Svar på interpellation (2016:29) från Claus Zaar (SD) med flera till Anders Henriksson
(S) angående ”tuberkulos”. Svaret lämnas av Lena Segerberg (S).
Claus Zaar med flera ställer frågor om spridningen av tuberkulos och hur landstinget arbetar
för att minska insjunkandet. Frågorna är av den karaktären att det krävs expertkunskaper för
att svara. Nedanstående svar är lämnat av landstingets smittskyddsläkare:
Tuberkulos (TBC) är en behandlingsbar infektion som kan drabba alla kroppens organ men
förekommer oftast i lungorna. Endast aktiv tuberkulosinfektion i lungorna hos vuxna smittar.
Smittsam lungtuberkulos utgör cirka 20 procent av all aktiv tuberkulos. Det tar oftast månader
innan infektionen blir smittsam. Risken att insjukna i tuberkulos är störst de första 2 åren efter
smittillfället. Majoriteten smittade (cirka 90 procent) utvecklar aldrig sjukdom trots en
kvarstående latent infektion.
Under första halvåret 2016 har 421 fall av tuberkulos rapporterats i Sverige vilket är en
ökning med 8 procent jämfört med första halvåret 2015. Andelen födda utomlands är ca 90
procent. Högriskgrupperna utgörs av asylsökande från Afrikas horn och Asien. I vårt
landsting upptäcktes 15 fall år 2015 och hittills i år lika många. De flesta är inte smittsamma.
Jämfört med många andra infektionssjukdomar är smittsamheten vid tuberkulos låg och det
finns en kvarstående överdriven rädsla för sjukdomen. Nära kontakt inomhus under lång tid
krävs oftast för att man ska bli smittad. Risken för smitta föreligger företrädesvis inom
familjen men enstaka personer kan vara höggradigt smittsamma. Det krävs grovt räknat 50
smittade för att ytterligare ett fall av smittsam tuberkulos ska uppstå. Den fortlöpande
övervakningen av tuberkulos i Sverige visar inga tecken på spridning i det svenska samhället.
Förutsättningarna för en omfattande inhemsk epidemi saknas.
Strategierna för att minska spridning av tuberkulos vilar på tre grundpelare:
1. Tidig upptäckt.
Den allra viktigaste åtgärden för att begränsa smitta är att sjukvården tidigt upptäcker
fall av tuberkulos innan smitta hunnit utvecklas. Det är också viktigt att det finns en
kunskap i högriskgrupperna om vad tuberkulos är.
2. Smittspårning kring varje fall av smittsam tuberkulos.
3. Behandling av och information om latent infektion.
Vid hälsoundersökning identifieras latent infektion hos personer som kommer från
land med hög förekomst av tuberkulos. Det är viktigt att dessa personer informeras om
vad tuberkulos är och att söka läkare om långdragen hosta. Det finns även möjlighet
att behandla tuberkulos förebyggande med läkemedel.
Svar på interpellationens frågor:
1. Latent tuberkulos är inte anmälningspliktig och det finns ingen statistik över
utbredningen av latent tuberkulos i vårt landsting. Det går inte att svara på hur många
patienter som för närvarande har aktiv tuberkulos i vårt län. Så fort ett fall upptäcks
inleds behandling inneliggande på Infektionskliniken och vid eventuell smitta
försvinner denna inom två veckors antibiotikaterapi. Den totala behandlingstiden är
minst sex månader.
2. Infektionskliniken ansvarar för vård och behandling av både aktiv och latent
tuberkulos. Smittskyddslagen och nationella vårdprogram följs. Hälsoundersökningar
kort efter ankomsten till Sverige är viktigt för upptäckt av redan aktiv infektion. Även
om hälsoundersökningar vid ankomst till Sverige skulle innefatta samtliga nyanlända
kvarstår det faktum att många utvecklar sjukdom senare. Smittskydd och Vårdhygien
samt Infektionskliniken undervisar personal inom vård och omsorg fortlöpande i
ämnet. Kunskapen om tuberkulos och därmed möjligheten till tidig upptäckt av
smittsam sjukdom har ökat senaste åren. Vid nyanställning inom vård och omsorg
screenas för tuberkulos. Patienter med latent tuberkulos (positivt blodprov men normal
lungröntgen) remitteras till Infektionsmottagningen för information och bedömning
om behandling av latent tuberkulos är lämplig. Behandlingen innefattar 3 läkemedel
under 3 månader. Biverkningar av behandlingen är sällsynta men kan vara mycket
allvarliga. Långt ifrån alla patienter med latent tuberkulos är lämpade för behandling.
Vid ålder > 35 år anses risken för biverkningar av behandlingen uppväga nyttan. Det
krävs blodprovstagning flera gånger under behandlingen som förutsätter en god
följsamhet från patientens sida. Under behandlingen får man träffa
läkare/tuberkulossjuksköterska vid ett par tillfällen.
Mellan januari och augusti 2016 insattes 110 patienter på behandling mot latent
tuberkulos via infektionsmottagningen (2015: 55 stycken). En heltäckande screening
för upptäckt och behandling av latent tuberkulos hos riskgrupper i hela befolkningen
kräver mycket stora resurser och skulle ge oacceptabla biverkningar.
3. Se punkt 2
4. Inom vården finns hygienrutiner som förhindrar smitta och det är ytterst sällsynt att
sjukvårdspersonal smittas. Risken för smitta föreligger när sjukdomen ännu inte är
upptäckt. Oavsett omfattningen av förebyggande åtgärder går det inte helt att undvika
smitta i samhället och vården. Tyvärr är dagens vaccin mot tuberkulos inte tillräckligt
effektivt för att hindra smitta/ sjukdom.
Västervik den 26 september 2016
Lena Segerberg (S)
Landstingsråd
