Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidstjänster

ÖVERSÄTTNING
KOLLEKTIVAVTAL
FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH
FRITIDSTJÄNSTER ARBETSTAGARE
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry
1.4.2012–30.4.2014
Sisältö
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE..................................................................................................................... 1
§ 1 Avtalets omfattning.................................................................................................................1
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE........................................................................................................ 2
§ 2 Rätten att leda och fördela arbetet och organisationsrätt.................................................2
§ 3 Arbetsavtal och prövotid.........................................................................................................2
§ 4 Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning)...............................................3
1. Förutsättningar....................................................................................................................3
2. Permittering.........................................................................................................................3
3. Uppsägningstider................................................................................................................3
4. Uppsägningsförfarande..................................................................................................... 4
5. Ersättningar......................................................................................................................... 4
§ 5 Arbetsavtal för viss tid.............................................................................................................5
1. Förutsättningar....................................................................................................................5
2. Permittering.........................................................................................................................5
3. Upphörande av arbetsavtal................................................................................................5
4. Ersättningar.........................................................................................................................5
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM och Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Tryck: Libris Oy, 2013
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
3. ARBETSTID................................................................................................................................................6
§ 6 Skyldighet att erbjuda mertidsarbete...................................................................................6
§ 7 Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd........................................................................6
1. Ordinarie arbetstid..............................................................................................................6
2. En deltidsanställd arbetstagares arbetstid......................................................................6
3. Arbetsskiftets längd............................................................................................................7
4. Vilotider............................................................................................................................... 8
5. Kafferast............................................................................................................................... 8
§ 8 Organisering av arbetstid...................................................................................................... 8
1. Arbetsvecka.......................................................................................................................... 8
2. Lediga dagar..........................................................................................................................9
§ 9 Arbetsskiftsförteckning........................................................................................................10
§ 10 Särskilda helgdagar..............................................................................................................10
1. Julaftonen och juldagen....................................................................................................10
2. Första maj...........................................................................................................................10
§ 11 Högtids- och heldagsförkortning (JP)................................................................................ 11
1. Rätt till förkortning........................................................................................................... 11
2. Beviljande av förkortning................................................................................................. 11
3. Personalrestauranger........................................................................................................12
§ 12 Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare......................................12
1. Utjämningssystem............................................................................................................12
2. Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal...............................16
3. Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala avtal (s.k. arbetstidsbank)..............19
4. Regelbundet nattarbete....................................................................................................23
5. Arbete som likställs med treskiftsarbete...................................................................... 24
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
4. LÖN............................................................................................................................................................ 25
§ 13 Löneform...............................................................................................................................25
§ 14 Fastställande av lönen.........................................................................................................25
1. Erfarenhetsår (anställningsförhållanden som inleds efter 1.10.2007)......................25
2. Praktiktid............................................................................................................................26
3. Tjänsteårstillägg (anställningsförhållanden som inleds före 1.10.2007)..................27
4. Lönegrupper.......................................................................................................................27
§ 15 Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever.....................................................................29
1. Läroavtal..............................................................................................................................29
2. Arbetstagare under 18 år...................................................................................................29
3. Skolelever............................................................................................................................29
§ 16 Faktorer som höjer lönen....................................................................................................29
1. Viceansvarigs tillägg..........................................................................................................29
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete................................................................................... 30
3. Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer............................................................... 30
§ 17 Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar.............................31
§ 18 Mertids- och övertidsarbete...............................................................................................31
1. Mertidsarbete.....................................................................................................................31
2. Övertidsarbete...................................................................................................................31
3. Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod.....................32
§ 19 Arbete som utförs på en ledig dag......................................................................................33
§ 20 Byte av förhöjd lön mot ledighet...................................................................................... 34
§ 21 Utbetalning av lön............................................................................................................... 34
1. Lönebetalning................................................................................................................... 34
2. Lön för en del av månaden...............................................................................................35
3. Löneutbetalning när anställningen upphör.................................................................35
4. Innehållning av lön...........................................................................................................35
5. Lönespecifikation..............................................................................................................36
5. FRÅNVARO..............................................................................................................................................36
§ 22 Insjuknande..........................................................................................................................36
1. Förutsättningar för lönebetalning..................................................................................36
2. Anmälningsskyldighet och utredning över arbetsoförmågan...................................36
3. Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden...............................................................37
4. Beloppet av lön för sjukdomstiden................................................................................37
5. Utbetalning av lön för sjukdomstid...............................................................................38
6. Återfall av sjukdom...........................................................................................................38
§ 23 Läkarundersökningar..........................................................................................................39
1. Läkarkontroller och -undersökningar...........................................................................39
2. Lagstadgade undersökningar......................................................................................... 40
§ 24 Tillfällig frånvaro................................................................................................................ 40
1. Plötslig sjukdom i familjen............................................................................................. 40
2. Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar.................................................................41
3. En nära anhörigs död och begravning ...........................................................................41
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
4. Uppbåd och repetitionsövningar....................................................................................41
5. Samhällelig verksamhet...................................................................................................41
6. PAMs förvaltningsorgans möten................................................................................... 42
7. Svårt sjukt barn........................................................................................................................ 42
8. Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner.......................................... 42
§ 25 Familjeledigheter................................................................................................................ 42
1. Lagstadgade rättigheter................................................................................................... 42
2. Särskild moderskapsledighet......................................................................................... 42
3. Moderskapsledighet........................................................................................................ 42
4. Faderskapsledighet.......................................................................................................... 43
5. Föräldraledighet............................................................................................................... 43
6. Vårdledighet...................................................................................................................... 43
7. Partiell vårdledighet......................................................................................................... 43
§ 26 Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet........................................... 43
6. SEMESTER............................................................................................................................................... 44
§ 27 Semester................................................................................................................................ 44
1. Semester............................................................................................................................. 44
2. Intjänande av semester.................................................................................................... 44
3. Dagar likställda med arbetade dagar............................................................................. 45
4. Sparande av semester.......................................................................................................47
5. Hur semester ges och antecknas i arbetsskiftsförteckningen....................................47
6. Semester och lediga dagar............................................................................................... 48
7. Semesters inverkan på arbetstiden................................................................................ 49
8. Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern.51
9. Förflyttning av semester..................................................................................................51
10. Semesterlön .....................................................................................................................53
11. Semesterersättning..........................................................................................................56
12. Semesterbokföring..........................................................................................................57
§ 28 Semesterpremie...................................................................................................................57
1. Förutsättningar för utbetalning......................................................................................57
2. Belopp................................................................................................................................. 58
3. Tidpunkt för utbetalning................................................................................................ 58
7. RESOR........................................................................................................................................................59
§ 29 Resekostnader.......................................................................................................................59
1. Resekostnader....................................................................................................................59
2. Företagets resereglemente...............................................................................................59
8. LOKALA AVTAL......................................................................................................................................60
§ 30 Lokala avtal.......................................................................................................................... 60
9. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER............................................................................................................ 61
§ 31 Inkassering av medlemsavgifter........................................................................................61
§ 32 Arbetsplatsmöten.................................................................................................................61
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
§ 33 Förebyggande av våld...........................................................................................................62
1. Bedömning..........................................................................................................................62
2. Avvärjning och eftervård..................................................................................................62
§ 34 Besök på arbetsplatsen........................................................................................................62
§ 35 Grupplivförsäkring..............................................................................................................63
§ 36 Arbetsplatsmåltid................................................................................................................63
§ 37 Arbetsdräkt............................................................................................................................63
10. BESTÄMMELSER OM PROCENTAVLÖNADE VAKTMÄSTARE, ORDNINGSVAKTER OCH
PORTIERER..................................................................................................................................................63
§ 38 Vaktmästare och ordningsvakter..................................................................................... 64
1. Betjäningsavgift................................................................................................................ 64
2. Telefon.................................................................................................................................65
3. Ordningsmannakort.........................................................................................................65
4. Portieruppgifter.................................................................................................................65
§ 39 Portierer................................................................................................................................ 66
§ 40 Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare............................... 66
1. Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel...................................................... 66
2. Lön för sjuktid................................................................................................................... 66
3. Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter...................................... 66
4. Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro.................................................67
5. Ersättning för JP-dag.........................................................................................................67
6. Semesterlön........................................................................................................................67
11. HUVUDFÖRTROENDEMAN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED.........................................................................................................................68
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig................................................... 68
1. Ersättning och befrielse från arbetet............................................................................. 68
2. Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.................... 69
3. Uträkning av antalet arbetstagare................................................................................. 69
§ 42 Förhandlingsordning......................................................................................................... 69
§ 43 Arbetsfred och avtalsbrott................................................................................................. 69
12. MEDDELANDE OM AVTALET OCH AVTALETS GILTIGHET.....................................................70
Meddelande om avtalet........................................................................................................70
Avtalets giltighet...................................................................................................................70
Arbetstagarna....................................................................................................................... 84
Kontorsanställda.................................................................................................................. 85
Expedit på servicestation.................................................................................................... 86
Servicestationsarbetare...................................................................................................... 86
Tillägg för kvälls- och nattarbete....................................................................................... 86
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg.....................87
Procentavlönade servitörers garantilöner........................................................................87
Garantilöner för bartender vars lön baserar sig på betjäningsavgifter........................87
Fast ersättning till procentavlönad vaktmästare som sköter portiers uppgifter...... 88
Ersättning för JP-dag till procentavlönade arbetstagare............................................... 88
LÖNEUPPGÖRELSE FRÅN 1.6.2013........................................................................................... 89
MÅNADS- OCH TIMLÖNER 1.6.2013....................................................................................... 89
Arbetstagarna....................................................................................................................... 89
Kontorsanställda.................................................................................................................. 89
Expedit på servicestation.................................................................................................... 89
Servicestationsarbetare...................................................................................................... 89
Tillägg för kvälls- och nattarbete....................................................................................... 90
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg.................... 90
Procentavlönade servitörers garantilöner....................................................................... 90
Garantilöner för bartender vars lön baserar sig på betjäningsavgifter....................... 90
Fast ersättning till procentavlönad vaktmästare som sköter portiers uppgifter...... 90
Ersättning för JP-dag till procentavlönade arbetstagare............................................... 90
BILAGA 1: ARBETSAVTAL........................................................................................................................ 91
BILAGA 2: AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV EN ARBETSTIDSBANK............................................ 91
BILAGA 3: AVTAL OM ARBETSTIDSBANK..........................................................................................93
BILAGA 4: MODELL FÖR EN PROMEMORIA OM EN MENINGSSKILJAKTIGHET...................93
Denna text är en inofficiell översättning av ett finskspråkigt kollektivavtal. Om
tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat
än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet.
PROTOKOLL ÖVER ÅTERINFÖRD VÅNINGSSTÄDNING................................................................70
PROTOKOLL ÖVER SERVICE-, TRAFIK- OCH DISTRIBUTIONSSTATIONER.............................. 71
PROTOKOLL ÖVER ARBETSVILLKOREN FÖR KONTORSANSTÄLLDA....................................... 73
PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALEN.........................................................78
DYRORTSKLASSIFICERING....................................................................................................................83
LÖNEUPPGÖRELSE 1.4.2012...................................................................................................... 84
MÅNADS- OCH TIMLÖNER 1.4.2012....................................................................................... 84
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Avtalets omfattning
Avtalet ska iakttas i inkvarterings- och restaurangbranschen samt i sådan verksamhet som är jämförbar med eller nära ansluten till branschen eller som stöder
branschens verksamhet. Avtalet ska också iakttas i turism- och fritidstjänster som
nämns nedan samt i välfärdstjänster i samband med de ovan nämnda.
Avtalets tillämpningsområde omfattar typiskt:
•• restauranger, kaféer, pubar, nattklubbar
•• cateringföretag och personalrestauranger
•• halvfabrikatskök och beredningskök
•• hotell och andra inkvarteringsföretag
•• badanläggningar och välfärdscentra
•• campingplatser och husvagnsområden
•• semester- och stugbyar
•• tjänster för landsbygdsturism
•• service- och trafikstationer
•• bowlinghallar
•• semesteranläggningar och kurscentra
•• kongresscentra
•• främjande, försäljning, marknadsföring och förmedling av inhemska
turismtjänster.
Avtalet gäller arbetstagare som lyder under arbetstidslagen.
Som en del av avtalet iakttas följande avtal:
•• Allmänt avtal (AAC-FFC) 15.11.1990
•• Förtroendemannaavtal (MaRa-PAM) 1.4.2010
•• Avtal om arbetarskyddssamarbete (MaRa-PAM) 1.4.2010
•• Avtal om samarbete (MaRa-PAM) 1.4.2010
•• Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning
av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna (FFC, EK m.m.)
12.1.2006)
•• Avtal angående personalbespisning (AAC-FFC) 12.2.1976
•• Strejkböter i enlighet med vad som stadgas i lagen om kollektivavtal (AAC-FFC)
•• Avtal om inkasserrng av medlemsavgifter (AAC-FFC)
•• Utbildningsavtal (MaRa-Hotell- och Restaurangpersonalens Förbund) 1.1.1994
•• Avtal om inlärning i arbetet (FHR-PAM) 8.3.2006
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
1
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
§ 2 Rätten att leda och fördela arbetet och organisationsrätt
Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbetsgivaren anställer och säger upp
arbetstagare.
En arbetstagare som anställts för en viss arbetsuppgift är skyldig att vid behov
utföra också annat liknande eller därmed jämförbart arbete då det inte i väsentlig
grad ändrar hans egentliga arbete.
När anställningsförhållandet inleds ska arbetsgivaren vid sidan av arbetshandledningen introducera arbetstagaren i trygga och hälsosamma sätt att utföra
arbetet, i arbetsplatsens företagshälsovård, praxis på arbetsplatsen i fråga om
sjukfrånvaro, eventuella arbetssäkerhetsrisker och arbetarskyddsorganisationen.
Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
Arbetsgivaren förklarar för en nyanställd arbetstagare organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är arbetsplatsens
förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsombud samt ger arbetstagaren deras kontaktuppgifter.
Kollektivavtalsparterna i branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster är
Servicefacket PAM rf på arbetstagarsidan och Turism- och Restaurangförbundet
MaRa rf på arbetsgivarsidan.
§ 3 Arbetsavtal och prövotid
Kollektivavtalsparterna rekommenderar skriftliga arbetsavtal enligt modellen
som finns i bilagan.
Om arbetsavtalet har ingåtts muntligt är arbetsgivaren skyldig att ge arbetstagaren en skriftlig utredning om de centrala villkoren i arbetet enligt 2 kap. 4 § i
arbetsavtalslagen.
EXEMPEL
Arbetstagaren har påbörjat arbetet 26.4. Parterna har kommit överens om en prövotid på fyra månader. Prövotidens sista dag är 25.8.
§ 4 Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning)
1. Förutsättningar
Arbetsavtalet gäller tills vidare om det inte av motiverade skäl har ingåtts för en
viss tid.
Ett arbetsavtal ska anses gälla tills vidare också när:
•• ett avtal har ingåtts för viss tid utan motiverade skäl
•• flera på varandra följande tidsbundna arbetsavtal har ingåtts utan motiverade
skäl eller
•• arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta arbetet efter att tidsfristen har
löpt ut.
2. Permittering
Tiden för permitteringsmeddelandet är minst 14 dagar.
3. Uppsägningstider
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är:
när anställningsförhållandet fortgått
uppsägningstid
högst 5 år
1 månad
över 5 – högst 10 år
2 månader
över 10 – högst 15 år
3 månader
över 15 år
4 månader
När arbetstagaren säger upp avtalet är uppsägningstiderna:
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid på högst fyra månader. I en visstidsanställning som varar under åtta månader får prövotiden emellertid utgöra högst hälften av hela anställningsförhållandets längd.
när anställningsförhållandet fortgått
uppsägningstid
högst 10 år
14 dagar
Prövotiden börjar när arbetet inleds.
över 10 år
1 månad
Under prövotiden kan vardera parten häva avtalet utan att iaktta uppsägningstiden, i vilket fall anställningsförhållandet upphör när arbetsdagen avslutas.
2
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Uppsägningstiden räknas fr.o.m. den dag som följer på uppsägningen.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
3
§ 5 Arbetsavtal för viss tid
EXEMPEL 1. UPPSÄGNINGSTID 14 DAGAR
Anställningsförhållandet sägs upp 10.1. Uppsägningstiden räknas fr.o.m. 11.1.
Anställningsförhållandets sista dag är 24.1.
EXEMPEL 2. UPPSÄGNINGSTIDEN RÄKNAS I MÅNADER
När uppsägningstiden räknas i månader är anställningsförhållandets sista dag den
dag vars ordningsnummer motsvarar uppsägningsdagens ordningsnummer. Om det
inte finns en motsvarande dag i den månad då uppsägningstiden upphör, avslutas
anställningsförhållandet på månadens sista dag.
1. Förutsättningar
Arbetsavtal för viss tid kan ingås av motiverade skäl, vilka omfattar:
•• arbetets karaktär, vikariat eller praktik eller annat motsvarande skäl eller
•• ett skäl som anknyter sig till företagets verksamhet eller det utförda arbetet
•• arbetstagarens egen begäran.
2. Permittering
1.3 uppsägning
1 mån.
1.4 anställningsförhållandets
sista dag
Enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en visstidsanställd
arbetstagare endast om han eller hon arbetar som vikarie för en ordinarie arbetstagare och om arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon arbetade.
31.12 uppsägning
2 mån.
28.2 anställningsförhållandets
sista dag
Tiden för permitteringsmeddelandet är 14 dagar.
3. Upphörande av arbetsavtal
Uppsägningen är bindande, om inte den andra parten godkänner att den återkallas.
Arbetsavtal för viss tid upphör när tidsfristen löper ut. Ett arbetsavtal för viss tid
kan inte sägas upp mitt under tidsfristen, om man inte i arbetsavtalet särskilt
avtalat om möjligheten att säga upp avtalet.
På begäran ska ett intyg om uppsägningen ges av båda parterna.
4. Ersättningar
4. Uppsägningsförfarande
På arbetstagarens begäran ska grunden för uppsägningen och tidpunkten då anställningsförhållandet kommer att upphöra meddelas skriftligt.
5. Ersättningar
En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetsgivaren ett
belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden.
Ersättningen ska kvitteras enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetstagaren full
lön för den försummade uppsägningstiden.
Om en arbetstagare säger upp anställningsförhållandet innan tidsfristen har löpt
ut är han eller hon skyldig att betala arbetsgivaren ersättning för att arbetsavtalet
upphör i förtid. Ersättningens belopp motsvarar
•• lönen för två veckor eller
•• om den försummade arbetsperioden är kortare än två veckor, lönen för motsvarande tid.
Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
Om arbetsgivaren avslutar ett anställningsförhållande före den utsatta tiden, ska
arbetsgivaren enligt 12 kap. i arbetsavtalslagen ersätta arbetstagaren den skada
han eller hon orsakats.
Dagslönen beräknas i enlighet med § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
4
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
5
3. ARBETSTID
B. Genomsnittlig minimiarbetstid
§ 6 Skyldighet att erbjuda mertidsarbete
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under
granskningsperioden.
Om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare för uppgifter som är lämpliga för
de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren på deltid, ska arbetsgivaren
erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten.
Mertidsarbete ska erbjudas upp till 111 timmar under en treveckorsperiod.
Det rekommenderas att parterna lokalt avtalar om praxis för hur mertidsarbete
ska erbjudas.
§ 7 Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd
1. Ordinarie arbetstid
Arbetstiden bestäms per perioder på tre veckor.
Den ordinarie arbetstiden är högst 111 timmar per tre veckor.
2. En deltidsanställd arbetstagares arbetstid
Arbetstagaren är en deltidsanställd arbetstagare, om hans eller hennes arbetstid
är kortare än i genomsnitt 111 timmar per tre veckor.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om
A. en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod eller
B. en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod.
A. Fast minimiarbetstid
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en fast minimiarbetstid
för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under varje
treveckorsperiod.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en
ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Skyldigheten att betala
ersättning uppstår dock inte om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund
av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
Då den förverkligade arbetstiden utan motiverat skäl regelbundet överskrider den
arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar
den förverkligade arbetstiden.
6
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar förverkligandet av den genomsnittliga
minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år, om man inte lokalt kommer
överens om en kortare granskningsperiod i enlighet med § 30.
Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella
situationen.
Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider
den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren
en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte
skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund
av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
I visstidsanställningar som varar under ett år ska minimiarbetstiden under en
treveckorsperiod förverkligas under den tid som anställningsförhållandet varar.
Om en deltidsanställd arbetstagare i praktiken utför så mycket mertidsarbete att
han eller hon inte längre kan betraktas som en sådan deltidsanställd arbetstagare som avses i kollektivavtalet, ska man med honom eller henne komma överens om betalning av månadslön från och med början av den månad som följer
ändringstidpunkten.
Ovan nämnda bestämmelser tillämpas inte på arbetstagare som vid behov separat
kallas till arbete.
Som en deltidsanställd arbetstagare betraktas inte en arbetstagare som enligt § 12
punkt 4 eller 5 i kollektivavtalet arbetar 90 eller 105 timmar per tre veckor.
3. Arbetsskiftets längd
Arbetsskiftet ska vara minst fyra timmar. På arbetstagarens begäran eller av en
grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. En grundad anledning kan till
exempel anknyta sig till behovet av arbetskraft på grund av efterfrågan av tjänsterna, rörelsens öppettider och tjänstetider eller arbetets kortvarighet.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
7
Ett arbetsskift kan högst uppgå till 10 timmar. Med arbetstagarens samtycke kan
arbetstiden förlängas. Det är inte tillåtet att i oskälig grad låta utföra arbetsskift
som är längre än tio timmar. På arbetstagarens önskan eller med hans eller hennes samtycke kan man även utföra på varandra följande arbetsskift på 10 timmar.
Arbetstiden per dygn kan dock högst uppgå till 16 timmar.
2. Lediga dagar
4. Vilotider
Med en arbetsdag likställs en X-dag som flyttats från en vecka till en annan, en
utjämningsledighet som beviljats för att jämna ut arbetstiden samt en JP-ledighet
som angetts i arbetsskiftsförteckningen.
Vilotiden mellan arbetsskift är minst 8 timmar. Mellan arbetsskift på minst 10
timmar som utförs på varandra följande dagar ska en vilotid på minst 10 timmar
ingå.
Arbetsgivaren ska sträva efter att ordna vilotiden mellan arbetsskiften så att den
är längre än minimivilotiden.
Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar ska arbetstagaren få en vilotid på minst en halvtimme eller möjlighet att med beaktande av
arbetsrytmen ta en tillräckligt lång paus under arbetet för att inta sin måltid i ett
utrymme som lämpar sig för detta.
Vilotiden räknas inte in i arbetstiden om arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från
arbetsplatsen.
Om arbetet kräver oavbruten närvaro eller belastar oavbrutet, ska under arbetet
ordnas möjlighet att vid behov ta sådana pauser som tillåter en kortvarig frånvaro
från arbetsplatsen.
5. Kafferast
När arbetsskiftet varar över 4 timmar, ska arbetstagaren få minst en kafferast.
Pausen räknas in i arbetstiden och arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens tillstånd avlägsna sig från arbetsplatsen under pausen.
Om en egentlig paus till följd av orsaker som hänför sig till arbetsarrangemang
inte kan ges, ska arbetstagaren ha möjlighet att inta förfriskningar under arbetet.
§ 8 Organisering av arbetstid
För varje arbetsvecka på fem dagar intjänas två lediga dagar varav den ena är en
veckovilodag V på minst 30 timmar och den andra är en extra ledig dag X på minst
24 timmar.
Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka. En extra ledig dag X kan beviljas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet
under treveckorsperioden.
Om X-dagen beviljas under den vecka under vilken den är intjänad ska den i mån
av möjlighet beviljas i samband med V-dagen.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
På arbetstagarens initiativ kan parterna lokalt i enskilda fall avtala annorlunda
om bestämmelsen.
Parterna rekommenderar ett system med roterande lediga dagar.
Arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till morgonskift och arbetsskiftet
som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om lediga dagar beviljas ett jämnt
antal i rad. Bestämmelsen tillämpas på en arbetsplats som har öppet alla veckodagar och där arbetet utförs i två eller tre skift, samt på andra arbetsplatser i mån av
möjlighet. Om under tiden mellan ledigheterna endast arbetas i morgon-, kvällseller nattskift, behöver denna bestämmelse inte iakttas.
Ledighet ska minst vart femte veckoslut ordnas så att två på varandra följande
lediga dagar beviljas antingen på fredag och lördag eller på lördag och söndag. På
arbetsplatsen kan enligt § 30 i kollektivavtalet avtalas om att ledigheten även kan
beviljas på söndag och måndag.
Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar.
1. Arbetsvecka
Avvikelser från bestämmelsen är möjliga på arbetstagarens önskan eller då tvingande skäl föreligger.
Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00 och upphör på söndag klockan
24.00.
När semester ges beräknas femveckorsperioden på följande sätt:
En treveckorsperiod har högst 15 arbetsdagar.
8
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
V
X
Lö
Sö
3 veckor
4 veckor
2 veckor
semester
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
V
X
Lö
Sö
9
Vid överenskommelse om ett årsarbetstidssystem i enlighet med § 12 punkt 3 i
kollektivavtalet kan med arbetstagaren även avtalas om att veckoslutsledigheten
beviljas på ett sätt som avviker från denna bestämmelse.
§ 9 Arbetsskiftsförteckning
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas i förväg så att den läggs ut på anslagstavlan eller på annan motsvarande plats till arbetstagarnas påseende minst en
vecka innan treveckorsperioden börjar, om inte annat avtalats arbetsplatsspecifikt enligt § 30.
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas med annat redskap än blyertspenna.
§ 11 Högtids- och heldagsförkortning (JP)
Arbetstiden förkortas av följande högtids- och helgdagar som ingår i
anställningsförhållandet:
•• trettondagen
•• långfredagen
•• första maj
•• Kristi himmelsfärdsdag
•• midsommardagen
•• självständighetsdagen
•• julafton
•• juldagen.
Treveckorsperioden inleds alltid på måndag. Årsskiftet avbryter inte perioden.
Uppgifterna om när arbetsskiften inleds och avslutas samt om lediga dagar ska
finnas i arbetsskiftsförteckningen.
Dagarna som förkortar arbetstiden kallas för JP-dagar.
Arbetsskiftsförteckningen får inte ändras utan arbetstagarens och arbetsgivarens
samtycke.
En arbetstagare som har arbetat minst ett helt arbetsskift under en sådan vecka
under vilken en ovan nämnd högtids- och helgdag infaller har rätt till en arbetstidsförkortning (JP-ledighet).
Då en treveckorsperiod på grund av att anställningsförhållandet inleds eller upphör eller på grund av oavlönad ledighet inte blir full får den ordinarie arbetstiden
högst vara 7,4 timmar per arbetsdag.
§ 10 Särskilda helgdagar
1. Julaftonen och juldagen
Julaftonens kvällsskift samt juldagen ska vara lediga, om arbetstagaren begär det
en vecka innan den arbetsskiftsförteckning som omfattar julen utarbetas.
Inkvarteringsrörelser, säsongs- och trafikrestauranger, kaféer i sjukhus och servicestationer samt personalrestauranger utgör ett undantag från vad som anges
ovan.
2. Första maj
På första maj ska en arbetstagare få morgonskiftet ledigt till klockan 13.00, eller
om möjligt till klockan 16.00.
Arbetstagaren ska i alla fall meddela arbetsgivaren denna önskan senast en vecka
innan man gör upp arbetsskiftsförteckningen.
1. Rätt till förkortning
Om arbetsskiftet infaller under två skilda veckor, betraktas det ha infallit under
den vecka under vilken arbetsskiftet inleddes.
Med arbetsskift likställs även utjämningsledighet, en X-dag som flyttats från en
vecka till en annan, JP-ledighet och semesterpremieledighet.
Förkortning får inte:
•• en arbetstagare som utför kontinuerligt treskiftsarbete
•• en arbetstagare vars anställningsförhållande utan avbrott inte har fortgått
minst en månad före den aktuella högtids- och helgdagen.
2. Beviljande av förkortning
JP-ledigheter som intjänas under JP-dagar som infaller under januari-juni ska beviljas senast före utgången av december samma år, om man inte kommer överens
om annat.
JP-ledigheter som intjänas under JP-dagar som infaller under juli-december ska
beviljas senast före utgången av juni följande år, om man inte kommer överens
om annat.
Vid beviljandet av JP-ledigheter ska man höra arbetstagaren.
10
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
11
I arbetstidsformer med månadslön beräknas JP-ledighetens arbetstidsförkortande inverkan genom att arbetstiden enligt arbetsavtalet divideras med talet 15 (till
exempel 111 t/15 = 7,4 t).
I fråga om en deltidsanställd arbetstagare beräknas JP-ledighetens längd proportionellt så att arbetstiden under den treveckorsperiod som föregår JP-dagen
divideras med talet 45, om inte annat lokalt enligt § 30 avtalas om längden på den
tidsperiod som används vid beräkning av genomsnittlig arbetstid. Längden på en
JP-ledighet kan dock högst vara 7,4 timmar.
JP-ledigheten beviljas som hela lediga dagar och de minskar inte på antalet övriga
lediga dagar under denna period.
I fråga om en deltidsanställd arbetstagare kan JP-ledigheten även ersättas med en
penningersättning som motsvarar den intjänade ledigheten i samband med den
följande lönebetalningen.
När anställningsförhållandet upphör betalas de outtagna JP-ledigheterna i pengar. Värdet på JP-ledigheten för en arbetstagare med månadslön beräknas genom
att månadslönen delas med talet 21.
3. Personalrestauranger
I personalrestauranger kan avtalas om att samma söckenhelg- och arbetstidsförkortningssystem som i kundsamfundet iakttas i stället för systemet med JP-dagar.
Arbetstiden kan då vara till exempel 112,5 timmar per tre veckor och på motsvarande sätt beviljas under året 11 utjämningsledigheter, så att man når samma
årsarbetstid som med ett system med JP-dagar.
Frågan ska avtalas lokalt i enlighet med § 30 i kollektivavtalet.
§ 12 Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare
1. Utjämningssystem
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan
ordnas så att den är i genomsnitt 111 timmar så att arbetstiden under högst sex
(6) på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) jämnas ut till att
motsvara det ovan nämnda antalet. Den ordinarie arbetstiden under en enskild
treveckorsperiod får vara högst 129 timmar.
12
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkterna då den inleds och upphör ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta högst två X-dagar från varje treveckorsperiod så att de beviljas på
andra tidpunkter inom en utjämningsperiod. Då ges den flyttade X-dagen i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga
om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden
per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under
en utjämningsperiod ska dock minst tre (3) utjämningsledigheter beviljas, om
det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS)
antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga
om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter och semester samt när lön för en
del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 timmar
(§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12
punkt 4 i kollektivavtalet).
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Den iakttagna utjämningsperioden är 6 treveckorsperioder. Antalet arbetstimmar
under utjämningsperioden är sammanlagt 6 x 111 timmar, alltså 666 timmar. Under
en utjämningsperiod har sammanlagt fyra utjämningsledigheter beviljats.
1 perioden: 115 t
2 perioden: 129 t
3 perioden: 102 t
3 X-ledigheter
1 X-ledighet
3 X-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
1 utjämningsledighet
4 perioden: 86 t
5 perioden: 116 t
6 perioden: 118 t
5 X-ledigheter
2 X-ledigheter
4 X-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 utjämningsledigheter
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
13
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,4 timmar per arbetsdag och 37 timmar per
arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden inläses som
utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8
i kollektivavtalet och för en JP-dags del 7,4 timmar.
I en annan arbetstidsform än den med 111 timmar beaktas frånvarons inverkan i
proportion till arbetstiden enligt arbetsavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 129 timmar ersätts som
mertids- och övertidsarbete enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
•• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
•• de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas
inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot
motsvarande ledig tid.
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till
den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras
av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av en
enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras
underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga
om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden
enligt följande:
•• fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• hälften av de därefter följande timmarna med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
14
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT
UNDER UTJÄMNINGSPERIODEN
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid under en treveckorsperiod är 111 timmar upphör efter tre treveckorsperioder mitt
under en utjämningsperiod på 18 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1 perioden: 129 t
2 perioden: 128 t
3 perioden: 109 t
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genomsnitt 122 timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per period
i genomsnitt 9 (120 − 111) och antalet utförda perioder är tre. Arbetstagaren får en
ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 9 timmar, alltså för 27 timmar.
Antalet övertidstimmar per period är i genomsnitt två (122 − 120), alltså sammanlagt
sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 %
och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på
arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie
maximiarbetstiden enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
•• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
•• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
EXEMPEL 3. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
Längden på en utjämningsperiod är 6 treveckorsperioder, och den ordinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 666 timmar. Innan den sista treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat 625 timmar. Således finns det 41 timmar
(666 tim. - 625 tim.) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetstagaren har dock
utfört 81 timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertidsarbetet
(81 tim. − 41 tim. = 40 tim.) enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
•• 13 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
15
2. Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan enligt § 30 i
kollektivavtalet lokalt avtalas så att den under en tidsperiod på högst 9 på varandra
följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) utjämnas till 111 timmar.
Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 135
timmar.
Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkterna då den inleds och upphör ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
1 perioden: 135 t
2 perioden: 135 t
3 perioden: 120 t
1 X-ledighet
1 X-ledighet
2 X-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
4 perioden: 120 t
5 perioden: 122 t
6 perioden: 80 t
2 X-ledigheter
3 X-ledigheter
5 X-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
4 utjämningsledigheter
7 perioden: 90 t
8 perioden: 86 t
9 perioden: 111 t
4 X-ledigheter
6 X-ledigheter
3 X-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
3 V-ledigheter
2 utjämningsledigheter
2 utjämningsledigheter
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta X-dagar inom utjämningsperioden så att den flyttade X-dagen
ges i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag
i fråga om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden
per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under
en utjämningsperiod ska dock minst fem (5) utjämningsledigheter beviljas, om
det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS)
antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga
om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester och när lön för en
del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 timmar
(§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12
punkt 4 i kollektivavtalet).
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,4 timmar per arbetsdag och 37 timmar per
arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden inläses som
utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 28 punkt
5.8 i kollektivavtalet och för en JP-dags del 7,4 timmar.
I en annan arbetstidsform än den med 111 timmar beaktas frånvarons inverkan i
proportion till arbetstiden enligt arbetsavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 135 timmar ersätts som
mertids- och övertidsarbete enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
•• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Den iakttagna utjämningsperioden är 9 treveckorsperioder. Antalet arbetstimmar under utjämningsperioden är sammanlagt 9 x 111 timmar, alltså 999 timmar.
Utjämningsperioden har sammanlagt 27 X-ledigheter, av vilka en del har flyttats
från en treveckorsperiod till en annan och beviljats i samband med en annan ledighet. Under utjämningsperioden har sammanlagt beviljats 8 utjämningsledigheter.
16
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas
inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot
motsvarande ledig tid.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
17
EXEMPEL 3. MERTIDS- ELLER ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till
den ordinarie maximiarbetstiden kan underskottet i antalet arbetstimmar dras
av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av en
enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren dras underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga
om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden
enligt följande:
•• fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• av de därefter följande timmarna som övertidsersättning hälften med en lön
förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT
UNDER UTJÄMNINGSPERIODEN
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid under en treveckorsperiod är 111 timmar upphör efter tre treveckorsperioder mitt
under en utjämningsperiod på 27 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1 perioden: 135 t
2 perioden: 128 t
3 perioden: 103 t
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genomsnitt 122 timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per period
i genomsnitt 9 (120 − 111) och antalet utförda perioder är tre. Arbetstagaren får en
ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 9 timmar, alltså för 27 timmar.
Antalet övertidstimmar per period är i genomsnitt två (122 − 120), alltså sammanlagt
sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 %
och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på
arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie
maximiarbetstiden enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
•• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
18
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Längden på en utjämningsperiod är 9 treveckorsperioder, och den ordinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 999 timmar. Innan den sista treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat 940 timmar. Således finns det 59 timmar
(999 − 940) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetstagaren har dock utfört 89
timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertidsarbetet (89 − 59
dvs. sammanlagt 30 timmar) enligt följande:
•• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
•• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
•• 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
3. Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala avtal (s.k. arbetstidsbank)
1. Att ta i bruk, ansluta sig till och bryta sig loss från systemet
1. Man ska avtala om ibruktagandet av arbetstidssystemet på arbetsplatsen med
förtroendemannen enligt § 30 i kollektivavtalet.
2. Systemet kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställningar gäller tills vidare eller för viss tid på minst ett år.
3. När ett årsarbetstidssystem används ska arbetstiden per tre veckor jämnas ut
till högst 111 timmar under en tidsperiod på högst ett år.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen separat avtala om att arbetstagaren ansluter sig till systemet. I samband med anslutningen till systemet ska man
avtala om längden på utjämningsperioden och om maximiantalet arbetstimmar
per treveckorsperiod med beaktande av det som har avtalats i punkt 2.1. Samtidigt
ska man avtala om en preliminär tidpunkt för när utjämningsledigheterna tas ut.
I fråga om en enskild arbetstagare kan utjämningsperioden också vara kortare än
den som har avtalats om med förtroendemannen när systemet togs i bruk.
5. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om vilka penningbelopp arbetstagaren
utöver arbetstimmarna vill få ändrade till arbetstidsutjämningsledighet.
6. Arbetsgivaren lämnar de avtal i anknytning till detta system som denne ingått med arbetstagarna för kännedom till den förtroendeman som företräder
arbetstagarna.
7. En arbetstagare som hör till systemet kan endast permitteras av tvingande och
oförutsedda skäl som varken beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
19
8. Förtroendemannen eller arbetsgivaren kan säga upp systemet så att det upphör
med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågående systemet iakttas fram
till utgången av utjämningsperioden.
6. Semesterns förkortande inverkan på arbetstiden under en treveckorsperiod
enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet räknas in i arbetstiden under semestern.
Under en sjukledighet räknas oberoende av arbetsskiftsförteckningen 7,4 timmar
per arbetsdag och 37 timmar per vecka in i arbetstiden.
9. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp systemet för en enskild arbetstagares del så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det
pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
10. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan av skäl som beror på arbetstagarens
hälsa och har att göra med hans eller hennes ork i arbetet och har konstaterats av
företagshälsovården för en enskild arbetstagares del säga upp systemet så att det
upphör med en uppsägningstid på en (1) månad och arbetstagarens anslutning till
systemet upphör vid utgången av uppsägningstiden.
4. Belopp som kan överföras till systemet
11. Om tillämpningen av och delaktighet i årsarbetstidssystemet har utgjort grunden för en anställning som gäller tills vidare och det på grund av att systemet har
upphört eller på grund av att arbetstagare har brutit sig loss från det inte längre på
grund av arbetets säsongkaraktär är möjligt att erbjuda alla arbetstagare ordinarie arbete ska en eventuell minskning av arbetskraften i första hand riktas till de
arbetstagare som har haft anslutningen till årsarbetstidssystemet som ett villkor
för deras ordinarie anställning.
12. Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 timmar (§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12
punkt 4 i kollektivavtalet).
2. Organisering av arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden kan vara högst 150 timmar per tre veckor.
2. Det antal arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 111 timmar
flyttas till att beviljas i form av ledig tid under utjämningsperioden.
3. Arbetstiden ordnas enligt bestämmelserna i § 7 och 8 i kollektivavtalet med
följande undantag:
•• en extra ledig dag (X) kan i samband med annan ledighet ges under
utjämningsperioden
•• den oavbrutna minimiarbetstiden per dygn är 4 timmar.
4. Tidpunkten för inledande och avslutande av den utjämningsperiod som iakttas
ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
1. Utförda arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 150 timmar
ersätts med en lön förhöjd med 100 %.
1. Utöver den utförda arbetstid som antingen överskrider eller underskrider (s.k.
minustimmar) 111 timmar kan det avtalas om att olika slags penningbelopp som
kan bytas ut mot arbetstimmar överförs till utjämningsschemat.
2. Sådana belopp kan bestå av arbetstidsersättningar (till exempel ersättningar för
söndagsarbete, tillägg för kvälls- och nattarbete, grunddelar och förhöjningsdelar
för övertidsarbete, semesterpremie). Dessutom kan man avtala om en överföring
av JP-ledigheter och sparad ledighet till utjämningssystem.
5. Utjämning av systemet
1. De arbetstimmar som har överförts till systemet och som överskrider 111 timmar samt de penningbelopp som ska bytas ut mot arbetstimmar ges ut i form av
hela lediga dagar (utjämningsledighet) under en utjämningsperiod. På arbetstagarens initiativ kan annat avtalas om tidpunkten för ledigheterna under en
utjämningsperiod.
2. Det penningbelopp som överförs till systemet byts ut mot arbetstimmar enligt
den lön som gäller när det överförs.
3. Om antalet arbetstimmar som byts ut mot ledighet inte är jämnt delbart med 7,4
timmar kan resten ges ut i form av en förkortning av arbetstiden per period eller
i form av en delvis ledig dag.
4. Utjämningsledigheterna är tid som är likställd med arbetad tid.
5. För arbete som utförts under en utjämningsledighet betalas lön förhöjd med
­50 %. Timmar som utförs under utjämningsledighet iakttas inte när man räknar
det totala antalet timmar under perioden.
5. Arbetsskiftförteckningen utarbetas för minst tre veckor i sänder enligt § 9 i
kollektivavtalet.
20
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
21
EXEMPEL
Arbetstagaren har under en treveckorsperiod utfört 148 arbetstimmar varav två
arbetsskift på 7,4 timmar inföll på söndagar. Arbetstagarens lön är 10 euro per timme. Även ersättningen för söndagsarbete ska enligt avtal överföras till systemet.
Till utjämningsschemat överförs sammanlagt (148 − 111) 37 timmar + 14,8 × 10 euro
(148 euro) som efter att ha bytts ut mot timmar motsvarar 14,8 timmar. Således
har sammanlagt 51,8 timmar som ska ges i form av ledig tid överförts till systemet.
Arbetstiden jämnas ut genom att arbetstagaren får 7 hela lediga dagar under utjämningsperioden vid en tidpunkt som parterna har avtalat om.
2. Om ett utjämningsschema avbryts av skäl som beror på arbetsgivaren dras underskottet inte av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts så som
har avtalats om en situation där en utjämningsperiod upphör.
9. Mertids- och övertidsarbete vid utgången av en utjämningsperiod
1. Om övertidsarbetet per period har ersatts i form av pengar enligt punkt 3, beaktas inte de timmar som ersatts som övertidsarbete vid beräkningen av det sammanlagda antalet timmar per utjämningsperiod.
2. Om ett underskott som beror på arbetstagaren har bildats vid utgången av en
utjämningsperiod kan underskottet dras av från arbetstagarens lön.
6. Lön
1. Arbetstagaren får för tiden för ledigheten den lön som gäller vid den aktuella
tidpunkten.
2. Om arbetstagarens arbetsuppgifter efter en överföring av arbetstimmarna och/
eller penningbelopp till systemet ändras så att hans eller hennes lön under tiden
för ledigheten är lägre än tidigare betalas honom eller henne lön till det belopp
som gällde när ledigheterna intjänades, med beaktande av en eventuell löneförhöjning enligt kollektivavtalet.
7. Insjuknande under utjämningsledighet
3. Om ett överskott har samlats vid utgången av en utjämningsperiod ersätts det
enligt följande
•• de utförda arbetstimmarna divideras med det sammanlagda antalet arbetsdagar och de utjämningsledigheter som tagits ut
•• utfört arbete som i genomsnitt överskrider 7,4 timmar per dygn ersätts fram till
8 timmar genom att en ersättning för mertidsarbete som motsvarar en enkel
timlön betalas för 0,6 timmar
•• utförda arbetstimmar som i genomsnitt under ett dygn överskrider 8 timmar
ersätts fram till 10 timmar med lön förhöjd med 50 %
•• arbete som i genomsnitt utförts över 10 timmar ersätts med lön förhöjd med
100 %.
1. Om arbetstagaren insjuknar under en pågående utjämningsledighet har han
eller hon rätt att avbryta ledigheten för den tid som sjukledigheten varar. Då beaktas frånvaron som en sjukledighet fr.o.m. den dag som följer efter insjuknandet.
Arbetstagaren ska visa upp en utredning om insjuknandet enligt kollektivavtalet
och meddela om sin vilja att avbryta utjämningsledigheten.
10. Arbetstidsbokföring
2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för de utjämningsledigheter som har
överförts på detta sätt. Om de överförda utjämningsledigheterna på grund av tidpunkten för utgången av utjämningsperioden inte kan tas ut före utgången av
utjämningsperioden kan de beviljas under den följande utjämningsperioden.
4. Regelbundet nattarbete
8. Om ett utjämningssystem avbryts under en pågående utjämningsperiod
1. Om ett utjämningsschema på grund av skäl som beror på arbetstagaren avbryts
under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från
arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
22
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Arbetsgivaren ska utöver den arbetstidsbokföring som avses i arbetstidslagen föra
bok över varje arbetstagares arbetstid som har överförts till utjämningsschemat
och dess grunder.
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 90 timmar per tre veckor utan
att den fulla månadslönen sänks, om:
•• mer än hälften av arbetstiden infaller mellan kl. 01.00 och 06.00 eller
•• mer än hälften av arbetsskiften under en treveckorsperiod inleds mellan kl.
24.00 och 05.00.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
23
2. Mertids- och övertidsarbete
2. Genomförandet av förkortningen
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, övertids- och söndagsarbete är 127.
Förkortningen genomförs så att arbetstiden är 105 timmar per tre veckor. En del
av arbetstidsförkortningen ges som 8 utjämningsdagar under året.
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 90 timmar
fram till 120 timmar.
Högtids- och heldagsförkortning (JP-ledighet) intjänas inte i denna arbetstidsform.
3. Lön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 127.
Kvälls- och nattarbetstillägg betalas inte till en arbetstagare som är berättigad till
tidskompensation enligt detta system.
Utjämningsledigheterna likställs i sin helhet med arbetade dagar och de får inte
överlappa intjänade lediga dagar eller semester.
3. Mertids- och övertidsarbete
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, övertids- och söndagsarbete är 149.
5. Arbete som likställs med treskiftsarbete
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 105 timmar
fram till 120 timmar.
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
4. Lön
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 105 timmar per en treveckorsperiod utan att den fulla månadslönen sänks, om arbetstagaren arbetar på ett
arbetsställe som har öppet:
•• under alla dygnets tider och
•• alla veckodagar.
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 149.
Arbetsskiften ska också förläggas till alla dygnets tider och alla veckodagar.
4. LÖN
Förkortningen gäller inte tillfälliga arrangemang, om vikariatarrangemangen
inte är regelbundna.
Om en arbetstagare som annars är i ett normalt arbetstidssystem (111 timmar)
utför nattskift som hör till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation för nattarbetet (system med 90 timmar) åtminstone sex skift under tre veckor,
får han eller hon rätt till arbetstidsförkortning enligt detta system, dvs. hans eller
hennes arbetstid är 105 timmar per tre veckor.
Den ovan nämnda arbetstidsförkortningen tillämpas inte på en arbetstagare som
arbetar på en sådan service- eller trafikstation som har en dagligvaruhandel med
en sortiment på minst 2000 artiklar, om
•• anställningsförhållandet inleds efter 1.5.2010 eller
•• arbetstidsformen ändras efter 1.5.2010.
24
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Vid betalning av lön för sjukdomstid likställs utjämningsledigheterna med arbetade dagar.
§ 13 Löneform
En heltidsanställd arbetstagare betalas månadslön. En deltidanställd arbetstagare
betalas timlön.
Timlönen beräknas genom att månadslönen divideras med talet 159.
§ 14 Fastställande av lönen
1. Erfarenhetsår (anställningsförhållanden som inleds efter 1.10.2007)
Vid fastställandet av den årsnivå som avses i lönetabellen i anställningsförhållanden som inleds efter 1.10.2007 beaktas arbetad tid i motsvarande arbetsuppgifter.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
25
Arbetad tid i andra arbetsuppgifter beaktas i skälig omfattning om arbetet delvis
motsvarar den förutsatta yrkeserfarenheten.
Vid sidan om den arbetade tiden beaktas den tid som är likställd med arbetad tid
enligt § 7i semesterlagen.
För att kunna uppnå ett erfarenhetsår krävs:
•• 1 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden är 60 timmar per tre
veckor eller mera
•• 2 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden understiger 60 timmar
per tre veckor.
Övergången till nästa årsnivå sker från början av den lönebetalningsperiod som
följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
Arbetsgivaren och arbetstagaren utreder vilken arbetserfarenhet som ska beaktas
i samband med att arbetsavtalet ingås eller senast före den första lönebetalningen.
En utredning som företes senare berättigar inte till beaktande av tidigare
arbetserfarenhet.
Erfarenhetstid intjänas även under praktiktiden enligt punkt 2.
När arbetstagaren under sitt anställningsförhållande förflyttas till en ny arbetsuppgift i en mer krävande lönegrupp eller övergår till ett arbete som omfattas av
kollektivavtalet för chefer, bestäms den nya tabellönen enligt den årsnivå som är
högre än men närmast den föregående tabellönen.
EXEMPEL
En arbetstagare som tidigare arbetat som servitör i heltidsarbete 1.1.2005 – 30.6.2009
anställs som servitör 1.10.2009. Arbetstagaren har en sammanlagd arbetserfarenhet
på 4 år 6 månader. Arbetstagarens minimilön fastställs enligt lönetabellen för över
2 år. Arbetstagaren övergår till lönetabellen över 5 år 1.4.2010.
2. Praktiktid
I början av anställningsförhållandet finns en praktiktid. Praktiktiden är sex månader. Om arbetstagaren har den yrkesutbildning som arbetsuppgiften förutsätter är praktiktiden 2 månader.
Praktiktiden förkortas av i punkt 1 definierad arbetserfarenhet.
26
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Praktikantens lön är 80 % av tabellönen för 0-2 år inom respektive arbetsuppgift.
Praktiktiden räknas på samma sätt som tiden som berättigar till erfarenhetstillägg (punkt 1), dock så att för frånvarotid intjänas praktiktid endast för frånvarotid
med lön.
3. Tjänsteårstillägg (anställningsförhållanden som inleds före 1.10.2007)
Tjänstetidstillägget bestäms utgående från hur länge arbetstagaren har varit i den
dåvarande arbetsgivarens tjänst.
Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas förutom arbetad tid till
exempel:
•• permittering, dock högst 75 arbetsdagar i sänder
•• sjukdom för den del som arbetstagaren är berättigad till dagpenning enligt
sjukförsäkringslagen
•• särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
•• arbete i samma företags andra verksamhetsställen
•• utbildningstiden enligt utbildningsavtalet
•• tidigare anställningsförhållanden med samma arbetsgivare, om anställningsförhållandet har avbrutits på grund av liten arbetsmängd, visstidsanställning
eller motsvarande skäl
•• tjänstetid hos den tidigare arbetsgivaren i fall av överlåtelse av rörelse.
Tjänsteårstillägget betalas från början av den lönebetalningsperiod som följer
efter att årsnivån har uppnåtts.
En deltidsanställd arbetstagares rätt till tjänsteårstillägg bestäms på det ovan
nämnda sättet.
4. Lönegrupper
Lönegrupper
1.
Biträde, piccolo
2.
Servitör, kassa, expedit, kock, arbetstagare på service- och trafikstation, arbetstagare på bowlinghall
(kaféer, snabbmatsrestauranger samt restauranger, som inte har utskänkning eller där man serverar alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent framställda genom jäsning, ”mellanölsrestauranger” e.l.)
Städare, bassängövervakare, arbete med transport och distribution
med bil, aulareceptionist, arbetstagare på campingplats
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
27
3.
Kock på personalrestaurang
(ingen utskänkning av alkoholdrycker över 4,7 volymprocent)
Våningsskötare, kock i halvfabrikats- och beredningskök, bagare
4.
Servitör, kock, kallskänka, arbetstagare på trafik- och servicestation,
arbetstagare på bowlinghall
(utskänkningsställen där man serverar alkoholdrycker med en
alkoholhalt på över 4,7 volymprocent, ”restauranger med A- och
B-rättigheter eller motsvarande”)
Vaktmästare, ordningsvakt, serviceman, telefonväxel, receptionistbiträde, karaokearbetare, mötesarrangör, välfärdsarbetare (t.ex.
konditionshandledare, personal trainer, fotvårdare), hobby- och evenemangsarbetare (t.ex. gymhandledare, fritidsinstruktör, roader,
hallbyggare, caddie master), kosmetolog, idrottsinstruktör, massör
5.
Receptionist på inkvarteringsrörelse, portier, fysioterapeut
§ 15 Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever
1. Läroavtal
Till elev med läroavtal betalas 1 året 80 % och 2 året 90 % av lönen i motsvarande
yrkesarbetares lönegrupp med beaktande av erfarenhetstillägget enligt kollektivavtalets 14 §. Efter två år betalas till lärling full tabellön.
Praktikantens och lärlingens arbete ska ordnas så att man beaktar syftet med
praktiken och arbetarskyddssynpunkter.
2. Arbetstagare under 18 år
Till arbetstagare under 18 år betalas 80 % av lönen i lönegruppen ifall han eller hon
inte har den yrkeskunskap och kompetens som arbetet kräver.
3. Skolelever
Lön betalas till arbetstagaren enligt den lönegrupp vars uppgifter han utför största delen av arbetstiden.
Lön till skolelev betalas för högst två månader till en elev i grundskola eller gymnasium. Skolelevens lön är 70 % av lönen i lönegruppen i fråga.
Om arbetstagaren regelbundet utför arbete som är mindre krävande än hans lönegrupp förutsätter, minskar detta inte hans lön.
§ 16 Faktorer som höjer lönen
När arbetstagaren utför en mer krävande lönegrupps arbeten under mindre än
hälften av sin arbetstid, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om
den proportionella andelen som höjer lönen.
EXEMPEL
Ett köksbiträde arbetar regelbundet cirka 30 % av sin arbetstid som kock. Restaurangen
har A-rättigheter. Om höjning av biträdets tabellön ska man avtala följande:
En kocks tabellön är 1.4.2012 i dyrortsklass I (0–2 år)
Köksbiträdets tabellön
Skillnaden i lön
1 694 €
1 529 €
165 €
Köksbiträdets lön höjs: 165 € x 30 % = 49,50 €
Lönen är minst 1 529 € + 49,50 € = 1 578,50 €
28
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
1. Viceansvarigs tillägg
Till vikarierande ansvarig föreståndare (vice ansvarig) som arbetsgivaren utsett
betalas på utskänkningsställen med A- eller B-rättigheter:
•• timlön som motsvarar minst hovmästares tabellön per arbetsskift för de timmar som ansvarigheten gäller eller
•• fast månadsersättning med beaktande av ansvarsskiftens proportionella andel.
En förutsättning är därtill att arbetstagaren av arbetsgivaren har utsetts att ansvara för utskänkningen.
Man försöker på förhand anteckna ansvarsskiften i arbetsskiftsförteckningen.
När en person utses som ansvarig under den tid arbetsskiftsförteckningen är gällande, antecknas skiftet synligt i förteckningen.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
29
EXEMPEL 1
Till en servitör som varit anställd över fem år betalas för de timmar han är ansvarig
tillägg till vice ansvarig enligt följande:
Hovmästare 1.4.2012
DKL I över 5 år
12,99 €
Servitör 1.4.2012
DKL I över 5 år
–11,23 €
Tillägg till vice ansvarig i exemplet
1,76 €
EXEMPEL 2
Man bedömer att 30 % av arbetsskiften är sådana arbetstagaren är ansvarig för, varvid
tillägget till vice ansvarig betalas enligt följande:
Hovmästare 1.4.2012
DKL I över 5 år
2 065 €
Servitör 1.4.2012
DKL 1 över 5 år
–1 786 €
279 €
x 30 % = 83,70 €
1 786,00 €
+ 83,70 €
Servitörens lön är sammanlagt minst 1 869,70 €
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete
För arbete som utförs mellan 18.00 och 24.00 betalas tillägg för kvällsarbete enligt
lönebilagan.
För arbete som utförs mellan 24.00 och 06.00 betalas tillägg för nattarbete enligt
lönebilagan.
3. Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer
Om en trafikstation har en dagligvaruhandel med en sortiment på minst 2000
artiklar, betalas för arbete som utförs mellan 18 och 06 dagligvaruhandelstillägg enligt lönebilagan. Om dagligvaruhandelns yta är över 400 m 2 betalas under
ovan nämnda förutsättningar tillägg enligt gällande kollektivavtal för handeln
och följs bestämmelserna om söndagsarbete i nämnda kollektivavtal. För timmar
berättigade till ovan nämnda tillägg betalas inte kvällsarbets- eller nattarbetstillägg enligt punkt 2.
Kollektivavtalets tidsgottgörelsesystem för arbete likställt med treskiftsarbete
(s.k. 105-timmarssystemet) tillämpas inte på trafikstationer som hör till detta
tillägg om
•• anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
•• arbetstiden har ändrats efter 1.5.2010.
§ 17 Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar
1. För arbete som utförts på söndagar och helgdagar betalas grundlön, kvälls- och
nattillägg samt tillägg till vice ansvarig förhöjd med 100 %
•• på söndag
•• på annan kyrklig helgdag
•• på första maj
•• på självständighetsdagen.
2. För arbete som utförts på helgafton efter klockan 15.00 betalas grundlön samt
kvällstillägg och tillägg till vice ansvarig förhöjd med 50 %
•• på nyårsaftonen
•• på påsklördagen
•• på valborgsmässoaftonen
•• på midsommaraftonen
•• på julaftonen.
Helgaftonstillägget betalas inte för en helgafton som infaller under en helgdag.
§ 18 Mertids- och övertidsarbete
1. Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utöver den arbetsavtalasenliga arbetstid som antecknats i arbetstidsförteckningen utförs fram till 120
timmar.
För mertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.
Mertidstimmarna ersätts med grundtimlön.
2. Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider 120 timmar under en treveckorsperiod.
För övertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.
30
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
31
Som ersättning för övertidsarbete betalas för de 18 första timmarna som överstiger
120 timmar lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med
100 %.
När man beräknar mertids- och övertidsersättningen räknas inte de timmar som
arbetats under V- och X-dagar eller JP-ledighet som en del av periodens arbetstimmar, då de ersätts separat enligt § 19 i kollektivavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod
Den tid som berättigar till ersättning för mertids- eller övertidsarbete under en
treveckorsperiod som på grund av anställningsförhållandets kortvarighet, en
sjukdom eller en annan orsak som var känd när arbetsskiftsförteckningen utarbetades inte fullbordas ska beräknas enligt följande:
A. i fråga om mertidsarbete:
•• med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 7,4 timmar per
arbetsdag
•• för de timmar som överskrider 7,4 timmar fram till 8 timmar betalas
grundtimlön
B. i fråga om övertidsarbete:
•• med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 8 timmar per
arbetsdag
•• för de två första timmar som överskrider 8 timmar betalas lön förhöjd med 50 %
•• för de efterföljande timmarna betalas lön förhöjd med 100 %.
Om en treveckorsperiod inte har fullbordats av sådana skäl som inte var kända
när arbetsskiftsförteckningen utarbetades betalas ingen ersättning för övertidsarbete förutsatt att om antalet arbetstimmar under en treveckorsperiod hade förverkligats skulle antalet arbetstimmar under treveckorsperioden som högst ha
motsvarat den ordinarie maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.
Exempel
Må Ti
8
9
On To
8
9
Fr
9
Lö Sö Må Ti
V
3 veckor = 111 timmar
32
7
8,5
9
On To
9
9
Fr
Lö Sö Må Ti
X
X
V
9
4
On To
V
4
Fr
4
Anställningen slutade
94,5 timmar
11 arbetsdagar
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Lö Sö
X 4,5
94,5 tim : 11 arbetsdagar = 8,59 tim/arbetsdag
Andelen mertidsarbete upp till 8 timmar: 8 h – 7,4 h = i snitt 0,6 h mertidsarbete x 11
arbetsdagar = 6,6 h
Övertidsarbete då 8 timmar överskrids: 8,59 h – 8 h = i snitt 0,59 h övertidsarbete x
11 arbetsdagar = 6,49 h
Ersättningar: 6,6 timmar enkel timlön
6,49 timmar med 50 % höjd lön
Beräkningsregeln för en ofullständig period tillämpas dock inte på en arbetsperiod som på grund av semester blir ofullständig, i dessa fall går man till väga såsom
bestäms i § 27 punkt 8 i kollektivavtalet.
§ 19 Arbete som utförs på en ledig dag
Arbetstagaren och arbetsgivaren ska avtala om arbete som utförs på en V- eller
X-dag samt JP-ledighet.
För arbete som utförts på en V-dag betalas grundlön förhöjd med 100 %.
För arbete som utförts på en X-dag eller JP-ledighet betalas grundlön förhöjd med
50 %.
Det eventuella tillägget till vice ansvarig betalas förhöjt på motsvarande sätt.
Därutöver betalas ersättning för söndagsarbete ifall arbetet har utförts:
•• på söndag
•• på annan kyrklig helgdag
•• på första maj
•• på självständighetsdagen.
Arbetade timmar på en V- eller X-dag samt JP-ledighet beaktas inte vid beräkningen av periodens totala timantal.
En extra ledig dag (X) som har uteblivit på grund av att treveckorsperioden inte
fullbordats ersätts genom att lönen för en arbetsdag höjs med 50 %. Om arbetsdagens längd varierar beräknas ersättningens belopp enligt den genomsnittliga
arbetstiden.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
33
§ 20 Byte av förhöjd lön mot ledighet
Man kan avtala om att delvis eller helt byta lönen för mertids- och övertidsarbete
eller för arbete som har utförts på en V-, X- eller JP-ledighet mot en motsvarande
ledighet under den ordinarie arbetstiden.
Bestämmelsen ovan om förhöjd lön ska även iakttas vid beräkning av längden på
en ledighet som motsvarar övertidsarbetet.
Ledig tid ska ges inom sex månader från och med att mertids- eller övertidsarbetet
utförts, om inte annat avtalas.
Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om tidpunkten för ledigheten.
Om man inte kommer överens bestämmer arbetsgivaren tidpunkten för ledigheten, om arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.
EXEMPEL
Arbetstagaren har arbetat 6 timmer på sin X-dag. Eftersom man för arbete på X-dag
ska betala med 50 % förhöjd lön ska den lediga tid som ges vara 9 timmar.
§ 21 Utbetalning av lön
Lönen betalas i efterhand så att grundlönen för kalendermånaden, tilläggen samt
mertids- och övertidsersättningarna för treveckorsperioder som avslutas under
den nämnda tidsperioden betalas senast den 10 följande månad.
Lönen ska stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Om lönen förfaller
till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller helgfri lördag, är förfallodagen föregående vardag.
2. Lön för en del av månaden
Om lönebetalningen börjar, avbryts eller upphör mitt under lönebetalningsperioden, räknas lönen för en del av månaden:
•• genom att månadslönen divideras med talet 21 för dagslönen och
•• dagslönen multipliceras med de arbets-, utjämningsledighets- och JPledigheter som ingår i den avlönade perioden enligt arbetsskiftsförteckningen.
När en arbetstagare med månadslön regelbundet arbetar mindre än fem dagar per
vecka, bestäms divisorn för månadslönen i proportion till antalet arbetsdagar per
vecka.
EXEMPEL
En arbetstagare med månadslön arbetar regelbundet tre dagar per vecka. Divisorn
för månadslönen bestäms enligt följande: 3/5x21
1. Lönebetalning
Lönen ska betalas arbetstagaren antingen kontant eller om så har avtalats, till
den penninginrättning som han eller hon anvisat. Arbetsgivaren ansvarar för de
kostnader som lönebetalningen medför.
När den oavlönade frånvaron är högst tre dagar avdras frånvarotimmarna.
Lönen betalas två gånger i månaden i efterhand så att grundlönen för 1–15 dagarna,
tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för en treveckorsperiod som
avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 25 samma månad och
grundlönen för 16–31 dagarna, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för en treveckorsperiod som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas
senast den 10 följande månad.
Lönen ska betalas senast den dag som följer efter den dag då anställningsförhållandet upphör. Är detta på grund av orsaker som har med löneadministrationen
att göra inte möjligt, ska lönen betalas senast den 10:nde kalenderdagen efter att
anställningsförhållandet upphörde.
För om en arbetstagare med månadslön avses med den ovan nämnda grundlönen
hälften av månadslönen.
Från lönen kan avdras lön eller ersättning som betalats för mycket, och de innehållningar som tillåts av lag eller detta avtal kan göras.
3. Löneutbetalning när anställningen upphör
4. Innehållning av lön
Lönen kan betalas en gång i månaden enligt
•• en vedertagen praxis i företaget
•• ett allmänt lönebetalningssätt i ett flerbranschföretag eller
•• ett avtal som ingåtts med stöd av § 30 i kollektivavtalet.
34
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
35
5. Lönespecifikation
Arbetsgivaren ska i löneräkningen specificera grunderna för bestämning av lönen.
Av specifikationen ska framgå grundlönen, tillägg och ersättningar och för vilken
tid de har betalats samt beloppet av uppburen fackmedlemsavgift.
5. FRÅNVARO
§ 22 Insjuknande
1. Förutsättningar för lönebetalning
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid om:
•• arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst en månad och
•• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra arbete
och
•• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmögenheten uppsåtligen eller av
grovt vållande eller
•• arbetstagaren har beordrats i karantän enligt lagen om smittsamma sjukdomar.
2. Anmälningsskyldighet och utredning över arbetsoförmågan
Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål personligen underrätta arbetsgivaren
eller arbetsgivarens representant om han eller hon har blivit sjuk. Ifall arbetstagaren avsiktligt eller av oaktsamhet försummar att omedelbart underrätta arbetsgivaren, inleds lönebetalningsskyldighet när meddelandet ges.
Arbetstagaren ska på begäran visa upp ett läkarintyg eller annan av arbetsgivaren
godkänd utredning om sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren utser läkaren som
ska anlitas svarar arbetsgivaren för kostnaderna för anskaffandet av läkarintyget.
I fråga om sjukdomsfall som varar högst tre kalenderdagar kan utredningen även
ges i form av ett intyg från företagshälsovårdare, hälsovårdare eller sjuksköterska
förutsatt att
•• det är fråga om en epidemiartad sjukdom (t.ex. förkylning eller magsjuka) och
•• arbetstagaren inte arrangerat företagshälsovård som inkluderar läkartjänster
•• arbetstagaren trots begäran inte fått mottagningstid hos läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården på grund av att vården inte har klassificerats
som brådskande eller på grund av andra tvingande skäl.
Om sjukdomen fortsätter eller upprepar sig inom 30 dagar fr.o.m. att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphörde ska arbetstagaren dock på begäran
visa upp ett läkarintyg.
36
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Arbetstagaren ska på begäran av arbetsgivaren även annars gå med på att genomgå en läkarundersökning hos arbetsgivarens egen läkare eller en läkare som
utsetts av arbetsgivaren. Då ersätter arbetsgivaren kostnaderna för anskaffandet
av läkarintyget.
En sjukledig arbetstagare ska iaktta de givna vårdanvisningarna och se till att han
eller hon med sitt förfarande inte förlänger sin arbetsoförmåga.
3. Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden
Lön för sjukdomstid betalas utifrån anställningsförhållandets längd enligt
följande:
Anställningsförhållandets längd vid den
tidpunkt då arbetstagaren insjuknar
Längden på den avlönade perioden
under 1 mån.
–
1 mån. – 2 mån.
Karenstiden enligt sjukförsäkrings­
lagen, alltså dagen för insjuknande
och 9 därpå följande vardagar
över 2 mån.
28 kalenderdagar
över 3 år
35 kalenderdagar
över 5 år
42 kalenderdagar
över 10 år
56 kalenderdagar
4. Beloppet av lön för sjukdomstiden
1. Arbetstagare med månadslön
En arbetstagare med månadslön får sin grundmånadslön för den avlönade
sjukdomstiden.
Om lönebetalningen under sjukdomstiden avbryts räknas lönen för en del av månaden enligt § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
2. Timavlönade arbetstagare
Timavlönade arbetstagare betalas grundtimlön för de arbetstimmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.
Om det inte har utarbetats någon arbetsskiftsförteckning över sjukdomstiden
betalas lönen utifrån den förverkligade genomsnittliga arbetstiden under de tre
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
37
hela treveckorsperioder som föregick insjuknandet, dock för högst 7,4 timmar per
arbetsdag.
5. Utbetalning av lön för sjukdomstid
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid direkt till arbetstagaren och ansöker för
egen del om den sjukdagpenning som betalas arbetstagaren för denna tid, efter att
ha fått de nödvändiga utredningarna över dem och en fullmakt av arbetstagaren.
Om dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen av skäl som beror på arbetstagaren
inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med ett belopp som motsvarar det obetalda beloppet.
Från lönen för sjukdomstiden dras av den sjukersättning (dagpenning eller annan
ersättning som kan jämställas med den) som arbetstagaren får för samma arbetsoförmåga och för samma tidsperiod. Sjukersättningen betalas:
•• av en sjukkassa som får garantiavgifter av arbetsgivaren
•• enligt lagen om olycksfallsförsäkring, den lag om pension som gäller arbetstagaren eller trafikförsäkringslagen eller
•• på grundval av en annan försäkring som arbetsgivaren helt eller delvis har
bekostat.
Enligt lagen betalas sjukdagpenning inte till personer som har fyllt 68 år eller till
personer som inte har fyllt 16 år. Personerna i denna ålder får full lön för sjukdomstid om förutsättningarna för löneutbetalningen i övrigt uppfylls.
31.10.
11.11.17.11.
24.11.
M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S
A A A A A V X X A A A A V A V X A A A A A V A A A A A X
samma sjukdom upprepas
samma
sjukdom
upprepas
Lön för sjuktid 28 dagar
Föregående sjukperiod
–16 dagar
Lön betalas för den nya sjukperioden för
12 dagar = 31.10 – 11.11
FPA betalar dagpenning för perioden 12.11 – 17.11 direkt till arbetstagaren
För den period då sjukdomen upprepas, 24.11 – 27.11, har arbetsgivarens betalningsperiod redan upphört, men till arbetstagaren betalas dock lön för den nya sjukdagen
24.11 då karenstiden enligt sjukförsäkringslagen i detta fall är en dag.
Ifall den tidigare perioden av arbetsoförmåga var kortare tid än karenstiden enligt
sjukförsäkringslagen eller arbetstagaren inte annars har fått sjukdagpenning, är
karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, också då sjukdomen upprepas, 1 + 9 vardagar, för vilken period arbetsgivaren betalar lön.
§ 23 Läkarundersökningar
6. Återfall av sjukdom
1. Läkarkontroller och -undersökningar
Om arbetstagaren inom 30 dagar efter att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphört insjuknar i samma sjukdom ska lönen för sjukdomstiden betalas
enligt följande:
•• frånvaroperioderna räknas ihop och lönen för dessa betalas som om det handlade om en och samma sjukdomsperiod
•• lönen betalas emellertid för de arbets-, utjämningsledighets- och JP-ledigheter
enligt arbetsskiftsförteckningen som infaller under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen (beroende på fallet antingen insjukningsdagen eller 1 + 9
vardagar).
Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i följande fall förutsatt att arbetstagaren
inte har lyckats få tid för kontroller och undersökningar utanför arbetstiden och
att dessa har ordnats så att onödig förlust av arbetstid har undvikits:
•• en läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av en eventuell
sjukdom och en laboratorie- och röntgenundersökning i anknytning till undersökningen som har ordinerats av läkare
•• de undersökningar som förutsätts för att få moderskapspenning och de medicinska undersökningar som föregår förlossningen
•• de bröstcancerscreeningar och screeningar i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen som avses i statsrådets förordning 1339/2006
•• för tiden för en behandlingsåtgärd för en akut tandsjukdom om tandsjukdomen har medfört arbetsoförmåga som kräver vård under samma dag eller
arbetsskift. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett
tandläkarintyg.
EXEMPEL
En månadsavlönad arbetstagare har varit sjuk 3–18.10, dvs. 16 dagar. Han blir på nytt
sjuk den 31.10 och är sjuk till 17.11. Till arbetstagaren betalas lön för 28 sjukdagar.
Arbetstagaren insjuknar på nytt 24.11 och är sjuk till 27.11.
38
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
39
2. Lagstadgade undersökningar
2. Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar
Inkomstbortfallet ersätts också när arbetstagaren genomgår följande lagstadgade
undersökningar:
•• de undersökningar som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård och som har godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovård
•• undersökningar i anknytning till lagen om unga arbetstagare eller
strålsäkerhetslagen
•• undersökningar som förutsätts av lagstiftningen och som beror på att arbetstagaren inom företaget övergår till andra uppgifter.
Om arbetstagarens vigseldag eller dag för registrering av partnerskap är en arbetsdag ska den vara en avlönad ledig dag.
Arbetsgivaren ska till arbetstagaren betala direkta kostnader för resor till dessa
undersökningar eller till efterundersökningar samt dagtraktamente, om de genomförs på en annan ort.
§ 24 Tillfällig frånvaro
1. Plötslig sjukdom i familjen
1.1.
När arbetstagarens barn eller ett annat barn som permanent bor i hans eller hennes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar får arbetstagaren lön för
1-3 kalenderdagar enligt bestämmelserna om lönen för sjukdomstiden om
•• en kortvarig frånvaro är nödvändig för att ordna vård för barnet eller för att
vårda barnet och
•• arbetstagaren utan dröjsmål har anmält frånvaron och, om möjligt, dess längd
samt
•• en utredning över frånvaron enligt § 22 i kollektivavtalet har getts.
Barnets förälder som inte bor i samma hushåll med barnet har samma rätt.
Lönen kan betalas till en person som inte lever ensam med barnet förutsatt att
•• den andra personen som permanent bor tillsammans med barnet inte har möjlighet att ordna vård åt barnet eller själv vårda barnet på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid, beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor eller
civiltjänstgöring, repetitionsövningar i reserven eller obligatorisk kompletterande tjänstgöring och
•• en utredning om den andra personens hinder att vårda barnet har lämnats ut
på begäran.
1.2.
Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är en avlönad ledig dag då anställningsförhållandet fortgått minst ett år och dagen infaller på en arbetsdag.
3. En nära anhörigs död och begravning
Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kortvarig ledighet på 1–3
dagar med anledning av en nära anhörigs död eller begravning.
Med kortvarig ledighet avses den tid som behövs för arrangemang som föranleds
av dödsfallet och begravningen samt för begravningen. Nära anhöriga är make/
maka eller sambo, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, syster och
bror.
Vid frånvaro som varar längre än en dag ska arbetstagaren på begäran lägga fram
en redogörelse för tidsbehovet.
4. Uppbåd och repetitionsövningar
Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbådet för de värnpliktiga och
den tillhörande läkarundersökningen. I fråga om läkarundersökningen ska bestämmelserna i § 23 i kollektivavtalet iakttas.
För dagar i obligatoriska repetitionsövningar betalas arbetstagaren skillnaden
mellan lönen och reservistlönen.
5. Samhällelig verksamhet
Skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfallet ska betalas till
arbetstagaren om han eller hon under arbetstiden deltar i arbetet i:
•• kommunfullmäktige
•• kommunstyrelsen eller
•• valnämnden eller valbestyrelsen för statliga eller kommunala val.
Skillnaden ska betalas efter att arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfallet.
Arbetstagaren har rätt till tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet om hans eller
hennes omedelbara närvaro är nödvändig av oförutsedda och tvingande skäl som
hans eller hennes familj på grund av en sjukdom eller ett olycksfall har drabbats av.
40
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
41
6. PAMs förvaltningsorgans möten
4. Faderskapsledighet
Medlemmar i Servicefacket PAMs avtalsutskott, utskott, styrelse och representantskap bereds möjlighet att delta i dessa förvaltningsorgans möten samt i förbundskongressen, om inte speciella arbetsarrangemang utgör vägande hinder.
Arbetstagaren ska meddela om deltagande i mötet om möjligt innan den arbetsskiftförteckning där tidpunkten för mötet görs upp eller så snabbt som möjligt
samt förete en saklig utredning över den tid som behövs för deltagandet.
Faderskapsledigheten varar 18 vardagar och den kan tas ut i 1–4 avsnitt under
moderskaps- och föräldraledigheten. Arbetsgivaren ska meddelas om faderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12
vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
7. Svårt sjukt barn
Om barnet är svårt sjukt är arbetstagaren vid överenskommelse berättigad till
oavlönad frånvaro (statsrådets beslut 93/1987).
8. Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner
Om sådan frånvaro som avses i 2–7 punkterna i denna paragraf ska arbetstagaren
komma överens med arbetsgivaren.
Sådan frånvaro som avses i 1–6 punkterna i denna paragraf minskar inte på
semesterförmånerna.
§ 25 Familjeledigheter
1. Lagstadgade rättigheter
Arbetstagarens rätt till särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och
sjukförsäkringslagen.
När kollektivavtalet görs upp är bestämmelserna:
2. Särskild moderskapsledighet
Utöver faderskapsledigheten kan fadern i stället för modern använda de minst 12
sista vardagarna i föräldrapenningsperioden och kombinera dem med förlängd
faderskapsledighet på 1–24 vardagar. Denna faderskapsmånad (13–36 vardagar)
kan tas ut strax efter slutet av föräldraledigheten eller senast innan 180 dagar har
gått efter slutet av föräldraledigheten.
(OBS! Enligt ramavtalet ändras bestämmelserna om faderskapsledighet från
1.1.2013)
5. Föräldraledighet
Föräldraledigheten varar 158 vardagar och den kan tas ut i två avsnitt på minst
12 vardagar. Arbetsgivaren ska meddelas om föräldraledigheten och dess längd
senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är
anmälningstiden dock 1 månad.
Om anmälningstiden på 2 månader inte kan iakttas på grund av att maken eller makan börjar arbeta eller att man därför ska ordna med vård av barnet, har
arbetstagaren rätt att bli föräldraledig en månad efter anmälan, om detta inte
orsakar arbetsplatsens produktionsmässiga verksamhet eller serviceverksamhet
allvarliga olägenheter.
6. Vårdledighet
Arbetsgivaren ska meddelas om vårdledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
Utgångspunkten är att rätten till särskild moderskapsledighet uppstår när en
gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden riskerar arbetstagarens eller fostrets hälsa och annat arbete inte kan ordnas åt arbetstagaren och
arbetstagaren på grund av detta måste frånvara från arbetet.
7. Partiell vårdledighet
3. Moderskapsledighet
§ 26 Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet
Moderskapsledigheten varar 105 vardagar, av vilka 50–30 vardagar placeras före
den beräknade förlossningstiden. Arbetsgivaren ska meddelas om moderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds.
1. En moderskapsledig arbetstagare får lön för moderskaps- och adoptionsledighet som motsvarar skillnaden mellan grundlönen och den moderskapspenning
som arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen får under ledighetens tre första
42
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Arbetstagaren ska lägga fram ett förslag om partiell vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten inleds.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
43
månader, om
•• anställningsförhållandet utan avbrott har fortgått minst tolv månader innan
moderskapsledigheten började och
•• arbetstagaren återvänder till arbetet.
2. Under de förutsättningar som nämns i denna paragraf får arbetstagaren lön för
3 månader under adoptionsledighet när arbetstagaren adopterar ett barn under 7
år samt för en faderskapsledighet på högst 6 vardagar.
3. Utbetalningen av lönen förutsätter att arbetstagaren visar upp en tillförlitlig
redogörelse över det dagpenningsbelopp som han eller hon får.
4. Lönen betalas till arbetstagaren på företagets normala lönedagar efter att moderskapsledigheten har inletts. Lönen för moderskapsledigheten beräknas på
samma sätt som lönen för sjukdomstiden.
5. Om moderskapsledigheten inleds inom ett år räknat från det att arbetstagaren
återvände till arbetet efter en familjeledighet eller en annan oavlönad ledighet
som pågick minst 6 månader, har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för
tiden för moderskapsledigheten.
6. Om en arbetstagare som fick lön för tiden för moderskapsledigheten inte
återvänder till arbetet, får arbetsgivaren återkräva den utbetalda lönen för
moderskapsledigheten.
7. Om dagpenning av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än det som arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen
hade rätt till, minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med ett belopp som
motsvarar den dagpenning eller den del av dagpenningen som blev obetald av skäl
som beror på arbetstagaren.
6. SEMESTER
§ 27 Semester
1. Semester
Semesterförmånerna bestäms utifrån semesterlagen och kollektivavtalet.
2. Intjänande av semester
Arbetstagaren intjänar semester för varje full kvalifikationsmånad om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret (1.4–31.3) har fortgått
44
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
•• mindre än ett år
•• minst ett år
2 vardagar
2,5 vardagar.
Vid beräkning av längden på semestern ges en del av en dag i form av en hel
semesterdag.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken:
a. arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar
b. arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Arbetstagaren intjänar semester antingen enligt alternativ a. eller alternativ b.
Arbetstagaren intjänar semester enligt alternativ a om han eller hon enligt sitt
arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månad under varje kalendermånad.
3. Dagar likställda med arbetade dagar
I fråga om intjäning av semester ska även dagar likställda med arbetade dagar
beaktas.
Vid fastställande av semester betraktas de dagar under vilka arbetstagaren har
varit på semester och de dagar under vilka arbetstagaren enligt arbetstidsschemat har varit ledig i syfte att jämna ut arbetstiden per period till den maximala
arbetstiden enligt kollektivavtalet (utjämningsledighet) som dagar likställda med
arbetade dagar.
För en arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per månad
men minst 35 timmar per månad tas för semesterns del enbart i beaktande de timmar som arbetstagaren enligt avtalet skulle ha arbetat utan semester.
När längden på semestern som ges utgående från kvalifikationsåret bestäms, betraktas som likställda med arbetsdagar även de dagar under vilka arbetstagaren
medan anställningsförhållandet fortgår har varit förhindrad från att arbeta av
följande orsaker:
a. repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i § 37 i civiltjänstlagen
b. sjukdom eller olycksfall, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar under
ett kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott fortsätter efter utgången
av kvalifikationsåret betraktas i fråga om denna sjukdom eller detta olycksfall
sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
c. medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall
ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder
utan avbrott pågår efter utgången av kvalifikationsåret betraktas sammanlagt
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
45
högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
d. läkarundersökning som avses i arbetarskyddslagen eller som har förordnats av
arbetsgivaren eller som beror på en sjukdom eller ett olycksfall
e. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4
kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl
enligt 7 § i arbetsavtalslagen
f. på grund av ett sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag
eller på grund av att han eller hon hörs som vittne, vilket han eller hon enligt
lagen inte har haft rätt att avsäga sig eller vilket man endast kunde ha avsagt
sig av ett särskilt skäl som anges i lagen
g. på grund av ett myndighetsförordnande i syfte att förhindra att en sjukdom
sprids
h. resor på grund av arbete, om dylika resdagar inte annars betraktas som hans
eller hennes arbetsdagar
i. av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet har varit
skyldig att trots frånvaron betala lön för dylika dagar (t.ex. JP-ledigheter)
j. permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder
k. förkortning av arbetsveckor motsvarande permitteringen eller ett annat motsvarande arbetsarrangemang, dock högst för sex månader åt gången. När ett
sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortsätter efter utgången av kvalifikationsåret räknas en ny period på sex månader från ingången av följande
kvalifikationsår
l. en studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1979), om arbetstagaren
omedelbart efter studieledigheten återgått till arbetet, dock högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår
m.deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
n. deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt
samtycke till, dock så att enast 30 arbetsdagar i sänder kan betraktas som dagar
likställda med arbetade dagar
o.deltagande i PAMs representantskaps-, styrelse-, utskotts- eller
kom­mittémöten.
4. Sparande av semester
I fall som avses i punkt b) och c) betraktas högst 105 kalenderdagar per kvalifikationsår och i fall som avses i punkt j) betraktas 42 kalenderdagar i sänder samt i
fall som avses i punkt l) betraktas 42 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar
likställda med arbetade dagar för arbetstagare som arbetar mindre än 14 dagar
men minst 35 timmer per månad.
6. Semestern får inte antecknas så att den ska börja eller sluta så att de lediga dagar
som arbetstagaren har intjänat eller kommer att intjäna överlappar semestern.
Vid beräknandet av frånvarotiden anses frånvaron ha börjat den första dagen för
frånvaro från arbetet och upphört den dag frånvarogrunden upphört att gälla,
om det på förhand har avtalats eller beslutats om denna dag, och i annat fall den
frånvarodag som föregick återgången till arbetet. Som likställda med arbetade
timmar betraktas härvid de timmar under vilka arbetstagaren enligt avtal utan
frånvaron skulle ha varit i arbete.
8. Varje dag mellan måndag och fredag som räknas in i semestern förkortar arbetstiden per period med 7,4 timmar i ett arbetstidsschema som omfattar 111 timmar.
46
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Arbetstagarens rätt till sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen
(162/2005).
5. Hur semester ges och antecknas i arbetsskiftsförteckningen
1. Sommarsemesterperioden är 2.5–30.9. Vintersemesterperioden är 1.10–30.4.
2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern under en semesterperiod.
Innan beslut om tidpunkten fattas ska arbetstagaren beredas tillfälle att framföra
sin åsikt om tidpunkten för semestern.
Om arbetstagaren ger sitt samtycke kan semestern ges senast före ingången av
den följande semesterperioden. I mån av möjlighet ska man sträva efter att ordna
semestrarna så att de cirkulerar rättvist.
3. Semestrarna ska i regel vara oavbrutna.
Om arbetstagaren ger sitt samtycke kan den del av semestern som överskrider
12 vardagar ges i en eller flera delar. Vintersemestern kan delas upp endast med
arbetstagarens samtycke.
4. Arbetsgivaren ska om möjligt meddela tidpunkten för semestern en månad
innan semestern eller en del av den börjar, dock senast två veckor innan. Om en
semester flyttas på grund av en sjukdom, en förlossning eller ett olycksfall är tiden för meddelandet två veckor på förhand, eller om detta inte är möjligt, minst
en vecka på förhand. Arbetsgivaren kan inte utan arbetstagarens samtycke flytta
semestern efter att ha meddelat tidpunkten för den.
5. Söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, midsommarafton, första
maj, julafton eller påsklördagen betraktas inte som semesterdagar.
7. Det är tillåtet att avvika från ett cirkulerande eller fast system för beviljande av
lediga dagar.
Periodens arbetstid förkortas på motsvarande sätt även av kyrkliga helgdagar,
självständighetsdagen, första maj, julafton och midsommarafton som infaller
mellan måndag och fredag.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
47
I fråga om en arbetstagare som följer ett annat arbetstidssystem eller är deltidsanställd beräknas semesterns och de ovan nämnda söckenhelg- och helgdagarnas
förkortande inverkan enligt principerna ovan i förhållande till hans eller hennes
arbetstid.
9. Om en ledighet infaller under flera treveckorsperioder, beräknas den förkortande inverkan separat för varje period.
10. Om semesterns sista dag är en lördag ska den söndag som följer därpå vara en
ledig dag. Denna lediga dag minskar inte de lediga dagar som har intjänats eller
kommer att intjänas.
EXEMPEL
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö
S
S
S
S
S
S
S
A
A
A
S
S
S
S
S
–
V X
A
A
6. Semester och lediga dagar
Om arbetstagaren har arbetat under fem arbetsdagar per vecka (måndag-fredag)
får semestern inte antecknas att börja på en lördag utan lördagen och söndagen ska
antecknas som V- och X-dagar. Den första semesterdagen är en måndag.
Må Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
A
A
A
A
V
X
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
A
A
A
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Om arbetstagarens sista semesterdag är en måndag, intjänar han eller hon två
lediga dagar under den veckan.
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
48
S
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
S
A
A
V
A
A
S
Om den sista semesterdagen infaller på en onsdag eller någon annan dag senare
under veckan intjänar arbetstagaren inga lediga dagar denna vecka.
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
S
S
A
A
A
A
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
S
S
S
S
S
S
Sö
Må Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
S
A
A
A
V
X
A
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
EXEMPEL 1.
En sommarsemester på 6 dagar och en ordinarie arbetstid på 111 t/3 veckor.
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Ma Ti
On To
Fr
Lö Sö Ma Ti
On To
Fr
Lö Sö
A A
A
A
V
S
S
S
A
A
X
A
X
S
S
S
–
A A
A
V
Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan
måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 5 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 37 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden
(111−37) = 74 timmar.
EXEMPEL 2.
En sommarsemester på 12 dagar och en ordinarie arbetstid på 111 t/3 veckor.
Om semestern börjar senast på en fredag har inga lediga dagars intjänats.
A
Må Ti
7. Semesters inverkan på arbetstiden
Semesterns sista dag är en lördag. Då är den söndag som följer därpå en ledig dag.
A
Om arbetstagarens sista semesterdag är en tisdag, intjänar han eller hon en ledig
dag för den veckan.
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Ma Ti
On To
Fr
Lö Sö Ma Ti
On To
Fr
Lö Sö
S
S
S
S
S
S
S
V
A
A
S
S
S
S
S
–
A A
X
A
Perioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller under tiden mellan
måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 10 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 74 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden
(111−74) = 37 timmar.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
49
EXEMPEL 3. (OAVBRUTEN SEMESTER UNDER FLERA PERIODER)
EXEMPEL 6. (MIDSOMMAR)
En sommarsemester på 18 dagar som infaller under två perioder. Ordinarie arbetstid
111 tim./3 veckor.
A
A
A
A
A
V
S
S
S
S
S
S
X
A
A
A
A
A
V
X
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
–
V
A
A
X
A
A
A
Den första treveckorsperioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller
under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period
med 5 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 37 timmar. Den resterande arbetstiden
under perioden (111−37) = 74 timmar.
Den andra treveckorsperioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller
under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period
med 10 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 74 timmar. Den resterande arbetstiden
under perioden (111−74) = 37 timmar.
EXEMPEL 4. (PÅSK)
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö
S
S
–
–
S
A
A
A
A
A
S
S
–
–
S
A
A
X
A
A
V
Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan
måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,4 timmar,
dvs. med sammanlagt 44,4 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden långfredag och annan dag påsk, vars förkortande inverkan på arbetstiden under denna
period är 2 x 7,4 timmar, dvs. sammanlagt 14,8 timmar. Den resterande arbetstiden
under perioden (111−59,2) är sammanlagt 51,8 timmar.
EXEMPEL 5. (KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG)
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö
S
S
S
S
A
A
X
A
A
X
S
–
–
S
A
A
V
A
A
A
V
Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö Må Ti
On To
Fr
Lö Sö
S
S
–
–
A
A
A
A
A
X
S
S
–
S
S
A
V
A
A
A
V
Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan
måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,4 timmar,
dvs. med sammanlagt 44,4 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden midsommarafton, vars förkortande inverkan på arbetstiden är 7,4 tim. Den resterande arbetstiden under perioden (111−51,8) är sammanlagt 59,2 timmar.
8. Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern
Om det sammanlagda antal timmar som består av semesterns förkortande inverkan på arbetstiden och den förverkligade arbetstiden under perioden överskrider
111 timmar ersätts det mertids- och övertidsarbete som har utförts under perioden
på följande sätt:
•• fram till 120 timmar som mertidsarbete
•• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
När ett utjämningsschema för arbetstiden är i bruk ersätts det antal timmar som
överskrider den ordinarie maximiarbetstiden per en treveckorsperiod med en lön
förhöjd med 100 %.
9. Förflyttning av semester
Semestern flyttas på arbetstagarens begäran om han eller hon är arbetsoförmögen
med anledning av
•• sjukdom
•• olycksfall eller
•• förlossning.
Arbetsgivaren är skyldig att flytta semestern under följande förutsättningar:
1. Arbetsoförmåga innan semestern eller en del av den börjar
Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan
måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 5 x 7,4 timmar,
dvs. med sammanlagt 37 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden Kristi himmelsfärdsdag, vars förkortande inverkan på arbetstiden är 7,4 tim. Den resterande
arbetstiden under perioden (111−44,4) är sammanlagt 66,6 timmar.
•• arbetstagaren anmäler om sin arbetsoförmåga innan semestern börjar och
•• arbetstagaren begär att semestern flyttas innan semestern inleds och
•• arbetsoförmågan konstaterats innan semestern börjar.
Arbetstagaren är skyldig att på begäran av arbetsgivaren bevisa sin arbetsoförmåga med ett läkarintyg.
50
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
51
Om arbetstagaren har haft ett lagligt hinder med anledning av vilket han eller
hon inte har kunnat anmäla arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga och begära
att semestern ska flyttas innan den började är arbetsgivaren skyldig att beakta
anmälan och begäran trots att de har lämnats in senare. En förutsättning är att
arbetstagaren inte onödigt har dröjt med att anmäla arbetsgivaren efter att hindret upphörde.
Om arbetstagaren innan hans eller hennes semester börjar lämnar in ett läkarintyg eller en annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren,
anses detta som en begäran om att flytta semestern senare, om arbetstagaren inte
meddelar annat. Utan en sådan utredning eller sådant uttryckt önskan som nämns
ovan är arbetsgivaren inte skyldig att flytta semestern, även om arbetsgivaren är
medveten om arbetstagarens arbetsoförmåga.
Under ovan nämnda förutsättningar har arbetstagaren rätt att flytta sin semester,
om arbetstagaren när semestern inleds är medveten om att han eller hon under
sin semester tvingas till sjukvård eller annan motsvarande vård som leder till
arbetsoförmåga.
Förflyttningen berör hela den semester eller semesterdel som skulle ha tagits.
2. Arbetsoförmåga under semestern
Arbetstagarens semester flyttas till den del som överskrider sju kalenderdagar
förutsatt att
•• arbetsoförmågan börjar under semestern och pågår utan avbrott längre än sju
kalenderdagar
•• arbetstagaren utan ogrundade dröjsmål ber om att förflytta semestern och
•• på begäran företer ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga.
Det kan bara finnas en självrisktid på sju dagar under en semesterperiod.
EXEMPEL
Arbetsoförmögen
Arbetsoförmögen under semester tot.
Arbetstagarens självrisktid
Flyttad semester
13 kalenderdagar
11 semesterdagar
7 kalenderdagar
5 semesterdagar
När arbetstagaren tillfrisknat fortsätter han normalt sin semester och de dagar som
han utan dröjsmål har bett om att få flytta till en senare tidpunkt (fem semesterdagar) flyttas fram.
3. Beviljande av förflyttad semester
En flyttad sommarsemester ska om möjligt ges före utgången av semesterperioden, dock senast före utgången av kalenderåret.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten för en flyttad semester är det möjligt att flytta semestern till nästa kalenderår. Då ska den
tas ut före nästa semesterperiod.
En flyttad vintersemester ska ges senast vid utgången av det kalenderår som följer
närmast efter det att kvalifikationsåret som berättigar till semester tagit slut.
Ifall det inte på grund av arbetsoförmågan fortsätter är möjligt att ge semester inom ovan nämnda tidsgränserna, ersätts den outtagna semestern med
semesterersättning.
10. Semesterlön
1. Bestämning av beräkningssätt
Semesterlönens beräkningssätt bestäms enligt semesterlagen enligt den löneform som tillämpades på arbetstagaren då kvalifikationsåret tog slut (31.3).
2. Betalning av semesterlön
24 dagar semester
M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S
S S S S S S – S S S S S S – S S S S S S – S S S S S S –
självrisk 7 dagar
5 semesterdagar
Semesterlönen betalas ut innan semestern börjar.
Alternativt kan semesterlönen betalas också på företagets normala lönedag om
arbetstagaren inte begär att få semesterlönen innan semestern börjar.
ARBETSOFÖRMÖGEN
52
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
53
3. Beloppet av semesterlönen
B. Arbetstagare med timlön
A. Arbetstagare med månadslön
Semesterlönen är:
•• 9 % av inkomsten under kvalifikationsåret (1.4–31.3) om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har pågått mindre än ett år
•• 11,5 % av inkomsten under kvalifikationsåret (1.4–31.3) om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått minst ett år.
Dagslönen för semestertiden till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att den månadslön som gäller när semestern inleds divideras med talet 25.
Dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar.
En semesterlön som har beräknats utifrån grundmånadslönen jämnas ut följande
lönedag.
Till semesterlönen för en arbetstagare med månadslön läggs en viss andel av det
sammanlagda beloppet av de kvälls- och nattillägg och tillägg till ställföreträdare
för ansvarig föreståndare samt söndagsersättningar som har betalats ut under
kvalifikationsåret:
Tillägg och ersättningar som betalts Anställningsförhållandet
under kvalifikationsåret (1.4–31.3)
har före den 31.3 pågått
•• tillägg för kvällsarbete
mindre än ett år
•• tillägg för nattarbete
•• ersättning för söndagsarbete
•• tillägg till vice ansvarig
9%
Anställningsförhållandet
har före den 31.3
pågått minst ett år
11,50 %
EXEMPEL PÅ HUR SEMESTERLÖNEN BERÄKNAS
Månadslönen är när semestern börjar 1 700 € + kvalifikationsårets timbaserade til�lägg 1000 € (11,5 %)
När sommarsemestern om 24 dagar börjar betalas:
Grundlön
1 700 € / 25 x 24 = 1 632 €
Tilläggens andel
11,5 % x 1000 € = 115 €
Semesterlönen
1 632 € + 24/30 x 115 € = 1 723,99 €
När vintersemestern om 6 dagar börjar betalas:
54
Grundlön
1 700 € / 25 x 6 = 408 €
Tilläggens andel
115 €
Semesterlönen
408 € + 6/30 x 115 € = 430,99 €
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Semesterlönen beräknas så att den motsvarar den sagda procentuella andelen av
kvalifikationsårets inkomster som består av:
a) lönen för den arbetade tiden (exklusive den förhöjda delen för övertids- och
nödarbete) samt
b) följande kalkylerade löneposter som beräknas för de frånvarotider som berättigar till semester:
•• för sammanlagt högst 75 arbetsdagar utöver lönen för sjukdomstid
•• för tiden av medicinsk rehabilitering som på ordination av en läkare ges på
grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, sammanlagt för högst 75 arbetsdagar
•• för tiden under vilken arbetet är förhindrat på grund av en myndighets förordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids
•• för tiden för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt för tillfällig vårdledighet och frånvaro som beror på tvingande
familjeskäl
•• för tiden för permittering för högst 30 arbetsdagar per varje permittering och
•• för tillfällig frånvaro och läkarundersökning enligt kollektivavtalet.
I fråga om en arbetstagare som arbetar mindre än 14 dagar men minst 35 timmar
per månad ökar den kalkylerade lönen för sjukdoms- eller rehabiliteringstiden
utöver den redan utbetalda lönen för sammanlagt högst 105 kalenderdagar per
kvalifikationsår och för permitteringstiden för högst 42 kalenderdagar åt gången.
Den kalkylerade lönen bestäms utifrån den timlön som gäller när frånvaron börjar
och det avtalade genomsnittliga antalet timmar per tre veckor eller om det saknas
utifrån den förverkligade arbetstiden under de tre fulla treveckorsperioder som
föregick frånvaron. Dessutom beaktas löneförhöjningar som har genomförts under frånvarotiden.
EXEMPEL
En deltidsanställd, vars timlön är 10 € och genomsnittliga
minimiarbetstid 50 timmar/3veckor
Semesterrätt
2,5 dagar x 12 månader
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
55
Under kvalifikationsåret har 7 500 € betalts i lön för arbete
Lön för sjuktid, 600 €, har betalts i 4 veckor och därtill har arbetstagaren varit sjukledig i 7 arbetsdagar utan lön.
Lönen under kvalifikationsåret
7 500 €
600 €
233 € (kalkylerad lön för 7 oavlönade sjukfrånvarodagar)
8 333 €
Semesterlönen är 8 333 € x 11,5 % = 958,30 €
11. Semesterersättning
a) semesterersättning när anställningsförhållandet fortsätter
En arbetstagare som enligt sitt avtal under ett kvalifikationsår arbetar så få dagar
eller en så kort tid att han eller hon därför inte intjänar fulla kvalifikationsmånader är berättigad till en semesterersättning som motsvarar semesterlönen.
Om arbetstagaren inte är berättigad till semester är han eller hon berättigad att få
en semesterersättning senast före 30.9.
När en arbetstagare inleder sin militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst får han eller hon en semesterersättning som motsvarar de intjänade
semesterdagarna.
b) semesterersättning när anställningsförhållandet upphör
Arbetstagaren är berättigad att när hans eller hennes anställningsförhållande
upphör i stället för semesterlönen få semesterersättning.
Om arbetstagaren under de månader under vilka anställningsförhållandet började och slutade har arbetat sammanlagt minst 14 dagar eller 35 timmar och fått
varken semester eller semesterersättning för den tiden, räknas dessa ihop till en
full kvalifikationsmånad.
En arbetstagare som vid anställningsförhållandets slut inte har intjänat rätt till
semester på grund av någondera intjäningsregel får en semesterersättning på 9 %
av inkomsterna för den arbetade tiden (exklusive förhöjningsdelen för övertidseller nödarbete). Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år är ersättningen 11,5 % från och med början av det aktuella kvalifikationsåret.
56
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
12. Semesterbokföring
Arbetsgivaren ska föra bok över semestrarna. Bokföringen ska innehålla bl.a.:
•• längderna på och tidpunkterna för semestrarna
•• grunderna för uträkningen av längderna på semestrarna för varje arbetstagare,
som till exempel antalet månader som berättigar till semester, anställningsförhållandets längd osv.
•• en semesterlönespecifikation som anger de tillägg som betalas utöver grundmånadslönen och, i fråga om timanställda, även eventuella övertidsarbeten
samt en ersättning för en eventuell kostförmån och beloppet av den slutliga
semesterlönen eller semesterersättningen.
§ 28 Semesterpremie
1. Förutsättningar för utbetalning
Arbetstagaren är berättigad till semesterpremie:
•• när han eller hon inleder sin semester vid en anmäld eller avtalad tidpunkt och
•• när han eller hon återvänder till arbetet genast efter att semestern upphört
samt
•• till semesterlön och semesterersättning när han eller hon går i ålderspension,
invalidpension, individuell förtids- eller förtida ålderspension.
Med återgång till arbetet likställs en frånvaro som beror på
•• skäl som avses i § 7 i semesterlagen
•• arbetsgivarens samtycke
•• särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
•• force majeure (ett allmänt fortskaffningsmedel har gått sönder)
•• att de övriga anställda på arbetsplatsen har haft semester
•• reservövningar eller extra tjänstgöring
•• sjukdom eller olycksfall
•• ett kommunalt förtroendeuppdrag som man enligt lag inte har rätt att avsäga
sig
•• bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en
sjukdom
•• av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet trots frånvaron har varit skyldig att betala arbetstagaren lön för dylika dagar
•• permittering
•• deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
•• frånvaro enligt utbildningsavtalet.
Det räcker med att en sådan orsak gällde den dag under vilken arbetstagaren skulle
ha återvänt till arbetet från sin semester.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
57
En arbetstagare, när semestern upphör, är studieledig, alterneringsledig eller
vårdledig får semesterpremie efter att han eller hon enligt en förhandsanmälan
som avses i lagen eller en ändring av förhandsanmälan som har gjorts på lagliga
grunder eller ett avtal med arbetsgivaren har återvänt till arbetet.
Den som återvänder till arbetet efter att ha fullgjort sin militärtjänst, frivilliga
militärtjänst eller civiltjänst får semesterpremie till den semesterlön och/eller semesterersättning som han eller hon fick när han eller hon inledde sin tjänstgöring.
hört. Om förutsättningarna för utbetalningen inte uppfylls till alla delar avdras det semesterpremiebelopp som utbetalats för mycket från arbetstagarens
lönetillgodohavande.
Genom lokalt avtal enligt § 30 i kollektivavtalet kan man avtala om utbetalning av
semesterpremien vid en annan tidpunkt eller om att semesterpremien ges i form
av en motsvarande avlönad ledighet.
EXEMPEL
En arbetstagare vars arbetsavtal av skäl som inte beror på honom eller henne upphör under semester och som av denna anledning är förhindrad att återvända till
arbetet från sin semester är berättigad till en semesterpremie i fråga om den semester som han eller hon har haft eller avtalat om.
Arbetstagarens semesterpremie är 500 euro och timlön 10 euro. Arbetstagaren och
arbetsgivaren har enligt § 30 i kollektivavtalet kommit överens om att hela semesterpremien bytts mot en ledighet. Arbetstagaren får 50 timmar avlönad ledighet.
2. Belopp
Semesterpremien är 50 % av semesterlön som har beräknats enligt kollektivavtalet.
Semesterpremien räknas på penninglönen för semestertiden, inklusive eventuella naturaförmåner som betalas i pengar, såsom kostförmånen. Andra naturaförmåner som betalas under semestern beaktas inte.
När arbetstagaren får en procentuell semesterlön är han eller hon berättigad till semesterpremie endast till den del av semesterlönen som motsvarar
semesterdagarna.
EXEMPEL
7. RESOR
§ 29 Resekostnader
1. Resekostnader
När arbetstagaren på arbetsgivarens order blir tvungen att resa ersätts resekostnaderna antingen
•• enligt företagets resereglemente eller om det saknas
•• enligt skattestyrelsens beslut.
2. Företagets resereglemente
En arbetstagare som lyder under 35-timmars intjäningsregeln inledde sin anställning 5.4 föregående år. Under två månader har han arbetat färre än 35 timmar.
Arbetstagarens semesterrätt är då 10 x 2, dvs. 20 dagar. Den utbetalade lönen under
kvalifikationsåret är 6 000 euro. Semesterlönen är 9 % av 6 000 euro, dvs. 540 euro.
I företagets resereglemente bestäms grunderna för och nivån på dagtraktamenten och andra ersättningar för resekostnader utifrån ett gällande beslut av
skattestyrelsen.
Semesterpremien är 50 % x 540 € x 20 (semesterdagar)/24 (maximalt antal semesterdagar) = 225 €
I Företagets resereglemente kan man avvika från skattestyrelsens direktiv i följande fall:
3. Tidpunkt för utbetalning
Semesterpremien betalas på den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad
semester.
Om det då semestern delas upp är svårt att dela upp semesterpremien kan semesterpremien betalas på en gång efter att huvuddelen av semestern har upp58
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
1. När arbetstagaren företar en arbetsresa inom ett företag som är regionalt begränsat och verksamt i flera kommuner.
I övriga företag betalas dagtraktamente när arbetsresan sträcker sig utanför
den ort där företaget är verksamt, företagets nära verkningsområde eller arbetstagarens ordinarie arbetsplats.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
59
2. När arbetstagaren deltar i intern utbildning inom företaget eller inom en företagsgrupp och arbetsgivaren betalar måltids- och andra kostnader.
Till arbetstagare som reser till utbilding från annan ort etter från en ort utanför företagets verksamhetsort, betalas dagtraktamente för den tid som åtagått
till resan.
8. LOKALA AVTAL
§ 30 Lokala avtal
Följande bestämmelser iakttas när lokala avtal ingås, om förbunden inte annat
avtalar:
1. Avtalsparter kan å ena sidan vara arbetsgivaren eller arbetsgivarens företrädare och å andra sidan arbetstagaren, arbetstagarna eller förtroendemannen,
om inte annat avtalas i den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen.
2. Avtalet ska ingås skriftligt.
3. Avtalet kan gälla tills vidare eller för viss tid.
Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader. Ett avtal för viss tid som har varit i kraft över 9 månader kan
sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare. Efter att ett dylikt
avtal, som är lika bindande som kollektivavtalet, har upphört, iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet för branschen.
Om ett avtalat arrangemang är bundet vid en viss tidsperiod pågår arrangemanget
i alla fall fram till slutet av denna period
De följande punkterna innehåller en möjlighet till lokala avtal:
•• § 7 längden på granskningsperioden av den genomsnittliga minimiarbetstiden
•• § 8 veckoslutsledigheter
•• § 9 arbetsskiftsförteckningen
•• § 11 beräkning av ersättning för JP-dagar
•• § 11 arbetstiden i en personalrestaurang
•• § 12 punkt 2 utjämningsschemat för arbetstiden
•• § 12 punkt 3 årsarbetstidssystem (s.k. arbetstidsbank)
•• § 21 utbetalning av lön
•• § 28 semesterpremie.
9. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 31 Inkassering av medlemsavgifter
Om arbetstagaren ger fullmakt, innehåller arbetsgivaren medlemsavgifterna till
Servicefacket i samband med löneutbetalningen och ger ett intyg över det innehållna beloppet för beskattningen vid utgången av året.
1. Inkasserings är densamma som lönebetalningsperioden.
2. Medlemsavgiften dras av arbetstagarens totalinkomst.
3. Arbetsgivaren betalar de innehållna medlemsavgifterna per inkasserings till
det bankkonto som förbundet anvisat. Arbetsgivaren informerar arbetstagaren
om de uttagna medlemsavgifterna i lönespecifikationen.
4. De innehållna medlemsavgifterna ska betalas omedelbart efter inkasseringen
utan obefogat dröjsmål.
5. När anställningsförhållandet upphör ska arbetstagaren och arbetsgivarens representant fylla i en anmälan om att innehållningen av medlemsavgiften upphör
och lämna ett avtalsexemplar av den till arbetsgivaren och fackförbundet.
Arbetsgivaren gör minst kvartalsvis upp en förteckning över inkassering och utredningen av medlemsavgifterna för varje enskild arbetstagare, av den ska framgå
arbetstagarens namn och personbeteckning, nummerkoden för fackavdelningen,
tidpunkten för inkasseringen av medlemsavgiften och beloppet av den avdragna
och till fackförbundet redovisade medlemsavgiften.
§ 32 Arbetsplatsmöten
Servicefacket PAMs underföreningar och avdelningar eller motsvarande som
finns på arbetsplatsen kan utanför arbetstiden ordna möten om anställningsfrågor förutsatt att:
•• överenskommelse om att ett möte kommer att ordnas på arbetsplatsen eller en
annan plats som avses i denna paragraf ingås med arbetsgivaren såvitt möjligt 3
dagar före mötet
•• arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats som är i hans eller hennes
besittning
•• arrangören svarar för ordning och reda i möteslokalerna.
Arrangörerna har rätt att till mötet inbjuda representanter för ett förbund som
60
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
61
utgör en part i kollektivavtalet, för dess underförening samt för vederbörande
centralorganisationer.
§ 35 Grupplivförsäkring
§ 33 Förebyggande av våld
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för sina arbetstagare enligt ett avtal
mellan centralorganisationerna.
1. Bedömning
§ 36 Arbetsplatsmåltid
Arbetsgivarens bedömning av riskerna enligt arbetarskyddslagen ska även innehålla en bedömning av den risk för våld som riktar sig mot arbetsplatsen.
Penningvärdet på arbetsplatsmåltiden bestäms enligt skatteförvaltningens fastställda förskottsinnehållningsvärde för naturaförmåner.
I bedömningen beaktas särskilt
•• ensamarbete, särskilt kvälls- och nattetid
•• våldssituationer som har riktat sig mot arbetsplatsen eller ägt rum i arbetsplatsens nära omgivning
•• hantering av pengar eller dyrbar egendom.
Penningvärdet innehålls från arbetstagarens nettolön, om lokalt inte annat
avtalas.
Om på grund av bedömningen konstateras att risken för våld är uppenbar, ska arbetsgivaren organisera arbetet och arbetsförhållanden så att risken kan avvärjas
eller minskas.
2. Avvärjning och eftervård
Risken för våld ska avvärjas genom att se till att ta åtminstone de följande åtgärder:
•• utarbeta anvisningar om förfarande vid våldsituation
•• ge arbetstagaren en tillräcklig introduktion eller utbildning i fråga om de säkerhets- och larmsystem som används
•• planera arbetsställen så att de är strukturellt trygga
•• ta risken för våld i beaktning i dimensionering av arbetskraften samt planeringen av arbetsskiften och arbetstiden
•• säkra möjlighet att kontakta polisen eller ett bevakningsföretag, till exempel
med telefon.
Arbetsgivaren ska t.ex. genom företagshälsovården ordna eftervård för den som
utsätts för en våldssituation eller hot av våld.
§ 34 Besök på arbetsplatsen
En anställd vid Servicefacket PAM rf kan, efter överenskommelse med företagets
ledning, tillsammans med en representant för arbetsgivaren och med den förtroendeman som representerar arbetstagaren besöka arbetsplatser som omfattas av
detta kollektivavtal och bekanta sig med förhållandena där.
Om eventuella meningsskiljaktigheter som uppstått på arbetsplatsen kan under
arbetsplatsbesöket endast förhandla om det vederbörande arbetsgivarförbundets
representant deltar i förhandlingen.
62
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Måltidernas penningvärde innehålls enligt följande:
•• penningvärdet innehålls per lönebetalningsperiod från arbetstagarens helhetslön, av vilken skatt avdragits eller
•• arbetstagaren betalar ett belopp som motsvarar penningvärdet kontant eller
•• arbetsgivaren säljer arbetstagaren måltidskuponger till ett pris som motsvarar
penningvärdet.
Tiden för intagande av måltiden ska ordnas enligt bestämmelserna i § 8 i detta
kollektivavtal.
Måltiden ska vara väl tillredd, varierande och närande.
§ 37 Arbetsdräkt
Arbetsdräkten ska vara renlig och ändamålsenlig. För bruk i arbetet förser arbetsgivaren arbetstagaren med:
•• arbetskläder som förutsätts av lagstiftningen eller myndighetsanvisningar
•• arbetsdräkter, ifall arbetsgivaren har särskilda krav till exempel gällande arbetsdräktens färg, modell eller enhetlighet.
10. BESTÄMMELSER OM PROCENTAVLÖNADE VAKTMÄSTARE,
ORDNINGSVAKTER OCH PORTIERER
På vaktmästare, ordningsvakter och portierer tillämpas kollektivavtalsbestämmelserna med nedan nämnda undantag. För arbetstagare som får endast betjäningsavgifter utgörs lönen av de betjäningsavgifter kunderna betalar. Arbetsgivaren
betalar dock lön för sjuktid, semesterlön och semesterpremie, ersättning för JPdagar och ersättning för tillfällig frånvaro nämnd i § 23 och 24 i kollektivavtalet.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
63
§ 38 Vaktmästare och ordningsvakter
1. Betjäningsavgift
1. Frivilliga betjäningsavgifter eller s.k. dricks
Med frivillig betjäningsavgift avses betjäningsavgift som kunden betalar till arbetstagaren och vars betalning grundar sig på frivillighet. Dets sedvanliga är att
betjäningsavgiften ges kontant. Om denna betjäningsavgift betalas med kort eller
via faktura ska arbetsgivaren förmedla den betjäningsavgift som kunden betalat
oavkortad till arbetstagaren.
Arbetsgivaren är skyldig att betala från betjäningsavgiftens belopp betala arbetsgivarens lagstadgade sidoavgifter. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer
sinsemellan överens om betalningssättet för de sidoavgifter som arbetstagaren
ska betala.
Inkomsten som ligger till grund för sidoavgifterna kan beräknas på grund av det
meddelande som arbetstagaren gör månatligen till arbetsgivaren. Också det belopp kan anses som tillförlitligt som arbetstagaren meddelar till skattemyndigheterna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens beslut
som vunnit laga kraft. Inkomsten kan inte uppskattas som mindre, utom då det
framgått tydliga förändringar i antalet kunder.
2. På förhand prissatta betjäningsavgifter
Med på förhand prissatta betjäningsavgifter avses betjäningsavgift för garderobstjänst som uppbärs av kunder och vars belopp har prissatts på förhand.
Betjäningsavgiften ska meddelas kunden på synlig plats i tamburen.
Parterna rekommenderar att man på arbetsplatsen kommer överens om betjäningsavgiftens belopp. Som huvudregel uppbärs betjäningsavgiften på förhand
om arbetsplatsen karaktär det tillåter.
Arbetsgivaren och vaktmästaren konstaterar årligen om det eventuellt finns behov av att justera betjäningsavgiften.
Redovisning för på förhand prissatta betjäningsavgifter görs till arbetsgivaren.
Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren som lön för betjäningsavgifter de redovisade betjäningsavgifternas belopp utan omsättningsskatt efter förskottsinnehållning och övriga belopp som innehålls från arbetstagarens lön.
Arbetsgivaren och vaktmästaren kommer sinsemellan överens om betjäningsavgiften som uppbärs vid beställda tillställningar. Arbetsgivaren ska skilt meddela
vaktmästaren om tillställningens praktiska arrangemang. Med beställd tillställning avses reservering som gjorts på förhand i vars sammanhang man kommit
överens om att beställaren betalar betjäningsavgiften för sina gäster.
3. Vaktmästare med fast lön
Om garderobsavgiften betalas till arbetsgivaren betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.
Om det är fråga om en s.k. fri garderob betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön
som är minst lika som vaktmästares tabellön.
4. Tamburhyra
Av vaktmästaren uppbärs inte tamburhyra eller annan motsvarande hyra eller
ersättning.
2. Telefon
Om vaktmästaren har en för kunderna avsedd avgiftsbelagd telefon till sitt förfogande har han rätt att ta betalt av kunden för de samtal han ringt för kundernas
del.
3. Ordningsmannakort
Om arbetsgivaren och vaktmästaren kommer överens om att skaffa ett ordningsmannakort betalar arbetsgivaren kostnaderna för kortet.
4. Portieruppgifter
Om en vaktmästare, vars lön består av betjäningsavgifter vid sidan om sitt arbete
sköter hotellportiers uppgifter, betalar arbetsgivaren för denna uppgift per timme
då restaurangen är öppen 20 % av portierens timlön och när restaurangen är stängd
minst timlönen för en portier eller motsvarande andel av betjäningsavgifterna
från hotellsidan. Eventuella tidigare avtalade större löneförmåner minskas dock
inte.
Om andelen betjäningsavgifter från hotellsidan inte motsvarar portierens fasta
lön, betalar arbetsgivaren i garantilön skillnaden mellan influtna betjäningsavgifter och den fasta lönen. Granskningen utförs i perioder på två månader.
Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens lagstadgade pensions-, socialskydds- mm. avgifter som beräknas från lönebeloppet för betjäningsavgifterna.
64
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
65
§ 39 Portierer
4. Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro
Man kan även komma överens om att portierens lön utgörs av de betjäningsavgifter som inflyter på hotellsidan, garderobsintäkter eller av fast ersättning per
månad eller en kombination av dessa, varvid arbetsgivaren garanterar portieren
en lön som motsvarar tabellönen för portier med månadslön. Granskning företas
i perioder på två månader.
Enligt § 23 och 24 i kollektivavtalet bestäms ersättningen för inkomstbortfall
vid tillfällig frånvaro i enlighet med uträkningsgrunderna för lönen för sjuktid.
5. Ersättning för JP-dag
§ 40 Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare
Ersättningen för JP-dag bestäms enligt timlönen för procentavlönad förtroendeman (lönebilagan).
1. Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel
6. Semesterlön
Om en procentavlönad arbetstagare får en fast lön som är mindre än tabellönen,
höjs denna lön med lika många procent som motsvarande tabellön höjs vid samma
tidpunkt.
Av lönen för kvalifikationsåret (1.4 – 31.3) är semesterlönen:
•• 9 % då anställning fortgått under ett år vid kvalifikationsårets slut
•• 11,5 % då anställningen fortgått minst ett år vid kvalifikationsårets slut.
2. Lön för sjuktid
Semesterlönen beräknas procentuellt på lönen för kvalifikationsåret som består
av:
Till procentavlönad vaktmästare betalas för den sjuktid han är berättigad att få lön
daglönen för arbetsdagar antecknade i arbetsskiftsförteckningen och då förteckning inte finns på basis av ett genomsnitt.
Daglönen fås så att inkomsterna för de två månader som föregår sjuktiden divideras med antalet arbetsdagar.
Lönen kan räknas ut på basis av det vaktmästaren uppger som inkomst.
Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna.
De betjäningsavgifter vaktmästaren uppgett i sin skattedeklaration eller skattenämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter.
3. Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter
Om arbetstagarens inkomst består dels av den månadslön arbetsgivaren betalar
och dels av betjäningsavgifter, räknas daglönen för sjuktid ut så att månadslönen
divideras med 21 och betjäningsavgifterna i enlighet med föregående punkt.
Om lönen dels består av timlön och dels av betjäningsavgifter, beräknas daglönen
enligt följande schema:
Timlön + betjäningsavgifter = Genomsnittlig daglön
Faktiska arbetsdagar
66
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
a) lön betald för tid i arbete
Inkomsten för tid i arbete kan räknas på basis av vaktmästarens meddelande.
Arbetsgivaren har rätt att kräva av vaktmästaren en utredning om hans inkomster. Som tillförlitligt kan anses det belopp som vaktmästaren meddelat till skattemyndigheterna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens
beslut som vunnit laga kraft. På samma sätt ska också inkomsterna från januarimars under semesteråret uppskattas, inkomsten kan inte uppskattas som mindre,
om det inte framgått klara förändringar i antalet kunder.
och
b) följande kalkylerade lönebelopp som beräknas för frånvarotid under vilken
semester intjänas:
• för sjuktid den uteblivna lönen, dock för högst 75 arbetsdagar totalt den redan betalda lönen medräknad
• för tid för medicinsk rehabilitering som en följd av yrkessjukdom eller olycksfall enligt läkares ordination för att återställa eller bevara arbetsförmågan,
dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar
• för tid då arbetet förhindrats på grund av myndigheters order för att hindra
spridning av sjukdom
• för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl
• för permittering i högst 30 arbetsdagar per permittering och
• för tillfällig frånvaro och läkarundersökningar enligt kollektivavtalet.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
67
För en arbetstagare som arbetar färre än 14 dagar, men minst 35 timmar i månaden, läggs den kalkylerade lönen till den lön som redan betalats för sjuk- eller
rehabiliteringstiden för tillsammans högst 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret samt för permitteringstid högst 42 kalenderdagar åt gången.
Den kalkylerade dagslönen fås genom att dividera inkomsten för de två månader
som föregår frånvaron med antalet arbetsdagar. Lönen kan räknas ut på basis av
det vaktmästaren uppger som inkomst. Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna. De betjäningsavgifter vaktmästaren
uppgett i sin skattedeklaration eller skattenämndens laga kraft vunna beslut kan
anses vara tillförlitliga uppgifter.
11. HUVUDFÖRTROENDEMAN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG,
FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
Avvikande från den nedre gränsen för antalet arbetstagare i tabellen har arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda 3 timmar befrielsetid för varje
treveckorsperiod.
Om förmännen har valt en egen förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig,
får denna befrielsetid och ersättning enligt antalet förmän som han företräder.
2. Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
Ersättningen till procentavlönade huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige för inkomstbortfall enligt förtroendemannaavtalet och dess tillämpningsprotokoll är timlönerna i lönebilagan.
3. Uträkning av antalet arbetstagare
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
När antalet arbetstagare räknas ut räknas arbetstagarna oberoende av om de är
organiserade eller inte så som avtalats i förtroendemannaavtalet och avtalet om
arbetarskyddssamarbete.
1. Ersättning och befrielse från arbetet
§ 42 Förhandlingsordning
Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig arrangeras regelbunden befrielse från arbetet samt betalas ersättning för uppdrag som utförs utanför arbetstiden enligt följande:
Om meningsskiljaktigheterna i anknytning till kollektivavtalet ska enligt förtroendemannaavtalet först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
Antalet
arbetstagare
Befrielsetimmar
under tre veckor
Ersättning €/mån
Ersättning €/mån
fr.o.m. 1.6.2013
25-49
4
60
63
50-74
6
60
63
75-149
11
60
63
150-249
22
60
63
250-349
38
90
95
350-449
50
115
121
450-549
65
140
147
550-649
80
155
163
650-749
95
170
179
750-850
105
185
194
över 850
helt befriad
från arbete
185
194
68
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Om enighet inte nås, rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktigheten ska utarbetas i två exemplar.
De lokala parterna ska föra ärendet dvs. meningsskiljaktigheten över till förbunden för avgörande.
Lokala förhandlingar ska inledas senast inom en vecka fr.o.m. att ärendet har
anhängiggjorts och förbundsförhandlingar senast inom två veckor.
Om enighet inte nås vid förbundsförhandlingar kan ärendet överlämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
§ 43 Arbetsfred och avtalsbrott
Alla stridsåtgärder mot kollektivavtalet är förbjudna.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
69
12. MEDDELANDE OM AVTALET OCH AVTALETS GILTIGHET
Meddelande om avtalet
Kollektivavtalet ska hållas tillgängligt för arbetstagarna på arbetsplatsens anslagstavla eller annan motsvarande plats.
Avtalets giltighet
1. Avtalet gäller till 30.4.2014.
2. Avtalet förlängs därefter för ett år i sänder om det inte sägs upp skriftligt minst
två månader innan det löper ut.
3. I samband med uppsägningen ska detaljerade skriftliga förslag till ändringar
lämnas, annars är uppsägningen ogiltig.
PROTOKOLL ÖVER ÅTERINFÖRD VÅNINGSSTÄDNING
§ 1
§ 2
§3
Protokoll över förhandlingar där representanter för Turism- och
Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf var närvarande.
Om våningsstädarnas uppgifter igen ska bli en uppgift vilken hotellrörelsen själv utför, borde man följa sådana principer enligt vilka man i första
hand erbjuder de personer arbete vilka varaktigt utfört dessa arbetsuppgifter. Man anser alltså att anställningen för sådana personer som så här övergått till ett annat företags tjänst fortsatt utan avbrott i fråga om förmåner
som är bundna till anställningens längd och övriga förmåner.
Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för arbetstagare
inom hotell- och restaurangbranschen.
Helsingfors den 5 januari 2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Servicefacket PAM rf
PROTOKOLL ÖVER SERVICE-, TRAFIK- OCH
DISTRIBUTIONSSTATIONER
§ 1 Omfattning
1. Detta protokoll tillämpas på sådana service-, trafik- och distributionsstationer (i fortsättningen servicestation) som är medlemmar i Turismoch Restaurangförbundet MaRa rf och där man idkar inkvarterings- eller
restaurangverksamhet.
2. Bestämmelserna i kollektivavtalet tillämpas på arbetstagaren med undantag
för vad som anförs nedan.
§ 2 Löner
3. Arbetstagarens lönegrupp bestäms på basis av hurudant arbete han i huvudsak
utför under sin arbetstid. Ifall arbetstagaren regelbundet under mindre än hälften av sin arbetstid utför arbete som är mera krävande än lönegruppen fordrar,
ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om en proportionellt högre
lönedel.
4. Arbetstagare på servicestation
Med arbetstagare på servicestation avses en arbetstagare som i huvudsak utför
andra uppgifter än de uppgifter på servicestation som separat nämns i detta protokoll med undantag för egentliga service- och installationsarbeten av fordon.
5. Expedit på servicestation
Med expedit på servicestation avses en arbetstagare vars arbetsuppgifter i huvudsak består av uppgifter i den dagligvaruaffär som finns i anslutning till
servicestationen.
6. Kaféarbetstagare på service- och trafikstation
Med kaféarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare vars uppgifter i huvudsak hänför sig till arbetsuppgifterna i ett kafé på servicestationen.
Kaféarbetstagaren hör till lönegrupp 2. För de arbetstimmar arbetstagaren arbetar
i restaurang med A- eller B-rättigheter i anslutning till service- och trafikstationen betalas lön för restaurangarbetstagare.
7. Restaurangarbetstagare på servicestation
Med restaurangarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare
som i huvudsak arbetar i restaurang med A- eller B-rättigheter i anslutning till
service- och trafikstationen. Restaurangarbetstagaren hör till lönegrupp 4. Om
70
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
71
servicestationen har utskänkning av alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent,
hör arbetstagaren till lönegrupp 2.
PROTOKOLL ÖVER ARBETSVILLKOREN FÖR KONTORSANSTÄLLDA
§ 1 Omfattning
§ 3 Rast
8. Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, ska det
vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren
att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs.
§ 4 Individuell lön
9. Den individuella lönen till en arbetstagare som var anställd 1.5.2003 sjunker inte
på grund av den reform som trädde i kraft 1.5.2003.
§ 5 Avtalens allmänna bindande verkan
10. Parterna förbinder sig att återgå till de kollektivavtalsbestämmelser som var
i kraft före 1.5.2003 ifall reformen leder till att den allmänt bindande verkan för
kollektivavtalsbestämmelserna gällande service-, trafik- och distributionsstationer går förlorad.
§ 6 Ikraftträdande
11. Detta protokoll träder i kraft från och med 1.5.2003.
§ 7 Förlängning av avtalet
12. Detta protokoll har förlängts av förbunden 5.1.2012
1. Bestämmelserna tillämpas på verksamhetsmässigt separata kontor på företag
som omfattas av kollektivavtalet för turism- restaurang-, och fritidstjänster.
§ 2 Arbetsvillkor
Till den del som man inte i detta protokoll uttryckligen avtalat annorlunda
om arbetsvillkoren tillämpas kollektivavtalet för turism-, restaurang-, och
fritidstjänster.
§ 3 Arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 37,5 timmar i
veckan, varvid timlönedivisorn är 160.
2. Arbetstiden kan också arrangeras så att man tillämpar arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet för hotell- och restaurangbranschen (§ 6 – § 16), varvid
timlönedivisorn är 159. I detta fall tillämpas inte bestämmelserna om arbetstid
i detta protokoll.
3. Då arbetsgivaren flyttar arbetstagaren till ett nytt arbetstidssystem ska arbetstagaren eller hans företrädare meddelas om detta i god tid innan flyttningen sker.
Flexibel arbetstid (flextid)
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
4. När man använder flextid, kan den ordinarie arbetstiden i dygnet vara högst 11
timmar.
Servicefacket PAM rf
4 § Ledig tid
Utöver den lediga tid per vecka som stadgas i § 31 i arbetstidslagen har arbetstagaren en ledig dag.
Arbetsveckan är i genomsnitt fem dagar. Fridagen är en fast veckodag och om
möjligt lördag.
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsveckor
För heltidsanställda förkortar följande söckenhelger då de infaller på en arbetsdag
den ifrågavarande veckans ordinarie arbetstid med 7,5 timmar.
72
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
73
••
••
••
••
••
••
••
••
••
••
••
nyårsdagen
trettondagen
långfredagen
annandag påsk
första maj
Kristi himmelsfärdsdag
midsommarafton
självständighetsdagen
julaftonen
juldagen
annandag jul.
Förkortningsdagen kan också ges under de två veckorna före söckenhelgsveckan
eller under de två därpå följande veckorna.
Söckenhelgsveckornas arbetstidsförkortning berör inte:
a) under en månad långa visstidsanställningar
b) arbetstagare som arbetar enbart under tiden 1.6 - 15.8 eller 1.12 - 31.12.
5 § Mat- och kafferaster
6 § Mertids- och övertidsarbete
Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar
i veckan.
Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veckan.
Samtycke till mertids- och övertidsarbete
1. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete bestäms enligt
arbetstidslagen.
2. Arbetstagarens samtycke, som stadgas i § 18 moment 1 i arbetstidslagen, förutsätts för arbetstid längre än 8 timmar i dygnet eller för arbetstid som överskrider
de över 8 timmar långa arbetsskiften antecknade i arbetsskiftsförteckningen.
Förhöjd lön
Matrast
1. Om den ordinarie arbetstiden är över 7 timmar utan avbrott har arbetstagaren
rätt till minst en timmes matrast.
2. Genom lokala avtal kan matrasten:
•• förkortas med högst 30 minuter eller
•• slopas helt varvid arbetstagaren kan äta under arbetstid.
3. Matrasten är inte arbetstid om arbetstagaren utan hinder får avlägsna sig från
arbetsplatsen.
Kafferast
4. Om arbetsdagens längd är:
•• under fyra timmar ingen kafferast
•• 4–6 timmar
en kafferast
•• över 6 timmar
två kafferaster
För arbete som överstiger 10 timmar i dygnet eller 37,5 timmar i veckan betalas
med 50 % förhöjd lön. För arbete under söckenhelgsvecka som överskrider den
maximala arbetstiden betalas till heltidsanställda lön förhöjd med 50 %.
De maximala mängderna övertidsarbete
Då man beräknar de maximala mängderna övertidsarbete under kalenderåret
tillämpas inte den fyra månaders granskningsperiod (= 138 timmar inom 4 månader) som nämns i § 19 i arbetstidslagen.
7 § Söndags- och nattarbete
1. Söndagsarbetet bestäms enligt § 33 i arbetstidslagen.
För ordinarie arbete utfört på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen
och första maj betalas dubbel lön.
Då söndagsersättningen beräknas beaktas inte arbetstidstilläggen i grundlönen.
Söndagsersättningen preskriberas enligt § 38 i arbetstidslagen.
2. Nattarbete (arbete mellan kl. 23 och 6) bestäms enligt § 26 i arbetstidslagen.
Därutöver kan man låta arbetstagaren utföra nattarbete med arbetstagarens
74
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
75
samtycke:
•• i fall av inventering som görs på grund av lagstiftning, på en myndighets order
eller vid överlåtelse av verksamhet eller för att göra upp bokslut.
•• vid utredning av misstänkt oegentlighet i verksamheten
•• vid företagets PR-tillställning.
8 § Lönen
Lönen grundar sig på arbetets svårighetsgrad. Då lönen bestäms utvärderas arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Vid utvärderingen beaktas inte egenskaper som
har att göra med arbetstagarens person. Personliga egenskaper kan beaktas skilt
för sig som en del av den individuella lönen.
Lönerna bestäms enligt en skild svårighetsklassificering och enligt lönetabellen.
Lönebestämmelserna tillämpas från 1.6.2007.
T4 Kontorsanställd 4
Arbetet förutsätter att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter. Arbetet förutsätter förmåga att klara av omfattande eller exceptionella
problemsituationer.
Arbetet förutsätter djupgående expertis som förvärvats genom erfarenhet eller utbildning samt behärskande av omfattande saksammanhang som hör till
branschen.
Individuell lön
Den individuella lönen sjunker inte för någon anställd som varit anställd före
1.6.2007 på grund av den förnyelse som träder i kraft 1.6.2007.
§ 9 Arbetsavtalets uppsägningstider
Beskrivning av de kontorsanställdas svårighetsgrupperingar
Uppsägningstiderna ändras inte för de arbetstagare som var anställda av i detta
protokolls § 1 punkt 1 avsedda arbetsgivare 16.2.2005.
T1 Kontorsanställd 1
10 § Ikraftträdande
Arbetsuppgifterna baserar sig på klara anvisningar eller klar praxis. Det finns få
tillfällen som kräver övervägande och de är ofta rätt lika. Arbetet kräver ingen
längre inskolning. Förutsätter ingen yrkesskicklighet som fås genom utbildning
eller erfarenhet.
T2 Kontorsanställd 2
Arbetssituationerna är till en del oförutsägbara. Till arbetssituationerna hör vanligtvis självständigt beslutsfattande som baserar sig på anvisningar av allmän
karaktär. Arbetet kan förutsätta förmåga att behärska helheter. Det är typiskt
att arbetet förutsätter yrkesskicklighet som förvärvats genom utbildning eller
erfarenhet.
Detta protokoll har trätt i kraft för arbetstidsbestämmelsernas del 16.2.2005 och
för lönernas del. 1.6.2007.
Detta protokoll har förnyats mellan förbunden 5.1.2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Servicefacket PAM rf
T3 Kontorsanställd 3
Arbetet förutsätter att den anställda behärskar en eller flera helheter och självständiga beslut också utan färdiga anvisningar och lösningsmodeller. Kan eventuellt förutsätta att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter.
Arbetsuppgifterna kan innefatta omväxlande och krävande för­h and­­lings­situatio­­­­ner.
Arbetet förutsätter expertis som förvärvats genom utbildning eller erfarenhet.
76
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
77
PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALEN
Tid
Torsdagen 5.1.2012
Plats
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf:s kontor
Närvarande Representanter för Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och
Servicefacket PAM rf
1§
Kollektivavtalsparterna har avtalat om att kollektivavtalen för turism-, restaurang- och fritidstjänster (kollektivavtalet för arbetstagare och kollektivavtalet för förmän) och därtill anslutna protokoll
förnyas under perioden 1.4.2012–30.4.2014.
2§
Arbetstagarnas personliga månads- och timlöner samt tabellöner
höjs från början av den löneperiod som börjar 1.4.2012 eller närmast
efter det med 2,4 procent.
3§
Kvällsarbetstillägget höjs från 1.4.2012 från 1,01 till 1,03 euro och
nattarbetstillägget från 1,97 till 2,02 euro.
4§
Kollektivavtalets § 15 punkt 3 (dagligvaruhandelstillägget i trafikstationer) ändras från 1.4.2012 att lyda:
Om en trafikstation har en dagligvaruhandel med en sortiment på
minst 2000 artiklar, betalas för arbete som utförs mellan 18 och 06
dagligvaruhandelstillägg enligt lönebilagan. Om dagligvaruhandelns yta är över 400 m2 betalas under ovan nämnda förutsättningar tillägg enligt gällande kollektivavtal för handeln och följs
bestämmelserna om söndagsarbete i nämnda kollektivavtal. För
timmar berättigade till ovan nämnda tillägg betalas inte kvällsarbets- eller nattarbetstillägg enligt punkt 2.
78
Kollektivavtalets tidsgottgörelsesystem för arbete likställt med treskiftsarbete (s.k. 105-timmarssystemet) tillämpas inte på trafikstationer som hör till detta tillägg om
•• anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
•• arbetstiden har ändrats efter 1.5.2010.
Tillägget uppgår från 1.4.2012
•• vardagar kl. 18.00–24.00 till 1,79 €/timme
•• söndagar, kyrkliga helger, första maj och självständighetsdagen
kl. 18.00–24.00 till 3,58 €/timme
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
•• kl. 00.00–06.00 till 3,58 €/timme (samma på vardagar och
helgdagar).
Det dagligvaruhandelstillägg som träder i kraft 1.4.2012 höjs i samband med kommande kollektivavtalsuppgörelser endast då nämnda
tillägg även höjs i kollektivavtalsuppgörelsen för handeln.
5§ Till arbetstagarna betalas en engångspott i samband med den lönebetalning som sker närmast efter 1.4.2012 på följande sätt:
•• engångspotten betalas till arbetstagare, vars anställningsförhållande har börjat senast 1.1.2012 och fortgår vid betalningstidpunkten
•• engångspotten uppgår till 150 € för heltidsanställd
•• för deltidsanställda beräknas beloppet genom att multiplicera antalet arbetstimmar under treveckorsperioden med 1,35 euro
•• Antalet arbetstimmar under treveckorsperioden räknas så här:
•• Det antal arbetstimmar som berättigar till lön under de tre treveckorsperioderna före betalningstidpunkten (medräknat tid likställd med arbetstid enligt semesterlagen) delas med talet tre.
•• Engångspotten till deltidsanställd får dock uppgå till högst 150 €.
•• Om arbetsgivaren inte är skyldig att betala annan lön vid nämnda
tidpunkt betalas engångspotten i samband med följande lönebetalning efter återgången till arbetet förutsatt att återgången sker
senast 30.4.2013. Då fastställs beloppet på engångspotten enligt
den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet.
6§
Arbetstagarnas personliga månads- och timlöner samt tabellöner
höjs från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.6.2013
eller närmast efter det med 1,9 procent.
7§
Kvällsarbetstillägget höjs från 1.6.2012 från 1,03 till 1,05 euro och
nattarbetstillägget från 2,02 till 2,06 euro.
8§
Dagligvaruhandelstillägget i trafikstationer (kväll) höjs 1.6.2013
från 1,79 till 1,82 euro samt (helgdag och natt) från 3,58 till 3,64 euro.
9§
II dyrortsklassen slopas 1.6.2013, varefter samma lönetabell til�lämpas i alla kommuner.
10 § Avtalades om att den ersättning som betalas till förtroendeman och
arbetarskyddsfullmäktig för uppdrag som utförs utanför arbetstid
höjs med 5 procent från 1.6.2013.
11 § Om det under avtalsperioden sker sådana ändringar inom branServicefacket PAM rf www.pam.fi
79
schen som väsentligt förändrar innehållet i arbetstagarnas arbete
och deras arbetsförhållanden förbinder sig avtalsparterna att förhandla om ändringarnas effekter på kollektivavtalsbestämmelserna.
12 § Arbetsmarknadens centralorganisationer har som en del av det ramavtal de signerade 13.10.2011 godkänt regeringens mål att uppmuntra
arbetsgivarna att på följande sätt öka den utbildning som ökar kunnandet och främjar produktiviteten:
Utvecklande av arbetslivet
Staten inleder som en del av arbetsmarknadsorganisationernas avtal
en beredning av lagstiftningen på trepartsbasis.
Regeringen är redo att med tanke på en fungerande arbetsmarknad
och för att utveckla personalens kunnande också starta en beredning av införandet av ett utbildnings- och välfärdsavdrag i företagsbeskattningen genom ett särskilt skatteavdrag.
Målet är att arbetsgivarna uppmuntras att öka personalens kunnande
med en utvecklande utbildningssatsning. På det sättet kan arbetstagaren på av arbetsgivaren fastslaget sätt årligen i tre dagars tid delta
i en utbildning som ökar det egna kunnandet. Därmed kan man öka
den utbildning som ökar personalens kunnande och rikta in den till
att öka den nuvarande mängden arbetstagare som deltar i utbildning.
Dessa dagar kan för över 55 år gamla arbetstagares del också användas
till att främja arbetsförmågan och förbättra arbetshälsan.
Målet med skattelättnaden är att främja utvecklandet av kunnandet
och att bereda sig på omställningar samt förlänga arbetskarriärerna.
Ett förslag om kriterierna för det nya systemet, spelreglerna för
hur det införs och verkställs bereds på trepartsbasis till 31.5.2012.
Motsvarande arrangemang genomförs inom den offentliga sektorn.
Systemet tas i bruk 1.1.2013.
Företagens personalplaner eller motsvarande justeras så att de gör det
möjligt att genomföra nämnda arrangemang.
13 § Parterna konstaterar att centralorganisationerna tillsätter de arbetsgrupper som avtalats om i ramavtalet 13.10.2011. Parterna förbinder
sig att förhandla om de effekter förändringarna eventuellt har på
kollektivavtalsbestämmelserna.
80
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
14 § Ifall centralorganisationerna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen i synnerligen betydande grad avviker från vad
som uppskattades då avtalet ingicks, kan de rekommendera en uppsägning av de branschvisa avtalen. Ifall centralorganisationerna rekommenderar en uppsägning av avtalet, förhandlar avtalsparterna
utgående från detta och avtalar om hur avvikelserna påverkar avtalsförhöjningarna eller avtalets ikraftvarande.
Om man inte kommer överens om hur avvikelserna i den ekonomiska utveklingen påverkar, kan vardera parten säga upp detta avtal
skrifttiat senast den 28.2.1013 att löpa ut den 30.4.2013.
15 § Tilläggs till kollektivavtalets § 24 följande bestämmelse om tillfällig frånvaro:
Medlemmar i Servicefacket PAMs avtalsutskott, utskott, styrelse
och representantskap bereds möjlighet att delta i dessa förvaltningsorgans möten samt i förbundskongressen, om inte speciella
arbetsarrangemang utgör vägande hinder. Arbetstagaren ska meddela om deltagande i mötet om möjligt innan den arbetsskiftförteckning där tidpunkten för mötet görs upp eller så snabbt som
möjligt samt förete en saklig utredning över den tid som behövs för
deltagandet.
16 § Avtalades om att kollektivavtalets bestämmelser om familjeledigheter uppdateras enligt de lagändringar som träder i kraft 1.1.2013
(faderskapsledighet).
17 § Avtalsparterna förbinder sig att främja jämställdheten mellan könen på arbetsplatserna enligt jämställdhetslagen. Avtalsparterna
bedömer i en gemensam arbetsgrupp under respektive avtalsperiod
hur jämställdheten har utvecklats inom avtalsbranschen. Som statistikmaterial används Finlands Näringslivs inkomstnivåstatistik
och andra utredningar som avtalsparterna har gjort. Uppföljningen
börjar från år 2008.
Utredningen görs
A. årligen då lönestatistiken är klar
•• utreds antalet män och kvinnor och löner i respektive benämning
•• utreds löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom och mellan
respektive benämning
•• jämförs benämningarna med varandra utgående från storleken
på lönen och löneskillnaden samt utgående från antalet kvinnor.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
81
B. per avtalsperiod
•• utreds antalet jämställdhetsplaner och lönekartläggningar genom
en förfrågan till MaRas medlemsföretag
•• uppgörs gemensamma åtgärdsförslag för att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom branschen
•• bedöms kollektivavtalens könskonsekvenser.
Avtalsparterna utreder möjligheten att delta i regeringens utvecklingsprojekt för likalönsprogrammet, där arbets- och tjänstekollektivavtalens jämställdhets- och likalönseffekter bedöms. Parterna
definierar tillsammans vilka ärenden bedömningen omfattar.
Projektet genomförs tillsammans med SHMs tjänstemän och förbundens representanter.
18 § Avtalades om att parterna tillsätter de arbetsgrupper som nämns i
bilaga 1.
Helsingfors, den 5.1.2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Servicefacket PAM rf
DYRORTSKLASSIFICERING
Dyrortsklassificeringen nedan iakttas som en del av avtalet fr.o.m. 1.5.2010.
Kommungränserna bestäms utifrån det rådande läget 1.5.2010.
Dyrortsklass I
Enare
Enontekis
Esbo
Grankulla
Helsingfors
Hyrynsalmi
Pello
Posio
Ranua
Ristijärvi
Rovaniemi
Salla
Hyvinge
Ijo
Joensuu
Jyväskylä
Kemi
Kemijärvi
Keminmaa
Kervo
Kittilä
Kolari
Kuhmo
Kuopio
Kuusamo
Kyrkslätt
Muonio
Pelkosenniemi
Savukoski
Simo
Sodankylä
Tammerfors
Tavastehus
Tervola
Torneå
Träskända
Uleåborg
Utsjoki
Vanda
Vasa
Väståboland
Övertorneå
alla kommunerna pä Åland
Samtliga övriga kommuner hör till dyrortsklass II.
II dyrortsklassen avskaffas 1.6.2013, varefter samma lönetabell tillämpas i alla
kommuner.
De löner som nämns i lönebilagan är minimilöner, och de kan höjas på grund av
arbetstagarens skicklighet, arbetseffektivitet, flit, språkkunskap och arbetserfarenhet o.d. omständigheter.
82
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
83
LÖNEUPPGÖRELSE 1.4.2012
4.
Arbetstagarnas personliga månads- och timlöner samt tabellöner höjs från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.4.2012 eller närmast därefter med
2,4 procent. Dessutom betalas en engångspott enligt underteckningsprotokollet.
MÅNADS- OCH TIMLÖNER 1.4.2012
Arbetstagarna
5.
Dyrortsklass I
1
2
3
4
5
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1529 (9,62)
1572 (9,89)
1614 (10,15)
1659 (10,43)
1542 (9,70)
1583 (9,96)
1626 (10,23)
1671 (10,51)
1619 (10,18)
1662 (10,45)
1705 (10,72)
1748 (10,99)
1694 (10,65)
1737 (10,92)
1786 (11,23)
1839 (11,57)
1752 (11,02)
1786 (11,23)
1825 (11,48)
1867 (11,74)
Dyrortsklass II
1
2
3
4
5
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1525 (9,59)
1569 (9,87)
1610 (10,13)
1655 (10,41)
1537 (9,67)
1579 (9,93)
1622 (10,20)
1666 (10,48)
1613 (10,14)
1656 (10,42)
1698 (10,68)
1742 (10,96)
1681 (10,57)
1725 (10,85)
1775 (11,16)
1829 (11,50)
1744 (10,97)
1778 (11,18)
1815 (11,42)
1858 (11,69)
Lönegruppering
1.
Biträde, piccolo
2.
Servitör, kassa, expedit, kock, arbetstagare på service- och trafikstation,
arbetstagare i bowlingshall
(kaféer, snabbmatsrestauranger samt restauranger, som inte har utskänkning eller där man serverar alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent framställda genom jäsning, ”mellanölsrestauranger” e.l.)
Städare, bassängövervakare, arbete med transport och distribution med bil,
aulareceptionist, arbetstagare på campingplats
3.
Kock på personalrestaurang (ingen utskänkning av alkoholdrycker över
4,7 volymprocent)
Våningsskötare, kock i halvfabrikats- och beredningskök, bagare
84
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servitör, kock, kallskänka, arbetstagare på service- och trafikstation, arbetstagare på bowlingshall
(utskänkningsställen där man serverar alkoholdrycker med en alkoholhalt på över 4,7 volymprocent, ”restauranger med A- och B-rättigheter eller
motsvarande”)
Vaktmästare, ordningsvakt, serviceman, telefonväxel, receptionistbiträde, karaokearbetare, mötesarrangör, välfärdsarbetare (t.ex. konditionshandledare, personal trainer, fotvårdare), hobby- och evenemangsarbetare (t.ex. gymhandledare, fritidsinstruktör, roader, hallbyggare, caddie
master), kosmetolog, idrottsinstruktör, massör
Receptionist på inkvarteringsrörelse, portier, fysioterapeut
Kontorsanställda
Dyrortsklass I
T 1
T 2
T 3
T 4
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1578
1632
1757
1852
1696
1755
1897
2001
1755
1821
1971
2082
1822
1898
2044
2219
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1559
1609
1733
1824
1670
1731
1867
1968
1732
1794
1939
2046
1795
1868
2010
2180
Dyrortsklass I
T 1
T 2
T 3
T 4
Lönegruppering
T1
Arbetsuppgifterna baserar sig på klara anvisningar eller klar praxis. Det
finns få tillfällen som kräver övervägande och de är ofta rätt lika. Arbetet
kräver ingen längre inskolning. Förutsätter ingen yrkesskicklighet som fås
genom utbildning eller erfarenhet.
T2
Arbetssituationerna är till en del oförutsägbara. Till arbetssituationerna
hör vanligtvis självständigt beslutsfattande som baserar sig på anvisningar
av allmän karaktär. Arbetet kan förutsätta förmåga att behärska helheter.
Det är typiskt att arbetet förutsätter yrkesskicklighet som förvärvats genom utbildning eller erfarenhet.
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
85
T3
T4
Arbetet förutsätter att den anställda behärskar en eller flera helheter och
självständigt beslutsfattande också utan färdiga anvisningar och lösningsmodeller. Kan eventuellt förutsätta att den anställda självständigt sköter en
eller flera helheter. Arbetsuppgifterna kan innefatta omväxlande och krävande förhandlingssituationer. Arbetet förutsätter expertis som förvärvats
genom utbildning eller erfarenhet.
Arbetet förutsätter att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter. Arbetet förutsätter förmåga att klara av omfattande eller exceptionella
problemsituationer. Arbetet förutsätter djupgående expertis som förvärvats
genom erfarenhet eller utbildning samt behärskande av omfattande saksammanhang som hör till branschen.
Tillägg för dagligvaruhandel
•• vardagar kl. 18 – 24,
•• söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och
självständighetsdagen kl. 18 – 24
•• vardagar och helger kl. 00 – 06
DKL
I
II
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1524
1576
1698
1800
1513
1565
1687
1787
Servicestationsarbetare
DKL
I
II
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1949 (12,26)
2004 (12,60)
2065 (12,99)
2126 (13,37)
1938 (12,19)
1996 (12,55)
2055 (12,92)
2116 (13,31)
Procentavlönade servitörers garantilöner
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
Månadsgaranti
2052
2038
Timgaranti
12,91
12,82
Garantitimlön för arbete som utförs
utöver det ordinarie arbetsskiftet
12,91
12,82
Garantitimlön för en X/JP-dag
16,95
16,82
Garantitimlön för en V-dag
22,59
22,43
Med servicestationsarbetare avses annan arbetstagare än de som arbetar i kaféet
på service-, distributions- eller trafikstation eller i butik som verkar i samband
med stationen.
DKL
I
II
3,58 euro/timme
3,58 euro/timme
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg
Expedit på servicestation
Med expedit på servicestation avses en anställd vars arbetsuppgifter huvudsakligen hänför
sig till arbetsuppgifterna i en dagligvaruhandel som verkar i samband med en service-, distributions- eller trafikstation.
1,79 euro/timme
Garantilöner för bartender vars lön baserar sig på betjäningsavgifter
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
Månadsgaranti
2279
2268
1500
1552
1665
1772
Timgaranti
14,33
14,26
1492
1543
1654
1759
Garantitimlön för arbete som utförs
utöver det ordinarie arbetsskiftet
14,33
14,26
Garantitimlön för en X/JP-dag
18,82
18,73
Garantitimlön för en V-dag
25,10
24,98
Tillägg för kvälls- och nattarbete
Tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–24.00) 1,03 euro/timme
Tillägg för nattarbete (kl. 24.00–06.00) 2,02 euro/timme
86
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
87
LÖNEUPPGÖRELSE FRÅN 1.6.2013
Fast ersättning till procentavlönad vaktmästare som sköter portiers uppgifter
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
När restaurangen är öppen
2,20
2,19
När restaurangen är stängd
11,02
10,97
Arbetstagarnas personliga månads- och timlöner samt tabellöner höjs från början
av den lönebetalningsperiod som börjar 1.6.2013 eller närmast därefter med 1,9
procent.
Samtidigt slopas DKL II helt.
Ersättning för JP-dag till procentavlönade arbetstagare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
13,83
13,61
MÅNADS- OCH TIMLÖNER 1.6.2013
Arbetstagarna
Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och
arbetarskyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller
arbetarskyddsuppdrag.
1
2
3
4
5
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1558 (9,80)
1602 (10,08)
1645 (10,35)
1691 (10,64)
1571 (9,88)
1613 (10,14)
1657 (10,42)
1703 (10,71)
1650 (10,38)
1694 (10,65)
1737 (10,92)
1781 (11,20)
1726 (10,86)
1770 (11,13)
1820 (11,45)
1874 (11,79)
1785 (11,23)
1820 (11,45)
1860 (11,70)
1902 (11,96)
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1608
1663
1790
1887
1728
1788
1933
2039
1788
1856
2008
2122
1857
1934
2083
2261
Kontorsanställda
T 1
T 2
T 3
T 4
Expedit på servicestation
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1553
1606
1730
1834
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1529
1581
1697
1806
Servicestationsarbetare
88
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
89
ARBETSAVTAL
Tillägg för kvälls- och nattarbete
Tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–24.00)
Tillägg för nattarbete (kl. 24.00–06.00)
1,05 euro/timme
2,06 euro/timme
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
1. AVTALSPARTER
Företag eller hemort
Personbeteckning
Ovan nämnd arbetstagare förbinder sig att mot ersättning utföra arbete för ovan nämnd arbets­
givare under dess ledning och uppsikt och på följande villkor:
3,64 euro/timme
3,64 euro/timme
2. ARBETSAVTA­
LETS GILTIGHETS­
TID
Anställningsförhållandets begynnelsedag
Arbetsavtalet gäller
Tillsvidare
På viss tid ___________________________ t.o.m.
Grunden för ett arbetsavtal för viss tid
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg
0-2 år
över 2 år
över 5 år
över 10 år
1986 (12,49)
2042 (12,84)
2104 (13,23)
2166 (13,62)
3. PRÖVOTID
Procentavlönade servitörers garantilöner
Säsongarbete
Arbetstagarens egen begäran
Vikariat
Praktik
Annat: ___________________________
I ett anställningsförhållande för viss tid ska fr.o.m. den första anställningsdagen iakttas en prövo­
tid på fyra månader under vilken vardera parten kan häva detta avtal. I ett arbetsavtal som varar
mindre än åtta månader kan prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd.
Längden på prövotiden: ______________ Den sista dagen under prövotiden: ______________
Månadsgaranti
2091
Timgaranti
13,15
Garantitimlön för arbete som utförs utöver det
ordinarie arbetsskiftet
13,15
Garantitimlön för en X/JP-dag
17,27
Garantitimlön för en V-dag
23,02
4. ARBETSTID SAMT
MERTIDS- OCH
ÖVERTIDSARBETE
Månadsgaranti
2322
Timgaranti
14,60
Garantitimlön för arbete som utförs utöver det
ordinarie arbetsskiftet
14,60
Garantitimlön för en X/JP-dag
19,18
Garantitimlön för en V-dag
25,58
Fast ersättning till procentavlönad vaktmästare som sköter portiers uppgifter
Heltidsanställd (månadslön)
Deltidsanställd, fast minimiarbetstid _________ tim./3 veckor (timlön)
Deltidsanställd, genomsnittlig minimiarbetstid _________ tim./3 veckor (timlön)
Annat: ____________________________________________________________________
Arbetsgivaren kan låta arbetstagaren utföra mertids-, övertids- och söndagsarbete enligt
kollektivavtalet
5. ARBETSUPPGIFT
Garantilöner för bartender vars lön baserar sig på betjäningsavgifter
6. LÖNESÄTTNING
____________________________________________________________________________
Arbetstagaren är skyldig att utföra också annat arbete som arbetsgivaren ger enligt sin rätt att
leda och fördela arbetet.
I början av ett anställningsförhållande bestäms arbetstagarens lön enligt följande:
Lönegrupp: __________ Lön (€/månad/timme): _______________
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg vid tidpunkten för inledandet av anställningsförhållandet
________ år ________ månader
7. KOLLEKTIV­
AVTAL SOM
TILLÄMPAS
I anställningsförhållandet ska båda parter i fråga om löne- och andra arbetsvillkoren iaktta de
gällande lagarna och kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster (arbetstagarna)
mellan Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf till den del det inte
genom detta avtal har avtalats om bättre villkor för arbetstagaren.
8. ÖVRIGA
VILLKOR
När restaurangen är öppen
2,24
När restaurangen är stängd
11,23
Ersättning för JP-dag till procentavlönade arbetstagare
9. DATUM OCH
UNDERSKRIFT
Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren och det
andra till arbetstagaren.
Plats
Tid
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren
Arbetstagarens underskrift
Information: Enligt 2:4 i arbetsavtalslagen ger arbetsgivaren följande information om de centrala villkoren för anställningsförhållandet: Arbetsgivaren
bestämmer den plats där arbetet utförs inom följande ramar (t.ex. ett visst eller flera av företagets verksamhetsställen eller företagets alla verksamhetsställen
eller en viss plats eller vissa platser för utförande av arbetet):
14,09
90
Arbetstagare
Tillägg för dagligvaruhandel
•• vardagar kl. 18 – 24, 1,82 euro/timme
•• söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och
självständighetsdagen kl. 18 – 24
•• vardagar och helger kl. 00 – 06
Arbetsgivare
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
91
AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV EN ARBETSTIDSBANK
AVTAL OM ARBETSTIDSBANK
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
1. AVTALSPARTER
Arbetsgivare
Företag eller hemort
1. AVTALSPARTER
4. DATUM OCH
UNDERSKRIFT
Om ibruktagande av systemet har avtalats med förtroendemannen. ______.______.201____
Längden på utjämningsperioden är ___________ veckor / månader (högst ett år)
Den första utjämningsperioden inleds _______._______201___
Avtalet gäller tills vidare. Vardera parten kan säga upp avtalet med en uppsägningstid på
tre månader. När uppsägningstiden löper ut följs det pågående schemat fram till utjämnings­
periodens slut.
Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren
och det andra till förtroendemannen.
Plats
Tid
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren
Förtroendemannens underskrift
Personbeteckning
Parterna avtalar om att ett årsarbetstidssystem enligt § 12 punkt 3 i kollektivavtalet iakttas i
arbetstagarens anställningsförhållande.
Parterna kommer överens om ibruktagande av ett årsarbetstidssystem enligt § 12 punkt 3 i kollek­
tivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster (arbetstagare).
3. GILTIGHET
Företag eller hemort
Arbetstagare
Förtroendeman
2. UTJÄMNINGS­
PERIOD
Arbetsgivare
2. UTJÄMNINGS­
PERIOD
Längden på utjämningsperioden som iakttas i anställningsförhållandet avtalas att vara
______ veckor. Under denna utjämningsperiod utjämnas arbetstiden till 111 timmar / tre veckor.
Den första utjämningsperioden enligt schemat inleds ______.______.201___
3. MAXIMIANTAL
TIMMAR
Maximiantalet timmar per en enskild treveckorsperiod under en utjämningsperiod är
______ timmar / 3 veckor (max. 150 tim.)
4. PENNINGBELOPP
SOM SKA SÄTTAS
IN PÅ ARBETSTID­
SBANKEN
Följande penningbelopp byts ut mot timmar och ges arbetstagaren i form av utjämningsledighet:
Söndagsersättning
Förhöjningsdel för övertidsarbete
Helgaftonstillägg
Mertidsersättning
Grundtimlön för övertidsarbete
Kvälls- och nattillägg
X-dagsersättning JP-ledighetsersättning
V-dagsersättning
Semesterpremie hel/hälften
Annat: _______________________________
92
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
5. TIDPUNKT FÖR
UTJÄMNINGS­
LEDIGHETER OCH
JP-LEDIGHETER
Såvitt möjligt ska de utjämningsledigheter och JP-ledigheter som har satts in på arbetstidsbanken
ges arbetstagaren under tiden mellan
6. GILTIGHET
Avtalet gäller tills vidare. Vardera parten kan säga upp avtalet med en uppsägningstid på
tre månader, och då iakttas det pågående systemet fram till slutet av utjämningsperioden.
7. DATUM OCH
UNDERSKRIFT
Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren
och det andra till arbetstagaren.
____________________ och ____________________.
Plats
Tid
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren
Arbetstagarens underskrift
Servicefacket PAM rf www.pam.fi
93
MODELL FÖR EN PROMEMORIA OM EN MENINGSSKILJAKTIGHET
Promemoria om förhandlingar om tolkning av kollektivavtalet / en tvist som gäller
anställningsförhållandet
Företag
Namn
Adress och telefonnummer
Verksamhetsställe
Verksamhetsställe, adress och telefonnummer
Tid
Deltagare
Företrädare för arbetsgivaren
Företrädare för arbetstagarna
§1
Orsaken till menningskiljaktiheten
§2
Arbetsgivarens
förklaring
§3
Arbetsagarens
förklaring
§4
Parterna kom
överens om att
§ 5 Denna promemoria har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena skickas
till Turism- och Restaurangförbundet MaRa av arbetsgivarsidan och det andra till
Servicefacket PAM av arbetstagarsidan.
Plats och datum
Underteckningar
Arbetsgivaren eller hans eller hennes företrädare
Företrädaren för arbetstagaren
Obs! Om det reserverade utrymmet på blanketten inte räcker till kan utredningarna
skrivas på separata bilagor
94
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjänster - arbetstagare 1.4.2012–30.4.2014
KOLLEKTIVAVTAL
FÖRTURISM-, RESTAURANGOCH FRITIDSTJÄNSTER
Bilageavtal
1.1.2012
Kollektivavtal för turism-, restaurang- ochfritidstjänster - BILAGEAVTAL
Servicefacket PAM och Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
Innehåll
§ 22 Förhandlingsordning...................................................................................................................26
§ 23 Avtalets giltighet...........................................................................................................................26
FÖRTROENDEMANNAAVTAL (1.1.2012)................................................................................................ 1
§ 1 Tillämpningsområde........................................................................................................................ 1
§ 2 Förtroendeman.................................................................................................................................. 1
3 § Vice huvudförtroendeman............................................................................................................. 1
§ 4 Förtroendemannaorganisation..................................................................................................... 2
§ 5 Val av förtroendeman....................................................................................................................... 3
§ 6 Förtroendemannens uppgifter......................................................................................................4
§ 7 Uppgifter som ska ges förtroendemannen.................................................................................4
§ 8 Befrielse från arbete......................................................................................................................... 5
§ 9 Ersättning för inkomstbortfall och resekostnader..................................................................6
§ 10 Verksamhetsutrustning och -utrymmen.................................................................................8
§ 11 Mötesrätt............................................................................................................................................8
§ 12 Utbildning av förtroendeman......................................................................................................8
§ 13 Anställningsskydd..........................................................................................................................9
§ 14 Förhandlingsordning................................................................................................................... 10
AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE....................................................................................... 11
§ 1 Avtalets syfte och tillämpningsområde.................................................................................... 11
§ 2 Arbetarskyddschef.......................................................................................................................... 11
§ 3 Arbetarskyddsfullmäktig, ersättare och arbetarskyddsombud......................................... 11
§ 4 Val av arbetarskyddsfullmäktig, ersättare och arbetarskyddsombud.............................. 12
§ 5 Anmälning av uppgifter till registerförare............................................................................... 13
§ 6 Arbetarskyddsfullmäktigs och arbetarskyddsombuds uppgifter..................................... 13
§ 7 Arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets rätt att få uppgifter...........14
§ 8 Arbetarskyddskommission.......................................................................................................... 15
§ 9 Val av arbetarskyddskommission samt arbetarskyddskommissionens sammansättning........................................................................................................................................................... 15
§ 10 Arbetarskyddskommissionens uppgifter.............................................................................. 16
§ 11 Arbetarskyddsverksamhet på en gemensam arbetsplats och en arbetsplats med
gemensamma risker............................................................................................................................. 17
§ 12 Arbetarskyddssamarbete vid ensamarbete............................................................................ 19
§ 13 Samarbete i fråga om företagshälsovård................................................................................. 19
§ 14 Verksamhet för bevarande av arbetsförmågan.....................................................................20
§ 15 Befrielse från arbete......................................................................................................................20
§ 16 Ersättning för inkomstbortfall och resekostnader.............................................................. 22
§ 17 Verksamhetsutrustning och -utrymmen............................................................................... 23
§ 18 Mötesrätt.........................................................................................................................................24
§ 19 Utbildning för arbetarskyddsfullmäktig................................................................................24
§ 20 Anställningsskydd........................................................................................................................24
§ 21 Tystnadsplikt..................................................................................................................................26
Matkailu-, ravintola- ja vapaa-ajan palveluita koskevat työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
AVTAL OM SAMARBETE.......................................................................................................................... 27
I AVTALETS SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE.................................................................... 27
§ 1........................................................................................................................................................ 27
II SAMARBETSFÖRFARANDE............................................................................................................ 27
§ 2 Extra företrädare för personalen.......................................................................................... 27
§ 3 Genomförande av samarbetsförfarande i vissa fall........................................................ 27
§ 4 Förhandlingsdelegation......................................................................................................... 27
III INFORMATION.................................................................................................................................28
§ 5 Företagets interna information...........................................................................................28
§ 6 Information personalen emellan........................................................................................28
IV UTVECKLING AV FÖRETAGET......................................................................................................29
§ 7 Utvecklingsverksamhet.........................................................................................................29
§ 8 Samarbete..................................................................................................................................29
§ 9 Arbetarskydd.............................................................................................................................30
§ 10 Undersökningar.....................................................................................................................30
§ 11 Utbildning................................................................................................................................30
§ 12 Arbetsgrupp för utveckling av ett visst projekt.............................................................30
V ÖVRIGA BESTÄMMELSER........................................................................................................ 31
§ 13 Befrielse och ersättningar.................................................................................................... 31
§ 14 Tystnadsplikt.......................................................................................................................... 32
§ 15 Förhandlingsordning............................................................................................................ 32
§ 16 Avtalets giltighet.................................................................................................................... 32
UTBILDNINGSAVTAL............................................................................................................................... 33
§ 1 Utbildningsarbetsgrupp................................................................................................................ 33
§ 2 Fortsatt och kompletterande yrkesutbildning och omskolning........................................ 33
§ 3 Gemensam utbildning................................................................................................................... 33
§ 4 Fackföreningsutbildning..............................................................................................................34
§ 5 Sociala förmåner.............................................................................................................................. 35
§ 6 Giltighet............................................................................................................................................ 35
AVTAL OM DEN INLÄRNING I ARBETE SOM HÖR TILL YRKESUTBILDNING SOM LEDER
TILL YRKESINRIKTAD EXAMEN OCH OM YRKESPROV SAMT OM DEN OBLIGATORISKA
ARBETSPRAKTIKEN VID YRKESUTBILDNING INOM HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN...........................................................................................................................................................36
Inledning.................................................................................................................................................36
§ 1 Tillämpningsområde......................................................................................................................36
§ 2 Inlärning i arbete och yrkesprov.................................................................................................36
§ 3 Samarbete rörande inlärning i arbete i anslutning till yrkesinriktad examen och yrkesprov.......................................................................................................................................................... 37
Servicefacket PAM www.pam.fi
5
§ 4 Personalens anställningsskydd................................................................................................... 37
§ 5 Arbetspraktik................................................................................................................................... 37
§ 6 Giltighet............................................................................................................................................. 37
REKOMMENDATION RÖRANDE FÖREBYGGANDE AV MISSBRUKSPROBLEM, HANDLÄGGNING AV MISSBRUKSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ ARBETSPLATSERNA ....38
1. Förebyggande verksamhet..............................................................................................................38
2. Handläggning av missbruksproblem...........................................................................................39
3. Vårdhänvisning..................................................................................................................................41
ALLMÄNT AVTAL..................................................................................................................................... 44
1. Utgångspunkter för förhandlings- och avtalsverksamheten............................................... 44
2. Centralorganisationernas förhandlings- och avtalsverksamhet........................................ 44
AVTAL OM INKASSERING (UPPBÖRD) AV FACKFÖRENINGSAVGIFTER..................................48
1 § Ingående av avtal om inkassering av medlemsavgift............................................................48
2 § Den medlemsavgift som inkasseras och hur den bestäms..................................................48
3 § Inkassering och redovisningsperiod..........................................................................................48
4 § Utredning per arbetstagare om inkasserade medlemsavgifter..........................................49
5 § Särskilda bestämmelser................................................................................................................49
6 § Giltighet ............................................................................................................................................50
PROTOKOLL ÖVER PLIKT ENLIGT LAGEN OM KOLLEKTIVAVTAL ............................................ 51
PROTOKOLL............................................................................................................................................ 52
AVTAL OM ARBETSPLATSMÅLTIDER (AAC-FFC) 12.2.1976........................................................... 53
1 § Förutsättningar och former för ordnandet av arbetsplatsbespisning.............................. 53
2 § Samarbetet på arbetsplatserna om arbetsplatsmåltider......................................................54
3 § Matens kvalitet och pris i arbetsplatsens matservering......................................................54
4 § Samarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna ........................................................54
SERVICEFACKET PAM
TURISM- OCH RESTAURANGFÖRBUNDET MARA RF
FÖRTROENDEMANNAAVTAL (1.1.2012)
§ 1 Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas i de företag som hör till tillämpningsbranschen för kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster.
§ 2 Förtroendeman
Med förtroendeman avses här huvudförtroendeman, regional huvudförtroendeman och förtroendeman för verksamhetsstället samt chefernas förtroendeman
som fackavdelningen har valt.
Förtroendemannen ska vara anställd hos företaget och omfattas av kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster.
Med fackavdelning avses i detta avtal en avdelning av en registrerad underförening till Servicefacket PAM som fungerar inom ett företag och inom turism-,
restaurang- och fritidstjänster.
Bestämmelserna i förtroendemannaavtalet berör de förtroendemän som valts
enligt förhandlingsordningen i § 5, under den tid då de efter att fackavdelningen
meddelat arbetsgivaren om det sköter sina förtroendemannauppdrag.
Förtroendemannen är i sitt anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren i
samma ställning som de övriga arbetstagarna.
Förtroendemannen är skyldig att själv följa de allmänna arbetsvillkoren, arbetstiderna, arbetsledningens order samt andra ordningsbestämmelser.
Med arbetstagare avses i detta avtal både företagets arbetstagare och chefer.
3 § Vice huvudförtroendeman
En vice huvudförtroendeman kan väljas för huvudförtroendemannen och den
regionala huvudförtroendemannen.
Arbetsgivaren underrättas om vice huvudförtroendemannen på samma sätt som
om huvudförtroendemannen.
Huvudförtroendemannen eller fackavdelningen underrättar arbetsgivaren om
och när vice huvudförtroendemannen vikarierar för huvudförtroendemannen.
6
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
1
Huvudförtroendemannen ersätts inte av vikarien ifall denne enbart tillfälligt är
förhindrad från att sköta sina uppgifter.
Vice huvudförtroendemannen innehar förtroendemannaställning, dvs. de rättigheter och skyldigheter som avses i förtroendemannaavtalet, under den tid som
han eller hon fungerar som huvudförtroendemannens vikarie enligt det meddelande som getts arbetsgivaren.
Huvudförtroendemannaersättningen betalas till vice huvudförtroendemannen
för den tid som denne fungerar som huvudförtroendeman. Det belopp som på
detta sätt överförts till vice huvudförtroendemannen avdras från ersättningen
till huvudförtroendemannen.
§ 4 Förtroendemannaorganisation
Huvudförtroendemannen företräder företagets hela personal, den regionala huvudförtroendemannen personalen i den region och verksamhetshelhet som han
eller hon företräder och arbetsplatsförtroendemannen personalen på ifrågavarande verksamhetsställe.
§ 5 Val av förtroendeman
Företagets anställda som är medlemmar i en fackavdelning väljer en
förtroendeman.
Fackavdelningen har rätt att förrätta förtroendemannavalet på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren reserverar av fackavdelningen utsedda personer tillfälle att förrätta valet.
Ifall företaget bara har ett verksamhetsställe ska man välja en huvudförtroendeman för företaget.
Företagets alla anställda som är medlemmar i fackavdelningen ska beredas tillfälle att delta i valet oberoende av om de arbetar på ett annat verksamhetsställe, i
olika skift eller t.ex. är lediga.
Ifall företaget har flera verksamhetsställen som bildar en regionalt och verksamhetsmässigt ändamålsenlig helhet ska man välja en huvudförtroendeman för
företaget.
Att ett val ordnas och förrättas får dock inte störa arbetet. Arbetsgivaren ska underrättas om val som arrangeras på arbetsplatsen senast 14 dygn före förrättandet
av valet.
Om företaget har flera verksamhetsställen som inte bildar en regionalt och verksamhetsmässigt ändamålsenlig helhet delas företaget upp i ändamålsenliga
helheter för vilka det ska väljas regionala huvudförtroendemän. Avtal om hur
företaget delas upp i regionalt och verksamhetsmässigt ändamålsenliga helheter
ska ingås lokalt. Ifall enighet inte nås löser förbunden meningsskiljaktigheten.
Företagets alla anställda som är medlemmar i fackavdelningen och arbetar i turism-, restaurang- och fritidstjänster kan delta i valet av en huvudförtroendeman.
Därtill kan man på sådana verksamhetsställen som har minst tjugo arbetstagare
välja förtroendemän för verksamhetsstället. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen) kan dock skriftligen
komma överens om att antalet arbetstagare på verksamhetsstället som krävs för
valet av en förtroendeman kan vara mindre eller större än det som nämns här.
Ett avtal om förtroendemannaorganisationen som gjorts på ovan nämnt sätt kan
ingås antingen för viss tid eller tills vidare, i vilket fall avtalet ömsesidigt kan
sägas upp att upphöra med en uppsägningstid på tre (3) månader. Vid utgången av
uppsägningstiden iakttas dock den ikraftvarande organisationen till slutet av den
pågående mandatperioden.
Cheferna kan inom sig väja en förtroendeman, som företräder företagets chefer.
En sådan förtroendeman har samma rättigheter och skyldigheter som arbetsplatsförtroendemannen samt rätt till befrielse från arbetet och ersättning enligt bestämmelserna i § 8 och 9. Om cheferna inte har valt en egen förtroendeman företräds de av arbetstagarnas förtroendemän.
2
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Företagets anställda som är medlemmar i fackavdelningen, arbetar i turism-, restaurang- och fritidstjänster och omfattas av verksamhetsområdet för den förtroendeman som ska väljas kan delta i valet av en regional huvudförtroendeman och
verksamhetsställets egen förtroendeman.
I valet av förtroendeman för cheferna kan alla anställda i företaget som omfattas
av kollektivavtalet för cheferna och som hör till fackavdelningen delta.
Fackavdelningen ska skriftligen underrätta arbetsgivaren om att en förtroendeman har blivit vald och om att en förtroendeman har avgått eller avskedats. Först
efter det skriftliga meddelandet har den som valts till förtroendeman en ställning
enligt avtalet.
Förtroendemannen ska även meddela arbetsgivaren ifall han eller hon fortsätter i
sina uppgifter utan förtroendemannaval. Meddelandet ska ges senast inom ett år
från det att den mandatperiod som förbundet meddelat upphört.
Till förtroendeman kan bara väljas en person som är i arbetstagarställning.
Cheferna kan som sin förtroendeman endast välja en person i chefsställning.
Servicefacket PAM www.pam.fi
3
§ 6 Förtroendemannens uppgifter
En förtroendeman företräder fackavdelningen i frågor i anknytning till tillämpningen av kollektivavtalet och arbetslagstiftningen, förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna i allmänhet och företagets utveckling.
Förtroendemannen företräder arbetstagarna i frågor i anknytning till lokala avtal
när kollektivavtalet eller lagstiftningen kräver det. Ett avtal som förtroendemannen inom ramen för sin behörighet har ingått är bindande även för de arbetstagare
som han eller hon företräder.
Förtroendemannens uppgift är också att för sin del verka för att upprätthålla och
utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan företaget och personalen och för att upprätthålla arbetsfreden.
Förtroendemannen ser till att arbetstagarna inte påbörjar stridsåtgärder som riktar sig mot kollektivavtalet, och att de inte annars heller bryter mot kollektivavtalet och att de iakttar kollektivavtalets bestämmelser.
Skötseln av förtroendemannauppgifterna ska helst arrangeras så att det inte stör
arbetet.
§ 7 Uppgifter som ska ges förtroendemannen
Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter i frågor i anknytning till
en arbetstagarens lön eller anställningsförhållande ska förtroendemannen få alla
detaljerade och grundliga uppgifter av betydelse för utredningen av fallet.
Efter att ett arbetsavtal har ingåtts, dock senast inom en månad fr.o.m. att ett nytt
anställningsförhållande har inletts, ska arbetsgivaren underrätta huvudförtroendemannen eller den regionala huvudförtroendemannen om arbetstagarens förnamn och efternamn, verksamhetsställe, anställningens art (heltidsanställning,
deltidsanställning, visstidsanställning) och anställningsdatum.
b. följande uppgifter ska ges halvårsvis:
•• antalet heltids- och deltidsanställda i företaget,
•• information om visstidsanställda och den avtalade längden på
anställningsförhållandet,
•• antalet personer som under den ifrågavarande halvårsperioden separat kallats in till arbetet eller omfattningen av annan tillfällig personal,
•• uppsagda och permitterade arbetstagare,
c. följande uppgifter ska ges kvartalsvis:
•• de nyanställdas förnamn och efternamn, anställningsdatum och lönegrupp.
Den regionala huvudförtroendemannen får de uppgifter som nämns i denna paragraf till den del de berör hans eller hennes eget verksamhetsområde.
Huvudförtroendemannen eller den regionala huvudförtroendemannen ges på
hans eller hennes begäran en utredning över vilka slags uppgifter som insamlas
i samband med anställningen.
Huvudförtroendemannen eller den regionala huvudförtroendemannen har rätt
att göra sig förtrogen med nöd- och övertidsarbetet och förteckningar som gjorts
upp över löneförhöjningar som betalats för detta arbete.
Förtroendemannens rätt till sådan information som avses i lagen eller i centralorganisationsavtalen har inte reducerats genom bestämmelserna ovan.
Förtroendemannen bör hålla de uppgifter, som han eller hon enligt ovanstående
får för att kunna sköta sina uppgifter, konfidentiella.
§ 8 Befrielse från arbete
För skötseln av förtroendemannauppgifterna ska huvudförtroendemannen eller
den regionala huvudförtroendemannen samt chefernas förtroendeman få regelbunden befrielse från arbetet enligt § 41 i kollektivavtalet.
En arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/2007)
ska därtill iaktta bestämmelserna om utredningar om anlitande av utomstående
arbetskraft i lagen.
Förutom ovan nämnda uppgifter har huvudförtroendemannen eller den regionala
huvudförtroendemannen rätt att skriftligen eller på annat överenskommet sätt
få följande uppgifter om företagets arbetstagare:
För att sköta förtroendemannauppgifterna ges huvudförtroendemannen eller
den regionala huvudförtroendemannen samt chefernas förtroendeman en regelbunden befrielse från arbetet enligt § 41 i kollektivavtalet utgående från antalet
anställda som förtroendemannen i fråga företräder i företaget. De personer som
räknas till godo för chefernas förtroendeman räknas därmed inte då övriga förtroendemäns befrielsetid fastställs.
a. följande uppgifter ska ges årligen:
•• förnamn och efternamn,
•• lönegrupp eller motsvarande som arbetstagaren eller arbetet omfattas av,
Arbetstagarna räknas in i antalet anställda oberoende av om de är organiserade
eller inte. Visstidsanställda arbetstagare räknas inte med då grunden för deras
anställning är vikariat.
4
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
5
Om antalet arbetstagare i företaget varierar för att företagets verksamhet är säsongartad kan parterna lokalt avtala om att antalet arbetstagare räknas utgående
från ett årsmedeltal. Kollektivavtalets bestämmelser om lokala avtal följs.
Befrielsen är avsedd enbart för att sköta förtroendemannauppgifter.
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen kan avtala om att slå samman den
befriade tiden från flera treveckorsperioder till en längre ledighet.
Om tidpunkten för befrielsen ska man överenskomma med arbetsgivaren eller
dennes representant.
Ifall det sker förändringar i antalet anställda på arbetsplatsen, varvid förtroendemannens tid för befrielse från arbete inte motsvarar den förändrade situationen,
och förändringen inte är tillfällig, justeras befrielsetiden till att motsvara antalet
anställda.
Omständighets- och skiftarbetstilläggen beaktas som genomsnittet för de sex
månaderna som föregick valet.
Huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen) samt
chefernas förtroendeman får en månatlig ersättning för de uppgifter som utförs
utanför arbetstiden enligt § 41 i kollektivavtalet. De personer som räknas till godo för chefernas förtroendeman räknas därmed inte då övriga förtroendemäns
befrielsetid fastställs.
Arbetstagarna räknas in i antalet anställda oberoende av om de är organiserade
eller inte. Visstidsanställda arbetstagare räknas inte med då grunden för deras
anställning är vikariat.
Om antalet arbetstagare i företaget varierar för att företagets verksamhet är säsongartad kan parterna lokalt avtala om att antalet arbetstagare räknas utgående
från ett årsmedeltal. Kollektivavtalets bestämmelser om lokala avtal följs.
På en regionalt omfattande arbetsplats ska arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller den regionala huvudförtroendemannen därtill avtala om den befrielse som används för resor mellan verksamhetsställena.
Den minskar inte på befrielsen enligt tabellen ovan.
Ifall det sker förändringar i antalet anställda på arbetsplatsen, varvid ersättningen
för arbete som ska utföras utanför arbetstid inte motsvarar den förändrade situationen, och förändringen inte är tillfällig, justeras ersättningen till att motsvara
antalet anställda.
Arbetsgivaren och ifrågavarande förtroendeman avtalar från fall till fall om den
befrielsetid chefernas förtroendeman behöver för resor.
Utöver denna ersättning betalas till huvudförtroendemannen ingen ersättning
för skötsel av förtroendemannauppdraget utanför arbetstiden enligt eventuell
annan lagstiftning.
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen) kan avtala om att en del av befrielsen från arbetet enligt tabellen ovan
ges till andra förtroendemän.
Om huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen) eller
chefernas förtroendeman också är arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig är han
eller hon, utöver det som sägs ovan, även berättigad till den befrielse från arbetet
som enligt avtal är avsedd för en arbetarskyddsfullmäktig.
§ 9 Ersättning för inkomstbortfall och resekostnader
Arbetsgivaren ersätter de inkomster som förtroendemannen förlorar när han eller
hon sköter sina förtroendeuppdrag under sin ordinarie arbetstid. Som ersättning
för inkomstbortfall betalas lönen jämte omständighets- och skiftarbetstillägg
för den tid under vilken förtroendemannen utför sina förtroendemannauppgifter
under sin arbetstid.
Förtroendemannens inkomster får inte sjunka på grund av att han eller hon är
helt eller delvis befriad från sitt arbete för att sköta förtroendemannauppdraget.
6
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen) kan avtala om att en del av den ovan nämnda ersättningen ges till
andra förtroendemän.
Om huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen)
också är arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig är han eller hon utöver det som
sägs ovan även berättigad till den ersättning som enligt avtal är avsedd för en
arbetarskyddsfullmäktig.
Om arbetsplatsförtroendemannen utför uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren utanför sin ordinarie arbetstid, betalas övertidsersättning eller en
annan särskilt överenskommen ersättning för denna tid.
Parterna rekommenderar att inkomstutvecklingen för en huvudförtroendeman
som är helt befriad från arbetet följer branschens allmänna inkomstutveckling.
Förtroendemannens resekostnader kan alternativt ersättas
•• enligt skattestyrelsens beslut eller
Servicefacket PAM www.pam.fi
7
•• enligt företagets resereglemente eller ett eventuellt avtal om ersättning för
resekostnader till förtroendemannen som gäller i ett enskilt företag.
Om förtroendemannen med arbetsgivarens samtycke använder sin egen bil för
resor betalar arbetsgivaren förtroendemannen en kilometerersättning enligt den
punkt som nämns ovan.
Om förtroendemannen med arbetsgivaren har avtalat om en övernattning på
främmande ort ersätter arbetsgivaren kostnaderna för den överenskomna login.
§ 10 Verksamhetsutrustning och -utrymmen
Förtroendemannen får tillräckligt med förvaringsutrymme för de dokument som
han eller hon behöver med beaktande av omständigheterna på arbetsplatsen och
rätten att använda arbetsgivarens kontorsutrymmen och sedvanliga kontorsredskap vid behov.
Med sedvanliga kontorsredskap avses också de datorer och därtill hörande program samt den internetanslutning (e-post) som företaget använder. Vid bedömningen kan man beakta bl.a. företagets storlek, omfattningen av förtroendemannens uppgifter och behov och den tid som uppgifterna kräver. Avtal om praktiska
arrangemang ingås lokalt.
Med beaktande av företagets storlek, de data- och informationssystem som företaget använder och andra omständigheter på arbetsplatsen avtalar arbetsgivaren
och förtroendemannen om ett arrangemang som passar för parterna genom vilket
förtroendemannen regelbundet kan informera de anställda i företaget om frågor
som hör till förtroendeuppdraget.
Förtroendemannen har rätt att erbjuda arbetstagarna medlemskap i fackavdelningen och föreningen.
§ 11 Mötesrätt
I företag där förtroendemannaorganisationen är uppbyggd så att de regionala
förtroendemännen företräder regionala områden ska de ges tillfälle att sammanträda för att behandla gemensamma frågor. De ska i detalj avtala om hur ofta de
sammanträder och om de praktiska mötesarrangemangen med arbetsgivaren.
Arbetsgivaren ersätter de kostnader och det inkomstbortfall som föranleds av
mötet.
§ 12 Utbildning av förtroendeman
En förtroendeman har rätt att delta i utbildning enligt utbildningsavtalet mellan
förbunden.
8
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ska under den tid som förtroendeuppdraget varar utreda om upprätthållandet av yrkeskunskapen i tidigare eller
motsvarande arbete förutsätter sådan yrkesutbildning som även ordnas för de
övriga anställda.
§ 13 Anställningsskydd
En arbetstagare som är förtroendeman får inte medan han eller hon sköter detta
uppdrag eller av den här orsaken flyttas till ett lägre avlönat arbete än det som han
eller hon utförde innan han eller hon blev vald till förtroendeman. Han eller hon
får inte heller sägas upp från sitt arbete på grund av förtroendemannauppdraget.
Mellan förtroendemannen och arbetsgivaren kan av olika skäl uppstå problem
som, då de tillspetsas, kan leda till att arbetsgivaren överväger att upphäva förtroendemannens anställningsförhållande.
Efter att förbunden har blivit informerade om detta ska de skyndsamt inleda förhandlingar i syfte att reda ut vilka orsaker, omständigheter och fakta som har
förorsakat läget. Syftet med förhandlingarna är att försöka nå ett gemensamt
ställningstagande om de förutsättningar som finns för att återställa det förtroende mellan förtroendemannen och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningsförhållandet. Detta gäller även vice förtroendeman.
Enligt 7 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001) får förtroendemannen inte sägas
upp av skäl som beror på honom eller henne utan samtycke av de arbetstagare
som han eller hon företräder. Av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker får
arbetsgivaren säga upp eller permittera förtroendemannen bara ifall förtroendemannens arbete upphör helt och hållet och om arbetsgivaren inte kan ordna med
sådant arbete som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet eller som annars
är lämpligt eller omskola honom eller henne för annat arbete på det sätt som avses
i arbetsavtalslagen.
Arbetsplatsförtroendemannen omfattas av detta uppsägnings- och permitteringsskydd så länge även andra arbetstagare arbetar på verksamhetsstället.
Chefernas förtroendemans särskilda skydd upphör dock då det i företaget inte
längre finns övriga chefer.
En förtroendemans arbetsavtal får inte hävas eller anses hävt i strid med bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § i arbetsavtalslagen.
En huvudförtroendemannakandidat (eller en kandidat till regional huvudförtroendeman) vars kandidatur skriftligen har meddelats till arbetsgivaren åtnjuter det nämnda uppsägnings- och permitteringsskyddet för förtroendemannen.
Kandidatskyddet börjar tidigast tre månader innan mandatperioden inleds och
Servicefacket PAM www.pam.fi
9
upphör för deras del som inte blev valda efter att den som har ordnat valet har
konstaterat valresultatet.
När arbetsgivaren överlåter sin rörelse eller en del av den får förtroendemannen
behålla sin ställning, trots överlåtelsen, om den överlåtna rörelsen eller en del av
den förblir självständig.
Om den överlåtna rörelsen eller en del av den förlorar sin självständighet och mottagaren har en förtroendemannaorganisation upphör förtroendemannauppdraget i den överlåtna rörelsen eller i en del av den i samband med överlåtelsen. Om
mottagaren inte har en förtroendemannaorganisation fortsätter förtroendemannauppdraget för den del av personalen som flyttade i samband med överlåtelsen.
Huvudförtroendemannen och den regionala huvudförtroendemannen har ett
uppsägningsskydd enligt 7 kap. 10 § i arbetsavtalslagen. Det är i kraft sex (6) månader efter att förtroendemannauppdraget har upphört.
Enligt 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen ska en förtroendeman vars arbetsavtal har
upphävts i strid med grunderna i arbetsavtalslagen få en ersättning som motsvarar lönen för minst 10 och högst 30 månader.
Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som avses i 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen och då ska även arbetstagarens ställning som förtroendeman beaktas.
Förbunden kan i enskilda fall avtala om en ersättning som är lägre än tio månaders
lön.
§ 14 Förhandlingsordning
Om arbetstagaren inte har fått en fråga som gäller hans eller hennes avlöning eller
övriga arbetsvillkor direkt utredd med arbetsgivaren kan han eller hon lämna
över frågan till arbetsplatsens förtroendeman och arbetsledning för behandling.
Om de inte lyckas utreda frågan kan förtroendemannen lämna över den till huvudförtroendemannen (eller den regionala huvudförtroendemannen).
Ifall meningsskiljaktigheten inte kan avgöras lokalt iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet.
AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE
§ 1 Avtalets syfte och tillämpningsområde
Syftet med avtalet är att främja iakttagandet av lagstiftningen om arbetarskyddet och företagshälsovården på arbetsplatserna. Målet för arbetarskyddet och det
samarbete som gäller arbetarskyddet är att utveckla säkerheten, hälsosamheten
och det mentala välmåendet i arbetet och arbetsförhållandena.
Detta avtal tillämpas på företag som omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster.
Utöver detta avtal ska bestämmelserna i lagen om tillsynen över arbetarskyddet
och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) och arbetarskyddslagen (738/2002) iakttas.
§ 2 Arbetarskyddschef
Arbetsgivaren ska utse en arbetarskyddschef om han eller hon inte själv fungerar
som arbetarskyddschef. Om företaget har flera verksamhetsställen kan en gemensam arbetarskyddschef utses för dem om det är ändamålsenligt.
Arbetarskyddschefen ska med hänsyn till arbetsplatsens karaktär och storlek ha
tillräckligt god förtrogenhet med arbetarskyddsfrågorna på arbetsplatsen. Han
eller hon ska ha tillräckliga kunskaper och verksamhetsförutsättningar för att
sköta sina uppgifter.
Arbetarskyddschefen har som uppgift att bistå arbetsgivaren och cheferna
i uppgifter som hänför sig till inhämtande av sakkunskap om arbetarskydd
samt till samarbetet med arbetstagarna och arbetarskyddsmyndigheterna.
Arbetarskyddschefen ska på arbetsplatsen vidta nödvändiga åtgärder för att ordna
och upprätthålla samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna samt arbeta
för att utveckla arbetarskyddssamarbetet.
§ 3 Arbetarskyddsfullmäktig, ersättare och arbetarskyddsombud
På en arbetsplats där minst arbetstagare regelbundet arbetar ska arbetstagarna
bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare för arbetarskyddsfullmäktigen. Även på en mindre arbetsplats har arbetstagarna rätt att bland sig
utse nämnda fullmäktig.
Ifall företaget bara har ett verksamhetsställe ska man för företaget välja en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare.
10
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
11
Om företaget har flera verksamhetsställen som bildar en regionalt och verksamhetsmässigt ändamålsenlig helhet ska man för företaget välja en arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktiga.
Om företaget har flera verksamhetsställen som inte bildar en regionalt och verksamhetsmässigt ändamålsenlig helhet delas företaget upp i ändamålsenliga helheter för vilka det ska väljas regionala arbetarskyddsfullmäktige och åt dessa vice
fullmäktiga. Avtal om hur företaget delas upp i regionalt och verksamhetsmässigt
ändamålsenliga helheter ska ingås lokalt. Ifall enighet inte uppnås, löser förbunden meningsskiljaktigheten.
Om företaget har flera verksamhetsställen väljs därtill arbetarskyddsombud till
sådana verksamhetsställen som har minst 10 anställda.
Personer i chefsposition kan välja en arbetarskyddsfullmäktig och två vice fullmäktiga, som företräder företagets chefer. Om cheferna inte har valt en egen arbetarskyddsfullmäktig ska den arbetarskyddsfullmäktig som arbetstagarna har
valt företräda dem.
§ 4 Val av arbetarskyddsfullmäktig, ersättare och arbetarskyddsombud
Arbetsgivaren ska vid behov informera arbetstagarna om deras rätt att välja
arbetarskyddsombud.
Arbetarskyddsfullmäktigen, ersättarna och arbetarskyddsombuden ska i ett av
arbetstagarna anordnat val väljas för en mandatperiod på två kalenderår. Av grundad anledning får det också i arbetarskyddskommissionen eller i ett motsvarande
samarbetsförfarande avtalas att mandatperioden omfattar fyra kalenderår.
Avtal om platsen och tiden för valet ska i förväg ingås med arbetsgivaren. Valet får
inte störa arbetsplatsens verksamhet i onödan. Valet ska ordnas så att alla arbetstagare som arbetar inom verksamhetsområdet för den arbetarskyddsfullmäktig,
den ersättare eller det arbetarskyddsombud som ska väljas kan delta i det.
Om cheferna inte väljer en egen arbetarskyddsfullmäktig kan även de rösta i valet.
I valet av chefernas arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktiga kan bara chefer
ställa upp och rösta.
För anordnande av val ska arbetsgivaren tillhandahålla arbetstagarna en förteckning över arbetstagarna på arbetsplatsen och vid behov en särskild förteckning
över cheferna. Arbetsgivaren får inte förhindra eller försvåra valförrättningen.
12
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Valförrättarna ska omedelbart meddela valresultatet till arbetsgivaren.
Om arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande upphör eller ifall han eller
hon säger upp sig från uppgiften som arbetarskyddsfullmäktig mitt under sin
mandatperiod, ska han eller hon ersättas av en vice fullmäktig under resten av
mandatperioden.
Arbetarskyddsfullmäktigen eller vice fullmäktigen underrättar arbetsgivaren om
och när vice fullmäktigen vikarierar för arbetarskyddsfullmäktigen.
Ifall arbetarskyddsfullmäktigen bara under en kort tid är förhindrad att utföra
sitt uppdrag krävs det inget vikariat, om brådskande arbetarskyddsuppgifter inte
kräver det.
I första hand ersätts arbetarskyddsfullmäktig av I vice fullmäktig och ifall även
denna är förhindrad av II vice fullmäktig.
En vice fullmäktig som vikarier för arbetarskyddsfullmäktigen innehar arbetarskyddsfullmäktigens ställning. Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen
betalas till ersättaren för den tid under vilken han eller hon vikarierar för arbetarskyddsfullmäktigen. Detta belopp som har betalats till ersättaren dras av från
ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen.
§ 5 Anmälning av uppgifter till registerförare
Arbetsgivaren ska enligt bestämmelserna i lagen om personregister för arbetarskyddet (1039/2001) meddela uppgifterna om de personer som har hand om arbetarskyddet som avses i detta avtal till personregister för arbetarskyddet.
§ 6 Arbetarskyddsfullmäktigs och arbetarskyddsombuds uppgifter
Arbetarskyddsfullmäktigen företräder arbetstagarna i frågor i anknytning till
säkerheten och hälsosamheten på arbetsplatsen och i frågor som avses i 26 § i lagen
om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44).
Samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare omfattar bl.a.
•• frågor som direkt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa samt förändringar i anknytning till dem,
•• utvärdering av farorna på arbetsplatsen,
•• de utvecklingsmål och utvecklingsprogram som hänför sig till den verksamhet
som avser att upprätthålla arbetsförmågan,
•• frågor som påverkar arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga och som
hänför sig till organiseringen och dimensioneringen av arbetet,
Servicefacket PAM www.pam.fi
13
•• de statistiska uppgifter och andra uppföljningsuppgifter om säkerheten och
hälsan i arbetet som hänför sig till arbetet och
•• uppföljning av genomförandet och verkningarna av de ärenden som nämns
ovan.
Dessutom ska arbetarskyddsfullmäktigen på eget initiativ sätta sig in i sådant
som inverkar på säkerheten och hälsan på arbetsplatsen samt i arbetarskyddsbestämmelserna, delta i inspektioner rörande arbetarskyddet vid behov och göra
de arbetstagare som han eller hon företräder uppmärksamma på faktorer som
främjar säkerheten och hälsan i arbetet.
Vid behov deltar arbetarskyddsfullmäktigen i beredningen av de planer och andra frågor i anknytning till arbetarskyddet som behandlas i
arbetarskyddskommissionen.
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att på de villkor som föreskrivs i lagen avbryta
ett arbete om det förorsakar omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens liv
eller hälsa.
Arbetarskyddsombudet ska inom sitt verksamhetsområde
•• delta i en arbetarskyddsinspektion,
•• delta i en undersökning som görs på grund av att det finns risk för ett olycksfall
eller en yrkessjukdom eller på grund av arten av ett olycksfall som har inträffat
eller detta olycksfalls eventuella inverkan på planeringen och genomförandet
av arbetarskyddsarbetet,
•• observera hur arbetarskyddsbestämmelserna iakttas och påpeka brott mot
dem,
•• anmäla de missförhållanden som han eller hon har upptäckt till chefen i första
hand och till arbetarskyddsfullmäktigen vid behov samt påminna arbetstagarna om riskfaktorerna och iakttagandet av arbetarskyddsbestämmelserna och
•• lämna initiativ till arbetarskyddsfullmäktigen i ärenden som berör utveckling
av arbetarskyddet och vara i kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen.
§ 7 Arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets rätt att få uppgifter
Enligt 32 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44) har arbetarskyddsfullmäktigen rätt
att av arbetsgivaren till påseende få de handlingar och förteckningar som arbetsgivaren ska föra i enlighet med bestämmelserna om arbetarskyddet.
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att ta del av de handlingar som arbetsgivaren
har rörande säkerhet och hälsa i arbetet och som hänför sig till arbetsmiljön och
arbetsklimatet. Dessutom har fullmäktigen rätt att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av hans eller hennes samarbetsuppgifter.
14
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att av arbetsgivaren till påseende få ett avtal
om ordnande av företagshälsovård eller arbetsgivarens beskrivning av företagshälsovård som han själv har ordnat samt verksamhetsplanen för företagshälsovården.
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att i den omfattning som hans eller hennes
uppgifter förutsätter få kopior av de handlingar som nämns ovan.
Arbetarskyddsombudet ska få de uppgifter som behövs för skötseln av hans eller
hennes uppgifter.
§ 8 Arbetarskyddskommission
På en arbetsplats där minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar ska för två kalenderår i sänder inrättas en arbetarskyddskommission. I arbetarskyddskommissionen är både arbetsgivare och arbetstagare företrädda.
Det kan inrättas flera arbetarskyddskommissioner i ett företag om det är ändamålsenligt t.ex. på grund av att företagets verksamhet är omfattande eller för att
kunna beakta de lokala förhållandena.
§ 9 Val av arbetarskyddskommission samt arbetarskyddskommissionens
sammansättning
Om arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktige(n) inte avtalar annat om antalet
medlemmar i arbetarskyddskommissionen och om de olika parternas representation är antalet medlemmar i kommissionen:
Antal anställda i företaget
Antal medlemmar i
arbetarskyddskommissionen
20-150
4
151-500
8
över 500
12
Av medlemmarna representerar en fjärdedel arbetsgivaren, en fjärdedel cheferna
och hälften arbetstagarna.
Arbetsgivaren utser sina företrädare till arbetarskyddskommissionen.
Arbetarskyddschefen är medlem i kommissionen.
Arbetarskyddsfullmäktigen är medlemmar i kommissionen. De övriga medlemmar som företräder arbetstagarna väljs genom val. Vad gäller valen iakttas till
tillämpliga delar samma principer som vid valet av arbetarskyddsfullmäktig.
Servicefacket PAM www.pam.fi
15
Som ordförande för arbetarskyddskommissionen fungerar arbetsgivaren eller
dennes företrädare eller en person som väljs bland kommissionens medlemmar.
§ 10 Arbetarskyddskommissionens uppgifter
Arbetsgivarens företrädare sköter beredningen av de ärenden som kommissionen
behandlar.
Skriftligt material som ska behandlas vid möten skickas till medlemmarna i kommissionen i samband med kallelsen till mötet eller på ett annat sätt före mötet
om det är möjligt. Medlemmarna får de uppgifter som behövs för behandlingen
av ett ärende innan ärendet behandlas vid mötet. Företrädarna för personalen får
tillfälle att före eller under mötet sinsemellan förbereda sig inför ett ärende som
behandlas på det sätt som företrädaren för arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen avtalar.
Arbetarskyddskommissionen ska utarbeta en årlig verksamhetsplan i vilken
även arbetsgivarens förslag till utvecklingsmål för arbetarskyddet inklusive
kostnadskalkylen beaktas. Vid utarbetandet av verksamhetsplanen ska även arbetsplatsens verksamhetsprogram för arbetarskyddet beaktas.
§ 11 Arbetarskyddsverksamhet på en gemensam arbetsplats och en arbetsplats med
gemensamma risker
Arbetarskyddskommissionen ska behandla bl.a.
•• bedömning av risker och olägenheter på arbetsplatsen,
•• planer som påverkar säkerheten och hälsan på arbetsplatsen,
•• arbetarskyddets tillstånd och nivå på arbetsplatsen, såsom olägenheter i fråga
om arbetarskyddet, olycksfall i arbetet och eventuellt våld mot arbetstagare,
•• praxis när nya arbetstagare introduceras i arbetet ur säkerhets- och hälsosynvinkeln och behovet av handledning när ny teknik tas i bruk eller arbetet
ändras,
•• behov, genomförande och uppföljning av undersökningar om arbetarskyddet,
•• missbrukarrehabilitering i samarbete med företagshälsovården,
•• verksamhetsplanen för företagshälsovården och ansökningar om ersättning,
•• företagshälsovårdens innehåll,
•• åtgärdsförslag i arbetsplatsutredningar,
•• information om arbetarskyddet på arbetsplatsen och
•• behovet av samarbetsutbildning beträffande arbetarskyddsutbildning per år
och ett förslag till utbildningsplan och budget.
1. Definition av en gemensam arbetsplats
Arbetarskyddskommissionen deltar i planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan tillsammans med personalen på företagshälsovården och företrädarna för arbetsgivaren.
Därtill kan arbetarskyddskommissionen lägga fram förslag och initiativ till att
utveckla arbetarskyddsverksamheten och företagshälsovården.
Arbetarskyddskommissionen sammanträder på initiativ av ordföranden eller, om
han eller hon har förhinder, vice ordföranden så ofta som dess uppgifter kräver det.
Dessutom ska kommissionen sammankallas ifall arbetarskyddschefen eller arbetarskyddsfullmäktigen eller minst en fjärdedel av medlemmarna i kommissionen
begär det för ett anmält ärende.
Såvitt möjligt ska möten hållas under arbetstiden och på så sätt att så många som
möjligt kan delta i dem.
16
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
A Gemensam arbetsplats
Med en gemensam arbetsplats avses en arbetsplats där en arbetsgivare utövar
den huvudsakliga bestämmanderätten och fler än en arbetsgivare (utomstående
arbetsgivare) samtidigt eller efter varandra är verksamma så att arbetet påverkar
de övriga arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. Arbetsgivarna på en gemensam arbetsplats ska alla för sin del och genom tillräckligt samarbete och information se
till att deras verksamhet inte riskerar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
En utomstående arbetsgivare ska informera den huvudsakliga arbetsgivaren och
de andra arbetsgivarna om de olägenheter som hans eller hennes arbete kan förorsaka dem.
2. Skyldigheter för den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam
arbetsplats
Den arbetsgivare som har den huvudsakliga bestämmanderätten ska sörja för
•• samordning av de olika arbetsgivarnas verksamheter på arbetsplatsen,
•• arrangemangen för trafik och rörelse på arbetsplatsen,
•• allmän ordning och renlighet på arbetsplatsen,
•• annan övergripande planering på arbetsplatsen och
•• allmän säkerhet och hälsa när det är fråga om arbetsförhållandena och
arbetsmiljön.
Den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten ska säkerställa att utomstående arbetsgivare och deras arbetstagare har fått nödvändiga
uppgifter och anvisningar om
•• de risker och olägenheter som är förknippade med arbetet,
•• de anvisningar som gäller säkerheten på arbetsplatsen och i arbetet och
•• åtgärder i anknytning till brandskydd, första hjälpen och evakuering på arbetsplatsen och de personer som utsetts för dessa uppgifter
Servicefacket PAM www.pam.fi
17
3. Samarbetsparter på en gemensam arbetsplats
B Arbetsplats med gemensamma risker
Samarbetsparten på en gemensam arbetsplats är den arbetsgivare som utövar den
huvudsakliga bestämmanderätten eller dess företrädare och den arbetarskyddsfullmäktig som är anställd hos den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga
bestämmanderätten (s.k. gemensam arbetarskyddsfullmäktig).
De arbetsgivare som är verksamma i gemensamma industri- och affärslokaler
eller andra integrerade lokaler (t.ex. affärscentrum) är skyldiga att samarbeta även
om det inte finns en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten i lokalerna. Om deras arbete eller gemensamma verksamhet förorsakar risker
för anställda hos andra arbetsgivare ska de genom tillräckligt samarbete sträva
efter att informera varandra om de olägenheter och risker som de har observerat
och om åtgärder för att avskaffa dem samt om en samordning av funktionerna. Ett
typexempel på en arbetsplats med gemensamma risker är ett köpcentrum.
Andra samarbetsfrågor inom arbetarskyddet behandlas av den arbetsgivare som
saken gäller (utomstående arbetsgivare) och den arbetarskyddsfullmäktig som är
anställd hos denna.
4. Gemensam arbetarskyddschef
Om arbetsgivarna inte har utsett en gemensam arbetarskyddschef sköter den
arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam
arbetsplats arbetarskyddschefens uppgifter.
5. Gemensam arbetarskyddsfullmäktigs rättigheter på en gemensam arbetsplats
En gemensam arbetarskyddsfullmäktig har rätt att följa upp och utreda hur den
omsorgsplikt och informationsskyldighet som nämns i andra punkten ovan fullgörs på den gemensamma arbetsplatsen. Rätten att få information och röra sig
gäller alla arbetsgivare och arbetstagare som är verksamma på den gemensamma
arbetsplatsen. Rätten att avbryta ett arbete gäller bara i fråga om anställda hos
den egna arbetsgivaren.
Om den gemensamma arbetarskyddsfullmäktigens arbetsuppgifter ökar av de
nämnda orsakerna ska det lokalt avtalas om hur detta påverkar den tid som den
gemensamma arbetarskyddsfullmäktigen är befriad från arbetet och ersättningen för inkomstbortfallet.
6. Rättigheterna för en arbetarskyddsfullmäktig som är anställd hos en utomstående arbetsgivare på en
gemensam arbetsplats
En arbetarskyddsfullmäktig som är anställd hos en utomstående arbetsgivare
ska med beaktande av de allmänna föreskrifterna om tillträde och säkerhet på
arbetsplatsen ha rätt att få tillträde till en gemensam arbetsplats under samma
förutsättningar som de arbetstagare han eller hon företräder.
7. Behandling av arbetarskyddsärenden på en gemensam arbetsplats i arbetarskyddskommissionen
En arbetarskyddsfullmäktig som är anställd hos en utomstående arbetsgivare
har rätt att delta i behandlingen av ärenden i den arbetsgivares som utövar den
huvudsakliga bestämmanderätten arbetarskyddskommission.
18
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Vid bekämpande av gemensamma risker i affärscentra iakttas rekommendationen
om ordnande av samarbete i affärscentra och för bekämpande av gemensamma
risker och olägenheter av Suomen kauppakeskusyhdistys, Förbundet för Finsk
Handel, Turism- och Restaurangförbundet MaRa och Servicefacket PAM. När det
gäller att bekämpa gemensamma risker kan arbetsgivarna avtala om en gemensam arbetarskyddschef som svarar för samarbetet tillsammans med alla arbetarskyddsfullmäktiga i lokalerna.
§ 12 Arbetarskyddssamarbete vid ensamarbete
De lokala parterna i arbetarskyddssamarbetet ska med beaktande av bestämmelserna i 29 § i arbetarskyddslagen uppmärksamma de problem som är förknippade
med ensamarbete och lägga fram förslag i syfte att lösa eventuella problem.
§ 13 Samarbete i fråga om företagshälsovård
Arbetsgivaren ska ordna företagshälsovården enligt bestämmelserna i lagen om
företagshälsovård (1383/2001).
För att kunna sköta företagshälsovården planenligt på arbetsplatserna och ersätta
kostnaderna krävs det en årlig verksamhetsplan som bl.a. tar upp följande frågor:
•• hur företagshälsovården ordnas,
•• antalet yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och företagshälsovården och deras kvalitet,
•• lagstadgade verksamhetsformer,
•• eventuell sjukvårdsverksamhet,
•• frivillig annan förebyggande verksamhet,
•• yrkesutbildade personers inom hälso- och sjukvården deltagande i arbetarskyddssamarbetet som sakkunniga,
•• företagshälsovårdens lokaler,
•• information och handledning i anknytning till arbetshälsa,
•• arrangemangen för uppföljning och rehabilitering av handikappade arbetstagare och
Servicefacket PAM www.pam.fi
19
•• principer för verksamhet för bevarande av arbetsförmågan.
Arbetarskyddskommissionen behandlar verksamhetsplanen för företagshälsovården, ansökan om ersättning samt företagshälsovårdens innehåll enligt bestämmelserna i 12 § i lagen om företagshälsovård. Om det inte finns en utsedd
arbetarskyddskommission behandlas de nämnda frågorna tillsammans med
arbetarskyddsfullmäktigen.
Arbetsplatsutredningarna utarbetas i samarbete mellan en företrädare
för arbetsgivaren, personalen på företagshälsovården och arbetarskyddsfullmäktigen. Åtgärdsförslagen i arbetsplatsutredningarna behandlas i
arbetarskyddskommissionen.
§ 14 Verksamhet för bevarande av arbetsförmågan
Med verksamhet för bevarande av arbetsförmågan avses planmässig och målinriktad verksamhet som genomförs i samarbete med företagshälsovården och
som främjar och stöder arbets- och funktionsförmågan hos personer i arbetslivet.
Verksamheten inriktas på arbetet, arbetsförhållandena och arbetstagarna.
Arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddskommissionen ska vid utarbetandet av verksamhetsplanen för företagshälsovården och den
individuella åtgärdsplanen delta i planeringen av verksamheten för bevarandet
av arbetsförmågan samt delta i förverkligandet och uppföljningen av planerna.
Arbetarskyddskommissionen ska främja en positiv attityd till verksamheten, följa
upp hur de anställda klarar sig i arbetet och vid behov utarbeta anvisningar för
vägledning av personer i behov av verksamhet för bevarande av arbetsförmågan
till expertvård.
§ 15 Befrielse från arbete
Arbetarskyddsfullmäktigen ska för skötseln av sina uppgifter få regelbunden befrielse från arbete enligt § 41 i kollektivavtalet. De personer som räknas till godo
för chefernas arbetarskyddsfullmäktig räknas därmed inte då övriga förtroendemäns befrielsetid fastställs
Visstidsanställda arbetstagare räknas inte med då grunden för deras anställning
är vikariat.
Om antalet arbetstagare i företaget varierar för att företagets verksamhet är säsongartad kan parterna lokalt avtala om att antalet arbetstagare räknas utgående
från ett årsmedeltal. Kollektivavtalets bestämmelser om lokala avtal följs.
20
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Ifall det sker förändringar i antalet anställda på arbetsplatsen, varvid arbetarskyddsfullmäktigens tid för befrielse från arbete inte motsvarar den förändrade situationen, och förändringen inte är tillfällig, justeras befrielsetiden till att
motsvara antalet anställda
Om arbetarskyddsfullmäktigen under någon treveckorsperiod inte använder hela
den befriade tid från arbetet som han eller hon enligt tabellen är berättigad till
flyttas den resterande tiden inte över till följande treveckorsperiod. På motsvarande sätt, om arbetarskyddsfullmäktigen under någon period blir tvungen att
använda mera tid än vad som anges i tabellen, dras denna överskridning inte av
från tidsanvändningen under den följande perioden. Arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen kan dock avtala om att slå samman den befriade tiden från
flera treveckorsperioder till en längre ledighet.
Befrielsen är avsedd enbart för att sköta arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter.
Arbetarskyddsfullmäktigen och arbetsgivaren eller hans eller hennes företrädare
ska avtala om tidpunkten för befrielsen och faktorer i anknytning till ordnandet av arbetet ska beaktas när avtalet ingås. Om arbetarskyddsfullmäktigen inte
under denna tid har några arbetarskyddsuppgifter ska han eller hon sköta sina
normala arbetsuppgifter.
På en regionalt omfattande arbetsplats ska arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen därtill avtala om den befrielse som används för resor mellan verksamhetsställena. Den minskar inte på befrielsen enligt tabellen ovan.
Den tid som är befriad från arbetet minskar inte på grund av att arbetarskyddsfullmäktigen deltar i gemensam utbildning som avses i utbildningsavtalet eller i
utbildning som ordnas av fackföreningen.
Arbetarskyddsfullmäktigen behöver inte i förväg utreda för arbetsgivaren till
vilka arbetarskyddsuppgifter han eller hon använder den tid som är befriad från
arbetet. Arbetarskyddsfullmäktigen ska över utförande av sina uppgifter föra
bok, i vilken tidpunkten för utförandet av uppgifterna, uppgifternas art och den
tid som användes till dem ska antecknas. Dessa uppgifter ska visas upp i arbetarskyddskommissionen på begäran av kommissionen eller dess medlem. Om
arbetsplatsen inte har en arbetarskyddskommission ska uppgifterna på begäran
visas upp för arbetarskyddschefen.
Arbetarskyddsfullmäktigen ska under den befriade tiden från arbetet vara anträffbar på en avtalad plats på arbetsplatsen om han eller hon inte gör en inspektion
eller utför någon annan arbetarskyddsuppgift.
Om det visar sig att arbetarskyddsfullmäktigen av exceptionella skäl behöver meServicefacket PAM www.pam.fi
21
ra befrielse för skötseln av sina uppgifter efter att ha använt hela den befriade tiden från arbetet enligt den nämnda tabellen beviljas mera befrielse efter prövning
från fall till fall och den beviljade tiden kan inte dras av från befrielsen under den
följande arbetstidsperioden.
Om arbetarskyddsfullmäktigen har så pass mycket befrielse att det inte längre är möjligt att ordna de normala arbetsuppgifterna kan arbetsgivaren utan
inkomstbortfall ordna honom eller henne annat arbete i anknytning till
arbetarskyddet.
Det ingås lokala avtal om de allmänna villkoren enligt vilka arbetarskyddsombudet får befrielse från arbetet för skötseln av sina uppgifter. Om ett sådant avtal
inte nås kan arbetarskyddsombudet dock avtala om befrielse från arbetet från fall
till fall med sin chef.
En medlem i arbetarskyddskommissionen som företräder arbetstagarna får befrielse från arbetet för skötseln av sina nödvändiga arbetarskyddsuppgifter.
§ 16 Ersättning för inkomstbortfall och resekostnader
skötseln av arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter utanför den ordinarie arbetstiden som eventuellt baserar sig på annan lagstiftning.
Arbetarskyddsombudet och medlemmarna i arbetarskyddskommissionen får ersättning för inkomstbortfall som beror på skötseln av nödvändiga arbetarskyddsuppgifter. För utförande av nödvändiga arbetarskyddsuppgifter utanför arbetstiden betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden.
Arbetarskyddskommissionens sekreterare får en separat ersättning för mötestiden som beräknas enligt lönen för arbetstiden oberoende av om mötet hålls under
arbetstiden eller utanför den.
Arbetsgivaren är skyldig att ersätta en medlem i arbetarskyddsorganisationen de
direkta kostnader som beror på resor i samband med arbetarskyddssamarbetet.
Resekostnaderna kan ersättas
• enligt skattestyrelsens beslut eller
• enligt företagets resereglemente eller ett eventuellt avtal om ersättning för resekostnader till medlemmarna i företagets arbetarskyddsorganisation.
Arbetsgivaren ersätter de inkomster som arbetarskyddsfullmäktigen förlorar när
han eller hon sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter under sin ordinarie
arbetstid. Som ersättning för inkomstbortfall betalas lönen jämte omständighetsoch skiftarbetstilläggen för den tid under vilken arbetarskyddsfullmäktigen utför
arbetarskyddsarbete under sin arbetstid.
Om man med arbetsgivarens samtycke använder egen bil för resor betalar arbetsgivaren en kilometerersättning enligt den punkt som nämns ovan.
Arbetarskyddsfullmäktigens inkomster får inte minska på grund av att han
eller hon på grund av sina uppgifter helt eller delvis har befriats från arbetet.
Omständighets- och skiftarbetstilläggen beaktas i form av ett medelvärde för den
månad som föregick ikraftträdandet av valet.
Arbetarskyddsfullmäktigen får en månatlig ersättning för de uppgifter som utförs utanför arbetstiden enligt § 41 i kollektivavtalet.
§ 17 Verksamhetsutrustning och -utrymmen
De personer som räknas till godo för chefernas arbetarskyddsfullmäktig räknas
därmed inte då övriga förtroendemäns befrielsetid fastställs.
Visstidsanställda arbetstagare räknas inte med då grunden för deras anställning
är vikariat.
Om man med arbetsgivaren har avtalat om övernattning på främmande ort ersätter arbetsgivaren kostnaderna för den överenskomna login.
Arbetsgivaren skaffar arbetarskyddsfullmäktigen de lagar, förordningar och andra föreskrifter och anvisningar för arbetarskyddet som är nödvändiga för skötseln av hans eller hennes uppdrag.
Arbetarskyddsfullmäktigen får tillräckligt med förvaringsutrymme för de dokument som han eller hon behöver med beaktande av omständigheterna på arbetsplatsen och rätten att använda arbetsgivarens kontorsutrymmen och sedvanliga kontorsredskap vid behov.
Om antalet arbetstagare i företaget varierar för att företagets verksamhet är säsongartad kan parterna lokalt avtala om att antalet arbetstagare räknas utgående
från ett årsmedeltal. Kollektivavtalets bestämmelser om lokala avtal följs.
Med sedvanliga kontorsredskap avses också de datorer och därtill hörande program samt den internetanslutning (e-post) som företaget använder. Vid bedömningen kan man beakta bl.a. företagets storlek, omfattningen av uppgifterna och
de behov som är förknippade med dessa samt den tid som uppgifterna kräver. Avtal
om praktiska arrangemang ingås lokalt.
Utöver denna ersättning får arbetarskyddsfullmäktigen inte en ersättning för
Med beaktande av företagets storlek, de data- och informationssystem som före-
22
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
23
taget använder och andra omständigheter på arbetsplatsen avtalar arbetsgivaren
och arbetarskyddsfullmäktigen om ett arrangemang som passar för parterna genom vilket arbetarskyddsfullmäktigen regelbundet kan informera de anställda i
företaget om frågor som hör till arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter.
med förhandlingarna är att försöka nå ett gemensamt ställningstagande om de
förutsättningar som finns för att återställa det förtroende mellan arbetarskyddsfullmäktigen och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningsförhållandet.
Detta gäller även vice fullmäktige.
§ 18 Mötesrätt
Arbetarskyddsfullmäktigen får inte av skäl som beror på honom eller henne sägas upp utan samtycke av de arbetstagare som han eller hon företräder enligt
37 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete
på arbetsplatsen (44/2006). Av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker får
arbetsgivaren säga upp eller permittera arbetarskyddsfullmäktigen endast om
arbetarskyddsfullmäktigens arbete upphör helt och hållet och om arbetsgivaren
inte kan ordna med sådant arbete som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet eller som annars är lämpligt eller omskola honom eller henne för annat
arbete på det sätt som avses i arbetsavtalslagen.
I företag där arbetarskyddsorganisationen är uppbyggd så att regionala arbetarskyddsfullmäktiga företräder regionala områden ska de ges tillfälle att sammanträda för att behandla gemensamma frågor. De ska i detalj med arbetsgivaren
avtala om hur ofta de sammanträder och om de praktiska mötesarrangemangen.
Arbetsgivaren ersätter de kostnader och det inkomstbortfall som föranleds av
mötet.
§ 19 Utbildning för arbetarskyddsfullmäktig
En arbetarskyddsfullmäktig har rätt att delta i utbildning enligt utbildningsavtalet mellan förbunden. Arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen och ersättaren ska behandla utbildningsbehovet och -arrangemangen inom två månader
från valet.
Arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen ska under den tid som förtroendeuppdraget varar utreda om upprätthållandet av arbetarskyddsfullmäktigens
yrkeskunskap i tidigare eller motsvarande arbete förutsätter sådan yrkesutbildning som även ordnas för andra anställda.
§ 20 Anställningsskydd
En arbetstagare som är arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombud får
inte medan han eller hon sköter uppdraget eller av den här orsaken flyttas till ett
lägre avlönat arbete än det som han eller hon utförde innan han eller hon blev vald.
Han eller hon får inte heller på grund av sitt arbetarskyddsuppdrag sägas upp från
sitt arbete.
Om arbetarskyddsfullmäktigens egentliga arbete försvårar skötseln av fullmäktigens uppgifter kan arbetsgivaren ordna annat arbete åt honom eller henne. Ett
sådant arrangemang får inte medföra en sänkning av arbetarskyddsfullmäktigens inkomst.
Mellan arbetarskyddsfullmäktigen och arbetsgivaren kan av olika skäl uppstå
problem som, då de tillspetsas, kan leda till att arbetsgivaren överväger att häva
arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande. Efter att förbunden har
blivit informerade om detta ska de skyndsamt inleda förhandlingar i syfte att
reda ut vilka orsaker, omständigheter och fakta som har förorsakat läget. Syftet
24
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
En arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller anses hävt i strid med
bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § i arbetsavtalslagen.
En kandidat till arbetarskyddsfullmäktig vars kandidatur skriftligen har meddelats till arbetsgivaren åtnjuter det nämnda uppsägnings- och permitteringsskyddet. Kandidatskyddet börjar tidigast tre månader innan mandatperioden inleds
och upphör för deras del som inte blev valda efter att den som har ordnat valet har
konstaterat valresultatet.
När arbetsgivaren överlåter sin rörelse eller en del av den får arbetarskyddsfullmäktigen behålla sin ställning, trots överlåtelsen, om den överlåtna rörelsen eller
en del av den förblir självständig.
Om den överlåtna rörelsen eller en del av den förlorar sin självständighet och mottagaren har en arbetarskyddsorganisation upphör den flyttade arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag i den överlåtna rörelsen eller i en del av den i samband
med överlåtelsen och han eller hon fortsätter som arbetarskyddsfullmäktig som
företräder arbetstagarna på det egna verksamhetsstället. Ifall mottagaren inte har
en arbetarskyddsorganisation fortsätter arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag för
den personalens del som flyttade i samband med överlåtelsen.
Arbetarskyddsfullmäktigen har ett uppsägningsskydd enligt 7 kap. 10 § i arbetsavtalslagen. Det är i kraft sex (6) månader efter att uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig har upphört.
En arbetarskyddsfullmäktig vars arbetsavtal har upphävts i strid med grunderna i
arbetsavtalslagen ska få en ersättning som motsvarar lönen för minst 10 och högst
30 månader. Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som avses i 12 kap. 2 §
i arbetsavtalslagen och då ska även arbetstagarens ställning som arbetarskyddsServicefacket PAM www.pam.fi
25
fullmäktig beaktas.
AVTAL OM SAMARBETE
Förbunden kan i enskilda fall avtala om en ersättning som är lägre än tio månaders
lön.
I AVTALETS SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§1
§ 21 Tystnadsplikt
En person som sköter uppgifter inom arbetarskyddssamarbetet ska hemlighålla
uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning, affärs- och yrkeshemligheter
samt företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning
vore ägnad att skada arbetsgivaren eller dess kompanjon eller kontrahent och som
han eller hon har fått i samband med skötseln av sitt uppdrag. Därtill ska uppgifterna om en privatpersons ekonomiska ställning eller andra personliga uppgifter
om en privatperson hemlighållas om den berörda personen inte har gett tillstånd
att uppge dessa uppgifter.
Tystnadsplikten är i kraft även efter att personen har slutat i sitt uppdrag.
Arbetsgivaren ska före de nämnda uppgifterna ges uppge vilka uppgifter som
omfattas av tystnadsplikten och hur länge de ska hemlighållas.
Syftet med avtalet är att främja samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen.
Detta avtal tillämpas på företag som omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster
Förutom detta avtal ska bestämmelserna i lagen om samarbete inom företag
(334/2007) iakttas.
Bestämmelserna i avtalets II kapitel tillämpas inte på företag där antalet anställda
regelbundet understiger 20.
II SAMARBETSFÖRFARANDE
§ 2 Extra företrädare för personalen
§ 22 Förhandlingsordning
Om meningsskiljaktigheter som gäller tolkning av eller brott mot detta avtal ska
det förhandlas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
§ 23 Avtalets giltighet
Detta avtal träder i kraft den 1 december 2010. Avtalet är i kraft liksom kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster
En s.k. extra företrädare för personalen som är anställd i företaget kan företräda
personalen i samarbetsförfarandet. De företrädare för personalgrupperna som
avses i lagen om samarbete inom företag kan med arbetsgivaren avtala om att
företrädarna för personalen kan välja extra företrädare. De ska med arbetsgivaren
också avtala om i vilka frågor, i vilken omfattning och, vid behov, hur länge den
utsedda företrädaren ska företräda personalen. Om annat inte avtalas är mandatperioden ett år.
§ 3 Genomförande av samarbetsförfarande i vissa fall
Om ett beslut fattas på en annan nivå eller i en annan del av organisationen än
där samarbetsförfarandet genomfördes ska företrädarna för personalen meddelas
var beslutet ska fattas. Efter att förfarandet har upphört ska man säkerställa att
arbetsgivaren när han eller hon fattar beslutet har kännedom om även de saker
som personalen har fört fram i samarbetsförfarandet.
§ 4 Förhandlingsdelegation
Arbetsgivaren och företrädarna för personalgrupperna kan avtala om att inrätta
en delegation.
26
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
27
I företag där antalet anställda regelbundet är över 200 ska en delegation inrättas
om alla personalgrupper så vill.
••
••
••
••
••
Av ett avtal om en delegation ska det åtminstone framgå följande:
de frågor som delegationen behandlar,
delegationens sammansättning,
delegationens mandatperiod och
hur delegationen sammanträder.
Avtalet om delegationen kan ingås för viss tid eller så att det gäller tills vidare.
Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare är sex månader, om något
annat inte avtalas.
III INFORMATION
meddelanden om anställningar eller arbetsmarknadsfrågor i allmänhet i utrymmen som är avsedda för personalen eller i en annan lokal som fackavdelningen och
arbetsgivaren avtalar om.
Om det på arbetsplatsen ges ut en personaltidning har fackavdelningen rätt att
gratis i den publicera annonser om möten och andra annonser samt material om
arbetsplatsens anställningar eller arbetsmarknadsfrågor i allmänhet.
Arbetsgivaren ska låta fackavdelningen använda anslagstavlan eller en del av den.
Fackavdelningen svarar för innehållet på och skötseln av den anslagstavla som den
har till sitt förfogande. Fackavdelningen kan förutom om arbetsmarknadsfrågor
informera om allmänna frågor på anslagstavlan. Utan samtycke av arbetsgivaren
får meddelanden fästas bara på anslagstavlan.
§ 5 Företagets interna information
Det material och de meddelanden som avses i denna paragraf får inte kränka
en enskild arbetstagare, chef eller arbetsgivare eller i övrigt strida mot god sed.
Allmän politik omfattas inte av de frågor som nämns i denna paragraf.
Personalen ska få information om företagets personalorganisation och de principer och anvisningar som ska iakttas i skötseln av personalfrågorna.
IV UTVECKLING AV FÖRETAGET
När informationsförfaranden utvecklas ska de behandlas tillsammans med personalen eller dess företrädare.
Arbetsgivaren ska ge personalen eller dess företrädare följande uppgifter:
•• • efter fastställandet av företagets bokslut en redogörelse för företagets ekonomiska ställning som baserar sig på bokslutet,
•• • minst en gång per räkenskapsår en redogörelse för framtidsutsikterna för
företagets verksamhet, sysselsättningsläge, lönsamhet och kostnadsstruktur
samt ekonomiska situation,
•• • årligen en personalplan som innehåller uppskattningar om ändringar som är
att vänta i fråga om antal, kvalitet och ställning i anslutning till personalen och
•• • skyndsamt väsentliga förändringar i ovan nämnda uppgifter.
•• Arbetsgivaren ska redan i planeringsskedet informera om väsentliga ändringar
i fråga om arbetsuppgifter, arbetsplatsen och arbetsförhållandena samt utrustning och anlitande av utomstående arbetskraft som påverkar personalens ställning. Arbetsgivaren ska också efter att beslutet har fattats informera om beslutets innebörd om det avviker från den plan som presenterades innan beslutet
fattades eller om personalen eller dess företrädare begär att få information.
§ 7 Utvecklingsverksamhet
Syftet med utvecklingen av företaget är att öka företagets produktivitet och förbättra välbefinnandet i arbetet. En sådan utveckling innebär bl.a. ändringar av
organisationen, verksamhetssätten och -metoderna eller arbetsredskapen.
§ 8 Samarbete
Arbetsgivaren ska behandla alla utvecklingsåtgärder med förtroendemannen innan åtgärder vidtas. Arbetsgivaren kan behandla åtgärder som berör bara några
personer direkt med dessa personer.
Om utvecklingsåtgärderna medför väsentliga ändringar i personalens ställning,
arbetsuppgifter eller storlek ska arbetsgivaren tillsammans med förtroendemannen utreda de möjligheter och alternativ med vilka kontinuiteten i personalens
anställningsförhållanden kan tryggas. Om arbetsgivaren och den berörda personen redan har behandlat frågan behöver man inte göra den nämnda utredningen.
§ 6 Information personalen emellan
När en arbetstagare övergår till nya eller ändrade arbetsuppgifter ska arbetsgivaren ordna behövlig tilläggsutbildning eller introduktion.
En fackavdelning inom Servicefacket har rätt att till sina medlemmar dela ut sina
annonser om möten utanför arbetstiden. Fackavdelningen kan dela ut skriftliga
Arbetsgivaren och förtroendemannen utreder och konstaterar yrkesskickligheten
och utbildningsbehovet.
28
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
29
§ 9 Arbetarskydd
I utvecklingsverksamheten ska arbetarskyddets krav beaktas. När ändringar planeras ska man sträva efter ett meningsfullt och omväxlande arbete och förbättrade arbetsförhållanden. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att undanröja
eller minska på skadliga fysiska och psykiska belastningsfaktorer. De åtgärder
som utförs får inte medföra skada för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet i arbetet.
Personalen utser sina egna företrädare bland de personer som arbetar på det verksamhetsställe som ska utvecklas eller som omfattas av den funktion som ska utvecklas. Arbetarskyddsfullmäktigen reserveras tillfälle att delta i behandlingen
av arbetarskyddsfrågor i arbetsgruppen.
V ÖVRIGA BESTÄMMELSER
§ 10 Undersökningar
§ 13 Befrielse och ersättningar
Arbetsundersökningar i anknytning till utvecklingsverksamheten ska genomföras öppet. Innan undersökningarna inleds ska arbetsgivaren underrätta förtroendemannen och de personer vars arbete kommer att omfattas av åtgärderna
om undersökningarna. Av anmälan ska det framgå föremålet för och syftet med
undersökningen, när undersökningen ska göras, undersökningsmetoden, om
undersökningen utgör en del av en större utredning, när undersökningen kan
leda till praktiska åtgärder och till vems ansvarsområde undersökningen hör.
Vid behov ska ytterligare uppgifter om hur undersökningen framskrider och de
eventuella ändringarna lämnas ut.
Medlemmar i delegationen och företrädare för personalen som deltar i ett gemensamt möte får nödvändig befrielse från arbetet för mötet och de förberedelser
personalföreträdarna emellan som omedelbart anknyter sig till mötet. Om behovet av befrielse från arbetet i enskilda fall inte annat förutsätter är längden på
befrielsen för förberedelserna personalföreträdarna emellan högst
•• • en timme om antalet anställda är mindre än 200,
•• • två timmar om antalet anställda är minst 200, men mindre än 500 och
•• • tre timmar om antalet anställda är minst 500.
Förtroendemannen ska beredas tillfälle att sätta sig in i det material som har samlats in under undersökningen och i resultaten av undersökningen.
Förtroendemannen ska ha tillgång till undersökningsmaterialet jämte dokument.
§ 11 Utbildning
Samarbetet förutsätter att de som svarar för och deltar i utvecklingsverksamheten har tillräckliga färdigheter i utvärdering av utvecklingsåtgärderna och
deras konsekvenser. Förtroendemannen och andra som mera permanent deltar
i utvecklingsarbetet (såsom arbetarskyddsfullmäktig) får lämplig utbildning i
utvecklingsfrågor med beaktande av verksamhetens omfattning.
§ 12 Arbetsgrupp för utveckling av ett visst projekt
Om ett utvecklingsprojekt är betydande och medför väsentliga förändringar i innehållet i personalens arbetsuppgifter eller sättet att utföra arbetet inrättas en arbetsgrupp för utveckling där både arbetsgivaren och personalen är representerade.
Syftet med arbetsgruppen är att samla in målgruppens sakkunskaper i frågan och
främja personalens deltagande och möjligheter att påverka.
Arbetsgruppen ska inrättas i ett så tidigt skede som möjligt. Gruppen ska före
behandlingen av ärendet få de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av
ärendet.
30
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Delegationens sekreterare får en separat ersättning för mötestiden som beräknas
enligt lönen för arbetstiden oberoende av om mötet hålls under arbetstiden eller
utanför den.
Arbetsgivaren ska för samarbetsförfarandet ge en tilläggsföreträdare för personalen som avses i lagen om samarbete inom företag och som har blivit vald enligt
detta avtal befrielse från arbetet med lön enligt lagen om samarbete inom företag
för den tid som han eller hon behöver för det lagstadgade samarbetsförfarandet
och de förberedelser personalföreträdarna emellan som omedelbart anknyter sig
till det. Vid bedömningen av behovet att förbereda sig fästs uppmärksamhet vid
bl.a. antalet personer som berörs av föremålet för förhandlingarna, ärendets art
och omfattning och var arbetsplatsen ligger.
De företrädare för personalen som inte får ersättning för uppgifter som utförs
utanför arbetstiden enligt förtroendemannaavtalet eller avtalet om arbetarskyddssamarbete får en ersättning för samarbetsuppgifter som utförs utanför arbetstiden enligt lagen om samarbete inom företag.
Arbetsgivaren är skyldig att ersätta en företrädare för personalen som deltar i samarbetet enligt detta avtal de direkta kostnader som föranleds av de resor som samarbetet kräver om personalföreträdaren och arbetsgivaren har avtalat om resan.
Resekostnaderna kan ersättas
•• enligt skattestyrelsens beslut eller
•• enligt företagets resereglemente.
Servicefacket PAM www.pam.fi
31
§ 14 Tystnadsplikt
UTBILDNINGSAVTAL
En person som deltar i samarbetet enligt detta avtal ska hemlighålla de uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning, affärs- och yrkeshemligheter samt
företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning vore
ägnad att skada arbetsgivaren eller dess kompanjon eller kontrahent och som han
eller hon har fått i samband med skötseln av sitt uppdrag. Därtill ska uppgifterna
om en privatpersons ekonomiska ställning eller andra personliga uppgifter om
en privatperson hemlighållas om den berörda personen inte har gett tillstånd att
uppge dessa uppgifter.
§ 1 Utbildningsarbetsgrupp
Tystnadsplikten är i kraft även efter att personen har slutat i sitt uppdrag.
Arbetsgivaren ska före de nämnda uppgifterna ges uppge vilka uppgifter som
omfattas av tystnadsplikten och hur länge de ska hemlighållas.
§ 15 Förhandlingsordning
Om meningsskiljaktigheter som gäller tolkning av eller brott mot detta avtal ska
det förhandlas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
§ 16 Avtalets giltighet
Detta avtal träder i kraft den 1 december 2010. Avtalet är i kraft liksom kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster
Utbildningsavtal (MaRa – HRHL) 1.12.1993
För genomförandet av den i detta avtal avsedda fackföreningsutbildningen finns
en utbildningsarbetsgrupp, till vilken vardera parten utser två representanter.
Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurserna för ett kalenderår åt gången.
Kurser kan vid behov godkännas också under kalenderåret.
Då utbildningsgruppen fattar beslut om godkännande bör den fästa uppmärksamhet vid att det också godkänns kurser som omfattas av ersättningen och som
kortare än en vecka och lokala kurser.
Utbildningsarbetsgruppen får innan den fattar beslut om att godkänna en kurs
en utredning över kursens mål, undervisningsprogram, tidpunkt, var kursen arrangeras, vem den riktas till och andra uppgifter som utbildningsarbetsgruppen
eventuellt ber om. En förutsättning för att en kurs godkänns är ett gemensamt
konstaterat behov av utbildning. Utbildningsarbetsgruppen har möjlighet att följa
med undervisningen på en kurs den har godkänt.
Förbunden informerar om de kurser som utbildningsarbetsgruppen har godkänt
senast två månader innan den första kursen börjar.
§ 2 Fortsatt och kompletterande yrkesutbildning och omskolning
Då arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesutbildning eller skickar honom eller
henne på utbildning i anslutning till yrket ersätts kostnaderna för utbildningen
och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid. Om utbildningen sker utanför arbetstid ersätts arbetstagaren för de direkta kostnaderna.
Innan arbetstagaren anmäler sig till en kurs konstaterar parterna om det är fråga
om en sådan kurs som avses i denna paragraf.
§ 3 Gemensam utbildning
Den gemensamma utbildningen ges huvudsakligen på arbetsplatsen. Gemensam
utbildning är till exempel i samarbetsavtalet avsedd gemensam utbildning, utbildning kring deltagandesystem samt för arbetarskyddssamarbetet nödvändiga
grund- och specialkurser som företaget eller Arbetarskyddscentralen arrangerar.
Överenskommelse om deltagande i utbildningen sker på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren och förtroendemannen eller på annat sätt som man avtalat om lokalt.
32
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
33
§ 4 Fackföreningsutbildning
§ 5 Sociala förmåner
1 Bevarande av anställningen och anmälningstider
Deltagande i en i 4 § avsedd facklig kurs leder inte till minskade semester-, pensions- eller därmed jämförbara förmåner.
Personalens representanter ges utan att anställning avbryts möjlighet att delta i
en högst 2 veckor lång kurs som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, ifall det
är möjligt att delta i kursen utan att det medför verksamhetsmässiga eller ekonomiska problem för företaget. Med den motiveringen kan kursen skjutas upp med
högst ett år.
Protokollsanteckning:
Om man på arbetsplatsen/enheten gör upp en utbildningsplan, avtalar
man om att deltagandet i fackföreningsutbildning sker inom ramen för
utbildningsplanen och den därtill anslutna budgeten.
§ 6 Giltighet
Detta avtal träder i kraft 1.1.1994 och gäller tills vidare med en uppsägningstid på
tre månader.
Helsingfors, den 1 december 1993
HOTELL,- RESTAURANG OCH KAFÉARBETSGIVARNAS FÖRBUND rf
HOTELL- OCH RESTAURANGPERSONALENS FÖRBUND HRHL rf
I negativa fall meddelas personalens representant senast 10 dagar innan kursen
börjar om orsaken till att han eller hon inte kan delta i kursen.
En personalrepresentant kan delta i en kurs en gång om året.
Anmälan om avsikten att delta i en kurs ska göras så tidigt som möjligt. Då kursen pågår högst en vecka ska anmälan göras minst tre veckor innan kursen börjar, dock så tidigt att arbetsskiftförteckningen för gällande treveckorsperiod inte
behöver ändras. Då det är fråga om en längre kurs, bör anmälan göras minst sex
veckor innan kursen börjar.
Förbundets arbetarskyddsutbildning riktas särskilt till arbetarskyddsfullmäktiga.
2 Ersättningar
Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig får delta i av utbildningsarbetsgruppen godkända kurser utan att deras lön minskar. För förtroendemannens
del ersätts inkomstbortfallet för högst 2 veckor och för arbetarskyddsfullmäktigens del för högst 1 vecka. En förutsättning för ersättning av inkomstbortfallet
är dessutom att kursen i fråga ansluter sig till deltagarens samarbetsuppgifter i
företaget.
Protokollsanteckning:
Med ersättning av inkomstbortfall avses att personens grundlön ersätts.
Timbaserade tillägg ingår inte i grundlönen. Månadsbaserade tillägg ingår i grundlönen.
34
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
35
AVTAL OM DEN INLÄRNING I ARBETE SOM HÖR TILL
YRKESUTBILDNING SOM LEDER TILL YRKESINRIKTAD
EXAMEN OCH OM YRKESPROV SAMT OM DEN OBLIGATORISKA
ARBETSPRAKTIKEN VID YRKESUTBILDNING INOM HOTELL- OCH
RESTAURANGBRANSCHEN
Inledning
De snabba ändringarna inom näringsstrukturen och kraven på kunnande förutsätter ett intensivare samarbete än i dag mellan utbildningen och arbetslivet.
Inlärning i arbete och yrkesproven främjar sysselsättningen för dem som avlagt
examen och förbättrar tillgången på yrkeskunnig arbetskraft inom hotell- och
restaurangbranschen.
Förbunden anser att det är viktigt att företagen inom branschen erbjuder tillräckligt kvalitativt högtstående arbetsplatser för inlärning i arbete och yrkesprov.
En öppen och tillförlitlig samverkan på arbetsplatserna har en viktig ställning
inom inlärning i arbetet och för genomförandet av yrkesproven. Förbunden anser
det viktigt att hela arbetsgemenskapen har kunskap och information om inlärning i arbete och yrkesprov.
§ 1 Tillämpningsområde
§ 3 Samarbete rörande inlärning i arbete i anslutning till yrkesinriktad examen och
yrkesprov
Lokalt ska man med förtroendemannen och/eller personalen behandla följande ärenden innan inlärning i arbetet och yrkesprov arrangeras eller i samband
med behandlingen av den i lagen om samarbete i företag avsedda personal- och
utbildningsplanen:
•• innehållet i och det praktiska genomförandet av den inlärning i arbetet och de
yrkesprov som används i företaget
•• det är inte meningen att ovan nämnda inlärning i arbetet och yrkesprov ska
påverka anställningsförhållandena för företagets anställda
•• ingens arbetsavtal sägs upp och arbetstagare permitteras inte på grund av de
personer som avses i detta avtal
§ 4 Personalens anställningsskydd
När man i företaget har följt i föregående § 3 konstaterade praxis utgör de i arbetsavtalslagen och gällande avtalen ingående bestämmelserna om
•• minskning av personalen
•• skyldigheten att erbjuda merarbete och
•• återanställning
inget hinder för att erbjuda platser för inlärning i arbetet och möjlighet att avlägga
yrkesprov.
§ 5 Arbetspraktik
Detta avtal gäller den inlärning i arbete som hör till den utbildning som leder
till yrkesinriktad examen och yrkesprov inom hotell- och restaurangbranschen.
Inlärning i arbete som en del av utbildningen på andra stadiet arrangeras enligt
lagen om yrkesutbildning (L om yrkesutbildning 630/1998) så att en sådan studerande inte står i anställningsförhållande till arbetsgivaren.
I den obligatoriska arbetspraktiken som hör till yrkesutbildningen följs i tillämpliga delar bestämmelserna i detta avtal så som konstateras i § 5.
§ 2 Inlärning i arbete och yrkesprov
Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal om den utbildning som arrangeras i samband med de praktiska arbetsuppgifterna (dvs. om
inlärning i arbete) och om yrkesprov enligt förordning 603/2005. Genom detta
avtal avtalas bl.a. om parternas uppgifter, handledningen av studerande och bedömning av kunskapen samt om arrangerande av de yrkesprov som härtill hör.
36
Företaget utser en ansvarsperson, som svarar för inlärning i arbetet i företaget och
för behörigt genomförande av yrkesproven.
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Beträffande den obligatoriska arbetspraktik som hör till examensinriktad yrkesutbildning följs bestämmelserna i detta avtals § 3 och 4 om samarbete och personalens anställningsskydd.
§ 6 Giltighet
Detta avtal träder i kraft 8.3.2006 och kan sägas upp med en uppsägningstid på
två månader.
Helsingfors, den 8.3.2006
FINLANDS HOTELL- OCH RESTAURANGFÖRBUND SHR rf
SERVICEFACKET PAM rf
Servicefacket PAM www.pam.fi
37
REKOMMENDATION RÖRANDE FÖREBYGGANDE AV
MISSBRUKSPROBLEM, HANDLÄGGNING AV MISSBRUKSFRÅGOR
OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ ARBETSPLATSERNA
Arbetsmarknadsorganisationerna gav på 1970-talet en rekommendation rörande
reducering av de olägenheter alkohol och narkotika medför i arbetslivet. Med den
nya rekommendationen förnyas den gamla så att den motsvarar arbetslivets behov idag. Begreppen arbetstagare, arbetsavtal och kollektivavtal omfattar också
motsvarande tjänstemän, tjänsteinnehavare och tjänstekollektivavtal i den offentliga sektorn.
Målet är en arbetsplats utan missbrukare så att man på arbetsplatsen förbättrar
och förtydligar handläggningen av missbruksproblem och vården av miss-brukare. Man uppmuntrar arbetsplatserna att gemensamt skapa och förstärka de åtgärder som hänför sig till förebyggande av missbruk av berusningsmedel. Särskilt
betonar man den förebyggande verksamheten, dvs. att man ingriper i missbruket
i ett så tidigt skede som möjligt.
Syftet med rekommendationen är att fästa uppmärksamhet på olägenheterna av
missbruk av berusningsmedel i arbetslivet samt visa på olika frågor och ge modeller för lösning av problemet, vilka kan vara till hjälp när man utarbetar strategier
på de enskilda arbetsplatserna. Centralorganisationerna rekommen-derar att en
plan utarbetas på de enskilda arbetsplatserna för förebyggande av missbruk av
berusningsmedel, handläggning av missbruksproblem och vårdhänvisning.
•• på arbetsplatsen främja bekantgörandet av den gemensamma handläggningen
(missbrukspolitik) och förbinda sig att följa den
•• främja omedelbart och tidigt ingripande i fall av missbruk
•• främja att missbrukare hänvisas till vård
Utbildningen skall rikta sig till hela personalen, såväl chefer som arbetstagare och
med utnyttjande av den sakkunskap företagshälsovården har.
Arbetsgemenskapen
Arbetsgemenskapen skall i sin dagliga verksamhet förbinda sig till en missbruksfri arbetskultur. Var och, såväl chef som arbetstagare, kan föregå med gott exempel
för att skapa en missbruksfri arbetsplats. Det kan också på arbets-platsen finnas
en kontaktperson som fördjupat sig i missbruksproblem. Man skall inte på arbetsplatsen i tysthet godkänna bruk av berusningsmedel eller hemlig-hålla och
underskatta missbruket. Ett sakligt och konstruktivt ingripande i proble-met
och överträdelser kan många gånger hindra att missbruksproblemen förvärras.
Företagshälsovård
Företagshälsovården har på lag baserad förebyggande uppgift. I samand med hälsokontrollerna och sjukvården har företagshälsovården goda möjligheter att via
handledning och rådgivning av individen främja hälsosamma levnadsvanor och
oberoende av berusningsmedel. Man har utvecklat fungerande modeller för tidig
upptäckt av missbruksproblem.
2. HANDLÄGGNING AV MISSBRUKSPROBLEM
1. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET
Identifiering
Den förebyggande verksamheten stöder det arbete som på arbetsplatsen inriktas
på det gemensamma arbetet med arbetarskydd. Viktigt är här information om och
utbildning i missbruksfrågor samt ingripande i missbruk i ett så tidigt skede som
möjligt. Informationen och utbildningen gäller olägenheter av alkoholmissbruk,
förebyggande åtgärder, upptäckt av missbruk och problem, ingripande i missbruket samt möjligheter till vård.
Det är nödvändigt att känna igen missbruk för att kunna förhindra olägenheter
som uppkommer av missbruk av berusningsmedel och för att ge vård. Missbruk
kan synas på olika sätt och kännetecken kan vara t.ex.
•• upprepade förseningar, att man avlägsnar sig från arbetsplatsen för tidigt eller
låter bli att iaktta arbetstiderna
•• tillfällig och plötslig frånvaro
•• upprepade och plötsliga ändringar av arbetsskift på eget initiativ
•• att en arbetstagare kommer bakrusig till arbetet
•• att arbetseffektiviteten försämras, att arbetet försummas och upprepade
felprestationer
•• sjukintyg från flera olika läkare
•• att arbetstagaren undviker chefen
•• upprepade olycksfall
•• rattfylleri
•• olovlig frånvaro
Information och utbildning
Med information och utbildning av personalen strävar man efter att:
•• förmedla kunskaper om de problem missbruk av berusningsmedel ger upphov
till och vilka olägenheter detta medför i arbetslivet
•• påverka attityderna vid missbruk av berusningsmedel och upptäcka de problem som hänför sig till missbruk och öppet och konstruktivt hantera dem
•• sänka tröskeln för att ingripa och föra problemet på tal
38
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
39
Missbruk av berusningsmedel kan också upptäckas t.ex. i samband med företagshälsovårdens hälsokontroller eller sjukvård.
vänder från vård godkänns som en jämlik medlem av arbetsgemenskapen. På det
sättet stöder man hans tillfrisknande och överlevnad.
Ingripande
Företagshälsovårdens roll och uppgifter
Bruk av berusningsmedel på arbetsplatsen eller arbete i berusat tillstånd är ett
allvarligt brott mot de skyldigheter som kommer av anställningsförhållandet och
ett klart tecken på ett problem i vilket man bör ingripa. När man ingriper i problemet skall man se till att göra det på ett finkänsligt sätt.
Det är företagshälsovårdspersonalens uppgift att bedöma problematisk användning av alkohol och andra berusningsmedel i all kontakt med sina patienter, vid
behov aktivt ingripa och ge information och stöd.
Man kan ta upp saken t.ex. på initiativ av chefen, företagshälsovården eller en
arbetskamrat.
Utgående från det samtal man fört med missbrukaren gör man upp en plan för
fortsatta åtgärder och bedömer eventuellt behov av vård. Företagshälsovården
skall delta i planeringen, bedömningen av vårdbehovet samt i uppföljningen av
vilken verkan åtgärderna har.
Chefens roll och uppgifter
Ifall man av en persons uppträdande eller arbetsprestationer ser tecken på missbruksproblem, skall chefen med arbetstagaren diskutera arbetsplatsens verksamhetssätt och krav samt eventuella påföljder.
Ifall företagshälsovården konstaterar att missbruksproblem förekommer, är det
dess uppgift att upplysa missbrukaren om möjligheterna att få vård och hänvisa
honom till lämplig vård. I situationer då det finns skäl att misstänka att en person
är berusad på arbetsplatsen och det ger upphov till fara, skall företagshälso-vården
kontakta arbetsplatsen och förhöra sig om hur arbetstagaren i fråga klarar sig i
arbetet och vid behov föreslå att arbetstagaren hänvisas till vård. I annat fall har
företagshälsovården tystnadsplikt.
Det är företagshälsovårdens uppgift att på chefens begäran bedöma arbets-tagarens arbetsförmåga och behov av vård samt delta i vårdhänvisningen, hur vården
verkställs och följa upp vården.
Samarbete och personalens företrädare
När arbetsgivaren misstänker att arbetstagaren är berusad skall han från fall till
fall bedöma situationen. Vid olika testningar skall man i alla fall följa gällande
stadganden och bestämmelser. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet stadgar
om testning av drogmissbruk.
Principerna om handläggningen av missbruksproblem på arbetsplatsen, vårdhänvisning och företagshälsovårdens roll i missbruksproblem behandlas i samarbetsförfarandet enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006). Viktiga i samarbetet är också
arbetarskyddsfullmäktige och förtroendemannen.
Om det är oklart om problemen med arbetsprestationerna beror på missbruk eller
sjukdom, kan man hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården som bedömer
arbetsförmågan och behovet av vård.
När enskilda fall behandlas har arbetsgivaren med missbrukarens samtycke rätt
att meddela personalens företrädare om saken. På arbetstagarens begäran har
personalens företrädare till att närvara, när saken behandlas med arbetsgivaren.
Arbetskamraternas roll och uppgifter
Det är vars och ens arbetskamrats skyldighet att råda och uppmuntra en missbrukare att söka hjälp, t.ex. genom att kontakta företagshälsovården eller någon
annan yrkesperson. Ifall man på arbetsplatsen har utsett en kontaktperson för
missbruksfrågor, kan arbetskamraten också be honom diskutera med personen i
fråga. Man skall inte godkänna att problemet tystas ned och hemlighålls t.ex. så
att man ser till att de arbetsuppgifter missbrukaren försummar utförs.
För att vården skall lyckas är det viktigt att den person som får vård eller åter40
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
3. VÅRDHÄNVISNING
Då en missbrukare frivilligt erkänner missbruksproblemen och uppsöker vård
främjar det resultatet av vården. Medlemmar i arbetsgemenskapen, arbets-kamraterna och cheferna skall uppmuntra missbrukaren att söka vård. Det främsta
målet är att uppmuntra eget initiativtagande och frivilligt sökande av vård.
Man kan söka vård:
•• på missbrukarens eget eller hans/hennes familjs initiativ
•• på arbetskamraternas eller arbetsplatsens kontaktpersons initiativ
Servicefacket PAM www.pam.fi
41
•• på chefens/arbetsgivarens initiativ
•• på företagshälsovårdspersonalens initiativ
der. Utgångspunkten är att missbrukaren själv betalar de kostnader som uppstår
av vården.
För att man skall kunna söka vård och hänvisas till vård skall det på arbets-platsen
finnas uppgifter om de vårdplatser och – tjänster som står till förfogande. Om det
på arbetsplatsen finns en kontaktperson för missbruksproblem, kan han också
sköta om de praktiska arrangemangen vid vårdhänvisning.
På arbetsplatsen skall det finnas uppgifter om var man kan söka annat utkomstskydd samt ersättning för kostnaderna för vård och andra åtgärder.
Målet med vården är att missbrukaren skall övervinna sina problem, återfå sin
hälsa och arbetsförmåga, uppnå ett så bra hälsomässigt och socialt tillstånd som
möjligt och återgå till regelbundet arbete, att omotiverad frånvaro minskar och att
missbrukaren får ordning både på sina egna och familjens frågor.
De uppgifter som hänför sig till vårdhänvisning och vård av en missbrukare är
konfidentiella. De får inte yppas för utomstående utan att personen ifråga ger lov
till det.
Verkställande av vårdhänvisning och vården
Ifall missbrukaren inte självmant söker vård, skall man på arbetsplatsen vidta åtgärder för att hänvisa missbrukaren vård. Då skall man komma överens
om vilken roll företagshälsovården har samt hur uppföljning och rapportering
om framstegen i vården sker. Vårdhänvisningen kan också ske på initiativ av
företagshälsovården.
Tystnadsplikt
Helsingfors den 12 januari 2006
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AAC
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
Ifall vårdhänvisningen har skett på arbetsgivarens initiativ, är det bra att sluta
ett skriftligt avtal om vårdhänvisningen som ges till parterna i fråga, där man
konstaterar vårdplatsen, tiden och sättet att uppfölja vården.
Med avtalet om vårdhänvisning, godkännandet av vården och framgångsrik vård
strävar man efter att anställningen skall fortgå.
För att den person som hänvisas till vård skall tillfriskna och kunna fortsätta
arbeta försöker man finna lämplig och tillräcklig vård. Utöver företagshälsovårdspersonalen och/eller kontaktpersonen för missbruksproblem deltar också arbetsgivarens representant i de praktiska arrangemangen och fattar beslut om rätten
till frånvaro och om huruvida lön betalas för sjuktiden, ifall vården måste ges
under arbetstid. Utgångspunkten är att vården ges utom arbetstid.
Utkomstskydd och ersättning av kostnader
Frånvaro från arbetet som beror på missbruk av berusningsmedel är olovlig frånvaro enligt arbetstidsbokföringen, för vilken arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön. Detta gäller såväl frivillig frånvaro som en situation då arbetsgivaren
avlägsnat en berusad arbetstagare från arbetsplatsen.
Arbetsgivaren beslutar enligt egen prövning om han eventuellt deltar i ersättningen för dessa samt betalar lön för frånvaro på grund av vård eller andra åtgär42
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
43
ALLMÄNT AVTAL
1. Utgångspunkter för förhandlings- och avtalsverksamheten
1.1 Centralorganisationernas förhandlings- och avtalsverksamhet grundar sig på
avtalsfrihet. Parterna eftersträvar samförstånd i sina förhandlingar om de frågor
som hör till deras intressesfär.
1.2 Centralorganisationerna betonar att alla förhandlingsnivåer, centralorganisations-, förbunds- och den lokala nivån, är viktiga och att förhandlingarna skall
föras jämställt på alla nivåer med tillämpning av principen om kontinuerliga
förhandlingar.
1.3 När förhandlings- och avtalssystemen utvecklas och när det gäller formen för
centralorganisationslösningar skall målet vara att de motsvarar medlemsförbundens, företagens och företagspersonalens behov och möjligheter. Arbetskraften är
den viktigaste resursen i serviceföretag när det gäller lönsamhet och kontinuitet.
1.4 Centralorganisationerna utvecklar sin förhandlings- och avtalsverksamhet
utgående från avtalsfrihet för att de avtal som träffas skall hålla.
1.5 Centralorganisationernas mål är att främja företagens personalpolitik, särskilt
samarbetet mellan företagen och deras personal, arbetsmiljön, anställningarnas
varaktighet, personalens yrkeskunskap och utbildning, tillgången på arbetskraft
samt företagens produktivitet. I detta syfte utarbetas nya avtal som lämpar sig för
förändrade förhållanden och olika samarbetssystem.
2. Centralorganisationernas förhandlings- och avtalsverksamhet
2.1 Centralorganisationernas förhandlingar
2.1.1 Förhandlingar som syftar till en inkomstpolitisk arbetsmarknadsuppgörelse
förs mellan organisationerna under medverkan av statsmakten.
2.1.2 Förhandlingar som syftar till en centraliserad arbetsmarknadsuppgörelse
förs mellan centralorganisationerna.
2.1.3 Centralorganisationerna för tillämpningsförhandlingar om betydande meningsskiljaktigheter som gäller centralorganisationsavtal, eller sådana meningsskiljaktigheter som parter i de branschvisa kollektivavtalen har underställt organisationernas avgörande.
44
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
2.1.4 När det gäller förhandlingar som syftar till lagändringar strävar organisationerna efter att i första hand föra dessa antingen sinsemellan eller i trepartssamarbete. Organisationerna för sin del ser till att en tillräcklig arbetslivs- och lagstiftningsteknisk sakkunskap är representerad när arbetslagstiftningen bereds.
2.2 Hur avtalsförhandlingarna inleds
2.2.1 Centralorganisationerna inleder de inkomstpolitiska förhandlingarna eller
förhandlingar som syftar till en centraliserad arbetsmarknadsuppgörelse i god tid
innan gällande branschvisa kollektivavtal utlöper.
2.2.2 Förhandlingarna om allmänna avtal som gäller ett visst sakområde inleds
utan dröjsmål sedan förslag om förhandlingar framställts.
2.3 Centralorganisationsavtal
2.3.1 Genom inkomstpolitiska centralorganisationsavtal, centraliserade arbetsmarknadsuppgörelser eller andra centralorganisationsavtal förbinder sig organisationerna att medverka till att man på basis av dem når branschvisa kollektivavtal.
Centralorganisationerna avtalar om hur intressefrågorna skall lösas samt inom
vilka ramar. Organisationerna ger förbunden rätt att bygga upp branschvisa modeller och tar hänsyn till behoven på lokal nivå inom trestegsförhandlingarna.
2.3.2 När centralorganisationerna fattat ståndpunkt till den inkomstpolitiska eller
centraliserade arbetsmarknadsuppgörelsen undertecknas den sedan organisationerna på ömse sidor i enlighet med reglerna konstaterat att den godkänts av ett
tillräckligt antal förbund.
2.3.3 När det är fråga om ett allmänt avtal som gäller ett visst sakområde kan det
undertecknas även sedan förhandlingsuppgörelsen godkänts.
2.4 Tillämpningsförhandlingar
2.4.1 De förhandlingar som avses i punkt 2.1.3 inleds inom två veckor efter någondera partens förhandlingsframställning. Under förhandlingarnas gång skall båda
parter meddela sin ståndpunkt inom rimlig tid. Om frågan gäller tillämpningen
av ett branschavtal, skall vederbörande avtalsparter ges tillfälle att bli hörda.
2.4.2 Villkor i centralorganisationsavtal som inte tillämpas som en del av branschvisa kollektivavtal kan lämnas till avgörande i särskilda förlikningsorgan om
vilka organisationerna avtalat.
Servicefacket PAM www.pam.fi
45
3. Förbundens förhandlings- och avtalsverksamhet
3.1 De egentliga kollektivavtalen ingås på förbundsnivå. I kollektivavtalsverksamheten skall avtalsfriheten och en tillräckligt självständig beslutanderätt för förbunden tryggas. Målet är i första hand att nå kollektivavtal genom förhandlingar.
3.2 Kollektivavtalen skall som regel uppgöras i enlighet med i branschen vedertagna principer. Meningsskiljaktigheter i organiseringsfrågor skall i första hand
avgöras vid förbundsförhandlingar. Nås inte enighet vid förbundsförhandlingarna, kan förbunden gemensamt underställa frågan centralorganisations avgörande.
3.3 Medlemsförbunden avtalar branschvis om modeller som gör det möjligt att
beakta företagens och personalens behov och möjligheter i förhandlings- och avtalsverksamheten på arbetsplatsnivå.
3.4 Vid branschvisa kollektivavtalsförhandlingar och när det gäller meningsskiljaktigheter om avtalen tillämpas kollektivavtalens egna förhandlingsbestämmelser.
3.5 Centralorganisationerna
branschförhandlingar.
ger
på
begäran
sakkunnighjälp
4.4 När förhandlings- och avtalsverksamheten på arbetsplatsnivå utvecklas,
strävar man efter att beakta centrala förändringar på arbetsplatsen, effekten av
nya branscher och överenskommelser om den med tanke på företagets fortsatta
verksamhet samt lönsamhet och anställningsvillkor. Centralorganisationerna
betonar särskilt vikten av att företagen utbildar sin personal samt utbildningens
betydelse för anställningsförhållandenas varaktighet.
5. Avtalets giltighetstid
Detta avtal träder i kraft den dag det undertecknas och ersätter centralorganisationernas allmänna avtal undertecknat 6.3.1970.
Helsingfors den 15 november 1990
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AAC
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
vid
4. Arbetsplatsnivå
4.1 Medlemsförbunden ser i samarbete på förbundsnivå till att centralorganisations- och branschvisa kollektivavtal tillämpas på arbetsplatserna. Parterna betonar vikten av information om allmänna kollektivavtals- och arbetsavtalsfrågor.
Informationen skall vara öppen, ges i god tid och omfatta alla väsentliga frågor.
Genom att utveckla förhandlings- och avtalssystemen främjar organisationerna
goda och sakliga förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.
4.2 Medlemsförbunden ser till att det kollektivavtalsenliga förhandlingsförfarandet fungerar på arbetsplatsnivå. Detta förutsätter att både företaget och personalen utser de parter som är ansvariga för förhandlingarna.
4.3 På arbetsplatserna tillämpas principen om kontinuerliga förhandlingar.
Betydelsen av kontinuerliga förhandlingar accentueras särskilt i frågor som gäller införandet och effekten av nya servicemetoder och ny teknik, utvecklandet av
arbetets innehåll, planering och organisation av arbetet, utbildning och omplacering av arbetstagare, företagets sätt att utnyttja arbetskraften samt, när saken
så kräver, jämställdhetsfrågor.
46
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
47
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AAC
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
AVTAL OM INKASSERING (UPPBÖRD) AV FACKFÖRENINGSAVGIFTER
Med detta avtal avtalas om förfaringssättet med de fackföreningsmedlemsavgifter som arbetsgivaren bär upp. Bestämmelserna om arbetsgivarens eventuella
skyldighet att bära upp fackliga medlemsavgifter på arbetstagarnas lön ingår i
gällande kollektivavtal för respektive bransch. Centralförbunden rekommenderar att bestämmelsen om detta tas in i de branschvisa kollektivavtalen.
1 § Ingående av avtal om inkassering av medlemsavgift
En arbetstagare, som vill befullmäktiga sin arbetsgivare att dra av den fackliga
medlemsavgiften från sin lön, ingår ett avtal om inkassering med arbetsgivaren.
Avtalet ingås enligt de principer som avtalats mellan centralorganisationerna på
en blankett för inkassering av medlemsavgifter till fackförbund.
2 § Den medlemsavgift som inkasseras och hur den bestäms
Systemet med inkassering av medlemsavgifter gäller endast fackliga medlemsavgifter. Inga andra rater får ingå i dem. Medlemsavgiften får utöver den egentliga
ordinarie medlemsavgiften också innehålla avgift till arbetslöshetskassa, om den
är förenad med den egentliga medlemsavgiften.
Fackförbundet i fråga meddelar skriftligen hur stor medlemsavgiften är till arbetsgivaren för ett kalenderår åt gången. Meddelandet skall respektive år ges under
början av december.
Medlemsavgiften kan vara antingen procentuell eller i (mark) euro. Den procentuella medlemsavgiften inkasseras från den bruttolön som förhandsbeskattas.
3 § Inkassering och redovisningsperiod
Perioden för inkassering av medlemsavgift är den samma som lönebetalningsperioden om annat inte avtalas.
Arbetsgivaren betalar in det sammanslagna beloppet medlemsavgifter han har
inkasserat av arbetstagarna till fackföreningen per inkasseringsmånad så snabbt
som det är möjligt.
48
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
4 § Utredning per arbetstagare om inkasserade medlemsavgifter
Arbetsgivaren ger fackföreningen en utredning per arbetstagare om de inkasserade medlemsavgifterna. Utredningen över de medlemsavgifter som inkasserats
före utgången av juni senast den 31 augusti och för de medlemsavgifter som inkasserats under året senast före utgången av januari. Utredningen kan ges avvikande
från detta, dock minst en gång om året. Då ett anställningsförhållande upphör
ges utredning över inkasserade medlemsavgifter samtidigt med anmälan om att
inkasseringen upphör.
Utredningen omfattar uppgift om den tid utredningen gäller, arbetstagarnas
namn och personbeteckningar. Det sammantagna beloppet av de medlemsavgifter som inkasserats av arbetstagarna samt den arbetstagarspecifika inkasseringstiden, om avtal om inkassering har ingåtts eller arbetet upphört under pågående
redovisningsperiod. Om inkasseringen av medlemsavgiften har avbrutits, meddelas orsaken till och tiden för avbrottet i utredningen. Dessutom skall arbetsgivarens namn och adress nämnas i utredningen.
5 § Särskilda bestämmelser
Avtalet om att inkassering av facklig medlemsavgift börjar liksom meddelandet
om att inkasseringen upphör då anställningsförhållandet upphör görs i tre exemplar, av vilka ett är för arbetsgivaren, ett för arbetstagaren och ett för fackföringen
i fråga.
Arbetstagaren ges en redogörelse för den inkasserade medlemsavgiften efter varje
inkassering i lönespecifikationen eller på annat motsvarande sätt. Arbetsgivaren
ger dessutom arbetstagaren en för skattedeklarationen avsedd utredning över
uppburna medlemsavgifter på intyget över förskottsbeskattningen eller som separat intyg. Utredningen ges årligen senast den 15 januari eller då anställningsförhållandet upphör.
Avtalet om inkassering av medlemsavgift upphör automatiskt då anställningsförhållandet upphör. Då anställningsförhållandet upphör görs en anmälan till
fackföreningen i fråga på en för ändamålet uppgjord blankett. Förtroendemannen
i fråga eller arbetstagaren för anmälningsblanketten till arbetsgivaren, som undertecknar den.
Fackföreningen ger arbetsgivaren de uppgifter och blanketter som behövs för
den arbetstagarspecifika inkasseringen av medlemsavgiften. Löntagarförbunden
skickar i tillräckligt god tid respektive arbetsgivarförbund för kännedom all allmän
information som de skickar till företagen om inkassering av fackföreningsavgift.
Servicefacket PAM www.pam.fi
49
Det avtal som används i inkasseringssystemet, anmälan om att avtalet upphör och
övriga blanketter bekostas av de löntagarförbund som sköter om distribueringen
av dem. Centralorganisationerna godkänner innehållet i blanketterna.
6 § Giltighet
Detta avtal träder i kraft den 3 april 1989 inom alla de kollektivavtalsbranscher
som de till centralförbunden hörande medlemsförbunden representerar och inom
andra branscher, som förbunden eventuellt avtalar om, och för vilka förbunden
inte senast nämnda dag har meddelat att de stannar utanför avtalet.
Detta avtal gäller tills vidare med en månads uppsägningstid.
Helsingfors, den 3 april 1989
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AAC
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
(Avtalet översatt och språkbruket moderniserat 2013)
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AFC
AKAVA rf
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf
FINLANDS TEKNISKA FUNKTIONÄRSORGANISATIONERS CENTRALFÖRBUND
FTFC rf
TJÄNSTEMANNAORGANISATIONERNAS CENTRALFÖRBUND TOC rf
PROTOKOLL ÖVER PLIKT ENLIGT LAGEN OM KOLLEKTIVAVTAL
Protokoll över förhandling, som hölls i Helsingfors den 5 juni 1984, i nedanstående
ärende.
Företrädare för alla nämnda centralorganisationer var närvarande.
Sedan statsrådet har fattat principbeslut om regeringens proposition till riksdagen om att ändra lagen om kollektivavtal så att plikten i 7 – 9 § i lagen om kollektivavtal höjs och att statsrådet ges fullmakt att justera dessa per 3-årsperiod,
har nedanstående centralorganisationer avtalat följande om sina gemensamma
kollektivavtalsbranscher.
Förhöjningen av maximibeloppet på plikten genomförs inom de gemensamma
kollektivavtalsbranscherna så att deras nuvarande relationer i mark inte ändras
och att maximibeloppet på plikten för enskild arbetsgivare och lokal fackavdelning är de samma. Om dessa principer till någon del leder till att plikten sänks,
förhandlar centralorganisationerna om av detta föranledda åtgärder.
Ovanstående gäller såväl förhöjningar av plikten genom lag som senare justeringar av dem, om inte centralorganisationerna avtalar om annat.
Konstaterades att ovannämnda principer innebär, om den i 1 punkten nämnda
förhöjningen av plikten sker genom lag, att den enskilda fackavdelningens och
enskilda arbetsgivarens plikt avvikande från lagen kan uppgå till högst 10.000 mk.
Bestämmelserna i detta avtal träder i kraft samtidigt som den i 1 stycket nämnda lagändringen om höjning av plikten. Detta avtal binder de medlemsförbund
i centralorganisationerna, vilka inte senast den 20 juni 1984 har meddelat att de
stannar utanför avtalet.
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AFC
AKAVA rf
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf
FINLANDS TEKNISKA FUNKTIONÄRSORGANISATIONERS CENTRALFÖRBUND FTFC rf
TJÄNSTEMANNAORGANISATIONERNAS CENTRALFÖRBUND TOC rf
50
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
51
SERVICEARBETSGIVARNA rf
AKAVA rf
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf
TJÄNSTEMANNACENTRALORGANISATIONEN STTK rf
PROTOKOLL
Maximibeloppet för plikt (strejkböter) från och med 1.1.2000
I enlighet med bestämmelsen i 3 stycket i det protokoll om plikt som undertecknades av nedanstående centralorganisationer 5.6.1984 avtalades:
Maximibeloppet på plikt till lokal fackförening och enskild arbetsgivare är från
1.1.2000 avvikande från lagen om kollektivavtal 15.400 mark.
Från det datum då euron blir enda betalningsmedel följs för nämnda markbelopp
ett maximibelopp som uppgår till 2.590 euro.
AVTAL OM ARBETSPLATSMÅLTIDER (AAC-FFC) 12.2.1976
Avtalsparterna konstaterar
•• att en vid rätt tidpunkt intagen hälsosam näring är en del av sunda levnadsvanor och grunden för upprätthållandet av god psykisk och fysisk kondition samt
för hälsa och arbetsförmåga
•• att 10 § lagen om skydd i arbete förutsätter att det då det med hänsyn till arbetstagarnas antal eller arbetets beskaffenhet och varaktighet är nödvändigt på
arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet finns för måltider reserverat och
inrett utrymme och att om lagad mat inte tillhandahålls på arbetsplatsen, det
finns anordningar där medförd mat och dryck kan förvaras eller uppvärmas och
•• att i en rekommendation antagen vid Internationella arbetsorganisationens
39 konferens ges direktiv, som bl.a. säger att prisen på måltider och andra matvaror bör vara fastställda så att vinstsynpunkt i verksamheten gällande sociala
utrymmen elimineras. Rekommendationen innehåller ytterligare en rekommendation om vilka finansieringsformer som bör beaktas av vederbörande
myndigheter, arbetsgivarna och arbetstagarna.
För att uppfylla dessa mål och för att främja hälsosamma kostvanor har avtalsparterna uppgjort följande
Helsingfors den 28.1.2000
1 § Förutsättningar och former för ordnandet av arbetsplatsbespisning
SERVICEARBETSGIVARNA rf
AKAVA rf
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf
TJÄNSTEMANNACENTRALORGANISATIONEN STTK rf
På förutsättningarna att ordna arbetsplatsmåltider inverkar bl.a. antalet arbetstagare, åldern hos och placeringen av byggnader och sociala utrymmen anslutna
till arbetsplatsen samt behovet av att inta måltider. Därtill bör man beakta hur
måltidsvanorna på ifrågavarande ort gestaltar sig.
Avgörande vid utvecklandet av arbetsplatsmåltiderna är sålunda situationen och
måltidsförhållandena på den enskilda arbetsplatsen. Målet är att oberoende av
arbetsplats och arbetstidsform bereda arbetstagarna möjlighet att inta måltid.
Avtalsparterna anser det ändamålsenligt att arbetstagarna i framtiden skall ha
möjlighet att inta en rätt sammansatt måltid under arbetsdagen. Näringsbehovet
under arbetstiden kan emellertid tillfredsställas på flera olika sätt. Därför bör
man i framtiden vid sidan av utvecklandet av arbetsplatsmåltiderna fästa uppmärksamhet även vid utvecklandet av andra måltidsformer.
Med beaktande av ovan nämnda förutsättningar kommer inrättandet av särskild
matservering på arbetsplatsen närmast i fråga på de största arbetsplatserna. På
mindre och äldre arbetsplatser kan däremot de ekonomiska förutsättningarna
för att grunda en matservering på arbetsplatsen vara små. Med beaktande av möj-
52
Marava työehtosopimukset - LIITESOPIMUKSET
Servicefacket PAM www.pam.fi
53
ligheterna till regionalt samarbete mellan flera arbetsplatser och med beaktande
av nya matberednings- och distributionsmetoder bör det utredas på vilket sätt
man i dylika fall kan nå ett ändamålsenligt resultat. Dessutom anser avtalsparterna att man då nya industribyar och -byggnader planeras, redan i planeringsskedet
bör sträva till att beakta arrangemang för arbetsplatsmåltider och avtalsparterna
kommer att i detta syfte ta kontakt med de kommunala myndigheter som besluter
i denna fråga.
2 § Samarbetet på arbetsplatserna om arbetsplatsmåltider
Samarbetet mellan parterna är en förutsättning för främjande av hälsosamma
kostvanor. Då arbetsplatsen har ordnad matservering till sitt förfogande, bör man
av samarbetet förutsätta fastare former. Samarbetet kan härvid bedrivas i arbetarskyddskommissionen eller i något annat samarbetsorgan som man lokalt enats
om eller blivit van vid.
3 § Matens kvalitet och pris i arbetsplatsens matservering
Beroende på olika krav på kvalitet och nivå samt på de lokala förutsättningarna
kan priset på måltider som erbjuds i arbetsplatsens matservering variera. Parterna
rekommenderar emellertid att då arbetsplatsmåltiderna intas i utrymmen, som
ägs eller innehas av arbetsgivaren, matpriset inte skall överskrida råvaru- och
arbetskraftskostnader.
annat jämnt medlemstal. Vardera centralförbundet utser hälften av delegationens
medlemmar samt suppleanter åt dessa. Medlemmarna och suppleanterna väljs för
tre år åt gången.
Delegationen utser bland sig ordförande och viceordförande. Vardera parten ställer dessutom en sekreterare till delegationens förfogande. Därutöver kan delegationen inkalla utomstående experter. Parterna svarar vardera för hälften av
delegationens kostnader.
Förbunden inleder förhandlingar om utvecklandet av arbetsplatsmåltider enligt
principerna i detta avtal och enligt de riktlinjer som den av centralförbunden tillsatta delegationen drar upp. Förbunden och de kommittéer de vid behov tillsätter
bör hålla kontakt med den av centralorganisationerna tillsatta delegationen.
Detta avtal binder förutom undertecknade centralorganisationer de medlemsförbund till centralorganisationer som inte före den 4.3.1976 har meddelat att de
står utanför avtalet.
Detta avtal träder i kraft den 5.3.1976 och är i kraft tills vidare med sex månaders
uppsägningstid.
Helsingfors den 12 februari 1979
4 § Samarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC r.f.
Pekka Oivio
Arvo Hautala
För att uppnå målen för detta avtal tillsätter parterna en permanent delegation.
Delegationens uppgift är
AFFÄRSARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND AAC r.f.
Tapio Koski
Kauko Markkanen
•• att insamla och distribuera erfarenheter och kunskaper om hälsosamma
kostvanor
•• att dra upp allmänna riktliner för ett enhetligt tillämpande av detta avtal
•• att utveckla arbetsplatsmåltiderna på ett ändamålsenligt sätt som motsvarar
behoven
•• att följa och främja förbundens eller av dem tillsatta kommittéers arbete.
TYÖEHTOLIITTO r.y.
Aaro Haapio
På begäran av ett centralförbund kan delegationen dessutom ta upp till behandling en enskild fråga som berör ordnandet och förverkligandet av arbetsplatsmåltider och avge utlåtanden därom. Innan delegationen avger sitt utlåtande bör den,
om möjligt, göra sig bekant med förhållandena på ifrågavarande arbetsplats och
med utförda undersökningar. Delegationens utlåtande bör så snabbt som möjligt
meddelas parterna skriftligen. Då man i utlåtandet enhälligt kommit överens
om ett visst direktiv, bör förbunden rekommendera att direktivet följs. Till delegationen hör åtta medlemmar, om förbunden inte kommer överens om något
Matti Rapeli