Underlag för examination
- exempel på examination av lärandemål för Sjukdomslära (7,5 hp)
Examination av följande lärandemål:
”Identifiera och resonera kring orsaker, sjukdomsförlopp och behandling för några av de
största folksjukdomarna”
Exempel: Seminarieuppgift där varje grupp först skriver ett arbete om orsaker, sjukdomsförlopp
och behandling för en av de största folksjukdomarna, tex astma, högt blodtryck, diabetes,
depression, artros. Sedan presenterar grupperna för varandra i helklass under en dag med
efterföljande diskussion med examinator och övriga studenter efter varje presentation. Se
bilaga 1 (gruppuppgift) och 2 (exempel på skriftligt grupparbete) från kursen Sjukdomslära VT
2011.
”Kunna analysera, jämföra och förklara de största folksjukdomarna, både nationellt och
globalt, och möjligheter till primär- sekundär- och tertiärprevention.”
Exempel: Tentamensfrågor vid salstentamen om bland annat sjukdomsbörda och frågor om
möjligheter till prevention, se t.ex. fråga 3, 4, 13 och 21 i bilaga 3 (utdrag från tentamen VT
2011). Även vid det andra PBL-tillfället, se bilaga 4, formulerar studenterna själva
frågeställningar kring fallet och söker sedan själva svaren som vid återträffen presenteras
muntligt i gruppen och diskuteras. Två exempel på studentformulerade frågor från PBL-fall 2
(Dödsorsaker och DALY) är ”Hur ser sjukdomsbördan ut i låg-, mellan-, och höginkomstländer
avseende de två måtten?”, ”Hypotes: Globalt har infektionssjukdomar minskat och kroniska
sjukdomar ökat globalt under 1990-talet. Stämmer hypotesen?”. Här tas endast referenslistor in
vid presentationstillfället. Studenterna lär sig förutom själva svaret att även själva analysera och
jämföra olika folksjukdomar samt att söka information och granska källor.
Mvh
Peter Allebeck, kursledare och Lovisa Sydén, kursamanuens
1
Bilaga 1.
Grupparbete Sjukdomslära 2011
Frågor att besvara skriftligt per grupp:
Definiera sjukdomstillstånd
Redogör för diagnoser (ICD-10, DSM-IV), sjukdomskriterier (tex gränsvärde) samt vilka definitioner som
finns? Beskriv sjukdomens naturliga förlopp och kända orsaker. Redogör för olika metoder att
diagnostisera tillståndet, symtom samt kända risk- och friskfaktorer.
Farmakologisk behandling, icke farmakologisk behandling och prevention
Ge exempel på farmakologisk och annan behandling. Redogör kortfattat för olika behandlingsmodeller.
Beskriv möjligheter till primär-, sekundär- och tertiärprevention för sjukdomen.
Behandlingsriktlinjer för sjukdomen
Redogör kortfattat för behandlingsriktlinjer (Socialstyrelsens, internationella, regionala eller annat).
Vad kostar sjukdomen?
Redogör kortfattat för kostnader för sjukdomen, ge exempel på direkta och indirekta kostnader.
Ämnesindelning
Grupp 1 & 2
Grupp 3 & 4
Högt blodtryck
Depression
Grupp 5 & 6
Grupp 7 & 8
Diabetes typ II
Artros
Grupp 9 & 10
Astma
Mål med uppgiften
Få en mer grundläggande förståelse för sjukdomsbegrepp och sjukdomstillstånd med exempel från de
stora sjukdomsgrupperna
Förstå de stora sjukdomarnas kostnader i termer av vård, produktionsbortfall, etc.
För godkänt krävs att frågeställningarna benats ut på ett tydligt sätt, att studenterna satt sig in i litteratur
på ett adekvat sätt, kunnat tillämpa de allmänna kunskaper de fått på föreläsningar på ett godtagbart
sätt samt aktivt deltar i redovisning och opponering. På uppgiften ges betygen U/G.
2
Exempel på informationskällor utöver kursboken:
http://www.viss.nu/
http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/FYSS_2008.pdf
http://www.janusinfo.se/klokalistan/external/baselist.asp
http://www.lakemedelsverket.se/upload/omlakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/lakemedelsboken-hyperlinked-w-adj/Startsida.pdf
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Genomförande av grupparbetet
Introduktion till grupparbetet fredagen den 25/2. Därefter ges totalt ges cirka 10 schemalagda timmar
för Er att besvara frågorna och sammanställa svaren skriftligt på minst 3 och max 5 sidor, Times New
Roman 12, enkelt radavstånd och med källhänvisning i slutet av uppgiften.
Inlämning av grupparbetet sker torsdagen den 3/3 senast 12:00 via mail till: [email protected] som
lägger upp slutversionen av arbetena på pingpong-aktiviteten VT 2011 Sjukdomslära.
Under eftermiddagen den 3/3 ges tid till förberedelse av presentation av grupparbetet (ppt) samt
opponering (hämta arbetet som ni ska opponera på från kurswebben).
Opponeringsschema:
Redovisar
Opponenter
GRUPP 1 9:00-11:30
Gr 1
Gr 7
Gr 3
Gr 9
Gr 5
Gr 1
Gr 7
Gr 3
Gr 9
Gr 5
LUNCH
GRUPP 2 13:00-15:30
Gr 2
Gr 8
Gr 4
Gr 10
Gr 6
Gr 2
Gr 8
Gr 4
Gr 10
Gr 6
Redovisning
Redovisning fredagen den 4/3 gruppvis: presentation av gruppuppgift i cirka 10 minuter, 5 minuter
opponering av opponerande grupp och 10 minuter feedback från lärare. Redovisningsdagen är
obligatorisk.
Lycka till!
Bilaga 2.
Folkhälsovetenskapsprogrammet
3
Sjukdomslära – 7.5hp, VT 2011
Momentansvarig: Peter Allebeck
Kursamanuens: Lovisa Sydén
Grupp 10
Namn: XX
Grupparbete Sjukdomslära 2011
Astma
Sjukdomstillstånd
Det finns flertalet olika diagnostiska tillstånd gällande astma. Den huvudsakliga diagnosen är
”J45 Astma”, asthma bronchiale följt av några underdiagnoser J45.0 Huvudsaklig allergisk astma
innefattande allergisk rinit med astma (hösnuva), atopisk astma och exogen allergisk astma. J45.1
Icke allergisk astma innefattande endogen icke allergisk astma, infektionsastma och salicylastma.
J45.8 Blandad astma som innefattar en kombination av tillstånden listade under J45.0 och J45.1.
Vidare finns J45.9 Astma, ospecificerad innefattande astmatisk bronkit UNS samt astma med sen
debut. J46 Akut svår astma, status asthmaticus.
I Sverige finns även nationella fördjupningskoder; J45.0A Asthma bronchiale, allergisk, akut,
infektionsutlöst. J45.0B Asthma bronchiale, allergisk, akut, allergenutlöst. J45.0W Annan asthma
bronchiale, allergisk, akut. J45.1A Asthma bronchiale, icke allergisk, akut, infektionsutlöst.
J45.1W Annan asthma bronchiale, icke allergisk, akut.
Kriterium för att astma ska kunna diagnostiseras är inflammation i luftrören som leder till
varierande grad av försvårad luftpassage. Vidare upprepade episoder av andnöd, pipande eller
väsande andning och hosta, framförallt nattetid, samt slembildning.
Astma är ett kroniskt, inflammatoriskt tillstånd i luftvägarna med återkommande attacker av
andningssvårigheter. Den kroniska inflammationen bidrar till ökad känslighet i luftvägarna som
leder till upprepade episoder med pip i bröstet, andfåddhet, tryckkänsla över bröstet samt hosta.
Hostan förekommer främst nattetid eller tidigt på morgonen. Astma kan utlösas av vissa
mediciner, vissa virusinfektioner, kall luft, fysisk aktivitet, stress och damm.
Astma är allra vanligast hos barn. I majoriteten av fallen utbryter astmatiska besvär under de
första levnadsåren och ca 80 % debuterar innan barnet uppnått 5 års ålder. Astma är vidare något
vanligare hos män än hos kvinnor. Astmans naturliga förlopp är att ett väsande ljud kan uppstå
efter fysisk aktivitet och infektioner samt exponering för kall luft. Under nattetid tillkommer
hosta och ibland upphostning. När svår astma uppstår så tillkommer oförmågan att tala i
oavbrutna meningar, utmattning, andningsfrekvens över 30 andetag per minut, ”tyst bröst”,
blåfärgning, hjärtklappning och blodtrycksfall.
Fastställandet av astma grundas på en utförlig anamnes, mätning av lungfunktion med spirometri
(apparaten redogör för hur mycket luft en person blåser ut) och eller PEF samt en vidare
allergiutredning för att fastställa och verifiera diagnos. Vid bedömning om astman är av allergisk
eller icke allergisk art kan vidare pricktest samt blodprovstester utföras. Då det är osäkert att
ställa en diagnos kan en form av ansträngningstest användas för att fastställa och gradera
4
ansträngningsastma. Vidare kan provokationstester utföras, detta sker genom inhalation av torr
och/eller kall luft eller av medicinska preparat, t.ex. metakolin och histamin.
Astma kan förekomma i flera olika grader och det finns flertalet symtom som kan härleda till det.
Anfall eller episoder av andnöd, återkommande pip i bröstet eller väsande andningsljud. Nattligt
uppvaknande med hosta, pip i bröstet eller andfåddhet är vanligt förekommande. Vidare
långdragen hosta samt vid fysisk ansträngning, nedre luftvägssymtom kopplade till exponering
för allergen, ansträngning, kall luft, luftvägsirritanter samt särskild yrkesexponering. Upprepade
långdragna luftvägsinfektioner samt försämrad fysisk prestationsförmåga kan vara symtom för
astma.
Riskfaktorer för astma är rökning samt passiv rökexponering. Frekvensen samt svårighetsgraden
av astmasymtom ökar t.ex. hos barn med föräldrar som röker. Hos vuxna kan en sänkt
lungfunktion ske till följd av rökexponering. Övervikt och stillasittande ger ökad risk för astma,
luftföroreningar till viss del samt fukt och mögel i inomhusmiljö.
Friskfaktorer vid diagnosen astma är att röra på sig och träna fysiskt, detta anses ha positiva
effekter för kroppen både på kort och lång sikt. Ökad kondition bidrar till att de med astma inte
behöver andas lika snabbt och ofta vid ansträngning. Vissa födoämnen som en gravid kvinna
intar under graviditet kan ha en skyddande inverkan mot att barnet utvecklar astma. Till dessa
räknas vissa fetter t.ex. omega 3-fettsyror, vitaminer som D och E-vitaminer samt mineraler som
zink och koppar. Vidare friskfaktor kan delvis vara amning under de sex första månaderna.
Amning behöver inte minska risken för allergier, dock minskar det risken för infektioner, t.ex.
luftvägsinfektioner som kan leda till astma.
Behandlingsriktlinjer, Behandling och prevention
Hur lägger man fram riktlinjer för behandling och vilka åtgärder är prioriterade framför andra
åtgärder? I ett faktadokument (som nu är inaktuellt, men fortfarande intressant) från
Socialstyrelsen angående riktlinjer för bland annat astma, har man gjort en prioriteringslista för
att veta vilka åtgärder och behandlingar som ska prioriteras och användas av sjuk- och
hälsovården.
Ett mycket grundligt och stort arbete ligger bakom prioriteringslistan och som en del av
grundtankarna som hjälp i processen av skapandet av prioriteringslistan finns följande figur:
5
När prioriteringarna togs fram tog man hänsyn till människo-, behovs-, solidaritets- och
kostnadseffektivitetsprinciper och gjorde därefter en samlad bedömning. Resultatet blev en lista
med flera olika kombinationer av sjukdomstillstånd och åtgärder där man resonerat och
rangordnat dem utefter följande rangordningssystem:
1-2
Palliativ vård, obehandlade tillstånd som riskerar leda till död/invaliditet på kort
sikt. Interventioner som minskar risken för insjuknande, död/invaliditet eller betydande
ökande av livskvalité.
3-5
Obehandlade tillstånd som riskerar att leda till död/invaliditet på längre sikt.
Interventioner som i vissa fall medför minskad risk för död/invaliditet eller förbättrad
livskvalité.
6-8 Obehandlade tillstånd som medför viss försämring av livskvalité och interventioner
som i vissa fall medför förbättring av livskvalité.
9-10
Obehandlade tillstånd som har en liten risk för sjukdom och interventioner med
liten effekt eller stor effekt med stor riskökning.
Inom prevention gjordes bland annat dessa prioriteringar och prioriteringsordningar:
Rökrådgivning för rökare med eller utan astma. Prioritet 1
Immunterapi till barn och ungdomar med allergisk rinit där indikation för SIT finns.
Prioritet 4
Influensavaccinering av patienter med medelsvår-svår astma. Prioritet 7
Inom diagnostik gjordes bland annat dessa prioriteringar:
Spirometri och/eller PEF vid misstanke om astma eller konstaterad astma. Prioritet 3
Tester på bronkiterna och/eller ansträngningstest då astma misstänks och astma ej
bekräftats med spirometri eller PEF. Prioritet 3
Utredning av miljö och miljöanamnes i t.ex. hem, skola åt de som har astma och
misstänks fått det genom allgenexponering där de vistas. Prioritet 6
Inom behandling gjordes bland annat dessa prioriteringar:
“Akut omhändertagande enligt Läkemedelsverkets rekommendationer vid akut svår
astma. Prioritet 1
Läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverkets rekommendationer vid tillfälliga
försämringsskov av astma. Prioritet 2
6
Utvärdering och eventuell träning av inhalationsteknik vid bristande inhalationsteknik.
Prioritet 3
Regelbunden uppföljning inklusive lungfunktionsmätning av barn och ungdom med
lindrig och intermittent astma. Prioritet 6” [Socialstyrelsen 2004]
Inom habilitering/rehabilitering gjordes denna prioritering:
“Astmaläger för barn med habiliteringsbehov. Prioritet 8” [Socialstyrelsen 2004]
Det mål som finns för behandlingsriktlinjerna är att en person med astma inte ska ha
begränsningar av dagliga aktiviteter. Inga allvarliga medicinska biverkningar, inga akutbesök.
Vidare normal lungfunktion, tillfredsställande livskvalitet samt symtomfri.
För att nå dessa mål finns det riktlinjer som finns i fem steg. Dessa steg är indelade efter hur
svåra besvär man har. Gemensamt för alla steg är att personen med astma får en astmautbildning
och att man ser över vad för exponering som personen har i sin omgivning.
I det första steget, steg 1, är det de som har tillfälliga astmabesvär, till exempel vid ansträngning.
Vid detta steg använder man sig av kortverkande bronkdilaterare och snabbverkande beta-2stimulerare. Om detta behövs fler än 2-3 gånger i veckan bör förebyggande behandling ges i form
av inhalationssteroider.
Steg 2 innebär att man har kontinuerliga eller återkommande astmabesvär mer än 2 gånger i
veckan. Vid medicinering används låga till medelhöga doser av inhalationskortison. För
regelbundet bruk rekommenderas inhalationssteroider, till exempel Pulmicort 100-400 µg x 2.
Här rekommenderar man att personen startar med en hög dos för att sedan trappa ner.
Har man däremot kvarstående astmabesvär ligger man i steg 3. Där man har rekommendationen
att medicinera fortfarande med låg till medelhög dos. Förutom inhalationskortison, även ha
långverkande beta-2-stimulerare. Som andra alternativ rekommenderas istället för långverkande
beta-2-stimulerare
att
använda
leuktrienantagonist.
Långverkande beta-2-stimulerare är till exempel som Oxis och alternativ till detta är Serevent,
möjligen antileukotrien.
Vid steg 4 har man nu gått över till medelhög till hög dosering av inhalationskortison, samt
långverkande beta-2-stimulerare men även lägga till leukotrientagonist om det behövs. Vid hög
dos inhalationssteroider får det max vara 1000 µg/dygn.
När man behandlas på specialistklinik för sina svåra besvär så är man i steg 5. Medicinering och
bedömning görs på en klinik för att kunna bevakas. I detta steg använder man sig av orala
steroider, till exempel Prednisolon 5 mg 1-2/dag. Man kan även ge Omalizumab utöver orala
steroider. Dock ges Omalizumab som injektion. Detta är väldigt individuellt beroende på vilket
steroidbehov man har.
De icke-farmakologiska behandlingarna kan ses som sekundärpreventiva hos dem som har astma
och i vissa fall som primärpreventiva för de som inte har astma. Framförallt handlar det om att
undvika exponering av olika ämnen. Att ta bort exponeringen för tobaksrök är bra för både de
med och utan astma då röken ger luftvägssymtom och sänkt lungfunktion. Pälsdjur är
allergiframkallande och skall därför gärna undvikas i hemmet. Det är viktigt att minska kontakten
med allergen i både hem och på arbetsplatsen. Fysisk träning har visat sig ha en god effekt på
hälsan. Därför bör astmatiker ägna sig åt sådana aktiviteter titt som tätt.
7
Sjukdomskostnader
Socialstyrelsens riktlinjer menar att patienters möjligheter till likvärdig, behovs- och
evidensbaserad vård ska stärkas. Detta ska vara oberoende av bostadsområde. Folkhälsomålet är
vård på lika villkor. På grund av begränsade resurser i samhället och inom sjukvården blir
ekonomiska aspekter aktuella. Med detta menas främst att underlag för effektiv användning av
tilldelade resurser ska ges.
När man talar om kostnader för ohälsa, det vill säga sjukdomskostnader, brukar man tala om
direkta samt indirekta kostnader. Direkta kostnader är exempelvis medicinsk vård, läkemedel
eller ökade kostnader för privat försäkring. Indirekta kostnader kan bland annat vara sjukdom,
funktionsnedsättning, sjukskrivning och dödsfall i produktionsaktiva åldrar. Dessa
produktionsbortfall, de indirekta kostnaderna, beräknades år 1991 vara 1,9 miljarder kronor.
Detta motsvarar 1 % av produktionsbortfallet för alla sjukdomar. De direkta kostnaderna uppgick
till att vara 1,1 miljarder kronor vilket motsvarar 1 % av den totala kostnaden för hälso- och
sjukvården. På grund av Ädelreformen och Sjukskrivningsreformen, som båda trädde i kraft år
1992, finns inte samma sorts statistik i officiella register längre. Men trots det har en beräkning
gjorts för år 1999 då de samhälleliga kostnaderna beräknades. Då visade sig kostnaderna vara 2
miljarder kronor.
8
Källförteckning
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur 2000.
Svanström L. Sjukdomslära. Lund: Studentlitteratur 2003.
Björksten B, Kjellman M. Allergisjukdomar- astma, rinokonjunktivit, urtikaria, atopiskt eksem.
Ur: Lindberg T & Lagercrantz H (red): Barnmedicin: Lund: Studentlitteratur 2006. S. 239-249.
Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem,
Systematisk förteckning, Svensk version 2011 (ICD-10-SE). Västerås: Edita Västra Aros 2010.
Socialstyrelsen. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(KOL) Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar. Lindesberg: Bergslagens grafiska 2004.
Hjärt- Lungfondens temaskrift Astma (Elektronisk) Tillgänglig:
lungfonden.se/Sjukdomar/Lungsjukdomar/Astma/Riskfaktorer/. 2011-03-02.
http://www.hjart-
FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Elektronisk) Tillgänglig
http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/FYSS_2008.pdf. 2011-03-02.
Karolinska Institutet. Från cell till samhälle 2009. Stockholm: Danagårds Grafiska AB 2009.
Hesslemar, Bill. Janson, Christer. Ställberg, Björn. Astma och KOL (Elektronisk) 2009-2010
Tillgänglig:http://www.lakemedelsverket.se/upload/omlakemedelsverket/publikationer/lakemedelsboken/lakemedelsboken-hyperlinked-wadj/LB%202009-2010/M1-LUN-CJ-HR.pdf 2011-03-02
Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendationer – Appendix. (Elektronisk)
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/appendix/Appendix.pdf 2011-03-02
2007:1
Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting. Kloka Listan 2011. Andningsvägar
(Elektronisk)
2011
Tillgänglig:
http://www.janusinfo.se/klokalistan/external/baselist.asp?action=SEARCH&gID=3920 2011-0302
Almer, Helena. Mossberg, Björn, Sjöström, Astrid. Astma hos vuxna (Elektronisk) 1996-10-01,
senast uppdaterad 2008-04 http://www.viss.nu/ 2011-03-02
Fass.se. Sjukdom - Andningsvägarnas sjukdomar. Astma. 2010-06-09
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5476 2011-03-02
Tillgänglig:
9
Bilaga 3. Utdrag från Tentamen 2011-03-25
3. Nämn tre typer av råd man brukar ge till föräldrar, exempelvis på barnavårdscentraler, för att
förebygga att barn utvecklar allergi.
3p
Amning (minskar risken för infektionsutlöst obstruktivitet i luftvägarna), Undvik rökning
God ventilation och normal luftfuktighet (luftfuktare bör undvikas)
(Högriskbarn: undvika viss kost 8mjölk, ägg, fisk)
Ej råd om minimering av inhalationsallergen (pälsdjur och hushållsdamm)- diskuterbart!
Sekundärt minska exponering av allergen (tex ta bort husdjur, parfymer) allergentäta kuddar och täcken.
4. Nämn ett exempel på primärpreventiv åtgärd samt ett exempel på sekundärpreventiv åtgärd för
förebyggande av följande cancersjukdomar:
3p
a) Hudcancer: tex solskydd, ej sola , kolla upp leverfläckar, familjehistorik med sjd (tidig
diagnostisering)
b) Livmoderhalscancer (cervix): tex vaccinering, gå på screening tidig diagnostisering)
c) Lungcancer: tex ej röka/passiv rökning, ej utsätta sig för asbest, radon, sluta röka, undersöka
personer med sjdfall i släkten, sluta röka vid upptäckt, flytta osv
13. För vilken sjukdomsgrupp bidrar tobak till störst sjukdomsbörda?
Svar: Hjärtkärlsjukdom
1p
21. Ange a) de tre vanligaste dödsorsakerna samt b) de tre vanligaste orsakerna till sjukdomsbörda
(DALYs) i Sverige. Utgå från huvudsakliga sjukdomsgrupper.
3p
Svar: Den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor är hjärt- och kärlsjukdomar
(cirkulationsorganens sjukdomar). Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken.
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar kvinnor
Yttre orsaker till sjukdom och död män
World Deaths in millions % of deaths (för de som ej skrev om Sverige på uppgifta a)
Coronary heart disease 7.20 12.2 Stroke and other cerebrovascular diseases 5.71 9.7 Lower respiratory
infections 4.18 7.1
Rangordningen av de tre stora diagnosgrupperna var hjärt–kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar och
maligna tumörer i DALY (0,0)-beräkningen, och det gällde för både män och kvinnor. Den nuvarande
sammanställningen ger en annorlunda rangordning bland kvinnor, för vilka neuropsykiatriska störningar
kommer på första plats och därefter hjärt–kärlsjukdomar och maligna tumörer.
c) Kommentera skillnader/likheter mellan listorna och resonera kring varför det ser ut som det gör (t.ex.
män/kvinnor, vilken av de huvudsakliga komponenterna i DALY väger tyngst, kända riskfaktorer,
miljöpåverkan). Svar: studenters egna reflektioner.
3p
10
Bilaga 4.
11
