autonomi Med rätt att vägra behandling, men inte att kräva

Örebro 20101019
Utbildningsdag
UFPo
Vad är etik?
Etik
 Sedvänja
– tankesätt
 Etik
= moral
 Etik
inte lika med juridik
 Etik
inte lika med etikett
Etik är
 Att
 De
reflektera över
värderingar
 Och
normer,
 som
vi har
 Och
som påverkar vårt handlande
Etik
 Fakta
är objektiva och kan bevisas vara
falska eller sanna. Värderingar är
subjektiva och kan aldrig bevisas vara
falska eller sanna.
 Värderingar
handlar om vad som är
moraliskt rätt och fel, sant och osant,
vad som är gott och ont.
 Normer
– regler för hur vi bör handla.
Etik handlar om relationer
 Till
naturen
 Till
samhället
 Till
det transcendentala
Etik handlar om relationer
 Till
andra människor
 Mötet
är sanningens ögonblick
- hur vi talar till varandra
- hur vi matar, bäddar, tvättar , klär av,
klär på
- hur vi ger och får information
Mötet
Mötet

Att träffas – på det ytliga planet

Att mötas – som ett jag och ett du

Att mötas yrkesmässigt – på det professionella
planet
Det professionella mötet



Ett möte mellan en vårdare och en
vårdbehövande
Mötet är inte mellan jämbördiga
Den vårdbehövande har rätt att förvänta sig
kompetens och respekt
VÅRDAREN

Är den som skall hjälpa

Är den som har kunskap

Bör ha intresse av människor

Har makt och inflytande

Har – ibland – ett eget språk
Den vårdbehövande

Är expert på sin egen livssituation

Ofta sårbar

Är beroende av vårdarens insatser
Varje professionellt möte med en annan
människa ställer etiska frågor

Hur möter vi varandra?

Hur ser vi på varandra?


Hur samtalar vi? Vilken information ger vi
varandra?
Hur utför vi olika vårdande uppgifter?
Att vara professionell

Att ständigt drivas av det som gagnar
vårdtagaren på kort och på lång sikt – inte av det
som gagnar de egna behoven, t ex att vara
omtyckt, att kontrollera och bestämma, att ha
makt, mm mm
Att vara empatisk



Att fånga upp och förstå en annan människas
känslor
Att förmedla denna förståelse
Att reflektera över hur en annan människa i
olika situationer och omständigheter bör
bemötas.
Hur utveckla sin empatiska förmåga

Egna och andras erfarenheter

Teoretiska kunskaper

Vad jag ser och hör

Självkännedom
Vårdens fyra etiska
principer:
 Autonomiprincipen
 Principen
att göra gott
 Principen
att inte skada
 Rättviseprincipen
Autonomi
 En
autonom person gör vad hon själv väljer
att göra
 Och
väljer att göra som hon gör därför att
hon vill det
Hot mot autonomin
 Att
bli manipulerad
 Tvång
Gränser för autonomin
 Att
skada andra
 Att
skada sig själv
Hur skulle du göra?
En svårt sjuk människa vill inte ha någon vård
eller behandling.
Viktiga begrepp
 Respekt
 Integritet
är
–möjligheten att vara den jag
Etisk grund
Alla människors lika värde
Aktören
 Människa
med förmåga till tanke, beslut
och handling
 Med aktiva funktioner och egenskaper
 Med frihet och självbestämmande –
autonomi
 Med rätt att vägra behandling, men inte
att kräva viss behandling
Person
 Varje
levande mänsklig varelse
 Med inneboende integritet och
människovärde
 Med rätt att få sin integritet respekterad
och bekräftad
 Med rätt till palliativ vård och en värdig
död
Personen
–
den jag är.
 Integritet – rätten att få vara den jag är.
 Människovärdet är knutet till personen.
 Om personen förlorar sin autonomi, eller
aldrig uppnår den, är det vårdarens uppgift
att skydda integriteten.
Palliativ vård
WHO 2002
 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
som syftar till att förbättra livskvalitén för
patienter och familjer som drabbas av
problem som kan uppstå vid livshotande
sjukdom.
Palliativ vård
 Palliativ vård förebygger och lindrar lidande
genom tidig upptäckt, analys och behandling
av smärta och andra fysiska, psykosociala och
existentiella problem
Definition
 Lindrar smärta och andra plågsamma symtom
 Bekräftar livet och betraktar döendet som en
normal process
 Syftar inte till att påskynda eller fördröja
döden
 Integrerar psykologiska och existentiella
aspekter i patientens vård
Palliativ vård
 erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att
hantera sin situation under patientens sjukdom och
efter dödsfallet
 tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att
möta patienters och familjers behov samt
tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och
rådgivande samtal.
 befrämjar livskvalitet och kan även påverka
sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.
Palliativ vård
 är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet
tillsamman med terapier som syftar till att
förlänga livet, som cytostatika eller
strålbehandling. Palliativ vård omfattar
sådana undersökningar som är nödvändiga för
att bättre förstå och ta hans om plågsamma
symtom och komplikationer.
Döden angår oss alla – Värdig vård vid
livets slut 2001
 Palliativ vård bör integreras i all vård i livets
slutskede
 Palliativ vård gäller alla vårdformer och alla
diagnoser
Basal – avancerad palliativ vård
 Basal palliativ vård ges av personal som inte
huvudsakligen arbetar med palliativ vård.
 Ofta ett långt sjukdomsförlopp som går över i
en kort sen fas.
 Det vårdande teamet är det samma som skött
vården tidigare
Basal palliativ vård
 Handlar ofta om människor som förlorat sin
autonomi
 Personal som ger basal palliativ vård måste
kunna få kontakt med specialister i palliativ
vård
 Är den största delen av palliativ vård
Avancerad palliativ vård
 Ges av personalen som huvudsakligen arbetar
med palliativ vård.
 Handlar om sjukdomar med svåra symtom, t
ex cancer, ALS mm
 Kan också handla om svåra psykosociala
problem
Avancerad palliativ vård
 Sköts av ett särskilt team med direktkontakt till
andra specialister (algologer, onkologer, kirurger,
dietist, sjukgymnast)
 Skall ge råd och utbildning till dem som sköter
den basala palliativa vården
Palliativ vård kan delas upp i tidig och
sen palliativ fas.
 Målet i tidig palliativ fas är att fördröja sjukdomen
och förlänga livet.
 Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga
livskvalitet.
Brytpunkt
 Övergången mellan tidig och sen palliativ fas
kallas brytpunkt eller brytprocess.
 Den måste tydliggöras – för patient och
närstående samt för personal.
Brytpunkter
 Den första brytpunkten – övergång från frisk
till sjuk
 Många olika brytpunkter
 Oftast inte en punkt utan en process
Brytpunkter
 Brytpunkten måste klargöras – både i teamet och för
patient och närstående
 I botten ett medicinskt beslut, som kan vara svårt att
fatta
 Bör förmedlas till patient och närstående av läkare
eller ss i brytpunktssamtalet
Att möta närstående
 Ta reda på vilka de är
 Information
- Vad kommer att hända?
- Vad gör jag om….?
- Hur får jag tag i…..?
- Hur kan jag hjälpa Hilma?
- Närståendepenning
Inför dödsfallet
 Muntlig och gärna skriftlig information
 LCP – Liverpool Care Pathway
 Vem av de närstående skall vi ringa?
 Vilken sköterska/doktor är ansvarig?
Vid dödsfallet
 Dödsfallet skall konstateras av läkare, men kan bygga
på en sjuksköterskas undersökning, om dödsfallet är
förväntat
 Hur tar vi hand om den döda kroppen?
Efter dödsfallet
 Ge tid
 Ge närhet
 Förstå de närståendes reaktioner, även om de är
irrationella
 Var konkret – Hur vill ni ha det?