Syst 201, Dogmatik, Sebastian Rehnman
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-27
Johanna Dahl
2:5
Frälsningen
1. Definiera termen ’rättfärdiggörelse’.
Rättfärdiggörelse handlar om att komma i en rätt relation med Gud. Luther och Augustinus
resonerar juridiskt (forensiskt) kring rättfärdiggörelsen. Synden och skulden, som kommit att
skilja människan och Gud måste sonas, såsom ett brott måste straffas. Enligt Lutherskt sätt att
tänka blir syndiga människor rättfärdiga inför Gud genom tron på och tillägnelsen av löftena
att Kristus tillfyllestgjort lagen genom lydnad, lidande och uppståndelse i mänsklighetens
ställe.1 Skulden tillfaller alltså Kristus.
Rättfärdiggörelsen har tre tidsaspekter: pånyttfödelsens ögonblick när
1) människan först tar emot Guds nåd (arvskulden avskrivs), 2) en fortgående process
’helgelsen’ i en människas liv (kampen mellan Guds goda verk och den fördärvade
människonaturen som fortsätter att synda) samt 3) i en eskatologisk fullkomning vid den
yttersta domen (synden i människan förintas helt och hon får, genom Kristi verk, stå rättfärdig
inför Gud).
2. Definiera ’pelagianism’, ’semipelagianism’ och ’augustinism’.
’Pelagianism’ är läran som inte tillräknar mänskligheten arvsynd. Av detta följer att
människan har förmåga att, utan Guds Andes verk, kunna välja att vända sig bort från synden,
tro evangelium och leva i en rätt relation till Gud, genom att med hjärtat lyda hans lag.
’Semipelagianism’ är läran som tillräknar den mänskliga viljan ett stort fördärv, från
syndafallet. Den mänskliga viljan förmår att börja omvända sig till Gud på egen hand, men
förmår inte fullborda omvändelsen utan Guds verk i henne.
’Augustinism’ är läran som härleder all synd i människan till arvsyndens fullständiga fördärv
av den mänskliga naturen. Människan är helt inkapabel att medverka med Gud och begär
istället det onda. Guds eviga rådslut innebär dock att han själv har utkora människor och leder
dem till frälsning genom sin Ande och sitt Ord. Guds verk i människor gör dem villiga och
kapabla att svara på Guds verk med kärlek och gärningar, i linje med Guds lag.
3. Förklara hur olika teorier om Kristi verk hänger samman med olika
teorier om människans tillstånd.
Kristi verk handlar om att han levde i enlighet med Guds lag samt utsatte sig för lidande för
människornas skull och i deras ställe. Så kunde Kristus rädda människan från att gå evigt
1
SKB, s. 579.
1
Syst 201, Dogmatik, Sebastian Rehnman
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-27
Johanna Dahl
2:5
förlorad. När det gäller vad frälsningen rent konkret handlar om har människor på olika
platser, i olika tider och under olika omständigheter i Kristi frälsande verk funnit frälsaren
som utifrån livsomständigheterna behövs. Att kontexualisera är för människan ett nödvändigt
sätt att tillägna sig kunskap. Människan kan inte koppla bort sig själv som subjekt för sin egen
kunskapsinhämtning. Å andra sidan riskerar kunskapsobjektet att feltolkas när det fjärmas
från sin ursprungliga kontext.
Deification handlar om att Kristus blev människa genom inkarnationen för att
människan genom Kristus, hans verk, försonas med Gud och blir Gud eller som Gud. Teorin
tar sin grund i den fallna människans natur och lägger vikt vid att människan genom Kristi
verk inlemmas i Kristus och således blir gudomliggjord, delaktig i Guds natur. Föreningen
och försoningen sker genom Gud som i Kristus förenade den mänskliga naturen med sig själv.
Martin Luther förstod Kristi verk som vägen att bli juridiskt rättfärdig i Guds
ögon. Synden och skulden som kommit att skilja människa och Gud måste sonas, såsom brott
måste straffas. Teorin tar sin grund i människans synd och hennes tvivel på att förlåtelsen och
att rättfärdiggörelsen gäller henne. Tron är att tillräkna sig evangeliets löften om att Kristus
har uppfyllt lagen i hennes ställe. Kristus tar straffet för människans syndaskuld och
människan får motta Kristi rättfärdighet och frikännas inför Gud.
Latinamerikansk befrielseteologi har politiska kopplingar och tar utgångspunkt i
fattigas, exploaterade folkgruppers situation. Dess självförståelse hämtas bl a från Israels
befrielse från fångenskapen i Egypten och Jesu engagemang för fattiga människor: att han
kom för att befria människor, både genom sin lära och sitt liv. Frälsningen i befrielseteologin
handlar om att bli befriad från olika typer av fångenskap såsom fattigdom, förtryck m.m.
Denna teologi ha kritiserats för att fjärma frälsningsaspekten alltför långt ifrån sitt ursprung.
Dessa olika teorier lyfter fram olika aspekter av frälsningen och behöver inte
utesluta varandra. I vårt jordiska liv behöver vi lösas från olika bojor men inför Gud behöver
vi endast Kristi frälsning och rättfärdighet, som han enligt bibelns löften skänker oss.
4. Förklara för t ex en konfirmand vad det innebär att vi är frälsta av nåd.
Anta att konfirmanden har grundläggande kännedom om syndafallet, inkarnationen,
korsfästelsen och grunden i Kristi verk enligt Luther: att Gud i Jesus Kristus lät offra sig själv
och då ta på sig skulden för allt ont som människor har gjort och gör, all synd. Då handlar
frågan om frälsning av nåd om mottagandet av nåden och Kristi verk genom tron.
Att vara frälst handlar enkelt uttryckt om att bli räddad från det onda till det
goda, till gemenskap Gud själv. Gud vill rädda människan och ta henne till sig i det som ofta
2
Syst 201, Dogmatik, Sebastian Rehnman
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-27
Johanna Dahl
2:5
kallas hans goda himmel, men ondskan finns inte bara är i världen utan i människan. I Gamla
testamentets lag visar Gud vad det är att handla gott, rättfärdigt och kärleksfullt. Synd är det
när vi tänker, gör och säger det som inte är helt gott, rätt/rättvist och kärleksfullt. Ingen
människa gör, tänker eller säger alltid, utan att på ett falskt sätt försöka ställa sig in, det som
är helt kärleksfullt i relation till Gud, till andra, till oss själva och till skapelsen. Vi bryter mot
Guds vilja och auktoritet när vi [precis som Adam och Eva] inte lyder honom i att göra det
goda, vi syndar, och det ger oss skuld inför honom. Synden och skulden är av ondo just för att
de går den gode Guden emot och gör att vi inte vill leva i gemenskap med Gud, för vårt
samvete och Gud rättvisa rättfärdighet dömer oss. Skulden måste ”betalas” för att relationen
med Gud ska bli rätt/rättfärdig. Men om människan inte kan göra rätt kan vi inte börja lyda
Gud, börja bygga upp relationen med Gud och så ”betala” vår skuld. Guds rättfärdighet och
godhet tål inte att det finns ondska i oss och Gud som är helt rättvis/rättfärdig kan inte mutas.
Vi skulle dö av att möta Gud ansikte mot ansikte och hade vi fått komma in i Guds
gemenskap eller himmel, som vi är, så skulle den inte längre vara god. Någonting måste
hända med oss om vi ska kunna möta Gud, ansikte mot ansikte, utan att dö. Vår synd gör att
vi inte på något sätt kan vara duktiga nog att ta oss in i Guds gemenskap själva.
Nåd innebär att alla människor, för allt ont vi gjort och gör, borde dömas till
döden av Gud, men ändå kan frikännas från vår skuld för att Jesus Kristus, som inte hade
någon egen synd eller skuld, har valt att låta sig dödas i vårt ställe.2 Det finns en möjlighet att
få gemenskap med Gud, att bli hela människor, utan ondska: kärleksfulla, goda, rättvisa. Vi
kan inte prestera det själva men Jesus Kristus erbjuder oss, var och en, att ta alla hinder i
relationen mellan oss och Gud på sig: vår skuld och synd, och dö med dem, så att vi blir
befriade från dödsstraffet.
Tron som ger gemenskap med Gud är inte bara kunskapsmässig tro att Jesus
Kristus har funnits. Tron på Gud, på Kristus, är att den som vill ta emot löftet och gåvan att
Jesus Kristus har dött för honom eller henne, helt gratis, utan att han eller hon har gjort sig
förtjänt av det på något sätt, lovar Gud i bibeln att ta emot, för Kristi skull. 3 Vi får alltså
komma in i gemenskap med Gud alldeles gratis, för att Jesus har betalat skulden åt oss.
Om Jesus Kristus kan eller vill rädda beror inte på någon människas egen
duktighet eller förmåga att göra rätt saker. Ingen kan berömma sig eftersom tron är nåden att
få börja räkna sig som en människa som Kristus har lovat att han gjort rätt för.
2
3
Rom 5:6-10.
Rom 6:23 samt SKB, s. 117
3
