Amerikanska Revolutionen 1776-1783

SO Ht16
• Vi inleder terminen med Historia (!!)
• Revolutionernas Tid
Några begrepp vi har pratat om:
• Källkritik
• Historiebruk –Vem skriver historia? Hur har
händelser skildrats? Varför skildras de på ett
visst sätt?
• Också: Vad är revolution? Varför gör man
revolution?
Amerikanska Revolutionen
1776-1783
• Europeiska upptäcktsresor
• Europeiska sjöfarare sökte nya handelsvägar
till havs
• Europa tar över andra områden =
början på kolonialismen
Christofer Columbus seglar till Amerika
(”Västindien”)
Vasco da Gama upptäcker sjövägen
mellan Europa och Indien
(se bild s.185)
Kolla! Indien!
• Kolonialism: erövring, kontroll och
exploatering (exploatera=utnyttja) av
områden utanför kolonisatörens primära
område (ne.se)
• Exploateringen rör inte bara naturtillgångar
och varor som importeras till Europa.
Kolonialismen blir startskottet på den
europeiska slavhandeln. Avhumanisering av
icke-Européer.
Tidigare ”sanningar” börjar ifrågasättas
• Kopernikus teori – planeterna kretsar runt
solen istället för runt jorden – 1543.
• Johannes Kepler lade märke till att
planeternas banor var elliptiska (=avlånga),
inte runda – tidigt 1600-tal.
• Galileo Galilei kunde med hjälp av teleskopet,
en ny uppfinning, bevisa att Kopernikus hade
haft rätt (1610) och gjorde en rad andra
upptäckter som han lade fram i en bok 1632.
• Galileis upptäckter gick emot världsbilden som
den katolska kyrkan hade – enligt Bibeln var
jorden universums mittpunkt.
• Katolska kyrkan sätter Galileis bok på listan
över förbjudna böcker, Index, men kan ändå
inte stoppa att idéerna sprids.
• I Kopernikus, Keplers och Galileis fotspår följer
snart fler vetenskapsmän – inleder
Upplysningen
Upplysningen
• 1687 – Principia av Isaac Newton.
• Newton förklarade att gravitationen
driver solsystemet. Nu visste man inte bara
hur himlakropparna rörde sig, men också
varför.
Filosofer och vetenskapsmän börjar ifrågasätta.
Kyrkan tappar makt, så även adeln och kungen.
Kritik riktas mot styrelseskick baserade på
enväldiga (=ensamma) härskare.
Upplysningen
• Montesquieu – maktdelningsprincipen = makten
skulle delas mellan den lagstiftande, den
verkställande och den dömande makten. Detta
för att hindra att en härskare styrde ensam.
• Rousseau ville avskaffa monarkin och
förespråkade en folkstyrd republik, utan kung
eller adel.
• Dessa tankar gick hand i hand med Upplysningens
grundtanke om en stark tro på människans
förnuft. Människor skulle använda sitt förnuft,
inte lita blint på makthavare eller kyrkan.
• Upplysningens idéer har haft stort inflytande
över hur statsskick och grundlagar ser ut i
västvärlden idag. De var också viktiga för både
den amerikanska revolutionen och den
franska revolutionen.
Amerikanska revolutionen - Frihetskriget
• 1776 - Amerika, 13 brittiska kolonier, förklarar sig
självständigt från moderlandet.
• Upplysningsideal – Frihet – Människors lika värde
– Maktfördelning – Folkligt medbestämmande.
• Ekonomiska faktorer –Storbritannien pressar
kolonierna på skattepengar efter det 7:åriga
kriget mot Frankrike (1756-1763).
• En egen amerikansk identitet.
• Kontrollen över utrikespolitiken, utrikeshandeln
The Boston Tea Party/Tepartyt i Boston
Tepartyt i Boston – The Boston Tea Party
• Kolonisterna protesterar brittiska tullar och
skatter och tvingar britterna att lyfta
avgifterna. En vara som länge var
avgiftsbelagd var te, som blev en slags symbol
för ett alltmer illa omtyckt Storbritannien.
• Den mest kända protesten ägde rum 1772 när
3 brittiska skepp anlände i Bostons hamn,
lastade med te, vilket hamnarbetarna vägrade
låta iland utan dumpade i havet istället.
Händelsen har döpts till The Boston Tea Party.
Spänningar växer
• Britterna försökte stävja upproret genom att stänga
Bostons hamn och minska kolonin Massachusetts
makt men detta retade bara kolonisterna ännu mer,
som till slut börjar beväpna styrkor för att börja slåss
mot britterna. Massachusetts tillsätter en egen
regering vilket blir droppen för Storbritannien och så
inleds det amerikanska frihetskriget.
• Läs sida 200-201 i Levande Historia.
• Självständighetsförklaringen, författare
• 202-203