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen, delaktighet och inflytande.
Genom att eleverna deltar aktivt i fritidshemmets utformning främjar vi deras
förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Vårt arbetssätt
utvecklar elevernas förhållningssätt som främjar entreprenörskap där elevernas
kreativitet och problemlösning står i fokus.
På Knappekulla är grundsärskolan integrerad i övrig verksamhet. Grundsärskolan
omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden. Inom grundsärskolan finns
4
en särskild inriktning som benämns träningsskola och är avsedd för elever som
behöver läsa färre ämnen i så kallade ämnesområden.
På Knappekullaskolans skolenhet 1 finns 214 elever och på skolenhet 2 finns det
158 elever. På skolan finns även en fritidsklubb som bedrivs av Kreativ fritid
(privat aktör), dit 4:or och 5:or kan gå efter skoltid.
Knappekullaskolans förbättringshistoria
Under de senaste åren har vi arbetat med att förbättra och utveckla undervisningen
mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Ett av våra prioriterade mål är att
utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande. Även IKT har varit ett
utvecklingsområde genom att utveckla personalens kompetens för att de ska
kunna guida eleverna. Både plan och strategier har tagits fram där arbetslagen har
arbetat mot målen. Knappekullaskolan har under många år varit en
arbetslagsorienterad skola där med inslag av planorientering. Detta utvecklats
under året genom att mer tid har avsatts för arbetslagets arbete och även en
genomarbetad plan för arbetet i arbetslaget har arbetats fram.
Knappekullaskolans infrastruktur
Skolan består av olika gruppsammansättningar:
Rektorsteam – ledning, beslutsfattning
Samordnargrupp – leder arbetslagen och utgör en länk mellan chef och
medarbetare
Arbetslag – tar huvudansvaret för arbetslagets elever och verkställer det
pedagogiska arbetet utifrån styrdokumenten.
Kategorier – lärare, fritidspedagoger, förskollärare, elevassistenter och
specialpedagoger.
Elevhälsan
Trygghetsgrupp – arbetar förebyggande samt arbetar operativt vid
konfliktsituationer.
Behovsanpassade grupper – schemagrupp, planeringsgrupp,
Organisation av det systematiska kvalitetsarbetet
Diskussionerna sker i rektorsteamet, samordnargruppen, arbetslagsmöten och
medarbetarsamtal.
Analyserna kring arbetet sker i arbetslagen och i rektorsteamet.
Rutiner kring detta är ett utvecklingsarbete. Hittills har det skett på studiedagar i
slutet av läsåret. De nya rutinerna kommer systematiskt och kontinuerligt följas
upp efter en given plan som kommer att läggas in i kalendariet.
När det gäller beslut på rektorsnivå föregås de av dialog och delaktighet hos
personal. Beslut fattas även på arbetslags- och individnivå där delegation finns.
Ansvar, självständighet, samarbetsförmåga, analytisk förmåga, initiativförmåga
och resultatinriktning mot de uppsatta målen är viktiga egenskaper för
Knappekullaskolans skolenheters utveckling.
5
Elevhälsans organisation
Skolenheternas elevhälsoteam (EHT) arbetar för att främja hälsa och skapa en god
lärandemiljö för varje elev utifrån deras förutsättningar. I EHT ingår två rektorer,
två specialpedagoger, en skolsköterska, en kurator, en skolpsykolog och en
elevhälsopedagog. Utifrån den Centrala elevhälsan finns andra resurser att tillgå,
likaså personal från BUP och Socialtjänsten. EHT träffas två timmar varannan
vecka. Se vår barn- och elevhälsoplan (www.lerum.se/knappekulla)
Arbetet med särskilt stöd
De flesta elevhälsoärenden handläggs normalt inom elevgruppen i samarbete med
förskollärare, fritidspedagoger, lärare och specialpedagoger/resurs.
Om det framkommer att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska detta anmälas till rektor.
Mentorn gör en anmälan på blankett: Anmälan av elevs behov av särskilt
stöd. Denna blankett finns på Intranätet/Support och
service/Knappekulla/Blanketter. Blanketten lämnas till rektor och
specialpedagog.
Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin skolsituation.
Samråd sker med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han/hon ges
sådant stöd.
Åtgärdsprogram upprättas om extra åtgärder sätts in. Berörd pedagog
upprättar detta i samråd med elev och vårdnadshavare.
Lokaler, utrustning och skolbibliotek
Skolan har ett skolbibliotek och en skolbibliotekarie på deltid.
Vi har tillgång till teknisk utrustning i form av datorer, iPads, activeboards och
datakanoner. All personal har en egen bärbar dator.
Åk 4-5 ingår i "1-1 satsningen" vilket innebär att eleverna har en egen iPad.
Det är hela tiden en pågående process att investera i ny teknik och programvara.
Skolan består av en huvudbyggnad och en mindre byggnad. De två olika
skolenheterna förfogar över klart avgränsade delar av lokalerna men slöjd, idrott
och matsal delas mellan skolenheterna.
6
Flera om- och tillbyggnader har gjorts under de senaste åren för att anpassa
lokalerna till goda lärmiljöer för eleverna och för att skapa nya förskoleplatser när
det uppstått platsbrist inom förskoleverksamheten.
Inflytande och samråd
Föräldrainflytande sker på olika sätt genom föräldramöten (2g/år) där
vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka innehållet. Vid enhetsråd på
Knappekullaskolan, med representanter för personal och vårdnadshavare. Även
intresserade vårdnadshavare är välkomna att delta vid enhetsråden. Syftet med
enhetsrådet är att öka möjligheten till inflytande och delaktighet i hur
verksamheten utformas. Vid Skolforum bjuder tjänstemän och politiker in
vårdnadshavare för att föra dialog kring aktuella skolfrågor.
Ett av skolans mål är att "öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande". Detta sker
kontinuerligt i den dagliga undervisningen, i klassråd och i elevråd. Vi har startat
en kompetensutveckling för all personal i entreprenöriellt lärande för att utveckla
undervisningen och i högre grad öka elevernas delaktighet och inflytande, enl. Lgr
11.
Trygghet och studiero
För att alla ska trivas på Knappekullaskolans skolenheter uppträder vi vänligt och
trevligt och behandlar andra som man själv vill bli behandlad.
Ordningsregler är framtagna efter diskussion i klassråd, elevråd och
arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare har delgivits ordningsreglerna via enhetsrådet.
Vårdnadshavare kontaktas via sms, telefon eller e-post om inte ordningsreglerna
följs. Uppföljning av reglerna sker vid varje läsår eller efter behov.
Åtgärder mot kränkande behandling
Relationer mellan vuxna och barn är mycket goda. Förekomsten av kränkningar är
låg. Trygghetsgruppen är ett välfungerande team som har regelbundna träffar. De
arbetar både förebyggande och aktivt om det uppstår kränkningar. Vuxna styr
grupperingar och placeringar. Vi har vuxna ute under rasterna som alltid bär väst i
färg. Det är viktigt med förebyggande arbetet och kontinuitet, tydliga strukturer
och närvarande vuxna. Eleverna på skolenheterna tar ett stort ansvar för sin
studiemiljö och lever väl upp till det som står i skolenheternas ordningsregler.
Skolan har en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" se
www.lerum.se/knappekulla. Den följs upp och utvärderas kontinuerligt och en ny
plan upprättas årligen.
Undervisning i modersmål
Så fort vi får kännedom om att ett barn med utländsk bakgrund kommer till oss,
ser vi till att de får möjlighet att ansöka om modersmålsundervisning.
Undervisning i svenska som andraspråk kan anordnas med behörig lärare i skolan.
Rektor beslutar. Samverkan sker mellan mentorerna och modersmålslärarna i
form av överlämning av information om elevernas utveckling och lärande i
språket. Informationen kan användas vid utvecklingssamtalet.
7
Nio språk - bosniska, dari, engelska, kurdiska, persiska, polska, ryska, spanska
och thailändska finns representerade på skolan. 22 elever får undervisning i
modersmål. Undervisningen sker både under och efter skoltid, individuellt och i
grupper.
Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner
De nationella målen beskrivs i IUP-verktyget Unikum och tas upp på
utvecklingssamtalet en gång per termin. Lgr 11 och den nya Skollagen presenteras
på föräldramöten och i enhetsråd. Lärarna kommunicerar målen regelbundet med
eleverna.
Kursplanerna är kopplade till elevernas digitala IUP-verktyg - Unikum och där
markerar lärarna om eleverna har förväntade kunskaper i de olika ämnena. Det
förs dialog kring elevernas kunskapsutveckling som följs upp genom den
individuella utvecklingsplanen, IUP. Där samtalas det också om den sociala
utvecklingen. IUP-arbetet tas upp på lärarkonferenser och på APT om hur och vad
som skrivs. Skolans skolutvecklingsgrupp driver frågor kring detta arbete.
2. Resultat och pågående utvecklingsarbete
Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från
skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans
personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och
åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet.
I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen,
den ”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som
pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår.
I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av
undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett
särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik)
och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet ”Språket
lyfter”.
Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller
förväntade resultat för den aktuella årskursen.
Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s
(Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett
index på en 100-gradig skala.
NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter
hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten.
NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden
beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än
resultaten inom övriga områden.
8
Kunskapsresultat:
Totalt
Flickor
Pojkar
95
93
97
98
97
100
98
94
100
100
100
100
98
94
100
Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter
Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer)
Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen
Andel elever som når målen i svenska
Andel elever som når målen i matematik
Årskurs 5 Andel elever som når målen i:
Svenska
Matematik
Engelska
GR-enkäten
Åk 2
Åk 5
91
91
91
96
93
100
Totalt
Flickor
Pojkar
74
75
96
95
89
87
68
65
93
93
92
88
85
84
66
68
97
100
81
83
71
70
93
94
97
99
85
86
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
87
90
83
72
98
91
70
93
95
85
63
94
80
73
92
95
83
Dessa mål har vi arbetat efter under året
Mål
Var är
vi?
• Delaktighet
2012-13
• Entreprenöriellt
lärande
• IKT
Hur
blev
det?
Vägen till
framgång
Vart
ska vi?
Hur
gör vi?
Delaktighet
Arbetslagen har tagit sig an detta mål på olika sätt. T.ex. uttrycker ett AL att de
uppmuntrar elevernas inflytande i meningsfulla situationer.
Dokumentationen är ett viktigt verktyg i att synliggöra elevernas
lärandeprocesser. Elevernas tankar tas på allvar. Eleverna behöver göras
medvetna och lärare vara tydligare när elever kan vara delaktiga och vad de kan
ha inflytande över. Det är viktigt att eleverna får kännedom om målen inför varje
9
arbete. Eleverna får sedan möjlighet att välja väg till målet t.ex. hitta information
på olika sätt.
Entreprenöriellt lärande
Ett arbetslag har arbetat efter ett årshjul där de följt årstiderna och planerat in
olika teman och projekt. Där har medvetet tränats de olika förmågorna ”big five”.
Under förskoleklasstid har eleverna möjlighet att utveckla sin kreativa sida.
Många elever har varit inspiratörer i olika aktiviteter och på så sätt fått med sig
andra elever. Lärarna har uppmuntrat eleverna till utveckling av entreprenöriellt
lärande då lärana sett tydliga fördelar med detta sätt att arbeta. Goda exempel på
detta är när eleverna insiperade de andra till att göra ”Minimellos” och när
eleverna gjorde en egen kärleksfilm eller startade en restaurang. Andra exempel är
projektarbete där vi kan se att eleverna använder sig av olika förmågor t.ex.
anordnar tillsammansdagar för hela skolan där eleverna planerar olika aktiviteter.
IKT
Alla elever i förskoleklass har använt word och har därmed tränat på att logga in,
enkelt redigera en text och infoga bilder. De flesta har fotograferat och det har
gjorts film där eleverna varit med och ljudsatt.
Ett annat arbetslag har arbetat med iPads, datorer, kamera och activeboard. I åk 23 har alla gjort wordle.
De digitala verktygen används när eleverna skriver korta saker, ser på strömmade
filmer och söker fakta. Det har varit en positiv utveckling för åk 4 med ”en till en”
projektet.
Grundsärskolan
Delaktighet
Elevernas ansvarstagande och själtillit ökas genom att eleverna får uppgifter som
de får utföra eller ansvara för själva. Detta kan vara att gå till och från taxin,
hämta mat, gå in efter rast själva.
Entreprenöriellt lärande
I undervisningen får eleverna träna på att omsätta idéer till handling. De har bl.a.
från sin nivå planerat fest för klassen, deltagit i planering för redovisning av tema
och planerat ett flertal hemkunskapslektioner
IKT
Alla elever tycker att arbetet med IKT är roligt och lustfyllt. Det ger glädje i
arbetet vilket motiverar eleverna i ett fortsatt lärande. Eleverna har utvecklat sin
förmåga att hantera de digitala verktygen efter att ha arbetat frekvent med IKT
under året. Eleverna har fått pröva på ett varierat arbetssätt. De digitala verktygen
är viktiga som stöd för elevernas kommunikation med sin omgivning.
Eleverna har också fått information och förberedelse för framtida aktiviteter och
stöd att berätta om saker som har inträffat genom digitala verktyg t.ex.
bookcreator. Fotoutskrifter används varje dag. Eleverna har utveckla sin läs- och
skrivförmåga genom att använda symwriter och andra skrivprogram.
Genom användning av IKT har eleverna fått en ökad självständighet och valfrihet.
10
3. Strategisk del:
Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen
Skolenheterna fortsätter även detta läsår att arbetet med att utveckla
organisationen och arbetslagen till en mer flexibel arbetsorganisation där
samarbetsytorna ökar för att ge bättre förutsättningar för lärande. Detta innebär ett
ökat elevorienterat arbetssätt där lärarna finns runt eleverna hela dagen.
Vi fortsätter att arbeta med flexibla grupperingar där vi släpper klassbegreppet.
Även detta året kommer personalen att kompetensutvecklas i entreprenöriellt
lärande, formativ bedömning och IKT för att undervisningen ska utvecklas och
förbättras ytterligare. Arbete med att individanpassa inlärningssätt och
kunskapsnivåer kommer att fortgå. Utveckling av elevernas delaktighet i sitt
lärande kommer att ha ett fortsatt fokus.
I analysen av våra resultat har vi 2013-14 fastställt följande prioriterade mål
FÖR ATT NÅ HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE PÅ
KNAPPEKULLASKOLANS SKOLENHETER ARBETAR VI
SYSTEMATISKT MED ATT UTVECKLA OCH FÖRBÄTTRA
UNDERVISNINGEN UTIFRÅN DE PRIORITERADE MÅLEN
Mål
2013-14
• Formativ
bedömning
• Delaktighet
I varje didaktisk
situation ska
lärarna ställa sig
frågan –
Hur blir våra elever
mer:
• Delaktiga
• Innovativa
• Autonoma
• Entreprenöriellt
lärande
• IKT
Lärarna ska också
ställa sig frågan –
Är undervisningen
anpassad för både
pojkar och flickor?
I arbetslagen arbetar lärarna med de prioriterade målen systematiskt under läsåret.
För att ta reda om det planerade arbetet leder mot målen ska delårsrapporter
lämnas in. På så vis blir det även lättare att sammanställa utvärderingen vid årets
slut och att kunna korrigera under resans gång. För att uppnå ännu högre
måluppfyllelse vill vi att den enskilde läraren alltid ska fråga sig hur eleverna blir
11
delaktiga, innovativa och autonoma samt om undervisningen är anpassad för både
flickor och pojkar (se bild ovan).
Vi har ökat elevtiden i ämnet matematik och ökningen i svenska finns kvar sedan
förra året. Härigenom ökas möjligheten för intensivträning i ämnena. Skolans
prioriterade mål syftar till ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen men framförallt i
svenska där ett lägre resultat uppnåtts. Läsförståelse är ett mycket viktigt område
som vi kommer att fokusera under de närmaste åren. Eleverna kommer att bli
delaktiga i sitt eget lärande med hjälp av entreprenöriellt lärande och IKT.
Två förstelärare är utsedda att tillsammans med rektorerna, samordnargruppen och
arbetslagen leda det lokala skolutvecklingsarbetet. Förstelärarna och rektorerna
blir ansvariga att driva utvecklingsprocessen, att hålla fokus på de prioriterade
målen och att följa upp arbetet. Förstelärarna ska främst jobba med att utveckla
undervisningen i klassrummen för att förbättra elevernas lärande vilket kommer
att ske i arbetslagen, under kompetensutvecklingsdagar och med individuell
handledning.
Kunskapsresultaten
Åk 1. Goda resultat.
Åk 2. Vi kommer att ha en fortsatt satsning på intensivläsning. Under året
kommer vi också att erbjuda intensivträning i matematik.
Åk 3. Resultaten visar en hög nivå. Vi behöver fortsätta att arbeta med flexibla
elevgrupper och med tidiga effektiva insatser.
Åk 4-5. Vi tror att insatserna i de tidiga årskurserna kommer att ge resultat men
även intensivträning i läsning, läsförståelse och skrivning i åk 4 och 5 måste ske.
Ytterligare analys av nationella prov kommer att göras. Mer läsning och
inspiration till litteratur kommer att ske på olika sätt.
Grundsärskolan
Några av eleverna har fått en individuell studieplan där de både läser ämnen och
ämnesområden.
Vi behöver kontinuerligt genomföra genomgångar av elevernas utveckling för att
säkerställa att eleverna följer rätt kursplan.
Nöjdhet, trygghet och trivsel
Delaktighet i elevernas eget lärande måste ökas. Satsningen på entreprenöriellt
lärande, de nya målen och införandet av ”1:e lärare” tror vi kommer att bidra till
ökad måluppfyllelse.
12
När det gäller skolmiljön har vi en pågående dialog med städentreprenören för att
förbättra städning av lokalerna.
Modersmål
Samverkan ska utökas mellan mentorerna och modersmålslärarna så att
modersmålet tas upp i utvecklingssamtalen och ev. i åtgärdsprogram. Skolan
behöver tillvarata den kunskap som modersmålsundervisningen ger för att stärka
den kulturella identiteten
Fritidshemmet (se bil 2)
Vi kommer att systematiskt fortsätta kartlägga fritidshemsverksamheten under
läsåret för att få ett tydligare underlag för förbättringar. Vi har utarbetat en
verksamhetsplan med tydliga mål som är utvärderingsbara.
Förskoleklass
Förskoleklassen är ett utvecklingsområde med tanke på att organisationen har
ändrats så att förskolegrupperna består av åldershomogena grupper. Samarbetet
med grundskolan ska utvecklas så att undervisningen i förskoleklassen kan bli en
brygga till grundskolan för att stimulera elevernas utveckling och lärande och att
förbereda dem för fortsatt utbildning i relation till läroplanens övergripande mål.
Klagomål
Skolgården har fått en rejäl renovering vilket bidragit till en mycket bra skolmiljö.
Städfrekvensen har ökats efter klagomål.
13
Bilaga
Verksamhetsplan för Knappekullaskolans skolenheters fritidshem
Knappekullaskolans fritidshem omfattar elever från förskoleklass, åk 1, 2 , 3 och
grundsärskolan.
På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk
verksamhet under hela skoldagen. Vi sätter fokus på identitetsutveckling, social
kompetens, lek och skapande arbete utifrån en helhetssyn på eleven och elevens
behov.
Vi tar tillvara på elevernas intresse och vi vill skapa en miljö där eleverna känner
glädje och trygghet med både barn och vuxna, där det informella lärandet
dominerar.
Grundsärskolans elever är inkluderade i fritidshemsverksamheten utifrån sina
behov. Vår strävan är att samverkan mellan grundsärskolans elever och övriga
elever skall främjas och uppmuntras dagligen i olika sammanhang. Samtidigt
finns utrymme för att möta individuella behov och därmed erbjuda individuellt
anpassade aktiviteter. Läroplan (Lgr 11) och skollag utgör alltid grunden för vår
verksamhet.
Värdegrund
I Lgr 11 under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag beskrivs de
grundläggande värden som ska genomsyra allt arbete i skolan. Verksamheten ska
utformas utifrån demokratiska värderingar. "Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska
gestalta och förmedla" (Lgr 11, s. 7)
Fritidshemmet arbetar kontinuerligt med värdegrunden genom att aktivt
lyssna och diskutera med eleverna. Vi har ett tillåtande och uppmuntrande
förhållningssätt gentemot varandra.
Demokratiska arbetsformer
I Lgr 11 under rubriken ”Rättigheter och skyldigheter” står det att
"undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda
eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." (Lgr 11, s 8)
På fritidshemmet är eleverna med och påverkar verksamheten på olika sätt
i syfte med att utveckla och använda demokratiska arbetsformer. Eleverna
skall lära sig att ta ansvar för sitt fritidshem, sig själv och sina kamrater.
Genom att eleverna deltar aktivt i fritidshemmets utformning främjar vi
deras förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Vårt
arbetssätt utvecklar elevernas förhållningssätt som främjar entreprenörskap
där elevernas intresse, kreativitet och problemlösning står i fokus.
Miljö och miljöarbete
Enligt Lgr 11 är det skolans mål att varje elev "visa respekt för och omsorg om
såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv"
14
Vi arbetar miljömedvetet i det vardagliga med kompostering, återvinning
och energisparande.
Genom mycket utevistelse främjar vi elevernas hälsa och nära förhållande
till naturen.
På fritidshemmet har vi kontinuerlig kontakt med hemmet. Vi vill skapa
goda föräldrarelationer för att skapa ett gott samarbete kring eleven.
Fritidshemmet är uppdelat i följande avdelningar
Verandan – årskurs 3
Pomona – årskurs 2
Knappen – årskurs F-1
Kullen – årskurs F-1
Grundsärskolan
Eleverna är uppdelade på Verandan, Pomona och Knappen.
Öppning/Ankomst
Fritidshemmet öppnar kl. 06.00 på Verandan. Det är viktigt att eleverna säger
”hej” till ansvarig pedagog vid ankomst. Vid utebliven ankomst kontaktar vi
skyndsamt vårdnadshavare för att kontrollera frånvaron.
Morgonomsorg sker på en av skolans fyra avdelningar. Cirka klockan 7.15 går
eleverna till respektive avdelning och sen vidare till frukost. Frukost sker i fyra
omgångar med respektive avdelning och pedagog. 7.30, 7.45, 7.55 och 8.00. Detta
för att få en lugn och behaglig start på dagen.
Efter frukosten går skoleleverna och förskoleklasseleverna ut eller till sina
klassrum. Skoldagen börjar 8.15 och förskoleklassen börjar 8.30
Morgonomsorgen för grundsärskolans elever ges i grundsärskolans lokaler.
Eleverna äter frukost ca 7.45. Skoldagen börjar 8.15.
Fritidstid efter skoldagen
Klockan 12.00 börjar fritidstiden för förskoleklasseleverna.
Efter skoldagens slut tar fritidsverksamheten vid, med planerade aktiviteter och
med leken i fokus.
Eleverna har möjlighet att själva påverka sina fritidsaktiviteter genom samlingar
tillsammans med pedagog, fritidsmöten och förslagstavla. Det är viktigt att
eleverna känner delaktighet, trygghet, trivsel och meningsfullhet i en strukturerad
verksamhet där elevernas intressen får styra mycket av val av innehåll.
Mellanmål
Mellanmålet sker vid fyra olika tidpunkter med respektive avdelning och pedagog
vid bestämda matplatser, allt för att få en lugn och trivsam miljö under måltiden.
Eleverna äter kl. 13.50, 14.10, 14.15 och 14.30.
15
Stängning/Hemgång
Mellan kl. 16.15-16.30 samlar respektive avdelning sina elever för en gemensam
fruktstund för att sedan tillsammans gå över till stängningsavdelningen Verandan
och där vistas de från kl. 16.45 till hemgång.
Avdelningen Pomona kommer kl. 16.30 till Verandan. Det är lika viktigt att
eleverna säger ”hej då” till ansvarig pedagog innan de går hem, så att de blir
avprickade. Vid minsta osäkerhet kontaktar vi vårdnadshavare för att kontrollera
hemgången.
Aktiviteter på Fritidshemmet
Vi utgår från styrdokumenten när vi planerar aktiviteter på fritidshemmet. Enligt
Lgr 11, kap 1 ”Skolans värdegrund och uppdrag”:
"Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och
utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara
inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar
möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och
erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna
sig."
Fysisk aktivitet ute och inne
Fri lek, organiserad lek, utflykter, går till skolskogen och fritidsgympa en gång i
veckan.
Dessa förmågor tränas; motoriska, kreativa och sociala förmågor.
Utgår från: Lgr 11 kap. ”Idrott och hälsa”
"Fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors
välbefinnande."
Skapande
Bild, drama, dans, skapandeaktivitet, skrivande och musik.
Dessa förmågor tränas; kreativitet, självtillit, samarbete och nyfikenhet.
Leken
Fri och organiserad lek, både ute och inne.
Dessa förmågor tränas; sociala, turtagning, kreativitet, fantasi, bearbetning av
upplevelser
Utgår från: Skolverket, kapitel "Fritidshemmet"
"Att leka är centralt för barns och elevers liv, lärande och utveckling. För barn är
leken ett verktyg för att göra världen begriplig."
Identitetsutveckling och social kompetens
Alla aktiviteter tränar eleverna i att ta allsidiga kontakter och att ingå i en social
gemenskap. En bra självkänsla och självkännedom är en förutsättning för att
16
skapa relationer och detta arbetar vi med genom att stötta och hjälpa eleverna i all
verksamhet på fritidshemmet.
Systematiskt kvalitetsarbete
Vi utvärderar vårt arbete utifrån resultat från elevenkät från GR-enkät och Kn enkät som görs på hösten samt i återkommande fritidsråd. I enkäterna synliggörs
och bedöms kvaliteten på vår verksamhet och vi arbetar med att utveckla den.
Personalen utvärderar kontinuerligt verksamheten utifrån styrdokumenten och
skolans prioriterade mål.
17
