K. Ingemar Jönsson
Högskolan Kristianstad
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet på
kommunal nivå
•
•
•
•
•
•
4 lärosäten.
7 kustkommuner.
Klimatanpassningsaspekt.
Transdisciplinär ansats
2013 - 2016
www.ecosystemservices.se/
Två aspekter av implementeringen:
Kunskap och attityder
Verktyg för planering och beslutsfattande.
2009
• “The scientific community needs to deliver the knowledge and tools necessary
to forecast and quantify ecosystem services.”
• Natural Capital Project (InVEST)
• “Ecosystem services must be explicitly and systematically integrated into
decision making by individuals, corporations, and governments.”
Daily et al 2009, Front Ecol Environ 7
2015
”However, tangible changes in the operation of businesses and governments have not
been dramatic, especially compared with the scale and urgency of the issue.”
En av lösningarna som föreslås:
”working closely with leaders in governments, businesses, and civil society to develop
and make accessible the knowledge, tools, and practices necessary to integrate natural
capital and ecosystem services into everyday decision-making.”
• Identifiering av hinder och möjligheter att implementera
ekosystemtjänst-konceptet i kommunerna.
• Utvärdering av ekosystemtjänst-konceptet som ett
verktyg för klimatanpassning.
• Intervjuer, workshops.
• Fallstudier: Analyser av historiska och pågående
planerings- och beslutsärenden med relevans för
ekosystemtjänster.
Gemensamma möten
Foto: Widar Narvelo
Projekt-kick-off Kristianstad 17/2 2014
Workshop Vitemölla 19-20 maj 2014
Projektmöte Malmö 14/10 2014
Workshop Helsingborg 2-3 december 2014
Projektmöte Trelleborg 26 mars 2015
Workshop Båstad 27-28 maj 2015
Kunskap/Attityder
I vilken utsträckning implementeras ESTkonceptet idag implicit eller explicit inom
den kommunala verksamheten?
Vilka är de huvudsakliga hindren och
möjligheterna för implementering av ESTansatsen i kommunal planering och
beslutsfattande?
Hur ser uppfattningen om EST-konceptet
ut bland kommunpolitiker och
tjänstemän?
Intervjuer med 36 personer i de 7
kommunerna.
Fem identifierade teman från intervjuerna:
Abstrakt och teoretiskt koncept
Koncept vs. fenomen
Antropocentriskt fokus
Pedagogiskt verktyg
Monetär värdering
Abstrakt och teoretisk begrepp
Konceptet beskrevs som komplext, abstrakt och
kräver ekologisk förförståelse.
“För brett” och övergripande för att vara användbart i
den kommunala verksamheten och för att kunna
kommunicera med allmänheten. Behöver omvandlas
till lokala eller småskaliga exempel.
Ett “Modeord” som med tiden blir urvattnat och
förlorar sin innebörd.
Priset för ett heuristiskt akademiskt begrepp?
Koncept vs. Fenomen
Oklarhet kring distinktionen mellan begreppet
ekosystemtjänster som ett policy-verktyg och de
fysiska fenomen som det representerar.
Implicit vs. Explicit användning av ett
ekosystemtjänst-tänk.
Några ansåg att kommunen redan arbetar enligt
“ES tankesättet” och att en vidare implementering
av konceptet inte är nödvändig.
Anknytning till frågan om när en implementering kan
sägas vara genomförd!
Pedagogiskt verktyg
Ett av konceptets främsta användningsområden:
kommunicera och pedagogiskt förklara naturens
värden.
För att tydliggöra kopplingar mellan åtgärder och
ett långsiktigt perspektiv i planering och
beslutsfattande.
Öka förståelsen för människans beroende av
naturen.
Antropocentriskt perspektiv
Konceptets antropocentriska nyttofokus användbart
för att koppla samman mänskligt välbefinnande med
naturresurser på ett sätt man tidigare inte har gjort i
den kommunala verksamheten.
Speciellt användbart vid exploateringssituationer för
att informera kring intressekonflikter vid planering.
“Undvika moraldiskussion”- fördelaktigt att
argumentera för antropocentriska naturvärden över
det tidigare sättet att prata utifrån naturens egenvärde
och etiska aspekter.
Monetär värdering
Konceptet starkt associerat med monetär värdering och
sågs ibland som direkt definierat utifrån detta.
Att synliggöra värden genom monetär värdering
beskrevs som en av de stora fördelarna med konceptet
och sågs som mycket användbart vid beslutsfattande.
Generell uppfattning om att kvantifiering av naturens
värden och speciellt monetär värdering kommer att leda
till beslut som gynnar ekosystemtjänster
Låg kännedom om värderingsmetoder var kopplat till
positiva attityder till att använda monetär värdering
vid beslutsfattande
Hög kännedom om värderingsmetoder var kopplat till
mer kritiska åsikter och uppfattningar om monetär
värdering (metodologiska begränsningar).
NV:s nya rapport om värdering
av ekosystemtjänster!
Slutsatser från intervjustudien:
Övervägande positiv inställning till ekosystemtjänstbegreppet, men
upplevs som abstrakt och teoretiskt.
Positiv syn på det pedagogiska värdet av begreppet.
Övervägande positiv syn på monetär värdering, men påverkas av
kunskapen om värderingsmetoderna.
Oklarheter kring implicit och explicit användning av begreppet, och
vad en implementering innebär.
Mer information/diskussion om ekosystemtjänstbegreppet är viktigt för
att klargöra förutsättningarna för en implementering av
ekosystemtjänstbegreppet.
Översikts-/detaljplaner
Strategisk fysisk planering
Hur kan ekosystemtjänster
formuleras i ÖP och DP?
Lägesbeskrivning för gällande
översiktsplaner i svenska kommuner
”Ekosystemtjänster” omnämnt
32 av 276
kommuner
(12%) nämner
begreppet.
”Ekosystemtjänster” använt strategiskt
12 av 276 (4%)
använder det
som del i sin
strategi
(10 av 12 är
från 2013-14)
Formuleringar i ÖP, exempel Malmö (2014):
Naturresurser och Naturvärden, strategier:
Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en
långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska värnas.
Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll
och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras.
Havet och Kusten, strategier:
Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster
havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen
ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och
djurliv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske,
sjöfart och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella
hamnverksamheter, stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en
relativt begränsad yta.
I vilken utsträckning är detta styrande formuleringar??
Formuleringar i ÖP, exempel Bromölla (2014):
Bromöllas Gröna och Blå struktur
Kommunen avser att sätta ett pris på den gröna och blåstrukturen i Bromölla
kommun och värdera kostnaden vid förlust av en yta vid ändrad
markanvändning, t ex vid planläggning och bygglov. I värderingen ska hänsyn
tas till faktorer som biologisk mångfald, människors hälsa, tillgång till
ekosystemtjänster, sociala mötesplatser och lekplatser. Vid behov ska förlusten
kompenseras, se avsnitt Övriga regleringar.
Natur, Strategier:
att naturens ekosystemtjänster i landskapet ska identifieras och värderas
ekonomiskt.
Ekelund et al.: Trends in municipal planning and comprehensive
plans (1980-2014) from an Ecosystem Services Approach in south
Sweden.
Analys av översiktsplaner i Malmö från 1980 to 2014, och intervjuer med
tjänstemän. Trender i kommuners planering och förvaltning relaterat till
ekosystemtjänstperspektivet.
Palo et al.: The integration of concepts in municipality planning in relation to
research interests, environmental concerns and policy decision tools.
Analys av koncept som används i kommunernas planeringsdokument
samt intervjuer med planerare och beslutsfattare i kommuner i Skåne +
några kommuner utanför Skåne.
Andra del-studier på gång
Wamsler et al. Operationalizing ecosystem-based adaptation:
Harnessing ecosystem services to buffer communities against climate
change. Ecology and Society.
Thomas Beery, T., Stålhammar, S., Jönsson, K.I., Wamsler, C.,
Bramryd, T., Brink, E., Ekelund, N., Johansson, M. Palo, T. & Schubert,
P. Perceptions of the Ecosystem Services Concept: Opportunities and
Challenges. Ecosystem Services.
Jönsson et al. The comprehensive plan as a tool for implementing
ecosystem services into municipal planning and decisions.
Knowing and doing about ecosystem services: Learning from a
transdisciplinary research project with 7 coastal municipalities in
Sweden.
Fallstudier som pågår/planeras:
Helsingborg (Grönområden och hårdgjorda ytor, våtmarker)
Båstad (ES-värden inom 5 grönområden/korridorer).
Kristianstad (Härlövstippen, Näsbyfältet, Havsplan).
Trelleborg (Nya hamnen och anslutande ny väg).
Simrishamn (Vitemölla-reservatet).
Är vi på väg mot
ett nytt paradigm?
Synsätt/Värderingar/Attityder - Strukturer och Verktyg
Tankevärld och verktyg måste hänga ihop!
Vad behöver vi för verktyg till det nya paradigmet?
Finns det risk att vi använder/utvecklar verktyg som är
anpassade till det gamla paradigmet?
Det händer mycket just nu…!
