Rapport
Ekologiskt i Brasilien
- Deltagardriven certifiering och lokal
handel för ett hållbart lantbruk
1
Text: Jakob Lundberg och Fredrik Moberg, Albaeco
Produktion: Albaeco
Grafiskform: Christine Clifstock, Clifstock Form
Projektledning: Karin Höök, Naturskyddsföreningen
Omslag och fotobearbetning: Christine Clifstock
Omslagbild: Jakob Lundberg
Tryck: EO print AB, Stockholm 2009
ISBN: 91 558 1671 1
Varunummer: 9362
Producerad med ekonomiskt stöd från Sida. Sida har ej medverkat i utformningen
av publikationen och tar ej ställning till de åsikter som framförs.
2
Innehållsförteckning
1. Introduktion
7
2. Småskalig handel och deltagardrivet certifieringssystem
10
3. Kompetensutveckling och kunskapsutbyte
13
4. Trädjordbruk ger ekosystemtjänster och skyddar Atlantregnskog
15
5. Slutsatser
20
6. Rekommendationer
21
7. Källor och lästips
22
4
Förord
Lantbruket har en grundläggande roll i utvecklingsländerna. Det handlar inte bara om tryggad
livsmedelstillgång utan även om att ungefär 75 procent av jordens fattiga befolkning fortfarande lever på landsbygden och har jordbruket som främsta inkomstkälla. Att trygga denna
försörjningsbas för att på ett långsiktigt hållbart sätt minska hungern och öka livsmedelssäkerheten i världen är några av de största utmaningarna vi står inför. För att klara detta behövs en
genomgripande kursändring inom jordbruket. Vi behöver utveckla ett jordbruk som i ökande
utsträckning baseras på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rätt utformat kan det minska behovet av fossila bränslen och göra jordbruket mindre sårbart för klimatförändringar.
Jordbruket har hamnat alltmer i fokus på grund av stigande priser på livsmedel runt om i världen
och en sannolikt förvärrad global matkris. I en tid där vi ständigt möts av en ökande rapportering
om klimatförändringar, miljöförstöring och ohållbart nyttjande av våra naturresurser vill Naturskyddsföreningen visa på positiva exempel. I denna rapport lyfter vi därför fram ett lantbruksprojekt i södra Brasilien och organisationen Centro Ecológicos arbete med deltagardriven
certifiering av ekologiska livsmedel. Den visar att det faktiskt går att öka matproduktionen och
trygga försörjningen med hjälp av småskalig handel och ekologiskt lantbruk som både bevarar
och drar nytta av ekosystemtjänster. Centro Ecológico har genom att vara aktiva i en rad olika
nätverk lyckats påverka utvecklingen av ekologiskt lantbruk såväl nationellt som internationellt.
Rapporten avslutas med en rad rekommendationer som vi hoppas kan inspirera praktiker och
beslutsfattare till att fatta mer hållbara beslut, nationellt såväl som på den internationella arenan.
Bland annat fastslås att vi behöver öka förutsättningarna för hållbart jordbruk genom att arbeta
för förändrade internationella handelsavtal som främjar och inte försämrar förutsättningarna
för miljö och en tryggad tillgång till mat. Dessutom bör länder som är i behov av det ges rätt att
stödja en inhemsk och hållbar produktion av livsmedel. Vidare konstateras att det internationella
biståndet i högre utsträckning än idag måste prioritera lantbrukssektorn och öka investeringarna
i hållbar landsbygdsutveckling för att minska fattigdomen.
Rapporten är framtagen av Albaeco på uppdrag av Naturskyddsföreningen. Arbetet med
rapporten har skett inom ramen för Naturskyddsföreningens internationella miljöpolicyprogram i
samarbete med Albaeco, forskare från Stockholms universitet och Johanna Björklund på Centrum
för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Denna rapport hade inte varit
möjlig att göra utan den värdefulla hjälp vi fått från den brasilianska miljöorganisationen Centro
Ecológico och dess medarbetare, samt från lokala lantbrukare och jordbruksrådgivare i Rio Grande
do Sul. Naturskyddsföreningen riktar ett varmt tack till alla inblandade. Detta är den andra
rapporten i en serie som lyfter fram positiva exempel på hur jordbruket kan utformas så att det
bidrar till en hållbar utveckling med tryggad tillgång till mat för världens befolkning.
Mikael Karlsson
Ordförande, Naturskyddsföreningen
5
I delstaterna Rio Grande do Sul och Santa Catarina har man lyckats
främja ekologiskt lantbruk som bevarar och drar nytta av ekosystemtjänster, bl a genom att kombinera grödor och träd i trädjordbruk .
6
1. Introduktion
Lantbruk är en grundläggande förutsättning för mänsklig välfärd. Det handlar inte bara om
att alla människor behöver ha en tryggad livsmedelstillgång för att få ett drägligt liv, utan även
om att ungefär tre fjärdedelar av jordens fattiga befolkning alltjämt lever på landsbygden och
har jordbruket som främsta inkomstkälla. Lantbruket spelar också en viktig roll i utvecklingsländerna eftersom det utgör basen för näringslivet på landsbygden. Brasilien är ett exempel.
I detta vidsträckta land med en stor andel fattiga finns det en enorm potential för jordbruk.
Med utgångspunkt i organisationen Centro Ecológicos unika arbete i södra Brasilien visar
denna rapport att det går att öka matproduktionen och trygga försörjningen med hjälp av
deltagardriven certifiering, småskalig handel och ekologiskt lantbruk som bevarar och drar
nytta av ekosystemtjänster. Centro Ecológico har genom att vara aktiva i en rad olika nätverk
kunnat påverka utvecklingen av ekologiskt lantbruk såväl nationellt som internationellt.
Jordbrukspolitiken i Europa och resten av västvärlden har ofta kritiserats för att subventionera sin
egen export och vara alltför protektionistisk med höga
tullar och andra handelshinder som stänger ute utvecklingsländernas fattiga lantbrukare från de globala
marknaderna. Många menar helt enkelt att den rakaste
vägen ur fattigdom för utvecklingsländerna är en ökad
frihandel inom jordbruket. Andra ställer sig mer tveksamma till detta samband och menar att tillgång till
lokala och nationella marknader är den enskilt viktigaste komponenten för att möjliggöra en utveckling
som sker på både miljöns och de fattiga lantbrukarnas
villkor. I denna debatt om handel, miljö och utveckling
är det viktigt att poängtera att handel mellan länder
och människor oftast är något positivt. Problemet är
inte handeln i sig utan utformningen av de internationella handelsregelverken och hur varorna produceras
och transporteras. Medan de rika ländernas regeringar
har störst makt i institutioner som Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella Valutafonden, kritiseras regelverken av många
utvecklingsländer och folkrörelser för att mest gynna
storföretagen och de rika länderna på bekostnad av
människor och miljö i Syd.
Trots rådande finansiella kris förväntas den globala ekonomin tre- eller fyrdubblas under de närmaste
50 åren. Denna utveckling tillsammans med en stadigt växande världsbefolkning innebär en rad påfrest-
Global handel och jordbrukets roll för en
rättvis och ekologiskt hållbar utveckling
Lantbruket har hamnat alltmer i fokus på grund av
stigande matpriser och de utmaningar för tryggad
tillgång till mat som klimatförändringar och satsningarna på bioenergi utgör. Livsmedelsproduktionens
egen klimat- och miljöpåverkan har också diskuteras
allt flitigare samtidigt som vi fått en pånyttfödd diskussion om lantbrukets grundläggande roll för mänsklig
välfärd. Världsbanken konstaterar till exempel i rapporten World Development Report (WDR) 2008 – Agriculture for Development att jordbrukssektorn i utvecklingsländerna har försummats de senaste 20 åren.
Enligt WDR 2008 är satsningar på jordbruk fyra
gånger mer effektiva än andra investeringar när man
vill stimulera den ekonomiska utvecklingen och reducera fattigdomen. Jordbrukets centrala roll för
fattigdomsbekämpning och uppfyllandet av de så
kallade Millenniemålen att halvera fattigdomen och
världs-svälten till år 2015 kan inte nog understrykas.
Trots detta går bara fyra procent av biståndet i världen
till jordbruk i utvecklingsländer. WDR 2008 menar
därför att jordbrukssektorn måste bli en prioriterad
utvecklingsfråga och att investeringarna måste öka på
landsbygden.
Box 1: Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller. Människans välbefinnande och
utveckling är helt beroende av dessa tjänster, till exempel luft- och vattenrening, klimatstabilisering, erosionskontroll, pollinering av grödor, naturlig skadedjursbekämpning, havets förmåga att producera fisk och
ekosystemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer.
7
Centro Ecológico arbetar bland annat med att gynna och vidareutveckla ekologiskt lantbruk av bananer. Organisationen grundades 1985 i Brasiliens sydligaste delstat Rio Grande do Sul som en protest mot det kemikalieintensiva jordbruk som den ”gröna
revolutionen” förde med sig. Foto: Jakob Lundberg / Centro Ecológico.
negativa utveckling fortsätter kan det få omfattande
konsekvenser för framtidens livsmedelstrygghet och
underminera möjligheterna att uppnå FN:s Millenniemål att halvera andelen människor som lider av
hunger till år 2015.
I ljuset av detta propagerar allt fler för att de globala
regelverken för handel måste förändras i grunden så
att de bättre främjar en hållbar och rättvis utveckling.
En ökad globalisering och frihandel löser inte automatiskt problemen med svält och fattigdom i världen.
Det är t ex inte självklart så att Brasilien skulle gynnas av handelsavtal som avreglerar jordbrukshandeln fullständigt så att deras jordbruksprodukter får
konkurrera fritt på Nords marknader.
ningar på både klimat och de ekosystem som utgör
grunden för ekonomisk och social utveckling. För de
fattiga och hungriga, som i ännu större utsträckning
än andra är direkt beroende av livskraftiga ekosystem
och de tjänster som de lokala ekosystemen levererar,
är detta en olycklig utveckling. Det samma gäller jordbruket som är beroende av en rad ekosystemtjänster
(se box 1) såsom pollinering, vattenrening, naturlig
skadedjursbekämpning och upprätthållande av bördiga jordar. Redan idag är 60 procent av ekosystemtjänsterna överexploaterade eller hotade på grund av
bland annat klimatförändring, förstörda livsmiljöer,
invaderande arter, övergödning och miljögifter (Millennium Ecosystem Assessment, 2005). Om denna
skulle gå att odla utan kemiska bekämpningsmedel
och konstgödsel.
Idag växer såväl det ekologiska lantbruket som
Centro Ecológicos verksamhet stadigt i regionen och
hela södra Brasilien. Organisationen har expanderat
gradvis från den lilla experimentgården till ett centrum för ekologiskt och socialt hållbar utveckling av
jordbruket. Målet är att nyttja alternativa och innovativa tekniker och metoder för att utveckla det ekologiska lantbruket och göra småbruket ekonomiskt och
socialt livskraftigt.
Genom att vara aktiva i olika nätverk har Centro
Ecológico kunnat påverka utvecklingen av en rad
frågor med anknytning till ekologiskt lantbruk såväl
nationellt som internationellt. Idag fungerar organisationen som kunskapsbank och drivande kraft för
ekologiskt lantbruk genom bland annat följande
aktiviteter:
Från liten experimentgård till nationell
nod för socialt och ekologiskt
hållbart jordbruk
Delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien är ungefär lika stor som halva Sverige och har fler än elva
miljoner invånare. Idag är andelen ekologisk jordbruksmark i delstaten större än på de flesta andra håll
i Latinamerika och Europa. För ungefär 25 år sedan
var bilden en helt annan. Då var regionen hårt drabbad av den ”gröna revolutionens” kemikalieintensiva
baksida med en rad negativa konsekvenser för miljön
och människors hälsa. Det var mot bakgrund av detta
som Centro Ecológico startade sin verksamhet med
en liten experimentgård för att undersöka om det
8
•
Samarbetar och stödjer grupper av ekologiska
familjejordbruk för att de ska certifiera sina
produkter och starta ekologiska marknader.
•
Rådgivning direkt hos bönderna i trakten med
hjälp av centrets agronomer som delar med sig av
sina praktiska erfarenheter.
•
Kurser i bland annat ekologiskt lantbruk, olika
förädlingsprocesser och kommersialisering.
•
Etablering av ekologiska marknader i flera städer
för att länka samman landsbygd och stad.
•
Stöd till konsumentkoperativ och affärer som
drivs av lantbruksgrupper.
•
Samarbete med lantbrukare som producerar,
byter och säljer eget utsäde.
•
Nära samarbete med skolor i olika former av
miljöundervisningsprojekt.
•
Stöd till utveckling av trädjordbrukssystem (agroforestry) som bland annat ger foder, bränsle och
skugga, samt fungerar som erosionsskydd och
naturlig kvävegödslare.
•
Arbetar aktivt i internationella samarbetsprojekt
för att gynna landsbygdsutveckling och utveckla
ekologiskt lantbruk.
Box 2: Centro Ecológico
Centro Ecológico grundades 1985 i Brasiliens
sydligaste delstat Rio Grande do Sul som en
protest mot det kemikalieintensiva jordbruk
som den ”gröna revolutionen” förde med sig.
Organisationen har vuxit gradvis från en
liten experimentgård i ekologiskt lantbruk
till en nationell nod för ekologiskt och socialt
hållbar utveckling av jordbruket. Idag har
centret en egen kursgård med demonstrations- och försöksodlingar. Här arrangeras
kurser, möten och rådgivning för att stödja
grupper med ekologiska familjejordbruk i
produktion, förädling, certifiering och handel med ekologiska livsmedel.
Målsättningen är att nyttja alternativa och
innovativa metoder för att utveckla det ekologiska lantbruket och göra småbruket ekonomiskt och socialt livskraftigt.
I Sverige är Centro Ecológico kanske mest
bekanta på grund av ett mångårigt samarbete
med föreningen Framtidsjorden och på senare
år med Naturskyddsföreningen.
www.centroecologico.org.br
a) Nelson Bellé (se porträtt nedan); b) Assai (eller palmdruva), en viktig frukt i trädjordbruket (se sid 15). Foto: Jakob Lundberg.
ligt uppdaterad på de senaste forskningsrönen och när
något viktigt framkommit så brukar han ordna en kurs
med representanter från olika bondekooperativ som
samarbetar med centret. Nelson har genom sitt långa
engagemang för ekologiskt lantbruk sett hur allt fler
bönder ställt om när de sett att det faktiskt går att få
både en god inkomst och minskade kostnader genom
att utesluta dyra och hälsovådliga bekämpningsmedel
samt att reducera mellanhänder. Han arbetar aktivt för
att minska kemikalieanvändningen och hitta alternativ till monokulturer för att få till stånd mer långsiktigt
hållbara försörjningsmöjligheter för landsbygdsbefolkningen. En av de största utmaningarna idag är att
utveckla den ekologiska marknaden och öka samarbetet
mellan ekolantbrukarna och konsumenterna samtidigt
som stormarknaderna breder ut sig, säger han.
Porträtt 1: Nelson Bellé: Arbetar som rådgivare på Centro Ecológico och var den första
ekobonden i Rio Grande do Sul
Det var efter att ha hört en engagerad präst prata om
sambandet mellan människa och natur som han
bestämde sig. Då, i mitten av 1980-talet, var han en pionjär i regionen som lämnade sin familjegård i Sierra
och började odla grönsaker ekologiskt. Idag arbetar
han på Centro Ecológico och fungerar som rådgivare åt
lantbrukare som är intresserade av att börja odla ekologiskt, samt till de ekologiska gårdar som redan samarbetar med Centro Ecológico. Han håller sig kontinuer-
9
Att etablera lokala ekologiska marknader, där producenter och konsumenter möts, är en central del i Centro Ecológicos arbete med
att bidra till ett lantbruk som ger en långsiktigt hållbar försörjning. Bilden visar en ekologisk gatumarknad i Porto Alegre, som är
huvudstad i delstaten Rio Grande do Sul. Foto: Jakob Lundberg.
2. Småskalig handel och deltagardriven
ekologisk certifiering
I
Brasilien har flera bondekooperativ valt att gå över till ekologiskt lantbruk och själva
leverera till utvalda lokala ekologiska marknader. Där finns det en ökande andel konsumenter som är särskilt intresserade av var och hur maten de köper är odlad. Vinsterna som
tidigare gick till mellanhänder fördelas nu mellan producenter, konsumenter och miljön.
I början av 1980-talet initierade Centro Ecológico en
ekologisk gatumarknad för närproducerad mat i delstatens huvudstad Porto Alegre. Här i miljonstaden
säljer lokala småbrukare själva sina varor direkt till
konsumenterna. Det ger bättre inkomster för brukarna eftersom de vinster som tidigare gått till mellanhänder omfördelas. Dessutom innebär detta att
ekologiska produkter blir tillgängliga för en bredare
allmänhet till ett konkurrenskraftigt pris. Fyllda
med lokalt producerade ekologiska produkter breder marknadsstånden ut sig varje lördag i något som
med tiden även blivit en uppskattad mötesplats för
både småbrukare och stadsbor. Den konventionella
marknaden har fått flytta i takt med att den ekologiska
vuxit alltmer och idag finns det ekologiska marknader
på flera håll i Porto Alegre.
Småskalig handel i nätverk
Centro Ecológico har fokuserat sina ansträngningar
på småskalig handel i nätverk. De har faktiskt inte haft
något uttalat mål att etablera sina livsmedel på den
internationella marknaden. Anledningarna till detta
är flera. Dels anser man att den globala livsmedelsmarknaden ställer krav som skulle kunna inskränka
på de ekologiska lantbrukarnas frihet och dels menar
man att det riskerar att främst gynna en liten elit som
har råd med ekologiska livsmedel. Det är minst lika
viktigt att se till att gynna den regionala marknaden
och verka för att även de fattiga i det egna landet får
tillgång till näringsrik och ekologisk mat.
10
Ovan: Lokalt producerade livsmedel som säljs i konsumentkooperativen i södra Brasilien. Infäld bild: Två av de kvinnor som
driver konsumentkooperativet Ecotorres som säljer ekologiskt producerade och lokalt förädlade livsmedel och ekokläder.
Foto: Jakob Lundberg
kontroller. Man vill särskilt stimulera självbestämmande och en uppbyggnad av stolthet hos de lokala
producenterna.
Nätverket Ecovida, där Centro Ecológico är en av de
drivande parterna, samordnar arbetet med PGS. Ecovida bygger på nära förtroende mellan producent och
konsument och spänner idag över de tre sydligaste delstaterna av Paraná, Santa Catarina och Rio Grande do
Sul. Nätverket består av 24 noder som alla verkar både
regionalt och lokalt genom konsument- och producentgrupper samt genom miljögrupper och andra frivilligorganisationer. I dialog med jordbruksministeriet har
PGS idag spritt sig i hela Brasilien. Liknande system har
också utvecklats i t ex Chile, Bolivia och Costa Rica.
Alternativ till extern certifiering ökade
lokalsamhällets självkänsla
I början fanns det inte någon certifiering alls för de ekologiskt producerade varorna eftersom man ansåg att det
inte behövdes när producenter och konsumeter hade ett
så nära samarbete. Så småningom kände man sig dock
tvungna att möta de kritiker som hävdade att skälet till
att det saknades certifiering var att varorna höll en lägre
kvalitet. Det deltagardrivna certifieringssystemet (PGS)
som sedan etablerades av lokala konsumenter och producenter bygger på tillit istället för de internationella
certifieringssystemens modell med kostsamma externa
Box 3: Renässans för det lokala i en allt mer globaliserad värld?
Det är inte självklart bäst för de fattiga småbönderna i Brasilien att certifiera sig enligt de internationella systemen och
satsa på exportjordbruk. Nationella importregler och det faktum att de internationella certifieringsorganen tar ordentligt betalt för att utvärdera och certifiera lantbrukarna tenderar att driva på utvecklingen mot stordrift på plantager som
drivs av utlandsägda storföretag. Ett mer lokalt system för handel med och certifiering av jordbruksprodukter har därför
en rad fördelar för bönder i regionen. På senare tid har också kostnader för transporter och energi stigit på ett sätt som
kan gynna Brasiliens egna bönder i konkurrensen med importerade livsmedel. Lokalt producerade livsmedel som odlats
utan dyra och energikrävande insatsvaror kan komma att få en renässans. När billig olja och snedvridna subventioner
är historia kommer kanske monokulturer av soja för produktion av kraftfoder till västvärldens kor och grisar bli allt
ovanligare. Förhoppningsvis till förmån för ett mer variationsrikt lantbruk baserat på ekosystemtjänster och biologisk
mångfald, med syfte att stimulera till en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling på de fattiga ländernas egna villkor –
något som mycket väl skulle kunna inkludera även certifierad hållbart producerad etanol från sockerrör.
11
a) Banangodis, exempel på gårdsförädling b) Anelise vill ta över sina föräldrars förädlingsindustri, som bland annat tillverkar
ekologisk tomatsås och fikonmarmelad (se porträtt nedan). c) Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska gatumarknaden i Porto Alegre. Foto: Solomon H. Mariam.
Porträtt 2: Anelise Becker vill ta över
föräldrarnas förädlingsindustri
Box 4: Handel med ekosystemtjänster
Betalning för ekosystemtjänster (Payment for Ecosystem Services) håller på att utvecklas och testas
på flera håll i världen och innebär att verksamheter
som upprätthåller eller genererar ekosystemtjänster får betalt av dem som nyttjar tjänsterna. Det
kan t ex handla om att ge incitament för bönder att
göra jordbruket mer miljövänligt och sköta sina
marker så att de producerar en mångfald av tjänster, som biologisk mångfald, upptag av koldioxid
och skydd mot jorderosion. Dessa ekosystemtjänster undervärderas i regel medan marknad och
subventioner har en tendens att gynna maximal
produktion av mat, fibrer och biobränslen på
bekostnad av andra ekosystemtjänster.
Anelises föräldrar driver en förädlingsindustri, som
bland annat producerar tomatsås, fikonmarmelad och
banangodis. Själv studerar hon till lärare och är aktiv inom den lokala ungdomsrörelsen. “Jag vill ta över
företaget i framtiden så att jag kan stanna kvar i byn.
Genom att jag också utbildar mig till lärare hoppas
jag kunna bidra till att fler får möjlighet att stanna i
området”. Industrin startades genom räntefria delstatslån. Nu märker de att marknaden för ekologiska
produkter ökar. Ett nästa steg för familjeföretaget är
att arbeta mer med den lokala marknaden och att förbättra administrationen i företaget.
Box 5: Forskning om nätverk verifierar Centro Ecologicos arbete
Att arbeta med hjälp av nätverksstrukturer kan vara extremt effektivt
för att sprida idéer och i grunden påverka omgivningen med relativt
små medel. Idag används kunskap om nätverk inom en mängd olika
forskningsområden, bl a för studier av hur olika ekosystem och dess
förmåga att leverera ekosystemtjänster bättre ska kunna stärkas.
Genom att analysera ett landskap och dess länkar och noder, till exempel hur en skogstyp hänger ihop med en annan genom gröna korridorer, kan man identifiera var det är bäst att sätta in naturvårdsåtgärder.
Centro Ecologico och deras samarbetsorganisationer arbetar aktivt i
nätverksstrukturer (se bild till vänster) för att så effektivt som möjligt
utbyta ny kunskap om odling och certifiering.
12
“Kompetensutveckling och kunskapsutbyte är två av de viktigaste komponenterna i vår verksamhet”, säger äkta paret Ana och
Laércio Meirelles som är några av nyckelpersonerna vid Centro Ecológico idag (ovan till höger). Foto: Jakob Lundberg.
3. Kompetensutveckling och kunskapsutbyte viktiga komponenter
C
entro Ecológico skulle inte ha utvecklats från en liten experimentgård till en nationell
nod för utveckling av ekologiskt jordbruk om det inte var för deras enträgna arbete med
kunskapsutbyte och ständig kompetensutveckling. Centrets agronomer gör allt ifrån
att forska och fungera som rådgivare till att besöka bönder och skolor. Tillsammans med sina
samarbetsorganisationer arbetar de aktivt i nätverksstrukturer för att så effektivt som möjligt
sprida ny kunskap om ekologiskt lantbruk och certifiering.
Centro Ecológico och deras samarbetsorganisationer
arbetar aktivt i nätverksstrukturer (se box 5) för att sprida kunskap och utveckla kompetensen inom ekologisk
produktion i södra Brasilien. Genom att bygga upp och
stärka olika nätverk med flera mindre centra får man
större effekt än om allt kunskapsutbyte utgår från ett
centra. Arbetet inbegriper besök, möten och utbildning av småbönder. Det handlar om alltifrån produktion och förädling till marknadsföring av ekologiska
produkter och att utforma riktlinjer för att stimulera
till mer uthålligt jordbruk och ökat miljöskydd.
Centro Ecológico arbetar på flera olika nivåer från
lokalt till internationellt. Bland annat är organisationen medlem av Ecovida, ett brasilianskt nätverk
som startade under åttiotalet för att stärka småbönder
och gynna ekologisk produktion och konsumtion.
Sammanlagt organiserar Ecovida 3000 familjer i 270
grupper. Nätverket som består av 30 frivilligorganisationer och 10 ekologiska konsumentkooperativ är uppdelat i 24 regionala noder och spritt över tre delstater
i södra Brasilien.
Centro Ecológico har också en stark relation till
lärare, genom ett nätverk bestående av 40 lärare i
10-15 skolor som arbetar med utbildning i miljövård
tillsammans på skolorna (se box 6). Vidare är Centro
Ecológico kopplade till organisationen ANA (National Articulation on Agroecology), som fokuserar
på ekologiskt jordbruk på nationell nivå, samt en
13
a) Hibiskus är en av många olika sorters blommor som odlas bland de olika grödorna och fruktträden i trädjordbruket.
b) Andre, som arbetar för Centro Ecológico och har doktorerat vid Cornell University i USA, har i sin forskning visat att ekologiskt lantbruk i Rio Grande do Sul är bättre för miljön och mer ekonomiskt fördelaktig i långa loppet (se porträtt 3 nedan).
Foto: Christine Clifstock och Jakob Lundberg.
aktiv medlem i organisationen MAELA (Movimiento Agroecológico de América Latina y Caribe) som
bland annat verkar för ekologiskt jordbruk och social
rättvisa i Latinamerika och Karibien. Man har även
internationella kontakter via kunskapsutbyte med
organisationer som Framtidsjorden och Naturskyddsföreningen i Sverige.
Porträtt 3: Dr. André Gonçalves arbetar för
Centro Ecológico och har doktorerat
vid Cornell University i USA
André Gonçalves disputerade år 2008 vid amerikanska Cornell University med en avhandling som
jämför ekologisk och konventionell bananodling.
Resultaten visar att ekologisk bananproduktion visserligen är något mindre produktiv mätt i antal kilo
per hektar, men är mer ekonomiskt fördelaktig i långa
loppet eftersom ekobananer innebär högre inkomster
för producenterna och minskade kostnader för dyra
insatsvaror som bekämpningsmedel och konstgödsel.
Dessutom är ekoodlingarnas trädjordbruk bättre för
den biologiska mångfalden i den unika Atlantregnskogen och bidrar med betydligt fler ekosystemtjänster och därmed ökad samhällsekonomisk nytta.
Innan han påbörjade sin forskning arbetade han för
Centro Ecológico med samordning av olika projekt
inom hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling inriktad på småjordbrukare och gräsrotsorganisationer.
Nu är han tillbaka på Centret igen och tillämpar resultaten från sin egen forskning för att vidareutveckla
det ekologiska lantbruket i södra Brasilien. André
var nyligen en av huvudförfattarna till en internationell utvärdering av jordbruksvetenskap och teknik
för utveckling: ”International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development”
(IAASTD).
Box 6: Samarbete med skolor
Centro Ecológico samarbetar med alltifrån
grundskola till gymnasium för att integrera
miljökunskap i utbildningen. Arbetet är
främst inriktat på rådgivning till lärarna och
produktion av studiematerial för specifika
miljöprojekt. Ständig utvärdering och förbättring är grundpelare för samarbetet där
utbyte av kunskap mellan lärare, tekniker,
jordbrukare och forskare stimuleras. Målet är
att främja kontakten mellan olika ämnesområden och undersöka hur både vetenskaplig
och praktisk kunskap kan kombineras för bättre gemensamma aktiviteter inom miljöområdet. Genom diskussioner och tillämpning av
en metod som bygger på att kunskapen ökar
stegvis genom samarbete föreslås gemensamma projekt med både teoretiska och praktiska
tillämpningar.
14
Trädjordbruk kallas det då lantbrukaren odlar sina grödor, exempelvis bananer, tillsammans med träd, buskar och andra örter.
Ofta väljs träd som har kvävefixerande rotsystem som bidrar med naturlig gödsel för växtligheten runtomkring. Träden bidrar
också med skugga och vindfång. Dessa system har visat sig binda mer kol än monokulturer där endast en gröda odlas – något som
blir en allt viktigare ekosystemtjänst med tanke på klimatförändringarna. Foto: Solomon H. Mariam.
4. Trädjordbruk ger ekosystemtjänster
och skyddar Atlantregnskog
T
rädjordbruk (agroforestry) innebär att man till skillnad mot monokulturer odlar många
olika grödor, buskar och träd tillsammans. Dessa system imiterar i mångt och mycket
de naturliga systemen. Rätt utformat kan ett trädjordbruk vara högavkastande samtidigt som det kan ge en rad miljöfördelar – som att gynna ekosystemtjänster och den biologiska
mångfalden – samt ge en tryggare försörjning.
I södra Brasiliens ekologiska trädjordbruk odlas till
exempel bananer, papaya, acerolabär (Malpighia punicifolia), en liten buske med extremt C-vitaminrika
frukter), guava, ananas, majs och andra grönsaker.
Ett annat exempel är ursprungsarten palmiteiron
(Euterpe edulis) som är en nyckelart för bevarandet av
biologisk mångfald i Atlantregnskogen eftersom dess
frukter utgör en viktig föda för många fåglar, insekter och däggdjur. Assai (eller palmdruva) är en annan
viktig frukt i trädjordbruket. Den nyttjas sedan länge
av lokalbefolkningen, men har under senare år fått
mycket uppmärksamhet för sin höga halt av antioxidanter, vitaminer och mineraler. Idag betraktas den
som något av en ”superfrukt” med förmodad positiv
effekt på allt från hjärtsjukdomar till åldrande och
cancer. Dessutom är märgen, “palmhjärtat”, en uppskattad delikatess och Assaipalmen har därför huggits ut i stor omfattning i Sydamerika. I Brasilien är
den idag skyddad. Många skulle vilja kunna odla den
lagligt och hållbart men det går inte i nuläget med rådande lagstiftning som innebär ett generellt förbud
mot att skörda den.
15
I trädjordbruket skapas komplexa och varierade livsmiljöer där en mångfald av fåglar, insekter samt andra djur och växter trivs.
Foto: Jakob Lundberg/Solomon H. Mariam.
binda luftkväve (med hjälp av bakterier i rotsystemet)
och ge naturlig gödsling för växtligheten runtomkring.
Kvistar, grenar, löv, bark och fruktämnen från träden
innebär tillskott av stora mängder organiskt material
som ökar jordens mullhalt. Träden fungerar också som
vindfång vilket skyddar känsliga grödor, samt drar
via sina rotsystem upp en del mineraler från djupare
jordlager som kommer grödorna till godo. Flera erfarenheter från både Sydamerika och Afrika visar att den
här typen av odlingar kan, om de är rätt utformade, ge
mer än fördubblade skördar mot vad som gavs i tidigare
odlingssystem. I Rio Grande do Sul bidrar den ökande
mängden ekologiska trädjordbrukare också till att inte
bara bevara utan även restaurera den omgivande och
särskilt skyddsvärda Atlantregnskogen.
Träd och grödor odlas tillsammans för
större mångfald och tryggare försörjning
Förutom grödor och frukter innefattar trädjordbruket
i Rio Grande do Sul även prydnadsväxter som orkidéer
och bromelior vilka kan säljas på marknaden. Dessutom utvinns timmer från träd som ceder och brasilträd.
Sammantaget ger detta en tryggare inkomst året runt
och mindre sårbarhet vid skördebortfall och prisförändringar än när bara en gröda odlas. Genom att blanda
in träd och buskar i odlingarna får solkänsliga växter
skugga samtidigt som solen inte torkar ut jorden. Ofta
planteras kvävefixerande träd som har förmågan att
Box 7: Trädjordbruk – lär av naturliga ekosystem för att uppnå viktiga miljö- och utvecklingsmål
I trädjordbruk (agroforestry) kombineras olika sorters träd, buskar och jordbruksgrödor i odlingssystem som
i mångt och mycket försöker efterlikna naturliga ekosystem. På så sätt kan trädjordbruk ses som en form av
biomimikry, vilket är en växande forskningsgren där man genom att inspireras och lära sig av naturen försöker att hitta mer långsiktigt hållbara lösningar. Ett trädjordbruk gör detta genom att fokusera på kretslopp och
mångfald istället för fossilbränslebaserad teknik. Dessutom skapas mer komplexa och varierade livsmiljöer
i flera våningar där en mångfald av fåglar, insekter samt andra djur och växter trivs. Rätt utformat kan ett
sådant odlingssystem binda jorden, stå emot skadegörare och gödsla sig själv – nästan helt utan vår hjälp.
Genom att vara mer multifunktionellt bidrar det även med fler nyttigheter än bara livsmedel och kan därför
ge en tryggare försörjning samtidigt som det gynnar ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden (se
tabell 1 och box 8). På senare tid har trädjordbruket lyfts fram i flera internationella fora och rapporter som en
viktig länk i arbetet för att både nå de mål som satts upp i de globala miljökonventionerna (om t.ex. biologisk
mångfald, ökenspridning och klimat) och för att nå FN:s millenniemål om halverad fattigdom och hunger.
16
a) Buskar och blommor i trädjordbruket är viktiga både för landskapsvård och genererande av ekosystemtjänster. De kan till exempel skapa livsrum för pollinerande insekter och skadedjursätande fåglar. b) Toninho (se porträtt 4 nedan) är en stolt lantbrukare
som drar nytta av det multifunktionella trädjordbrukets fördelar. Foto: Jakob Lundberg/Solomon H. Mariam.
Porträtt 4: Toninho: trädjordbrukare
Toninho (bild ovan) har hand om bananodlingen medans hans fru odlar blommor för att sälja på
marknaden. De spar lämpliga självsådda träd och
buskar samt planterar en del träd som passar bra ihop
med bananplantorna. Han försöker på så sätt efterlikna den Atlantregnskog som fanns på platsen ”innan
kolonisatörerna kom och högg ut nästan allt värdefullt
timmer”. Idag finns det ett 20-tal olika sorters träd i
hans odling. Sedan han gått över till ekologisk odling
får han 80% kvar av förtjänsten. Förr blev det sällan
mer än 20% kvar netto, resten gick till mellanhänder.
Box 8: Trädjordbruk ger större mångfald av ekosystemtjänster
Naturligt
Naturligt ekosystem
ekosystem
Naturlig
skadedjursbekämpning
Produktion
av gröda
Timmerproduktion
Bevarande
av habitat och
biologisk mångfald
Luftrening
och reglering av
regionalt klilmat
Förmåga att
binda kol
Pollinering
Vattenrening
och reglering av
vattenflöden
Intensivt
jordbruk
Intensivt jordbruk
Naturlig
skadedjursbekämpning
Produktion
av gröda
Timmerproduktion
Bevarande
av habitat och
biologisk mångfald
Luftrening
och reglering av
regionalt klilmat
Förmåga att
binda kol
Pollinering
Vattenrening
och reglering av
vattenflöden
Skogsjordbruk
Trädjordbruk
Naturlig
skadedjursbekämpning
Produktion
av gröda
Timmerproduktion
Bevarande
av habitat och
biologisk mångfald
Luftrening
och reglering av
regionalt klilmat
Förmåga att
binda kol
Pollinering
Vattenrening
och reglering av
vattenflöden
Trädjordbruket ger en större mångfald av ekosystemtjänster än det intensiva jordbruket som tenderar att maximera spannmålsproduktion på bekostnad av de flesta andra ekosystemtjänster. Ett multifunktionellt jordbruk som bidrar med fler
nyttigheter än bara livsmedel förespråkas av allt fler. Figuren är modifierad från Foley m.fl. (Science 2005).
17
18
+
++
+++
+
++
++
++
+
Dekorativa blommor
Biokemikalier, naturmediciner och läkemedel
Bibehållande av genetisk information
++
+++
++
++
++
+
+++
++
Förbättrad vattenhållande förmåga
Förbättrad jordstruktur
Återcirkulering av närinsämnen
Biologisk kvävefixering
+
++
+++
++
++
Gynnar skörd, minskade
utgifter för handelsgödsel
+++
++
+++
++
+++
Större och mer stabila
skördar, ökad mångfald
av produkter
Pollinering
Naturlig ogräs- och skadedjursbekämpning
Erosionsskydd
Översvämningsbuffert
Förmåga att binda kol
Effekt på lantbrukarnas
försörjningstrygghet
19
Reglerande tjänster
+++
+++
Fotosyntes/biomassaproduktion
Stödjande tjänster
Färskvattentillgång
++
Gröngödsling
(olika typer av grödor
odlas och slås sedan
för att direkt vända ner i
jorden som gödsel)
++
Polykultur (odling av flera
olika sorters grödor, träd
och buskar på samma fält
samt aktivt bevarande av
olika sorters frön)
Gynnar skörd, minskade
utgifter för handelsgödsel
+++
++
+++
++
+++
+++
+++
+++
+++
+++
++
+
++
++
++
Användning av kvävefixerande baljväxter
Ökad mångfald av
produkter, försörjninstrygghet
+++
++
+++
++
+++
+
+++
+
+++
++
+++
++
Plantering av inhemska
dekorativa blommor
Ökad tillgång till foder,
bränsle och mat; förbättrad anpassningsförmåga
+++
++
+++
++
+++
++
+
+
+
++
+
+++
+++
+++
+++
Uppodling av och
plantering av multifunktionella träd och buskar,
t.ex. kvävefixerande
Brukningsmetoder i det ekologiska trädjordbruket
Mat
Försörjande tjänster (varor)
Ekosystemtjänster (Uppdelade enligt Millennium
Ecosystem Assessment- exklusive en fjärde
kategori “Kulturella tjänster”)
Ger foder till djuren, erosionsskydd och skugga
++
++
++
++
+
++
+++
+++
++
++
+
++
++
+
++
Hamling av grenar på
träd och bevarande av
undervegetation
Tabell 1: Matris med exempel på viktiga brukningsmetoder i det ekologiska trädjordbruket och ekosystemtjänster som gynnas av respektive
metod. Antalet plustecken anger hur stor effekt respektive metod har på varje ekosystemtjänst: +++ starkt gynnad, ++ medelstor effekt, + märkbar effekt. Matrisen är framtagen tillsammans med André Gonçalves och Ana Meirelles vid Centro Ecológico samt Johanna Björklund,
Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet.
5. Slutsatser
•
Centro Ecológicos unika arbete i södra Brasilien visar att det går att öka matproduktionen och trygga
försörjningen med hjälp av ett ekologiskt lantbruk som i kombination med deltagardriven certifiering
stimulerar småskalig lokal och regional handel.
•
Det ekologiska lantbruket som utvecklats bevarar biologisk mångfald och drar nytta av ekosystemtjänster.
På så sätt är det ett välbehövligt alternativ till de monokulturer av soja för produktion av kraftfoder som
breder ut sig alltmer i delar av Brasilien, till exempel i Cerrado- och Amazonasregionen.
•
Centro Ecológico och deras samarbetsorganisationer har genom att arbeta aktivt med aktörssamverkan,
kunskapsutbyte och kompetensutveckling i nätverksstrukturer kunnat påverka utvecklingen av ekologiskt
lantbruk såväl regionalt, nationellt som internationellt.
•
Internationella certifieringssystemen för ekologisk produktion är inte självklart det bästa alternativet för
fattiga småbönder. Centro Ecológicos arbete visar att lokala certifieringssystem kan fungera bra och ske
mer på lokalbefolkningens villkor samtidigt som de gynnar en ökad ekologisk produktion och ger bredare
konsumentgrupper tillgång till ekologisk mat.
•
Trädjordbruket ger en större mångfald av försörjningsmöjligheter och ekosystemtjänster än det intensiva
jordbruk som tenderar att maximera produktion av en gröda på bekostnad av de flesta andra ekosystemtjänster, dessutom binder det mer koldioxid (motverkar den ökande växthuseffekten) och är bättre för den
unika biologiska mångfalden i den hotade Atlantregnskogen.
•
Forskning visar att ekologisk bananproduktion i Rio Grande do Sul är mer ekonomiskt fördelaktig i det långa
loppet och bättre tryggar lokal livsmedelsförsörjning. Ekobananodlingarna producerar visserligen något
färre kilo bananer per hektar och kräver en något högre arbetsinsats, men det kompenseras av att de genererar en rad andra grödor och ekosystemtjänster som har ett ekonomiskt värde för den enskilde lantbrukaren.
20
a) Olika fruktjuicer ingår i det sortiment av ekologiska livsmedel som nu certifieras med så kallad deltagardriven certifiering.
b) Spindlar finns knappt i konventionella bananodlingar, men de är mycket vanligt förekommande i trädjordbrukets ekologiska
bananodlingar. Foto: Jakob Lundberg/ Solomon H. Mariam.
6. Rekommendationer
•
Internationellt bistånd och forskning måste prioritera jordbrukssektorn som en viktig utvecklingsfråga
och investeringarna i hållbar landsbygdsutveckling bör öka för att minska fattigdomen.
•
Handelspolitiken måste konsekvent utvecklas så att globala handelsavtal främjar och inte försämrar
förutsättningarna för en bättre miljö och en tryggad tillgång till mat.
•
Nationella strategier för jordbruksutveckling och fattigdomsbekämpning måste fokusera mer på stöd till
och ekonomiska incitament för småbönder som vill ställa om till ett ekosystemtjänstbaserat lantbruk som
använder mindre fossila bränslen och färre kemiska insatsvaror.
•
Deltagardrivna certifieringssystem som bygger på ömsesidig respekt mellan konsument och producent bör
gynnas. Detta ger utrymme för mer flexibla certifieringsregler för lokal handel som utvecklas med större
respekt för olika lantbrukares miljömässiga, sociala och kulturella sammanhang.
•
Initiativ som främjar kontakt mellan jordbrukare och konsumenter som är villiga att bidra till en hållbar
utveckling bör stödjas, t ex genom etablering av lokala marknader för ekologiska livsmedel eller stöd till
lantbrukare som vill vidareförädla sina egna ekologiska produkter och nå ut på marknaden.
•
Olika system för att ersätta lantbrukare för produktion av ekosystemtjänster bör utredas närmare och
vidareutvecklas så att de bättre gagnar småbönder i Syd.
•
Beslutsfattare på lokal och regional nivå bör samarbeta för att skapa bättre förutsättningar för en ökad konsumtion av lokalt producerade ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll, särskilt mat till daghem, skolor
och äldrevård (t ex genom att sätta upp ett procentmål eller ge skattelättnader för ekologiska livsmedel).
•
Lagstiftningen bör förändras så att den förbättrar trädjordbrukets förutsättningar att nå ut med fler av sina
produkter på marknaden (idag får t ex inte bönderna i Rio Grande do Sul aktivt bruka eller sälja alla de
produkter från vilda växter och träd som ingår i trädjordbruket).
21
Nio positiva resultat från Centro Ecológicos verksamhet
1. Allt fler lantbrukare odlar ekologiskt
2. Minskad användning av hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel
3. Stärkt självkänsla hos lantbrukare
4. Stärkta relationer och ökat förtroende mellan producenter och konsumenter
5. Stärkt bevarande av den hotade Atlantregnskogens unika biologiska mångfald
6. Förbättrade och diversifierade försörjningsmöjligheter
7. Gynnad produktion av ekosystemtjänster
8. Ökad kunskap bland lantbrukare och skolelever om miljö och hållbar utveckling
9. Ökad utbredning av trädjordbruk som binder mer kol än monokulturer – vilket är
positivt ur klimatsynpunkt
7. Källor och lästips
Climate Change 2007, the Fourth Assessment Report (AR4) of the United Nations Intergovernmental Panel on
Climate Change (IPCC): www.ipcc.ch/ (Svensk sammanfattning av syntesrapporten på: www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5763-3.pdf).
Foley, JA. m.fl. 2005. Global Consequences of Land Use. Science 309: 570-574.
Henrysson, J. och Höök, K. 2007. Mat, klimat och utveckling. Rapport, Naturskyddsföreningen: www2.snf.se/
pdf/Mat_rapport_SVE_09.24.pdf
Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. och Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in
Organic Farming. Science Vol 296: 1592-1597.
Synthesis Report of the International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD), 2008: www.agassessment.org
The Millennium Ecosystem Assessment: www.maweb.org
The State of Food and Agriculture 2007 - Paying Farmers for Environmental Services, FAO: www.fao.org/
docrep/010/a1200e/a1200e00.htm (Mer information på svenska: www.faonorden.se/start.asp?sida=8105).
World Development Report 2008: Agriculture for Development, the World Bank:
http://go.worldbank.org/ZJIAOSUFU0
World Resources 2008: Roots of Resilience – Growing the Wealth of the Poor. July, 2008. United Nations Development Programme, United Nations Environment Programme, World Bank, World Resources Institute.
IFOAM Online Global PGS Database (Databas för deltagardriven ekologisk certifiering från International
Foundation for Organic Agriculture Movement): www.ifoam.org/about_ifoam/standards/pgs.html
22
23
D
en här rapporten utgår från Centro Ecológicos unika arbete i södra Brasilien och visar att
det går att öka matproduktionen och trygga försörjningen med hjälp av deltagardriven
certifiering, småskalig handel och ekologiskt lantbruk som bevarar biologisk mångfald och
drar nytta av ekosystemtjänster. Centro Ecológico har genom att vara aktiva i en rad olika nätverk lyckats påverka utvecklingen av ekologiskt lantbruk såväl nationellt som internationellt.
Naturskyddsföreningen samarbetar med Centro Ecológico. Vi har ett utbyggt informationsutbyte mellan våra organisationer och arbetar tillsammans för att utveckla ett hållbart jordbruk.
Naturskyddsföreningen ger även finansiellt stöd till Centro Ecológico och samarbetar också
med många andra jordbruksorganisationer i Syd, samt med organisationer som arbetar med
frågor kring skog, kust och hav, klimat, miljögifter, handel och en tryggad tillgång till mat.
Totalt samarbetar Naturskyddsföreningen med ett 60-tal organisationer i över 20 olika länder.
Arbetet finansieras till stor del från Sida.
Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691
Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation
med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot,
skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl
nationellt som i­nternationellt.
Föreningen har ca 178 000 medlemmar och finns i
lokalföreningar och länsförbund över hela landet.
Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning
Bra Miljöval.
www.naturskyddsforeningen.se
Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se
