JURIDISKA INSTITUTIONEN
1
TENTAMEN
LAGE01 Civilrättskipning och internationell privaträtt, 12 hp
Tid:
Måndagen den 14 december 2015 kl. 08.00 – 13.00
Plats:
MA 8
Examinatorer:
Michael Bogdan, Joel Eriksson, Ulf Maunsbach, Elisabeth Ståhl
och Peter Westberg
Tillåtna hjälpmedel:
Se nästa sida
Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås
– resultatet anslås med skrivningsnummer och
de fyra sista siffrorna i ditt personnummer
Digital tentamenskod: 38877470
Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiL-id anger
du där DigiExam efterfrågar ett Student-id.
Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt
personnummer överst i svaret på varje ny fråga.
Maximal poäng per fråga: 20 poäng. Maximal poäng totalt: 100 poäng.
Betygsgränser:
AB
80 - 100 poäng
BA
66 – 79 poäng
B
50 – 65 poäng
Lärare kommer till skrivningen ca. kl. 10.45.
Resultatet föreligger måndagen den 11 januari 2016.
Varje fråga besvaras på separata skrivningsark!
Texta skrivningsnummer och personnummer på alla inlämnade svarspapper!
JURIDISKA INSTITUTIONEN
Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är
•
Lagtext
•
Rättsfallskompendium i Civilrättskipning
•
Författningssamling i internationell privat- och processrätt (Bogdan/Lindskog)
•
Internationellt privaträttsliga rättsfall (Bogdan/Lindskoug/Maunsbach)
Dessa hjälpmedel får endast innehålla paragraf- och rättsfallshänvisningar, stickord,
understrykningar (inklusive överstrykningar av ord med färgpenna) och enstaka nyckelord
men inte sammanhängande text. Med stickord menas endast ord och uttryck som finns i
lagtexten hos en lagregel och som antecknas i marginalen vid sidan av den aktuella
lagregeln. Med enstaka nyckelord menas ett juridiskt begrepp, så som dispositionsprincip
eller jura novit curia, som antecknas i marginalen vid sidan av en lagregel.
Anteckningar som har gjorts i lagboken under tidigare terminer än T5 ("gamla
anteckningar"), behöver inte raderas utan får stå kvar, t.ex. sådana anteckningar som gjorts i
UB eller FB. Görs nya anteckningar under denna kurs, t.ex. i UB eller FB, gäller reglerna för
tillåtna anteckningar enligt bestämmelserna för denna kurs.
2
JURIDISKA INSTITUTIONEN
3
Fråga 1
Vilka av följande påståenden i fetstil är rätt respektive fel? För full poäng på varje delfråga ska du
först uttryckligen skriva om påståendet är rätt eller fel. Därefter ska du kort motivera svaret samt
ange relevant lagrum, rättsfall och/eller rättslig princip.
Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive hänvisning till
lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret överskrider 40 ord
beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad plats på svarsbladet.
Påståenden (korta svar)
a) Ewa och Elisabeth är två svenska småföretagare i entreprenadbranschen som samarbetar
kring sina affärer, där Ewa tar hem och förbereder olika betongblandningar som sedan
Elisabeth använder sig av när hon utför gjuteriarbeten. För ett tag sedan steg
betongpriserna generellt över världen, vilket också innebar att Ewa känner sig tvungen att
föra på tal prisökningar för Elisabeth, något Elisabeth inte är positivt inställd till. Eftersom de
båda småföretagarna inte riktigt vet hur de ska lösa den uppkomna tvisten, och inte gärna
vill tvista vid domstol, anlitas en medlare som med gott resultat lyckas medla fram en
medlingsöverenskommelse dem emellan. I korthet går den ut på att Ewa ska leverera enligt
ett mer bestämt schema och Elisabeth ska betala lite mer för varje leverans än tidigare.
Parterna är nöjda med resultatet, men Ewa är också lite oroad över att de valde att medla
sig fram till ett resultat. Tänk om någon av parterna inte kan, eller vill, följa
medlingsöverenskommelsen. Elisabeth lugnar dock Ewa och menar att "om vi är överens
om det kan vi se till att vår medlingsöverenskommelse får samma effekt som en dom".
b) Anna och Lars Svensson har efter många års äktenskap skiljt sig och skilsmässan har inte
varit lätt. Det tidigare paret har svårt att komma överens om det mesta, tyvärr gäller detta
också hur vårdnaden av sonen Lukas ska vara framöver. Eftersom Anna och Lars mest bråkar
när de samtalar med varandra bär det sig inte bättre än att vårdnaden får klaras upp genom
en förhandling vid tingsrätten, där Anna är kärande och Lars svarande. Anna och Lars har
under äktenskapet haft gemensam vårdnad om Lukas, men nu vill Anna ha ensam vårdnad,
något som Lars motsätter sig. Inför den förestående huvudförhandlingen i målet är Anna
nervös och illa till mods. Under en fika med vännen Alexandra pratar Anna om detta, bland
annat hoppas hon att nämndemännen kommer vara förstående under förhandlingen.
Alexandra menar dock att "det kommer inte vara några nämndemän i den här
förhandlingen - det är ju bara i brottmål domstolen använder sig av nämndemän".
c) Företaget Leverans AB (LAB) är distributör av dagligvaror och livsmedel och har blivit stämt
vid tingsrätt av en av sina största kunder, Matidag AB, som hävdar att LAB inte levererar de
beställda löpande leveranserna i tid, vilket innebär extra kostnader för Matidag AB.
Företagsledningen för LAB har precis mottagit stämningen från tingsrätten och ska nu
prestera ett svaromål. Till saken hör att LAB och Matidag AB i sitt avtal har en skiljeklausul
som innebär skiljeförfarande enligt reglerna i Lag (1999:116) om skiljeförfarande. LAB vill
absolut att tvisten ska slitas av en skiljenämnd, men LAB vill gärna samtidigt vara lite taktiska
och invänta hur Matidag AB ställer sig till LAB:s svaromål innan de åberopar skiljeklausulen.
JURIDISKA INSTITUTIONEN
4
"Det räcker om vi åberopar skiljeklausulen i vid det första förberedelsesammanträdet för
att den ska ha verkan, så kan vi tills dess se vad Matidag AB inkommer med för material i
den här tvisten".
d) Sune och Sofia är gifta och bor i ett stort hus på landet sedan många år. Ett av Sofias stora
intressen är datorer, hon inte bara använder en dator då och då, utan hon håller koll på allt
det nya tekniska och köper och bygger egna datorer, testar nya skärmar och andra tillbehör
osv. Det är nästan så att hennes hobby gör att hon missköter sitt jobb som
mellanstadielärare på den närliggande skolan ute på landet. Nu vill det sig inte bättre än att
Sune och Sofias ekonomi inte har varit den bästa på sistone, det går så långt att de blir
föremål för verkställighet och Kronofogden har meddelat att de avser att göra utmätning på
plats i deras hem. Sune är inte så orolig för detta och menar att KFM aldrig tar personliga
saker i hemmet. Sofia är dock desto mer orolig och säger till Sune: "Det är stor risk att
fogden utmäter alla mina datorer och annan utrustning!".
e) Ett till tingsrätten överklagat utsökningsärende har efter klagandens begäran satts ut till ett
muntligt sammanträde. En kort tid innan sammanträdet inkommer en ny begäran från
klaganden, vilket går ut på att hon vill kalla två vittnen som ska under sammanträdet. Den
ganska nyanställda tingsnotarien som handlägger det överklagade utsökningsärendet blir
lite fundersam avseende om man faktiskt kan åberopa vittnen vid en överklagat
utsökningsärende. Klaganden är dock uttryckligen tydlig med vad hon anser: "Enligt lag får
vittnesförhör hållas vid den här typen av förhandling".
Fråga 2
Tingsnotarien Tobias sitter ting vid Säfflebys tingsrätt. En dag hamnar en stämningsansökan på hans
bord, som bland annat har följande innehåll.
”Härmed stämmer jag i egenskap av VD för Flyttbolaget svaranden Kontorsbolaget. Yrkande:
Kontorsbolaget ska till Flyttbolaget betala 50 000 kr.”
Stämningsansökan är undertecknad av Arne Magnusson. Av utdrag från Bolagsverket framgår att
Arne Magnusson är VD för Flyttbolaget, som är ett aktiebolag, men att han inte är behörig att
teckna Flyttbolagets firma.
Av stämningsansökan framgår kontaktuppgifter och person- respektive organisationsnummer till
såväl Arne Magnusson, Flyttbolaget och Kontorsbolaget. Vidare framgår att grunden för talan är att
Flyttbolaget utfört en flytt åt Kontorsbolaget, att avtalat pris för flytten var 50 000 kr och att tiden
för betalning har inträtt. Stämningsansökan innehåller även en godtagbar bevisuppgift och de
skriftliga bevis som åberopas har bifogats till ansökan.
Tobias, som konstaterar att tingsrätten är behörig att handlägga målet, anser – helt korrekt – att
stämningsansökan uppfyller kraven på hur en stämningsansökan ska vara utformad bortsett från en
sak. Tobias vet nämligen inte riktigt hur han ska hantera det faktum att Arne skrivit ”jag” i
stämningsansökan och undertecknat densamma samtidigt som yrkandet avser betalning till
JURIDISKA INSTITUTIONEN
5
Flyttbolaget. Tobias undersöker därför vad hans notariekompisar tycker. De har olika uppfattningar
i frågan.
a) ”Jag tycker att det låter som att Arne är kärande och att han kräver att betalning ska ske till
Flyttbolaget”, meddelar Anna. ”Ett sådant käromål måste vara uppenbart ogrundat, så
tingsrätten kan meddela dom direkt.”
Har Anna rätt i att tingsrätten, om Arne är att anse som kärande, bör ogilla käromålet utan att
utfärda stämning?
b) ”Jag tycker också att Arne är kärande och att han kräver att betalning ska ske till
Flyttbolaget”, upplyser Bengt. ”Fast jag tror inte att tingsrätten ska meddela dom, jag tror
att käromålet ska avvisas.”
Har Bengt rätt i att tingsrätten, om Arne är att anse som kärande, bör avvisa käromålet? Bortse
vid besvarandet av frågan från eventuella möjligheter att läka det problem Bengt ser.
c) ”Jag tycker inte att det går att säga vem som är kärande”, förklarar Cecilia. ”Du måste reda
ut det. Skicka ett föreläggande!”
Har Cecilia rätt i att tingsrätten, om det inte går att avgöra vem som är kärande, bör reda ut det
genom att skicka ett förläggande?
d) ”Det enda logiska är att se det som att Flyttbolaget är kärande”, menar David. ”Men du
måste förelägga bolaget att inkomma med en komplettering.”
Har David rätt i att tingsrätten, om Flyttbolaget är att anse som kärande, bör förelägga bolaget
att inkomma med en komplettering? Vilken komplettering i så fall?
Motivera svaren utförligt med hänvisning till relevanta lagrum/rättsprinciper.
Fråga 3
a) Kalle väcker talan mot Ulla och yrkar att tingsrätten ska slå fast att parterna den 21 maj
2015 har ingått ett avtal med innehållet att Kalle till Ulla har upplåtit tillverkningsmetoden
UZD234 (beskriven i bilaga 1 till stämningsansökan) för 1.350.000 SEK under en period av 3
år räknat från avtalsdatum. I grunden för yrkandet framgår det att Kalle menar att avtalet
ska uppfattas som att han inte har sålt sin tillverkningsmetod utan bara hyrt ut den. Han
berättar att Ulla har haft invändningar mot hans uppfattning och påstått att avtalet handlar
om överlåtelse.
Stämning utfärdas på Ulla. Tillsammans med sin advokat funderar Ulla över om hon ska
avstå ifrån att ta strid mot Kalle i upplåtelsefrågan.
Vad skulle domstolen göra och besluta om för den händelse att Ulla skickar in ett
synnerligen kort svaromål och då förklarar att hon går med på Kalles käromål med
JURIDISKA INSTITUTIONEN
motiveringen att hon anser att det inte finns någon tvist mellan dem om frågan över
överlåtelse respektive upplåtelse?
6
b) Antag i stället att Kalle den 1 augusti 2015 väcker talan mot Ulla och kräver att Ulla
omgående ska betala 1.350.000 SEK till Kalle. I grunden för yrkandet påstår Kalle att han till
Ulla har upplåtit tillverkningsmetoden UZD234 (beskriven i bilaga 1 till stämningsansökan)
för 1.350.000 SEK under en period av 3 år räknat från det datum då Ulla har rätt att påbörja
användningen av metoden, nämligen den 1 juni 2015.
Stämning utfärdas på Ulla. I svaromålet bestrider Ulla käromålet och hävdar att parternas
överenskommelse går ut på att hon inte alls är skyldig att omgående betala hela den
överenskomna summan. Hon menar att denna summa enligt deras överenskommelse ska –
med tanke på att det är upplåtelse för en viss tidsperiod – fördelas jämnt över perioden,
nämligen att 450.000 SEK ska betalas vid ingången av varje 12 månadersperiod, räknat från
1 juni 2015.
Inför det muntliga förberedelsesammanträdet får Du som notarie uppgiften att göra en
enkel processlägesöversikt: vilka rättsfakta har Kalle respektive Ulla åberopat, vilka
rättsfakta är tvistiga respektive otvistiga och vem av parterna bär bevisbördan för tvistiga
rättsfakta?
c) Förutsätt att tvisten under b)- frågan går till huvudförhandling och att denna pågår i flera
dagar. När parter kommer till domstolen tidigt den fjärde huvudförhandlingsdagen berättar
de för ledamöterna i rätten att de (parterna) har förlikts och att de vill ha dom på
förlikningen. Till ordföranden i rätten lämnar parterna över ett undertecknat, skriftligt
förlikningsavtal med följande innehåll:
1. Parterna i detta förlikningsavtal är i dag den 14 december 2015 ense om följande
uppgörelse och att Kalle får begära att överenskommelsen ska stadfästas i dom.
2. Det ursprungliga avtalet annulleras (återtas) och ersätts med följande
överenskommelse: Ulla ska senast den 21 december 2015 betala 1.800.000 SEK till
Kalle för en 3-årig användning av Kalles uppdaterade tillverkningsmetod XRT456, med
användningsstart den 1 januari 2016.
3. Ulla förbinder sig att vid vite om 100.000 SEK inte framöver väcka talan om
skadestånd mot Kalle för att hon på grund av denna tvist har förlorat möjligheten att
använda tidigare överenskommen tillverkningsmetod UZD234 från den 1 juni 2015 till
dagens datum.
4. Kalle ska betala sina egna rättegångskostnader och hälften av Ullas (250.000 SEK).
Bör tingsrätten stadfästa förlikningsavtalet i sin helhet eller bara i vissa delar och i så fall varför?
JURIDISKA INSTITUTIONEN
Fråga 4
7
Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive hänvisning till
lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret överskrider 40 ord
beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad plats på svarsbladet.
Påståenden (korta svar)
Du arbetar på advokatbyrån Byrån och har en intensiv dag att se fram emot. Nedanstående fem
klienter passerar ditt kontor och din uppgift är att klargöra om deras skilda påståenden om gällande
rätt stämmer. Svara kort med angivande av relevanta lagrum samt, i förekommande fall, relevant
praxis.
A. Dagens första klient är Karim som just flyttat till Sverige från Spanien med sambon Karin.
Med sig har de ett tvillingpar som föddes i Spanien just innan flytten till Sverige. Eftersom
Karin vid födseln var ogift har barnen i rättslig mening ingen pappa. Karim vill nu att han ska
presumeras vara far till barnen och han har därför väckt en faderskapstalan vid Malmö
tingsrätt. Karim menar att frågan om faderskap ska prövas enligt spansk rätt eftersom
barnen föddes i Spanien och är spanska medborgare. Stämmer det?
B. Dagens andra klient är Johanna. På grund av en debattartikel som hon publicerat är hon nu
utsatt för en organiserad näthatskampanj. Det har visat sig att ursprunget till de flesta av de
förtalande meddelanden som spridits om Johanna kommer från samma källa, en student
som bor och verkar i Hamburg. Johanna vill nu inleda en förtalsprocess vid Lunds tingsrätt
och hon menar att domstolen ska tillämpa svensk rätt eftersom den förtalande handlingen
får effekt i Lund. Stämmer det?
C. Dagens tredje klient är Guidetta. Sedan en tid har hon bott i Malmö med sin man Pablo och
deras gemensamma barn Francesca. Dessvärre har det uppstått problem i äktenskapet och
inför hotet om skilsmässa har nu Pablo, utan Guidettas samtycke, tagit med sig Francesca till
Napoli, där han har sin släkt och de flesta av sina vänner. Guidetta vill att Francesca ska
komma tillbaka till Sverige och hon inleder därför en talan om återlämnande och vårdnad
vid Malmö tingsrätt. Pablo invänder dock att det gått mer än tre månader sedan han och
Francesca flyttat till Napoli och därför har Francesca ny hemvist i Italien, vilket medför att
svensk domstol inte längre är behörig. Stämmer det?
D. Dagens fjärde klient är Sam som äger miljöteknikföretaget NIX. NIX ägnar sig åt en ny metod
att rena luft från koldioxid. Processen är en typ av konverterad oljeutvinning som går ut på
att koldioxid som renas ur atmosfären pumpas ner i porösa bergarter. I samband med att
metoden testas utanför Landskrona har det framförts protester från Danmark som grundar
sig i en rädsla för att massor av koldioxid ska spridas till Danmark. I samband med
protesterna har det också framförts att Sam kan räkna med en skadeståndsprocess i
Danmark om det uppkommer några skador där. Sam menar att det inte är möjligt eftersom
den skadegörande handlingen företagits i Sverige. Stämmer det?
E. Dagens femte och sista klient är Kim. Hon driver importföretaget GODSET som har säte i
Trelleborg. GODSET ägnar sig åt att importera porslin från andra länder som sedan säljs på
JURIDISKA INSTITUTIONEN
8
den svenska marknaden. Många av de varor som GODSET säljer köper de från en grossist i
Dortmund. Kim får därför med jämna mellanrum besök av en representant för den tyska
grossisten, så att hon kan beställa nya varor. Den senaste beställningen har emellertid inte
levererats och Kim har nu stämt den tyska grossisten vid Trelleborgs tingsrätt. Kim menar att
svensk lag ska tillämpas. Stämmer det?
Fråga 5
Kanadensaren John och argentinaren Juan, vilka en gång i tiden varit kurskamrater på en
masterkurs i Lund, är numera framgångsrika affärsmän i sina respektive hemländer och gör affärer
med varandra. De vill gärna få en anledning att återbesöka Lund och skriver därför i sina avtal att
"all disputes arising out of this contract shall be adjudicated by the District Court of Lund, Sweden".
När en dylik tvist verkligen uppstår och John väcker talan vid Lunds tingsrätt vill Juan dock inte
kännas vid detta domstolsval. Han gör en jurisdiktionsinvändning och påstår att domstolsvalet är
ogiltigt eftersom varken parterna eller tvisten har någon som helst anknytning till Sverige och Lund.
Juan visar också att han redan före Johns stämningsansökan väckt talan om samma sak vid en
italiensk domstol, vilken enligt hans åsikt är behörig eftersom det aktuella avtalet, rörande leverans
av varor, skulle uppfyllas i Italien. Diskutera Johns chanser att få sin talan prövad i Sverige.
JURIDISKA INSTITUTIONEN
9
