Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Fiji 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Fijis moderna historia präglas av motsättningar mellan etniska fijianer och fijiindier. Dessa motsättningar och även spänningar inom den fijianska
befolkningsgruppen har sedan självständigheten 1970 resulterat i fyra
statskupper.. Vid samtliga kupper har de mänskliga rättigheterna i varierande
grad åsidosatts. Den senaste kuppen, i december 2006, innebär ett klart brott
mot konstitutionen och ett kraftigt bakslag för demokratin i landet.
Redan före kuppen fanns stora brister beträffande de mänskliga rättigheterna i
Fiji, inte minst vad gäller kvinnors, barns och funktionshindrades åtnjutande av
dem.
Domstolar och rättsskipning har emellertid en lång tradition av
självständighet och integritet i Fiji och har vid tidigare oro kunnat stå
emot odemokratiska krafter och ta beslut som riktat sig mot brott mot
konstitutionen och de mänskliga rättigheterna. Det finns dock negativa
signaler vad gäller möjligheterna att fullt ut upprätthålla rättsväsendets
oberoende ställning. Förhållandena i fängelserna är bristfälliga.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Fiji har anslutit sig till konventionen om att avskaffa alla former av
rasdiskriminering (förkortat CERD), konventionen om avskaffa alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW ) och konventionen om barnets
rättigheter (CRC). Fiji har undertecknat men ännu inte antagit de anslutande
protokollen till CRC.
2
Landet ligger efter med att rapportera till övervakningskommittéerna för
CEDAW och CRC. En rapport till CERD skulle enligt planerna ha behandlats
under 2007.
Fiji har antagit FN:s flyktingkonvention och Romstadgan för den
internationella brottmålsdomstolen (ICC).
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr garanteras i
konstitutionen och dessa rättigheter respekteras i stort. Rapporter om
polisbrutalitet och våld mot personer som omhändertagits av den nya regimen,
har emellertid ökat sedan statskuppen 2006.
4. Dödsstraff
Dödsstraff kan utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter.
Inget dödsstraff har utdömts eller verkställts sedan 1964.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Fijis rättsystem är i hög grad utformat efter det brittiska systemet. Rörelsefrihet
garanteras i lag och det finns inbyggda garantier mot godtyckliga
frihetsberövanden. En anhållen har rätt att inom viss, kortare tid få sin sak
preliminärt prövad, det vill säga om han eller hon fortsatt ska hållas i förvar
eller friges.
Under 2007 har ett antal för de nya makthavarna misshagliga personer satts i
förvar eller husarrest.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättssystemet har en lång tradition av självständighet och integritet i Fiji.
Domstolarna har kunnat fatta beslut utan inblandning. Detta markeras med att
man ofta lånar in domare utifrån. Det finns dock negativa signaler vad gäller
möjligheterna att fullt ut upprätthålla rättsväsendets oberoende ställning.
Ett stort problem är långa handläggningstider och att fängelserna är
undermåliga. En anhållen har rätt till ombud, besök och insyn från annan part.
Domar kan överklagas men värdet av denna rätt hämmas av de långa
väntetiderna.
3
Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, Fiji Human Rights
Commission (www.humanrights.org.fj), har en grundlagsstadgad roll som
oberoende övervakningsorgan av den rättighetsförklaring (Bill of Rights) som
ingår i landets konstitution. Kommissionen har undersökt och ingripit vid
övergrepp från militär, polis och kriminalvården, samt mot korruption.
Kommissionens rapporter sprids vitt och publiceras på internet, men dess roll
har försvagats efter kuppen.
7. Straffrihet
Det förslag som den tidigare regeringen drev om straffrihet för ett antal av
kuppmakarna från år 2000 är inte längre aktuellt.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Regeringen har inflytande över vissa medier men bilden har hittills varit att
debatten är fri och att det gått bra att uttrycka olika åsikter utan restriktioner.
Den nya militärledda regeringen har emellertid uttalat att man inte tvekar att
ingripa mot kritiska röster och inskränkningar i pressfriheten har noterats.
Det finns ingen inskränkning i användningen av internet. Den akademiska
friheten respekteras i huvudsak.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Fiji var fram till den 5 december 2006 en parlamentarisk demokrati med vissa
inslag av traditionella beslutsstrukturer. Flerpartisystem har rått och partierna
har varit etniskt uppdelade liksom även merparten av mandaten i
representanthuset (46 av 71). Samma förhållande har gällt i senaten. Val
genomfördes i huvudsak i god ordning i maj 2006. Valet vanns med knapp
majoritet av de fijiska partierna, men resulterade i en bred koalition mellan de
båda befolkningsgruppernas partier. Denna regering styrde landet fram till
statskuppen i december 2006.
Great Council of Chiefs, som består av representanter från framstående etniska
fijifamiljer, har till uppgift att vaka över fijisamfundets traditioner och
värdegrund. Rådet utser enligt konstitutionen president, vicepresident samt ett
antal ledamöter i senaten. Rådet är dock i konflikt med interimsregeringen (den
regering som upprättats efter kuppen) och någon ny vicepresident har inte
kunnat utses.
Genom statskuppen har alla nu nämnda institutioner upplösts eller åsidosatts.
Påtryckningarna har emellertid lett till att interimsregeringen nu accepterat att
val ska hållas senast i mars 2009. Man har också inlett arbetet med att
förbereda val, bland annat har en sedan länge utestående folkräkning
4
genomförts. Osäkerheten om tidtabellen finns dock kvar och fick ytterligare
näring då interimsregeringen i början av november 2007 meddelade att man
avslöjat en komplott mot landets ledning.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Det finns en betydande arbetslöshet främst i städerna. På landsbygden utgör
tvister om mark och arrende ett stort problem. Marken ägs av etniska fijianer
men arrenderas och brukas i stor utsträckning av fiji-indier. Osäkerheten om
rättsläget har gjort att arrenden inte förnyas, att mark ligger obrukad och att de
som brukat jorden flyttar. Många fiji-indier har valt att lämna Fiji.
Förenings- och förhandlingsrätt garanteras i lag. De fackliga organisationerna
står fria och är etniskt uppdelade. Det har förekommit klagomål från arbetare
som anser sig utsatta för påtryckningar och uppsägningshot.
Det finns regler mot tvångsarbete, om minimiålder och minimilön samt om
arbetarskydd och yrkesinspektion. Förhandlingar om kollektivavtal förs och
konflikträtt kan utövas efter varselanmälan till arbetsmarknadsministeriet.
Några strejker inleddes under 2007, men möttes av motåtgärder från
interimsregeringen.
Fiji har ratificerat samtliga av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
konventioner av särskild betydelse för mänskliga rättigheter.
- Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105)
- Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 138 och 182)
- Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111)
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98)
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Sjukvårdsresurserna är begränsade och ibland svåråtkomliga. Det finns ett
större sjukhus i Suva. Barnsjukvården är kostnadsfri men har brist på resurser,
särskilt i mer avlägsna delar av landet.
12. Rätten till utbildning
Utbildning har hög prioritet och tar ca en fjärdedel av statsbudgeten i anspråk.
Avgifter i de högre klasserna gör att många familjer inte har råd med skola för
sina barn. Det finns ingen påtaglig skillnad när det gäller skolgång mellan
pojkar och flickor.
5
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Sanktionerna mot Fiji efter statskuppen 2006 har inneburit betydande avbräck
för landets näringsliv. Turismen har minskat.
I UNDP:s (FNs utvecklingsprogram) Human Development Index ligger Fiji på
plats 93 av 177 länder.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Diskriminering och våld mot kvinnor är vanligt förekommande. Långtifrån alla
fall anmäls. Det finns ett antal aktiva kvinnorättsorganisationer som hjälper
drabbade och stödjer utsatta kvinnor. Kvinnor har lagstadgad lika rätt men de
är ofta i realiteten uteslutna från att delta i beslut om mark och ägande.
Kvinnor diskrimineras även i arbetslivet. De är oftast sämre betalda än manliga
kollegor.
15. Barnets rättigheter
Se beskrivningarna ovan om utbildning och hälsovård. Det finns tecken på
ökade övergrepp mot barn och barnprostitution.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det råder sedan lång tid svåra etniska motsättningar mellan inhemska fijianer
och fiji-indier. Motsättningarna har utlöst statskupper och lett till nationella
trauman.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
I april 2005 dömdes två män för homosexuella handlingar. Landets högsta
domstol upphävde domen i augusti samma år och uttalade att
brottslagstiftningen var diskriminerande och bröt mot konstitutionen genom
att straffbelägga frivilliga sexuella förbindelser mellan män.
18 Flyktingars rättigheter
Fiji har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll. Lagstiftningen
torde, efter de kompletteringar som låg för behandling i det nu upplösta
6
parlamentet, helt uppfylla flyktingkonventionens krav. Man utvisar inte någon
som hotas av förföljelse i sitt hemland. Den lagliga regeringen samarbetade
med flyktingkommissarien och ett antal frivilligorganisationer.
19. Funktionshindrades rättigheter
Allas lika rätt stipuleras i lag. Det finns bestämmelser som avser att på olika sätt
underlätta för funktionshindrade (transporter, tillträde till offentliga lokaler
med mera) men stora brister finns ännu vad gäller efterlevnad.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal frivilligorganisationer verksamma inom området för
mänskliga rättigheter. De har hittills kunnat arbeta fritt och självständigt och i
viss samverkan med myndigheterna. Interimsregeringen har förklarat sig vilja
respektera detta arbete, men har i vissa fall ingripit och trakasserat personer
som kritiserat kuppen och militären.
På Fiji finns också flertalet FN-organ med inriktning på mänskliga rättigheter
representerade.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög
prioritet och omfattande stöd lämnas för skilda insatser på området.
Rättighetsfrågor, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är
viktiga inslag i EU:s bistånd och finns med i de förhandlingar som förs med
Stillahavsstaterna om ekonomiska partnerskapsavtal från och med 2008.
Förhandlingarna har dock inte kunnat slutföras enligt tidtabell. Delmål har
uppnåtts och tillfälliga lösningar finns på plats. Förhandlingarna förs nu vidare
med sikte på att nå en slutlig och heltäckande uppgörelse under 2008.
