1(5)
PM
2008-11-04
Utredningsenheten
Helena Lööv
Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel
ur kommande rapport
Sammanfattning/slutsatser
•
Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna var snabbare än den
allmänna prisutvecklingen under 1980-talet. En bit in på 1990-talet och framåt
gällde det omvända. En tydlig ökning av varugruppernas prisutveckling i
förhållande till den allmänna prisutvecklingen märks 2008, men alla varugrupper utom fisk håller sig fortfarande under den allmänna prisutvecklingen.
•
Ett negativt samband mellan priset på en varugrupp och konsumtionen av
varugruppen konstateras för flera av de undersökta varugrupperna. Det negativa
sambandet innebär att konsumtionen minskar när priset ökar. Detta var mest
påtagligt för kött, vilket innebär att priset på kött spelar en viktig roll för
konsumtionen. Pågående beräkningar av hur känsliga konsumenterna är för
prisförändringar visar också att kött är det område bland de undersökta
grupperna där konsumenterna är mest känsliga. Detta stämmer generellt överens
med tidigare studier på området samt de signaler vi sett från branschen den
senaste tiden, att köttkonsumtionen minskar, eller ändrar mönster, vid
prisökningar.
•
Dock vet vi att andra faktorer än priset på varan också spelar in vid inköp av
livsmedel. Det kan gälla pris på andra varor, inkomst, mattrender, inställning till
hälsa osv. Det visade sig att sambandet mellan pris och konsumtion av mjölk
var positivt, d.v.s. att en prisökning skulle leda till en konsumtionsökning och
tvärtom. Statistik visar att konsumtionen per person av mjölk har minskat
mellan 1980 och 2006, samtidigt som prisutvecklingen för mjölk varit både
kraftigare och svagare än den allmänna prisutvecklingen. Detta kan vara ett
exempel på att andra faktorer än pris har styrt konsumtionen, t.ex. ändrade
konsumtionsmönster. Pågående beräkningar visar också att konsumenterna är
mindre känsliga för prisförändringar gällande mejerivaror än kött och köttvaror,
vilket stämmer överens med tidigare studier.
•
Sambandet mellan konsumtion av mat och dess påverkande faktorer kommer att
analyseras ytterligare i kommande rapport från Jordbruksverket. Beräkningar av
hur känslig konsumtionen för en varugrupp är för ändringar i varugruppens pris,
ändringar i andra varugruppers pris samt ändringar i inkomst kommer också att
presenteras och analyseras. Beräkningarna är gjorda för varje år under perioden
1960-2006, vilket ger en bild av hur utvecklingen varit under en längre period,
samt ger aktuella siffror för de senaste åren.
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46
E-post: [email protected], Internet: www.sjv.se
2008-11-04
Jordbruksverket
2(5)
•
Matprisernas utveckling sedan 1980
Diagram 1 visar prisutvecklingen i konsumentled för ett antal livsmedelsgrupper
i relation till den allmänna prisutvecklingen, d.v.s. den reala prisutvecklingen för
respektive livsmedelsgrupp, under perioden 1980 t.o.m. september 2008
(genomsnitt januari-september 2008). När den reala prisutvecklingen är lika med
1 (svart horisontell linje i diagrammet) innebär det att prisutvecklingen för den
enskilda varugruppen överensstämmer med den allmänna prisutvecklingen. När
värdet överstiger 1 är prisutvecklingen kraftigare för varugruppen jämfört med
den allmänna prisutvecklingen. Det omvända gäller om värdet för varugruppen
ligger under 1.
bröd och övr spannmålsprodukter
fisk
frukt
relation till allmän prisutveckling = 1
kött
mjölk, ost och ägg
grönsaker
1,4
1,2
1,1
1
0,9
0,8
0,7
09
06
20
08
20
04
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
92
19
90
19
88
19
86
19
84
19
82
19
80
0,6
19
Real prisutveckling
1,3
Diagram 1 Utveckling av matpriser i relation till den allmänna prisutvecklingen, 1980september 2008
Diagrammet visar tydligt att de flesta grupperna hade en kraftigare prisutveckling under hela 1980-talet och en bit in på 1990-talet jämfört med den allmänna
prisutvecklingen. Det omvända gällde i början och mitten av 1990-talet. Vid
denna period avreglerades den svenska jordbrukspolitiken. För områden som
kött sjönk också matpriserna i samband med EU-inträdet 1995 och prissänkningar märktes för flera områden även 1996, då matmomsen sänktes från 25 %
till 12 %. År 1998 hade alla varugrupper i diagrammet åter en snabbare
Jordbruksverket
2008-11-04
prisutveckling än den allmänna prisutvecklingen, alla utom kött som hade
motsatt utveckling till och med 1999. I diagrammet syns en tydlig ökning 2008
(representerad av snittet för månaderna januari-september) av varugruppernas
reala prisutveckling. Det kan dock konstateras att alla varugrupper utom fisk
fortfarande håller sig under den allmänna prisutvecklingen. Att notera är att
grupperna innehåller många olika varor och därmed kan det förekomma
undantag inom grupperna.
Samband mellan pris och konsumtion
Den reala prisutvecklingen för en varugrupp1 kan sedan ställas mot konsumtionsutvecklingen för samma varugrupp, för att analysera sambandet mellan pris och
konsumtion. Som pris anges den reala prisutvecklingen och som konsumtion
anges antalet kilo per person per år. Detta har gjorts för de sex varugrupperna
bröd och spannmålsprodukter; kött och köttvaror; fisk, kräftdjur och blötdjur
(t.ex. musslor); mjölk, grädde, ost och ägg; frukter och bär; samt grönsaker2.
För de flesta varugrupper kunde ett negativt samband urskiljas, d.v.s. när priset
ökar sjunker konsumtionen och när priset sjunker ökar konsumtion. Det negativa
sambandet var mest påtagligt för kött (se diagram 1 i bilagan). Priset på kött
spelar således en viktig roll för konsumtionen. Detta gäller åtminstone när man
ser till priset som en enskild påverkande faktor för konsumtionen, men sannolikt
spelar även andra faktorer in. Detta kommer att undersökas ytterligare.
Konsumtionsmjölk är ett identifierat undantag inom gruppen mjölk, grädde ost
och ägg, och det kan finnas fler exempel inom övriga huvudgrupper. Sambandet
för konsumtionsmjölk är positivt för perioden, vilket skulle innebära att en
ökning av priset ger en konsumtionsökning, eller en minskning av priset ger en
konsumtionsminskning. Konsumtionen av mjölk har minskat mellan 1980-2006
medan den reala prisutvecklingen har varit både kraftigare och svagare än den
allmänna prisutvecklingen (se diagram 2 i bilagan). Det positiva sambandet kan
bero på att andra faktorer än pris har påverkat konsumtionsutvecklingen för
mjölk, t.ex. ändrade konsumtionsmönster. Detta kommer att behöva undersökas
ytterligare.
Det negativa sambandet mellan pris och konsumtion för de flesta grupperna visar
att priset spelar roll för konsumtionen, i större eller mindre utsträckning. Dock
måste andra faktorer också beaktas eftersom vi vet att dessa också påverkar
konsumtionen av en vara. Det gäller dels de två andra ekonomiska faktorerna:
pris på andra varor (substitutvaror eller komplementvaror) samt inkomst, och
dels en rad icke-ekonomiska faktorer: exempelvis mattrender och inställning till
hälsa.
1
Den reala prisutvecklingen för kött = prisutvecklingen för kött i relation till den allmänna prisutvecklingen.
Detta har gjorts med antagandet att konsumtionsstatistiken och statistiken för konsumentprisindex (KPI) är
jämförbara när det gäller innehållet i de sex huvudgrupperna.
2
3(5)
Jordbruksverket
2008-11-04
Kommande rapport med elasticiteter för vissa livsmedelsgrupper
I en kommande rapport från Jordbruksverket kommer samband mellan
konsumtionen och dess påverkande faktorer att analyseras ytterligare. Rapporten
har arbetsnamnet ”Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomst”
och grundas på elasticitetsberäkningar för sju utvalda livsmedelsgrupper under
perioden 1960-2006:
bröd och spannmålsprodukter
kött och köttvaror
fisk, kräftdjur och blötdjur
mjölk, grädde, ost och ägg
frukter och bär
grönsaker
potatis och potatisprodukter
Elasticitetsberäkningarna ger mått på hur mycket konsumtionen ändras vid
prisändringar på den enskilda varan (egenpriselasticitet), vid prisändringar på
andra varor (korspriselasticitet) samt vid inkomständringar (inkomstelasticitet).
Det primära syftet med studien är att ge en bild och analys av hur konsumenterna
agerar vid prisförändringar i butik samt vid inkomstförändringar, under aktuell
period. Ett andra syfte är att identifiera andra tänkbara faktorer som har påverkat
konsumtionen, förutom pris och inkomst, genom att resonera kring specifika
händelser som inträffat under perioden och övriga faktorer som förväntas ha en
inverkan på konsumtionen av livsmedel.
Elasticitetsberäkningarna utförs av professor Ghazi Shukur vid Internationella
Handelshögskolan i Jönköping utifrån en efterfrågemodell kallad AIDSmodellen, och en linjär approximation av denna, benämnd LA/AIDS3.
Det saknas idag elasticitetsberäkningar för olika livsmedel i Sverige dels för en
längre period och dels för de senaste åren. En fördel med att göra skattningar för
alla år under en längre period är att en bild ges av hur utvecklingen har varit, om
elasticiteterna varit relativt konstanta eller om de skiftat mycket mellan åren.
Detta tillsammans med de senaste årens elasticitetstal kan förhoppningsvis ge en
fingervisning om hur efterfrågan på livsmedelsgrupperna i studien skulle kunna
se ut framåt.
Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Jordbruksverkets webbsida.
Publiceringsdatum är ännu inte fastställt men är planerat kring årsskiftet.
3
Linear approximative / Almost Ideal Demand System
4(5)
2008-11-04
Jordbruksverket
5(5)
Bilaga
Konsumtion per capita
Real prisutveckling
90
1,40
85
1,20
80
kg/person och år
70
0,80
65
0,60
60
55
Real prisutveckling
1,00
75
0,40
50
0,20
45
0,00
19
80
19
81
19
82
19
83
19
84
19
85
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
40
Diagram 1 Samband mellan pris och konsumtion av kött och köttprodukter 1980-2006
Real prisutveckling = KPI för kött / Totalt KPI
Konsumtion per capita
Real prisutveckling
200
1,40
190
1,20
180
170
0,80
160
0,60
150
0,40
140
06
05
20
04
20
03
20
20
01
02
20
00
20
20
98
99
19
97
19
96
19
95
19
94
19
93
19
92
19
91
19
90
19
89
19
88
19
87
19
86
19
85
19
84
19
83
19
19
19
19
19
81
82
0,20
80
130
Diagram 2 Samband mellan pris och konsumtion av konsumtionsmjölk 1980-2006
Real prisutveckling = KPI för mjölk / Totalt KPI
Real prisutveckling
kg/person och år
1,00
