Främja goda levnadsvanor genom åtgärder i livsmiljön(PDF 4,7 MB)

Hur kan den byggda miljön utvecklas för att öka den fysiska aktiviteten hos invånarna
i kommunen? Forskning visar att åtgärder i livsmiljön påverkar människors levnadsvanor och att åtgärder utanför hälsosektorn är mest kostnadseffektiva. Den här
inspirationsskriften vänder sig i första hand till fysiska planerare och hälsoplanerare/
strateger i landets kommuner. Skriften presenterar ett förslag på en planeringsmodell
samt indikatorer, som syftar till att underlätta det lokala planeringsarbetet.
En viktig del i projektet har varit samarbetet med det svenska nätverket Healthy
Cities. Sex av nätverkets kommuner har med stöd av planeringsmodellen redovisat
vilka åtgärder de vidtagit för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet
bland kommuninvånarna. Åtgärderna redovisas under tre planeringsområden: social
miljö, byggd miljö och naturmiljö.
Statens folkhälsoinstitut påbörjade 2006 ett långsiktigt utvecklingsarbete om den byggda
miljöns betydelse för fysisk aktivitet. Bland annat har ett flertal konferenser genomförts
som exempelvis ”Folk mår som vi planerar och bygger” i samverkan med Chalmers
tekniska högskola och en arkitektbyrå. Livsmiljöprojektet är ett samarbete mellan
Statens folkhälsoinstitut och Boverket, Naturvårdsverket, SKL (Sveriges Kommuner
och Landsting) samt SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Främja goda levnadsvanor
genom åtgärder i livsmiljön
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
[email protected]
www.fhi.se
ISBN 978-91-7521-117-6 (pdf)
ISBN 978-91-7521-118-3 (print)
Planera och följ upp fysisk aktivitet
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2013
ISBN 978-91-7521-117-6 (pdf)
ISBN 978-91-7521-118-3 (print)
OMSLAGSFOTO: Sverker berggren/Östersunds kommun
FOTO INLAGA: s. 2 Sverker berggren/Östersunds kommun, s. 6 Glenn Viksten/
Bildarkivet, s. 9 Nettan Oliw/Statens folkhälsoinstitut, s. 10 Hans Helmerson,
Gävlegårdarna, s. 15 Nettan Oliw/Statens folkhälsoinstitut, s. 18 photos.com,
s. 19 Marcus Jonsson, s. 26 Marlen Ljusberg/Statens folkhälsoinstitut,
s. 30 Roger Strandberg/Östersunds kommun.
GRAFISK PRODUKTION och illustration: AB Typoform
TRYCK: Taberg Media Group, 2013
Innehåll
3
Skapa förutsättningar för ett aktivt liv
5
Planera hållbart och hälsofrämjande
11
Samverka över förvaltningsgränserna
25
Följ upp åtgärderna
31
Ett hälsosamt och hållbart samhälle
33
Referenser
2
Skapa förutsättningar
för ett aktivt liv
DENNA INSPIRATIONSSKRIFT handlar om möjligheterna att genom samhällsplanering arbeta hälsofrämjande för att på så sätt ge människor bättre förutsättningar att välja goda levnadsvanor, samt om hur livsmiljöns utformning
påverkar levnadsvanorna. Fokus ligger på fysisk aktivitet som ett exempel
på hur man kan planera och följa upp hälsofrämjande åtgärder.
Samhällsplaneringen påverkar levnadsvanorna
Det svenska samhället, vår livsmiljö, har under de senaste hundra åren genomgått en stor förändring. Vi har t.ex. fått bukt med flera smittsamma folksjukdomar, och fått högre medellivslängd, högre materiell standard och ett mindre
slitsamt liv. Men utvecklingen har också lett till vällevnadssjukdomar på grund
av fysisk inaktivitet, felaktiga matvanor, tobaksbruk och riskbruk av alkohol.
Ohälsosamma levnadsvanor kan få negativa konsekvenser för den
enskilda individen och leda till ökade samhällskostnader för bland annat
hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemen. Det finns dock goda
möjligheter att genom samhällsplanering bidra till att skapa hälsofrämjande
och hållbara livsmiljöer, som hjälper människor till goda levnadsvanor. När
samhällsplanerare utformar livsmiljön, bör de tänka på att olika grupper har
olika förutsättningar för att välja hälsofrämjande levnadsvanor.
Det finns stöd i både internationell och nationell forskning för att åtgärder i livsmiljön påverkar människors levnadsvanor. De dagliga förutsättningarna för ett hälsofrämjande liv måste förbättras så att de stödjer förändrade levnadsvanor, exempelvis genom tillgång till parker, grönområden,
1. OECD, Fit not Fat, sid 21.
mötesplatser samt gång- och cykelvägar. I en OECD-rapport, som handlar
om övervikt och fetma och om hur den negativa utvecklingen kan brytas,
menar man att individuell rådgivning har begränsad effekt. Möjligheten
att följa råd om levnadsvanor beror på det stöd som omgivningen kan
erbjuda, och det är mest kostnadseffektivt att göra åtgärder utanför hälsosektorn. Rapporten stryker under att det behövs samverkan, övergripande
strategier och sammanhängande åtgärder.
Planera med matris och följ upp med indikatorer
För att belysa samhällsplaneringens möjligheter att bygga in hälsofrågor
i planarbetet på ett tydligare sätt, har Statens folkhälsoinstitut drivit
Livsmiljöprojektet. Arbetet har resulterat i en modell för att synliggöra levnadsvanorna i samhällsplaneringen, en inventeringsmatris och förslag till
indikatorer för att följa upp åtgärder för ökad fysisk aktivitet. Svenska kommuner från WHO-nätverket Healthy Cities har hjälpt till att ta fram och
testa inventeringsmatrisen. Även Boverket och Naturvårdsverket har vid
olika tillfällen medverkat och lämnat värdefulla synpunkter.
LIVSMILJÖ
Livsmiljön är den plats och det sammanhang där människor lever,
arbetar och bor. Ideella, offentliga och privata aktörers planering och
verksamheter påverkar livsmiljön och skapar förutsättningar för människors
levnadsvanor och hälsa.
LIVSMILJÖPROJEKTET
År 2011 tog Statens folkhälsoinstitut initiativ till ett projekt om levnadsvanor och livsmiljö. Huvudsyftet med projektet var att identifiera
faktorer i livsmiljön som är särskilt viktiga för människors levnadsvanor, för
att sedan undersöka hur samhället kan planera för att underlätta människors
val av hälsosamma levnadsvanor.
4
Planera hållbart
och hälsofrämjande
En modell för att planera livsmiljön
Hur vi planerar vårt samhälle får stor betydelse för människors levnadsvanor. Statens folkhälsoinstitut har utarbetat en modell som visar hur samhällsplaneringen kan ta hänsyn till frågor om människors levnadsvanor
(exempelvis motion, matvanor samt bruk av tobak och alkohol) och skapa
bättre förutsättningar för människor att välja hälsosamma levnadsvanor.
Modellen har framför allt fokus på kommunala planeringsprocesser.
Figur 1. Livsmiljön/Individen/Levnadsvanorna
F YS I S
rer)
ikato
(Ind
K PL
AN
ERI
NG
(I n
di
ka
t
)
SO
er
CI
or
AL
A
PL
NE
G
RIN
Byggd
miljö
Social miljö
LIVSMILJÖN
LEVNADSVANOR
Naturmiljö
INDIVIDEN
5
6
Tre planeringsområden
Levnadsvanorna formas i ett samspel mellan faktorer i livsmiljön och individens förutsättningar och egna val. Med hjälp av åtgärder inom de tre
planeringsområdena social miljö, byggd miljö och naturmiljö kan man
påverka förutsättningarna för människors levnadsvanor.
DE TRE PLANERINGSOMRÅDENA
SOCIAL MILJÖ
Med social miljö avses det sociala sammanhang i vilket människor
lever. Det pågår ett ömsesidigt samspel mellan människa och omgivning. Den sociala dimensionen med människors behov i centrum är en del
av hållbar utveckling.
BYGGD MILJÖ
Den byggda miljön utgörs av det som människan planerar, gestaltar
och utformar fysiskt. Det kan handla om större urbana områden och
enskilda byggnadsverk men också om processer, produkter och byggande.
Till byggd miljö hör frågor som boendemiljö, byggnadskultur, stadsbild m.m.
När det gäller den byggda miljön och olika former av fysisk aktivitet så har
markanvändning, transportsystem och utformning av platser i den urbana
miljön stor betydelse.
NATURMILJÖ
Naturmiljön omfattar såväl berg, jord, landskap, växter, djur samt
nödvändiga livsbetingelser som vatten och luft. Allt levande påverkar
den omgivande miljön, och den omgivande miljön påverkar allt levande,
inklusive människan.
7
Samverka utifrån planeringsmodellen
Modellen på sidan 5 utgör en plattform för samverkan mellan olika förvaltningar i en kommun vid såväl fysisk planering som social planering.
Med god samhällsplanering kan en långsiktigt hållbar livsmiljö stödja
människors olika behov och val av hälsofrämjande levnadsvanor. Politiker,
samhällsplanerare och ideella aktörer behöver därför i högre grad uppmärksamma människors behov och preferenser.
Övergripande planering på regional och kommunal nivå
För hållbar samhällsplanering finns övergripande mål och strategier, både
internationellt och nationellt, däribland miljömål och folkhälsomål. Det
finns dock en stor skillnad mellan dem. Det svenska miljöarbetet regleras i
lag medan folkhälsoarbetet inte gör det. Begreppet folkhälsa finns inte med
i vare sig plan- och bygglagen (PBL) eller miljöbalken. Däremot används
begreppet hälsa, kopplat till individen. Till stöd för social och fysisk samhällsplanering finns förutom lagar och mål olika styrdokument och planeringsverktyg, exempelvis:
•
•
•
•
•
•
•
8
Översiktsplan
Detaljplan
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Hälsokonsekvensbedömning (HKB)
Välfärdsbokslut
Checklista för sociala skillnader
Checklista för att kartlägga ett bostadsområdes fysiska och sociala kvaliteter
FYSISK PLANERING
Den fysiska planeringen ger
ramarna för hur mark, vatten,
byggnader och anläggningar ska
användas och utformas. När det gäller
människors levnadsvanor så har den
fysiska planeringen stort inflytande
över t.ex. utformningen av cykelbanor
och barns utemiljöer i den byggda
miljön, exempelvis vid skolor och
förskolor.
SOCIAL PLANERING
Med social planering avses här
både strukturella och generella
åtgärder som utgår från ett folkhälsoperspektiv, och som är anpassade till
olika gruppers behov. Åtgärderna på
det sociala området kan handla om
trygghet och säkerhet, skyddsfaktorer,
hälsokompetens, råd och stöd samt
aktiviteter som stimulerar till fysisk
aktivitet.
9
10
Samverka över
förvaltningsgränserna
Folkhälsofrågor och frågor om levnadsvanor spänner över de flesta av en
kommuns verksamhetsområden. För att främja goda levnadsvanor genom
åtgärder i livsmiljön, behöver därför kommunens olika förvaltningar samverka, dela med sig av kunskap och erfarenheter samt gemensamt komma
fram till en hälsofrämjande och hållbar utveckling.
Om vi tar exemplet fysisk aktivitet i vardagen så kan det handla om
tillgänglighet till park- och naturområden samt anläggningar för motion
och idrott. Det kan också handla om tillgång till gång- och cykelvägar,
kvaliteten på förskole- och skolgårdar och att samhället kan erbjuda råd,
stöd och stimulera till ett mer aktivt liv.
För att öka tillgängligheten till den tätortsnära naturen kan representanter för folkhälsa, samhällsbyggnad, park och fritid arbeta tillsammans för
att exempelvis anlägga eller förbättra stigar och motionsslingor så att de
blir tillgängliga för alla. Det kan också behövas information för att invånarna ska veta att områdena finns, var de ligger och hur man tar sig dit.
En matris för att inventera åtgärder
Livsmiljöprojektet har utvecklat en planeringsmodell och ett utkast till
en investeringsmatris, tillsammans med en arbetsgrupp från nätverket
Healthy Cities. Inventeringsmatrisen har testats i sex av nätverkets kommuner. Med hjälp av matrisen inventerades vilka åtgärder som redan gjordes i respektive kommun för att skapa bättre förutsättningar för människor att vara fysiskt aktiva. De kommuner som deltog i inventeringen var
Falun, Kristianstad, Lund, Lerum, Ale och Trollhättan.
11
ÅTGÄRDER FÖR FYSISK ÖKAD AKTIVITET OCH MINSKAT STILLASITTANDE
PLANERINGSOMRÅDE
ÅTGÄRDSOMRÅDE
STYRDOKUMENT
FÖRESLAGEN
ÅTGÄRD
SOCIAL
KONTEXT
Social miljö
Byggd miljö
Naturmiljö
Figur 2. Förenklad inventeringsmatris som visar vilka rubriker som ingår vid inventeringen av insatser för ökad fysisk aktivitet.
Inventeringsmatrisen kan användas för att
•
•
kartlägga vilka åtgärder som görs i dag för att stimulera kommuninvånarna till att vara mer fysiskt aktiva
identifiera åtgärdsområden som är möjliga att utveckla.
Kolumnen ”social kontext” finns för att planeringen ska uppmärksamma
att människor har olika behov och preferenser. De åtgärder man gör kan
behöva anpassas så att alla får de bästa förutsättningarna att göra hälsosamma val.
Själva inventeringen kan gå till så här:
•
•
12
Den planerade inventeringen förankras på ledningsnivå.
Matrisen skickas ut till de aktuella förvaltningarna av en samordnare.
Det kan behövas ett inledande möte som förklarar syfte och tillvägagångssätt. Om samordnaren dessutom har möjlighet att delta i inven-
•
•
•
teringen så främjas dialogen med de som är ansvariga för frågorna på
förvaltningarna.
Någon eller några personer inventerar och skriver in i matrisen: a) vilket
åtgärdsområde det handlar om, b) om det finns beslut inskrivna i styrdokument och c) vilka åtgärder som har gjorts eller planeras.
Det går att fylla i kommentarer, exempelvis om åtgärden har utformats
med hänsyn till behoven hos de grupper som har störst risk att drabbas
av ohälsa.
Förvaltningen skickar tillbaka matrisen till samordnaren som sammanställer ett planeringsunderlag.
Förslag på åtgärder med vetenskapligt stöd
Nedan följer en sammanfattning av åtgärder som enligt forskning påverkar
om människor är fysiskt aktiva eller inte. Åtgärderna har tyngdpunkten på
livsmiljön, men även kunskap om individuella faktorer är bra att ha med
i planeringen. För att underlätta kommunikationen beskriver vi åtgärdsområdena, som inte är inbördes rangordnade. Åtgärdsområdena är ett
resultat av en genomgång av forskning på området, en inventering av vilka
åtgärder som genomförts i sex kommuner från det svenska nätverket av
Healthy Cities samt en workshop som anordnades under hösten 2012.
Råd, stöd och stimulans
Här kan såväl nationella som lokala åtgärder vara av betydelse.
På nationell nivå har regeringen beslutat om nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder för att öka samhällets insatser på levnadsvaneområdet, med råd och stöd till beteendeförändring. Hälso- och sjukvården kan t.ex. arbeta med rådgivande samtal, skriftlig ordination av
fysisk aktivitet och särskild uppföljning för patienter som är otillräckligt
fysiskt aktiva.
På lokal nivå kan man exempelvis utveckla rutiner för att göra invånarna delaktiga vid planeringen av den byggda miljön. Andra förslag är
13
att ordna mötesplatser, trygghetsvandringar och aktiviteter som passar
alla, exempelvis i samverkan med föreningslivet. Inom skola, vård och
omsorg finns möjligheter att stimulera fysisk aktivitet genom att utforma
och anpassa ordinarie verksamhet och aktiviteter så att de stimulerar alla
elever och brukare till mer rörelse i vardagen.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Forskning visar att aktivitetsnivån påverkas av faktorer som t.ex. motivation, individuella erfarenheter och färdigheter, kroppsvikt samt hur människor använder sin tid. Enligt socialkognitiv teori påverkar både individuella, miljömässiga och beteendemässiga faktorer när människor gör val.
Att erbjuda motiverande samtal (MI), utforma grönområden och vinteraktiviteter så att de attraherar ovana brukare är åtgärder som kan användas för att stimulera människor till ett mer fysiskt aktivt liv.
Information och kommunikation
För att nå framgång i arbetet med att förbättra människors levnadsvanor behövs såväl information som kommunikation. Genom att ge korrekt,
pålitlig och lättläst information på olika språk ökar man medborgarnas
delaktighet i kommunala beslut. Det kan också handla om att med hjälp
av en anläggningskarta visa platser för motions- och sportaktiviteter inom
en kommun, eller att erbjuda en elektronisk reseplanerare för att vägleda
cyklister i större städer, där man t.ex. får förslag på den snabbaste eller
säkraste vägen. En annan viktig åtgärd är att genomföra kampanjer för
att främja aktiv transport, som promenader och cykling till och från skola
eller arbete.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Att förstå och kunna ta till sig information är beroende av utbildningsnivå,
härkomst och om mottagaren har en funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning. All information och kommunikation måste därför anpassas så att
den blir tillgänglig för den tänkta mottagaren.
14
Utemiljöer för vardagsrörelse och lek
Studier tyder på att förskolebarn som har tillgång till ”naturrika” gårdar
och omgivningar är betydligt mer fysiskt aktiva och utsätts för mindre
UV-strålning i jämförelse med dem som saknar bra utemiljö. Naturens
positiva inverkan tycks vara av särskilt stor betydelse för barn i familjer med låg socioekonomisk status. Även bland äldre är utemiljön viktig
för hälsan, med t.ex. attraktiva strövområden, promenadstråk och parker
samt med bostadsnära promenad- och cykelslingor.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Att vara aktiv i utemiljön hänger samman med faktorer som närhet, tillgänglighet, variation och upplevd trygghet och säkerhet. För barn har naturen i
den omedelbara närheten till förskolan och skolan särskilt stor betydelse.
Studier tyder på att ”naturrika” förskolegårdar påverkar både barns motoriska färdigheter och mentala och sociala egenskaper positivt. Bland äldre
finns en stark koppling mellan å ena sidan motion och å andra sidan ökad
livslängd, förhöjd livskvalitet och möjligheten att förebygga olycksfall.
15
HEALTHY CITIES
Healthy Cities är en global rörelse som engagerar kommuner i
hälsoutveckling genom politiska åtaganden, organisatoriska förändringar, kunskapsuppbyggnad, planering i samverkan och innovativa projekt.
WHO European Healthy Cities Network har omkring 90 medlemmar och
det finns 30 nationella nätverk inom EU med mer än 1 400 medlemsstäder.
Det svenska Healthy Cities-nätverket verkar för förbättrad folkhälsa och
den alltid aktuella frågan är: Vad fungerar i en kommun av interventioner,
strategiska lösningar och metoder? Nätverket försöker hitta nya former för
att kunna planera för såväl jämlik folkhälsa som jämlika förutsättningar
för en hållbar utveckling. De städer och regioner som ingår i det svenska
nätverket kan du läsa mer om på healthycities.se.
SOCIALKOGNITIV TEORI
I den socialkognitiva teorin betonas att det finns en växelverkan
mellan individ, omgivning och beteende. Det är då två faktorer
som är viktiga att arbeta med för att individen ska bli mer fysiskt aktiv:
• tilltron till den egna förmågan (self-efficacy)
• den egna målsättningen för att öka sin fysiska aktivitet.
16
Gröna, vita och blå naturmiljöer
Svensk forskning tyder på att naturmiljöer som ligger nära bostaden och
som har höga sociala värden ger positiva hälsoeffekter på människor.
Forskare har visat att om avståndet blir längre än 200 meter och till och
med ner till 50 meter verkar besöksfrekvensen minska. Det kan också
röra sig om såväl skog och äng som snölandskap och vattenytor, som kan
erbjuda invånarna både aktivitet och avkoppling. Vid planering av gröna,
vita och blå miljöer behöver hänsyn tas till de stora variationerna som finns
inom landet när det gäller klimat och natur.
För att hela befolkningen ska kunna använda naturmiljöerna och bli
mer aktiva behövs anpassningar av skilda slag för t.ex. människor med
funktionsnedsättning och dem med utländsk härkomst. Naturområdena
måste beskrivas, marknadsföras och bli tillgängliga. Därutöver kan det
bland annat behövas toaletter, bänkar och grillplatser för att underlätta
besöket och göra det trivsamt.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Barn och unga behöver variation och lekytor av olika svårighetsgrad. De
behöver också tillgång till naturmaterial att använda som t.ex. stenar, stubbar, kvistar och kottar. För äldre är tillgänglighet, social gemenskap, trygghet, säkerhet och att känna igen sig viktiga faktorer. Även för personer med
funktionsnedsättning är tillgänglighet avgörande för lusten och möjligheten att besöka ett naturområde.
Miljöerna ska anpassas så att det är möjligt att förflytta sig självständigt
och säkert. Personer med utländsk bakgrund är i många fall ovana att
använda naturen som nordbor gör. Det behövs därför information på olika
språk och möjlighet till aktiviteter som de känner igen och efterfrågar. Den
sociala gemenskapen har stor betydelse och åtgärder kan då handla om att
det finns ytor (för lek och gruppaktiviteter) och anordningar (t.ex. grillplatser) för gemenskap och aktivitet.
17
18
Möjligheter till aktiv transport
Studier visar att promenad och cykling är de viktigaste formerna av fysisk
aktivitet samt att det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i gångoch cykelbanor. Det bör dessutom finnas god tillgång till parker, promenadområden samt cykel- och gångvägar nära bostäderna.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Studier visar att möjligheten och lusten till aktiv transport beror på faktorer som t.ex. barns självständighet samt könsskillnader. Föräldrar som
upplever faror med att cykla eller gå till skolan påverkar graden av barns
vardagsrörelse negativt. Föräldrar ser också oftare faror för flickor. Det
är trafiksäkerheten som oroar föräldrar mest. Andra viktiga faktorer är
föräldrars socioekonomiska status och tillgång till bil samt avståndet mellan hem och skola eller arbete. Fartdämpande anordningar och intensivbelysning vid gång- och cykelöverfarter (korsningar) bidrar till att trafikmiljön upplevs tryggare.
19
Styrdokument
Ett sätt att påverka människors aktivitetsnivå är att mot bakgrund av den
ekologiska modellen förändra närmiljön. Genom att anpassa stadsplaneringen för exempelvis gång och cykling ökar trafiksäkerheten, vilket i sin
tur möjliggör att fler barn kan cykla och gå till och från skolan. Tillgång
till grönområden påverkar aktivitetsnivån positivt, och därför är planering
av grönytor och vattenområden en angelägen åtgärd. Att beakta folkhälsa
i översiktsplanen är en annan typ av åtgärd, liksom att avsätta medel i den
kommunala budgeten för att främja exempelvis aktiviteter inom friluftsliv.
INDIVIDUELLA FAKTORER
Genom att göra människor delaktiga i planeringsprocesser ökar möjligheterna att livsmiljön och aktiviteterna utformas så att de motsvarar olika
människors behov. Därutöver är delaktigheten i sig en hälsofrämjande
faktor.
EKOLOGISK MODELL FÖR BETEENDEFÖRÄNDRING
En av grundtankarna i den ekologiska modellen är att när den fysiska
närmiljön förändras underlättar det för människor att ändra beteende
och t.ex. bli mer fysiskt aktiva.
20
Åtgärder i
Healthy Cities-kommunerna
Här presenteras resultatet från de sex Healthy Cities-kommunernas inventering av deras åtgärder för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande.
Under varje planeringsområde, social miljö, byggd miljö och naturmiljö, noterade kommunerna vilka åtgärder som de vidtagit samt om de fanns inskrivna
i styrdokumenten. För att tydliggöra vilka områden som är särskilt aktuella
för att öka människors förutsättningar att vara fysiskt aktiva har vi grupperat
åtgärderna under sex åtgärdsområden.
21
Social miljö
De sex Healthy Cities-kommunerna har gjort
åtgärder inom följande områden:
RÅD, STÖD OCH STIMULANS
• Motionsaktiviteter i samverkan med
föreningslivet
• Attraktiva mötesplatser för olika åldrar
• Trygghetsvandringar
• Mötesplatser, föreningsliv
för ungdomar (drogförebyggande
• Mötesplats
arbete)
• Mötesplats för föräldrar
• Fritidsgårdar och fritidsklubbar
• Aktivitetsutbud
• Bildningsverksamhet
• Träffpunkt med fysisk aktivitet för seniorer
• Cykelskola
• Fysisk aktivitet och hälsocoachning för arbetslösa
• Seniorinspiratörer
(aktiviteter i samverkan med
• Föreningsliv
kommunen)
• Aktiviteter på boenden för vård och omsorg
hälsoundersökningar, inklusive
• Regelbundna
hälsosamtal, för alla elever under skoltiden
• Motiverande samtal
• Fysisk aktivitet på recept
• Uppmärksamma frågor om livsstil och levnadsvanor i daglig verksamhet med människor
• Hälsoinspiratörer och hälsocoacher
• Friskvård på arbetstid
22
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
• Cykelkartor
(”Gå och cykla till skolan”,
• Kampanjer
”Gå och cykla till jobbet” m.fl.)
• Motionstips för seniorer
• Utomhuspedagogik
• Naturskola, ”I Ur och Skur”,
”Röris” – Friskis & Svettis för barn
• Utökad idrott i skolan
• Kulturellt anpassad undervisning i idrott och hälsa
STYRDOKUMENT
att ta sig till grönområden
• Möjlighet
med kollektivtrafik
• Anpassade bussar, färdtjänst
• Anläggningar och lokaler för fysisk aktivitet
• Anpassade lokaler, entréer m.m.
• Bidrag till föreningar som bedriver verksamhet
för barn och ungdomar
mellan aktörer inom såväl
• Erfarenhetsutbyte
privat som offentlig sektor
• Aktiv koppling mellan integration och fysisk
aktivitet
flagg-certifiering” (ett förenklat miljö• ”Grön
ledningssystem anpassat för skola och förskola)
• Gröna skol- och förskolegårdar
• Ekonomiskt stöd till barn i familjer med
långvarigt försörjningsberoende
Byggd miljö
De sex Healthy Cities-kommunerna har gjort
åtgärder inom följande områden:
MÖJLIGHETER TILL AKTIV TRANSPORT
Gå och cykla tillsammans med barn till och
från verksamheter
Cykel i tjänsten vid kortare förflyttningar
Cykelstråk som är sammanhängande och
skyltade
Översyn av cykelparkeringar invid
t.ex. järnvägs- och busstationer
Förbättrad belysning och halkbekämpning
utmed gång- och cykelvägar
Större hänsyn till gång och cykel i den fysiska
planeringen
Förbättrad belysning utmed gång- och
cykelvägar
Bättre vinterhållning av gång- och cykelvägar
Säkrare passage för cyklister i korsningar
Anläggning av nya gång- och cykelvägar
Upprustning av slitna gång- och cykelvägar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
UTEMILJÖER FÖR VARDAGSRÖRELSER OCH LEK
• Hälsans stig
• Anläggningar för spontan idrott och aktivitet
• Lekparker och lekplatser
• Hälsans stig
• Skateboardanläggning
• Översyn och skötsel av badplatser
• Utveckling av parker
• Hälsoträdgård
• Bra närmiljöer för äldre
• Kartläggning av skol- och förskolegårdars kvalitet
• Anpassning av skol- och förskolegårdar
för rörelse och lek
• Underhålla gamla och bygga nya lekplatser
anpassade för alla
• Checklista inför beslut i detaljplaner
• ”Design for all” (allt ska kunna användas
utan speciella anpassningar)
• Undanröja hinder i gatu- och torgmiljö
• Bänkar utmed promenadstråk
• Tillgänglighetsanpassningar
• Förtätning för att öka närheten
• Integrera handel, bebyggelse, parkområden
och gång- och cykelvägar
STYRDOKUMENT
• Plan- och bygglagen
• Översiktsplan
• Detaljplan
• Strategi för hållbara transportsystem
• Grön strukturplan
• Regionalt utvecklingsprogram
• Tillgänglighetsplan
• Handlingsplan för cykeltrafik
• Belysningsprogram
23
Naturmiljö
De sex Healthy Cities-kommunerna har gjort
åtgärder inom följande områden:
MÖJLIGHETER TILL AKTIV TRANSPORT
Promenadvänliga gångslingor i naturmiljö
Motionsspår och vandringsleder
Promenadgrupper med social samvaro
Anläggning och underhåll av parker
•
•
•
•
UTEMILJÖER FÖR VARDAGSRÖRELSE OCH LEK
Anpassade vandringsleder med skyltar
och information
Information (broschyrer, tavlor, internet m.m.)
Stigar, vandringsleder med rastplatser,
vindskydd, eldstäder, bänkar m.m.
Möjlighet med anslutning från kollektivtrafik
Naturskoleverksamhet
Inventering av alla naturområden som används
i skolverksamhet
Arrangerade skolskogar
•
•
•
•
•
•
•
24
STYRDOKUMENT
Besöksanpassad skötsel (föreningsmedverkan)
Natur- och kulturguide som visar vad som
finns att besöka
Kommunalt skyddad mark för friluftsliv
Hänsyn tas i översiktsplan
Samråd sker mellan olika intressenter
Stadsodling och koloniträdgårdar
Naturvårdsprogram
Grön strukturplan
•
•
•
•
•
•
•
•
Följ upp åtgärderna
Riksdagen beslutade i början av 2000-talet att folkhälsopolitiken ska bedrivas och följas upp med stöd av folkhälsopolitikens elva målområden. Det
övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.
Livsmiljöprojektets fokus har varit på hur samhället genom planering kan
skapa bättre förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor.
FOLKHÄLSOPOLITIKENS ELVA MÅLOMRÅDEN
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
25
Samtidigt som dessa målområden antogs gjorde riksdagen ett viktigt strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem valde
man att utgå från de faktorer i samhället och i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa (hälsans bestämningsfaktorer).
På så sätt blev målområdena åtkomliga för politiska beslut och påverkbara
genom olika typer av samhällsinsatser.
De elva målområdena för den nationella folkhälsopolitiken tar sin
utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer, som har försetts med kvantifierbara indikatorer. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 presenterades uppföljningen i tre strategiska områden:
•
•
•
Goda livsvillkor (målområdena 1–3)
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor (målområdena 4–10)
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (målområde 11)
Folkhälsoarbete och hälsans bestämningsfaktorer är viktiga för att uppnå
ett hållbart samhälle. Det brukar beskrivas i tre dimensioner:
1. Social hållbarhet
2. Ekonomisk hållbarhet
3. Ekologisk hållbarhet
Olika sätt att följa upp folkhälsa
Hållbarhetsdimensionerna ovan kan jämföras med de tre områden som
Livsmiljöprojektets planeringsmodell anger, nämligen social miljö, byggd
miljö och naturmiljö. Folkhälsa relateras ofta till den sociala dimensionen
medan hälsans bestämningsfaktorer kan återfinnas inom alla tre dimensionerna. För att veta hur utvecklingen ser ut på folkhälsoområdet behöver
såväl bestämningsfaktorer som åtgärder och utfall följas upp. När det gäller fysisk aktivitet följs utvecklingen med hjälp av indikatorer för bestämningsfaktorn ”fysisk aktivitet” och data fångas via frågor i den befolkningsenkät som Statens folkhälsoinstitut årligen genomför tillsammans
med flertalet landsting.
26
För att kunna följa utvecklingen när det gäller åtgärder så kan man använda
indikatorer inom såväl byggd miljö som social miljö och naturmiljö, t.ex.:
•
•
•
Antal recept på fysisk aktivitet, FaR®: åtgärd i den sociala miljön
Aktiv transport: åtgärd i den byggda miljön
Närhet till grönområden: åtgärd i naturmiljön
Det finns olika typer av indikatorer. Indikatorerna ovan speglar resultatet
av beslut och planering. Såväl strukturindikatorer som processindikatorer
kan vara användbara för att följa upp åtgärder. Strukturindikatorer speglar
vilka förutsättningar som finns för att uppnå resultatet. Processindikatorer
visar vad som stödjer utvecklingen mot ett visst resultat.
På folkhälsoområdet är det ofta bestämningsfaktorer eller ibland hälsoutfall som mäts. Med vårt förslag till indikatorer nedan blir det möjligt för
politiker och beslutsfattare att även följa utvecklingen av de åtgärder som
görs för att förbättra människors förutsättningar att välja hälsofrämjande
levnadsvanor, i det här fallet ökad fysisk aktivitet.
På samma sätt som det finns indikatorer för att följa upp hälsans
bestämningsfaktorer finns på andra områden nationella system för uppföljning. Många olika verksamheter skapar förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor och därmed kan också dessa system visa hur faktorer
som påverkar förutsättningarna förändras över tiden. Ett sådant exempel
är uppföljningssystemet för den nationella miljöpolitiken. Riksdagen har
antagit mål för miljön: ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål som är
försedda med indikatorer som kontinuerligt vidareutvecklas. Syftet med
dessa mål är att nå en miljömässigt hållbar utveckling och många av dem
påverkar också folkhälsan. Naturvårdsverket har ett övergripande och
samordnande ansvar medan andra myndigheter ansvarar för enskilda mål.
Exempelvis ansvarar Boverket för målet god bebyggd miljö som också
påverkar levnadsvanorna, särskilt fysisk aktivitet.
27
Indikatorer för åtgärder i livsmiljön
Statens folkhälsoinstitut har i samverkan med forskare, andra myndigheter,
nätverket Healthy Cities och praktiker utarbetat en modell för hälsofrämjande planering av byggd miljö, social miljö och naturmiljö. De hjälpmedel
som presenteras i den här inspirationsskriften, dvs. inventeringsmatrisen
och förslagen till indikatorer, behöver dock fortsatt utvecklas.
I tabellen på nästa sida finns förslag till indikatorer att börja med. En del
av indikatorerna finns redan i dag tillgängliga via olika källor. Andra behöver utvecklas. Indikatorerna har sorterats in under övergripande rubriker
(se nedan och kapitlet Samverka över förvaltningsgränserna).
•
•
•
•
•
•
Råd, stöd och stimulans till människor
Kommunikation och information
Utemiljöer för vardagsrörelse och lek
Gröna, vita och blå naturmiljöer
Möjligheter till aktiv transport
Styrdokument
GOD BEBYGGD MILJÖ
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global
miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och
anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så
att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser
främjas”.
28
FÖRSLAG TILL INDIKATORER ATT BÖRJA MED
RÅD, STÖD
OCH STIMULANS
INFORMATION
OCH KOMMUNIKATION
UTEMILJÖER FÖR
LEK OCH VARDAGSRÖRELSER
GRÖNA, VITA
OCH BLÅ
NATURMILJÖER
MÖJLIGHETER TILL
AKTIV TRANSPORT
STYRDOKUMENT
Anordnar kommunen
aktiviteter till angelägna
grupper för att främja
friluftsliv (t.ex. för barn,
ungdomar, äldre, funktionsnedsatta, personer
med utländsk härkomst)?
mått: Ja eller nej
Inget förslag för
närvarande
Tillgängligheten till
idrottsanläggningar
mått: Andelen
tillgängliga idrottsanläggningar för
personer med funktionsnedsättning.
Andelen bostadsadresser per
kommun som
har en lokal park
eller liknande
offentlig grönyta
(0,3–0,6 hektar)
inom 200 m
Andelen säkra
skolvägar för gång
och cykel (TVISS)/
tätort
Planeringen av
grönstruktur och
vattenområden
mått:
• Ja, kommunomfattande
• Ja, för någon eller
några tätorter
med närområden
• Nej, men arbete
pågår
• Nej
Källa: Naturvårdsverkets
kommunenkät
Andelen skolor/kommun
som följer läroplanens
tillägg om (minst 30 min/
dag) fysisk aktivitet.
Sektorsansvarig myndighet:
Skolverket/Skolinspektionen
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande
metoder.
mått: Andelen personer
med otillräcklig fysisk
aktivitet som fått:
a) enkla råd
b1) rådgivande samtal
b2) rådgivande samtal
med tillägg av skriftlig
ordination
b3) rådgivande samtal
med tillägg av stegräknare
b4) rådgivande samtal
med särskild uppföljning
c) kvalificerat rådgivande
samtal
d) fysisk träning inom
hälso- och sjukvårdens
ram
Källa: Handisam
Förskolegårdars yta
(m2 exkl. bilparkering, minst 10 m2/
elev)
• Skolgårdars yta
(m2 exkl. bilparkering, minst
10 m2/elev)
• OPEC-kriterier
för kvaliteten
på förskole- och
skolgårdar*
Sektorsansvarig myndighet: Boverket, PBL ang.
lekytor samt viss relevans
miljömålssystemet
Sektorsansvarig
myndighet: Boverket
Andelen lokalgator/tätort med
fartdämpande
fysiska åtgärder
Sektorsansvarig myndighet: Trafikverket,
Boverket med koppling
till miljömålssystemet
Källa: Boverket
Kopplar den kommunala översiktsplanen ihop friluftsliv och folkhälsa?
mått: Ja eller nej
Källa: Naturvårdsverket
Avsätter kommunen
särskilda medel till
skolor för att främja
friluftsliv?
mått: Ja eller nej
Källa: Naturvårdsverket
Har kommunen en
handlingsplan för
ökad fysisk aktivitet?
mått: Ja eller nej
Sektorsansvarig
myndighet: Saknas
Källa: Socialstyrelsen
29
30
Ett hälsosamt och
hållbart samhälle
Att arbeta med hälsans bestämningsfaktorer kopplade till livsmiljön är ett
sätt att komma närmare ett hållbart samhälle, såväl socialt som ekologiskt
och ekonomiskt, och möjliggör för människor att välja hälsofrämjande
levnadsvanor. Den hållbara framtiden hänger inte bara på den enskilda
individens val utan också samhället kan med planering och åtgärder ge
stöd till utsatta och prioriterade grupper för en positiv hälsoutveckling.
Använd planeringsmodellen för alla levnadsvanor
Planeringsmodellen går även att använda vid strategiskt arbete med andra
levnadsvanor, förutom fysisk aktivitet. Det gäller främst alkohol, tobak,
spel, och mat.
Även inom dessa områden är det viktigt att samverka kring åtgärder i
såväl den sociala miljön som den byggda miljön och naturmiljön. Syftet
är att underlätta för människor att välja goda levnadsvanor. Exempelvis
kan myndigheter och kommuner påverka tillgängligheten till potentiellt
ohälsosamma levnadsvanor genom tillståndsgivning och tillsynsverksamhet över t.ex. alkoholservering, tobaksförsäljning, spelställen och livsmedelsförsäljning, men också genom att tillgodose behovet av tillgänglighet till vård, socialt stöd och fritidssysselsättningar i människors närområden.
31
Alkohol
Bruket av alkohol påverkar såväl människor som livsmiljö och omvänt
påverkar livsmiljön människors attityder till och bruk av alkohol. För att
mildra de negativa konsekvenserna i den sociala miljön är bruket av alkohol delvis reglerat med bestämmelser om försäljning, utskänkning, tillsyn
och beskattning. Förutom lagstiftning och bestämmelser bedrivs mycket
förebyggande arbete i den sociala miljön.
Tobak
Bruket av tobak, framför allt rökning, påverkar människor och deras livsmiljö. Tobaksanvändningen är till viss del reglerad i lag. Det handlar om
försäljning och åtgärder i den sociala och byggda miljön, vilket t.ex. resulterat i rökfria restauranger och krav på rökfrihet inför operationer.
Spel
För att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har samhällets
insatser varit fokuserat på värderingar, normer och lagar, attityder och
beteenden samt sociala relationer och individfaktorer.
Mat
En näringsriktig kost främjar god hälsa och förebygger en rad kroniska
sjukdomar. Människor i Sverige har i genomsnitt bra matvanor, men det
finns skillnader som behöver uppmärksammas och åtgärdas. I både Sverige
och övriga världen har en stor andel av den vuxna befolkningen övervikt
och fetma vilket bidrar till social ojämlikhet i hälsa och medför stora kostnader. Samhället kan arbeta hälsofrämjande genom den mat som serveras
på förskolor, skolor och äldreboenden.
32
Referenser
Skapa förutsättningar för ett aktivt liv
OECD. (2011). Society at a Glance 2011: OECD Social Indicators. Hämtad 201303-15, från http://www.oecd.org/social/soc/societyataglance2011-oecdsocialindicators.htm
Statens folkhälsoinstitut. (2007a). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet.
En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk
aktivitet” (Rapport nr R 2007:3). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Folkhälsopolitisk rapport: Framtidens folkhälsa
– allas ansvar (Rapport nr R 2010:16). Östersund.
Woolf Steven H., Dekker, M. M., Byrne F. R., Miller W. D. (2011). Citizen-Centered
Health Promotion: building collaborations to facilitate healthy living. American
Journal of Preventive Medicine, 1.
Planera hållbart och hälsofrämjande
Boverket. (2013). Planera för rörelse: En vägledning om byggd miljö som stimulerar
till fysisk aktivitet i vardagen, Karlskrona.
SFS nr 1998:808/2012:907. Miljöbalk. Hämtad 2013-03-15, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-1998-808/
2010:900/2012:820. Plan- och bygglagen. Hämtad 2013-03-15, från http://www.
riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan- och
bygglag-2010900_sfs-2010-900/
Statens folkhälsoinstitut. (2005). Vägledning för hälsokonsekvensbedömningar:
Med fokus på social och miljömässig hållbarhet, Stockholm. (Rapport nr R
2005:19). Stockholm.
Statens folkhälsoinstitut. (2007). Hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering:
Fördjupning av översiktsplan för området Fyrvalla-Remonthagen, Östersund.
(Rapport nr R 2007:18). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Samhällsplanering för ett aktivt liv: Fysisk aktivitet,
byggd miljö och folkhälsa, Östersund. (Rapport nr R 2008:30). Östersund.
33
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet: Samhällsplanering
för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga, Östersund. (Rapport
nr R 2008:33). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Äldres miljöer för fysisk aktivitet: Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och hälsosamt åldrande, Östersund. (Rapport nr R
2008:35). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Bostadsområdet: En hälsofrämjande arena, Östersund. (Rapport nr R 2010:18). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd
miljö, Östersund. (Rapport nr R 2011:05). Östersund.
Samverkan över förvaltningsgränserna
Basset D. R., Pucher J., Buehler R., Thompson D. L., & Crouter S. E. (2008). Walking,
cycling and obesity rates in Europe, North America, and Australia. Journal of
Physical Activity and Health, 5 (6), 795-814.
Bergman P, Hagströmer M, and Sjöström M, Närmiljö och fysisk aktivitet. Svensk
Idrottsmedicin, 2006. 25(2): p. 36-37.
Giles-Corti B., Kelty S. F., Zubrick S. R., & Villanueva K. P. (2009). Encouraging walking for transport and physical activity in children and adolescents: how important
is the built environment? Sports Medicine, 39, 995-1009.
Grahn, P., & Stigsdotter, U. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry
& Urban Greening, Volume 2 (Issue 1), Pages 1-18.
Kerr J., Rosenberg D., Sallis J. F., Saelens B. E., Frank L. D., & Comway T. L. (2006).
Active commuting to school: Associations with environment and parental concerns. Medicine and Science in Sports and Exercise, 38, 787-794.
OECD. (2010). Obesity and the Economics of Prevention: Fit not Fat – Executive Summary.
Panter J. R., Jones A. P., & Sluijs E. M. (2008). Environmental determinants of active
travel in youth: a review and framework for future research. The international
journal of behavioral nutrition and physical activity, 5:34.
Schantz P. (2012). Om färdvägars betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande
(Trafikverkets publikationer nr 2012:157). Borlänge: Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
34
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011:
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Stöd för styrning och ledning. (Rapport). Stockholm.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Kunskapscentrum för hälso- och
sjukvården. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet (nr R 181). Stockholm.
Statens folkhälsoinstitut. (2007a). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En
kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet” (Rapport nr R 2007:3). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2008a). Aktiv transport: På väg mot bättre förutsättningar
för gång- och cykeltrafik (Rapport nr R 2008:31). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). Grönområden för flera: En vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. (Rapport nr R 2009:02). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Aktivt liv i byggda miljöer: Manual för kommunal
planering, Östersund. (Rapport nr R 2010:04). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Bostadsområdet: En hälsofrämjande arena, Östersund. (Rapport nr R 2010:18). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2012c). Stillasittande fritid i Sverige: Utdrag från den
nationella folkhälsoenkäten över läns- och kommundata 2008–2011. En sammanställning av data inför uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige 2012.
Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2013). Vägledning för ett hälsosamt åldrande. Hämtad
2013-05-08, från http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/halsosamtaldrande/Vagledning/
Woolf Steven H., Dekker, M. M., Byrne F. R., Miller W. D. (2011). Citizen-Centered
Health Promotion: building collaborations to facilitate healthy living. American
Journal of Preventive Medicine, 1.
Följa upp åtgärderna
Naturvårdsverket (2013). Miljömålsportalen. Hämtad 2013-05-15, från http//www.
miljomal.nu/
OECD. (2011). Society at a Glance 2011: OECD Social Indicators. Hämtad 2013-0315, från http://www.oecd.org/social/soc/societyataglance2011-oecdsocialindicators.htm
35
SKR 2012/13:51. Mål för friluftspolitiken. Hämtad 2013-05-06, från http//www.
regeringen.se/sb/d/16769/a/206400
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011:
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Stöd för styrning och ledning. (Rapport). Stockholm.
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Folkhälsopolitisk rapport: Framtidens folkhälsa
– allas ansvar (Rapport nr R 2010:16). Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Hälsa på lika villkor: Årlig nationell folkhälsoenkät
sedan 2004, Östersund.
36
Hur kan den byggda miljön utvecklas för att öka den fysiska aktiviteten hos invånarna
i kommunen? Forskning visar att åtgärder i livsmiljön påverkar människors levnadsvanor och att åtgärder utanför hälsosektorn är mest kostnadseffektiva. Den här
inspirationsskriften vänder sig i första hand till fysiska planerare och hälsoplanerare/
strateger i landets kommuner. Skriften presenterar ett förslag på en planeringsmodell
samt indikatorer, som syftar till att underlätta det lokala planeringsarbetet.
En viktig del i projektet har varit samarbetet med det svenska nätverket Healthy
Cities. Sex av nätverkets kommuner har med stöd av planeringsmodellen redovisat
vilka åtgärder de vidtagit för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet
bland kommuninvånarna. Åtgärderna redovisas under tre planeringsområden: social
miljö, byggd miljö och naturmiljö.
Statens folkhälsoinstitut påbörjade 2006 ett långsiktigt utvecklingsarbete om den byggda
miljöns betydelse för fysisk aktivitet. Bland annat har ett flertal konferenser genomförts
som exempelvis ”Folk mår som vi planerar och bygger” i samverkan med Chalmers
tekniska högskola och en arkitektbyrå. Livsmiljöprojektet är ett samarbete mellan
Statens folkhälsoinstitut och Boverket, Naturvårdsverket, SKL (Sveriges Kommuner
och Landsting) samt SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Främja goda levnadsvanor
genom åtgärder i livsmiljön
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
[email protected]
www.fhi.se
ISBN 978-91-7521-117-6 (pdf)
ISBN 978-91-7521-118-3 (print)
Planera och följ upp fysisk aktivitet