FOCUS 7. Chemical substitution in the construction industry

FOCUS
7. Chemical
substitution in the
construction industry
Moderator: Arne Jämtrot, Project Manager,
Environment and Health Administration, City of
Stockholm
Erik Gravenfors, chemist and ecotoxicologist, Swedish
Chemicals Agency (Sweden)
Anna Lennquist, toxicologist, Chemsec (Sweden)
Sussi Wetterlin, Managing Director, Basta (Sweden)
Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial
– Förslag till nationella regler
Erik Gravenfors
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionens uppdrag
Målet- Giftfri Miljö
• Tillstånd
– Kemikalieinspektionen prövar ansökningar för godkännande av
växtskyddsmedel och biocidprodukter
• Tillsyn
– Kemikalieinspektionen utövar tillsyn över importörer och
tillverkare av kemiska produkter och varor
• Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel
– Bistår regeringen i regelutvecklingen inom EU och internationellt
– Branschdialoger, ekonomiska styrmedel, offentlige upphandling
www.kemi.se
Olika frivilliga bedömningssystem i
Sverige
Miljöbedömning av byggmaterial:
Miljöbedömning av byggnader:
Effekten av frivilliga system
Farliga ämnen i byggprodukter - 2015
Utdrag ur KemI:s regleringsbrev för budgetåret 2015:
Projektplan
Leverans
=1
december
www.kemi.se
Underlag från kartläggningsfasen
• Regeringsuppdraget om ftalater
• Referensgruppens synpunkter (möte: 6 maj)
• Konsultrapporten ”Kartläggning av farliga ämnen i
byggprodukter i Sverige”
• Studiebesöken i Tyskland, Frankrike och Belgien
• Övrigt insamlat material
Rapport om ftalater 2014
• Hälsoeffekter
• Exponering
– Halter i människa trots
snabb nedbrytning.
– Källor
• Mat
• Inomhusmiljö
– PVC-golv (DEHP och
DINP)
• Varor
– Förhöjda nivåer för barn
EU-LCI concept
Konsultrapport 2015, IVL
• Prioriterade farliga
ämnen
– CMR-ämnen
– Hormonstörande ämnen
– Allergiframkallande
ämnen
• Fokus på organiska
ämnen
– VOC och SVOC
Konsultrapport 2015, IVL
Prioriterade
farliga ämnen
(CMR + allergi)
enligt CLP samt
EDS-databas
och SIN-list
46
ämnen
Ämnen
registrerade inom
Reach för
användning i
byggsektorn
Identifierade prioriterade farliga ämnen
46
ämnen
Förekomst av farliga ämnen i
byggprodukter
Identifierade emissioner från byggmaterial i
den öppna vetenskapliga litteraturen
Emissioner från golvmaterial
Emissioner från väggar och tak
Identifierade ämnen i nationell lagstiftning
Förslag till svensk reglering
• Ambitionen är att så långt möjligt anpassa regleringen till förutsättningarna
enligt EU:s regelverk.
• Lämpligare att reglera utsläppande på marknaden än användning.
• Gränsvärden för emissioner – innebär att harmoniserad standard ska
tillämpas och produkterna CE-märkas.
• Prioriterade produktgrupper är golv, väggar och innertak
Byggproduktförordningen (EU) nr 305/2011 (CPR)
• I CPR anges grundläggande krav för byggnadsverk – Basic Works
Requirements, BWR
• Egenskaper inom BWR ligger till grund för vad som kan mandateras i
uppdragen till standardiseringen.
• Nationella regler avgör om kraven är relevanta och i så fall regleras i
respektive länder
• CPR innehåller inga materiella krav på byggprodukter.
Exempel på testresultat, golv
Vårt förslag
Förslag på gränsvärden
(ca 190 specifika)
Förslag på gränsvärden
Free Wi-Fi!
Connect to network:
Waterfront
#BuildSust16
#BuildSust16
Substitution: att byta ut farliga
kemikalier
Anna Lennquist
SGBC 2016
CHEMSEC BUSINESS GROUP
And more to come…
KEMIKALIEPRODUKTIONEN ÖKAR FÖR VARJE ÅR
VAD VET VI OM DE
KEMIKALIER SOM ANVÄNDS?
REACH: ”No data, no market”
I kraft 2006
För-registrerade ämnen: 145 000
Antal registrerade ämnen (31/12 2015): 9032
Sista deadline 2018
Uppskattning:
Det finns ca 1500 SVHCer, dvs ämnen som är:
Carcinogena
Mutagena
Reproduktionstoxiska
Svårnedbrytbara, bioackumulerande
Andra egenskaper: tex hormonstörande
FORSKARE SLÅR LARM
Uppsala Consensus statement 2016:
Kemikalier- fetma
Helsingör Statement 2014:
Fluorerade/ perfluorerade ämnen
Endocrine Society 2015-2016:
uppskattar efter en serie rapporter de totala
kostnaderna för hälsoeffekter i EU till
€157 miljarder om året.
BYGG FÖR FRAMTIDEN
• Inomhusmiljö påverkar hur vi mår och
presterar
• Det vi bygger nu ska klara framtida
reglering
• Cirkulär ekonomi: spårbarhet
ATT LIGGA
STEGET FÖRE:
SIN LISTAN
Initiativ från den Europeiska miljörörelsen
Identifierar särskilt farliga kemikalier
Baserad på REACH kriterier för
“Substances of Very High Concern” SVHC
Omfattar samma ämnen som omfattas av
REACH tillståndsprövningsprocess, dvs
inte pesticider, läkemedel, intermediärer etc
Baseras på offentligt tillgänglig information
och data
Alla ämnen på SIN Listan är bevisat farliga,
men alla ämnen som inte är på SIN Listan
är inte bevisat ofarliga
KEMIKALIER PÅ SIN LISTAN
Hormonstörande ämnen på SIN Listan
Forskarunderlag: TEDX, grundat av Theo Colborn:
• Identifierat och utvärderat all tillgänglig data
(fler än 70 000 studier identifierade, fler än 400 undersökta
i detalj)
• Studierna sammanfattade i en databas
Urvalet gjort av ChemSec, enligt WHOs definition
• Endokrin verkningsmekanism
• Skadlig effekt
• Dessa två kan sättas i samband
KEMIKALIER PÅ SIN LISTAN
KEMIKALIER PÅ SIN LISTAN
VEM ANVÄNDER SIN?
oDatabasbesökare från hela världen
oMultinationella företag, ex H&M, IKEA, Boots,
Skanska.
oInitiativ som tex ZDHC
oDiskuteras och refereras där ny
kemikalielagstiftning tas fram
oViktig drivkraft för innovation inom kemiindustrin
enligt EU COM
oFinansiella investerare
oOffentlig upphandling
SUBSTITUTION
”… the replacement or reduction of hazardous
substances in products and processes by less
hazardous or non-hazardous substances, or by
achieving an equivalent functionality via
technological or organisational measures.”
Lohse/Lissner (2003)
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
När det går: härma andra!
1. Definiera använding, funktion och behov
1. Behövs kemikalien?
3. Kan vi undvika den genom att byta material?
4. Kan vi undvika den genom att byta mot en
annan kemikalie?
KAN SUBSTITUTION LÖNA SIG?
• Ligga ett steg före, undvika överraskningar
• Ses positivt av kunder
• Nya lösningar är kostsamma i början,
priset går ner med tiden
• Användning av farliga kemikalier medför
merkostnader
• Reglering påskyndar innovation
• Marknaden för alternativ växer
EXEMPEL SKANSKA/SUBSPORT
Murbruk
Tidigare: farligt avfall, läkarundersökning
Krävande kund
Leverantör som redan utvecklat alternativ
Något andra krav på förhållanden,
Inget farligt avfall, ingen läkarundersökning
TIME TO TALK ABOUT ALTERNATIVES
CONTACT
Anna Lennquist
Senior Toxicologist
[email protected]
Free Wi-Fi!
Connect to network:
Waterfront
#BuildSust16
#BuildSust16
Substitution i bygg- och
anläggningssektorn med hjälp
av BASTA-systemet
Sussi Wetterlin
2016-10-19
www.bastaonline.se
Varför är
substitution så
viktigt i bygg- och
anläggningssektorn??
www.bastaonline.se
Varför är substitution så svårt? (1)
•
Tidskrävande att få fram information om det
kemiska innehållet
Kemiska produkter
Enklare material
Komplexa artiklar
Ökande
tidsåtgång
•
Ökad produkt komplexitet- längre
leverantörskedjor
•
Kemiska ämnen har sina kemiska och
fysikaliska begränsningar
www.bastaonline.se
Varför är substitution så svårt? (2)
•
Komplex kravspecifikation
- Miljö och hälsa
- Lagstiftning
- Teknisk prestanda
- Installation
Hållbart
- Hantering
Ekologiskt
- Pris
Klimatsmart
- Livslängd
Kretsloppsanpassat
- Återvinning
Giftfritt
- Etc
www.bastaonline.se
Syfte BASTA
Att bidra till att uppnå Sveriges nationella
miljömål ”Giftfri miljö”
Ett system för fasa ut ämnen med särskilt farliga
egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter
Driva på substitutionsarbetet genom att involvera
leverantörer av bygg- och anläggningsprodukter
Öka kompetensen i sektorn genom att ställa krav
på systematik och rutiner
Öppen och fritt tillgänglig information för medvetna
materialval
www.bastaonline.se
Historik BASTA
 Många initiativ kring farliga ämnen i byggprodukter
och byggmaterial
 Svarta listor
 BASTA – startat 2005
EU finansierat forskningsprojekt (2004)
 BASTAonline AB - samägs av IVL Svenska
Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier
www.bastaonline.se
BASTA-systemet
•
•
•
Öppen databas
Mer än 100 000 kvalificerade artiklar
Kemiska egenskaper– inte en lista av kemikalier
2016-10-24
www.bastaonline.se
BASTA baseras på leverantörens
aktuella och kvalitetssäkrade bedömning
www.bastaonline.se
BASTA utgår från FARA och inte RISK
FARA
RISK
Inneboende egenskap hos ett
ämne som kan ge upphov till
en negativ hälso- eller
miljöeffekt
Sannolikheten för att en viss
händelse inträffar
Konsekvensen av att denna
händelse inträffar
Exponering
 Svårt att ta hänsyn till alla möjliga
exponeringsscenarier
 Riskbedömningar kräver helt andra
underlag om de inte ska tappa i kvalitet
www.bastaonline.se
BASTA egenskapskriterier
CLP
CR (kat.2)
Spädbarnsskador
Akut giftighet
Flyktiga organiska ämnen
Baseras på CLP och Prio
Prio - riskminskning
Allergiframkallande
Mutagen (kat.2)
Mycket hög akut giftighet
Hög kronisk giftighet
Miljöfarligt långtidseffekter
Produkter som klarar systemets
högt ställda krav gällande kemiskt
innehåll.
Innehåller inte Utfasningsämnen
eller Riskminskningsämnen
Prio - utfasning
Särskilt farliga metaller
Pb*, Hg, Cd
Ozonnedbrytande
SVHC
CRM (kat. 1A & 1B)
PBT
vPvB
Hormonstörande (kat 1&2)
Produkter som klarar systemets
baskrav gällande kemiskt innehåll.
Innehåller inte Utfasningsämnen
www.bastaonline.se
Vad krävs för att egenskaper tas i in
BASTAs kriterier?
Vetenskaplig förankring
Lagstiftning och vedertagna kriterier
Standardiserad metod
Full transparens
Långsiktighet
Tydlighet
Begränsade tolkningsmöjligheter
Undvika risk för godtycklig bedömning – jämföra
”äpplen och päron”
www.bastaonline.se
Vad driver substitutionsprocessen?
 PCB, Asbest,
Hallandsåsen…
 Miljöcertifiering av
byggnader
 Mer aktiva kravställare
 Regeringuppdrag
- Loggböcker
- Kemikalieinnehåll
Byggvaror
 Producenternas
utvecklingsarbete
www.bastaonline.se
Frivilliga system
Bygg- och anläggningsprodukter
 Struktur vs Svarta listor
 Stöd i materialvalsprocessen
 Driver marknadskrav
 Involverar leverantörer och användare
www.bastaonline.se
Slutsats
Effektiv substitution
 Vetenskapligt grundade kriterier och
riktlinjer
 Gemensam uppfattning om vilka
egenskaper eller ämnen som är oönskade
 Alla parter i processen måste dra åt
samma håll
 Långsiktigt arbete
 Support och utbildning
 Undvika ”regrettable substitution”
www.bastaonline.se
Free Wi-Fi!
Connect to network:
Waterfront
#BuildSust16
#BuildSust16