Ekologiskt i Brasilien
Delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien har fler än 11 miljoner invånare och
är ungefär hälften så stor som hela Sverige. I dag är området känt för sin framgångsrika satsning på ekologiskt lantbruk. Det är en satsning som har påverkat
stora delar av Brasilien, människor kommer hit för att se och lära hur man kan
ställa om och få ett ekologiskt lantbruk att bli lönsamt.
Från ensidigt odlande och fattigdom till ekologiskt och välstånd
För 25 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då odlade bönderna några få grödor på stora
plantager. Nästan allt av det man skördade såldes till andra länder. Konstgödning och bekämpningsmedel var vanliga eftersom man trodde att det skulle göra jordbruket mycket bättre och
effektivare. Det blev snarare tvärt om, miljön blev skadad och även bönderna blev lidande
eftersom de var beroende av att sälja sina grödor billigt på världsmarknaden.
Alla rade
e
r
ku sivord finns
stan
i ordli
Det var då som småbrukaren Nelson Belle tröttnade på det onaturliga sättet att driva jordbruk.
Han ville arbeta på ett annat sätt, mer ekologiskt och hållbart. 1980 startade man i Rio Grande
ett experiment för att se om inte ekologisk odling skulle kunna vara ett bättre alternativ till
gifter, bekämpningsmedel och ensidig odling. Projektet ledde till att organisationen Centro
Ecologico bildades. Målet var att använda alternativa metoder och ny teknik i det ekologiska
jordbruket så att småjordbrukare skulle kunna driva lönsamma ekologiska jordbruk.
Samarbete och ett nytt sätt att odla skapade självförtroende
Bönderna i Centro Ecologico inledde ett samarbete och bestämde sig för att ta tag i situationen
och själva göra en förändring.
Samarbete ger trygghet – Bönderna började samarbeta och gav stöd till andra ekologiska
familjejordbruk i området. Genom att ge råd och tips om hur de kunde hjälpa varandra med
praktiska erfarenheter blev det lättare för dem att börja odla
ekologiskt.
Försäljning av
lokalt producerade
och förädlade livsmedel på ekologiska gatumarknaden i Porto Alegre.
Foto: Solomon
Mariam
Utbildning ger nya kunskaper – De startade kurser i nya
ekologiska odlingsmetoder och hur bönderna kunde få jordbruket att bli lönsamt.
Sälja till varandra – De började sälja sina ekologiska varor på
marknader och i affärer i närheten. På så sätt kunde bönderna
sälja sina ekologiska jordbruksprodukter (frukt, säd, kaffe
m.m.) till varandra i stället för till stora företag på världsmarknaden.
a) Banangodis, exempel på gårdsförädling b) Anelise vill ta över sina föräldrars förädlingsindustri, som bland annat tillverkar
ekologisk tomatsås och fikonmarmelad (se porträtt nedan). c) Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekoloEKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD
NATUREN
GÖR FÖR
DIG är
ett material
från Naturskyddsföreningen,
Dagens Nyheter och Albaeco.
giska
gatumarknaden
i Porto
Alegre.
Foto: Solomon
H. Mariam.
ÖVN7:1
Ny odlingsmetod – De började odla i så kallat
trädjordbruk i stället för stora plantagejordbruk med
bara en gröda. Trädjordbruk betyder att man blandar
olika typer av träd, frukt, grödor, blommor och buskar
tillsammans på fälten.
Internationellt samarbete – De började arbeta
tillsammans med internationella organisationer för att
lära sig mer om hur man kan utveckla jordbruket.
I dag bestämmer bönderna själva =
egenmakt och välfärd
För att det hela skulle fungera och gynna befolkningen
i området var det viktigt att bönderna fick vara med
och bestämma och påverka hur de skulle driva sina
Bananer, kaffe och andra växter växer sida vid
jordbruk. En annan viktig sak var att man, i stället för
sida i trädjordbruket.
att sälja sina grödor på världsmarknaden, satsade på
att sälja till de som bodde i byn och i närheten. Då
skulle ju alla få del av de jordbruksprodukter man odlade. Nu säljer småbrukarna själva sina
varor direkt till de som bor i området. Bönderna får faktiskt mer betalt än om de skulle sälja
det vidare till stora internationella företag där mellanhänder tar en stor del av vinsterna. I dag
är marknaderna fyllda av lokalt producerade varor och dessutom en uppskattad mötesplats
för småbönder och stadsbor i området. Bönderna i Rio
Grande som samarbetar med Centro Ecologico är inte
Ekologiskt jordbruk ökar
längre så intresserade av att sälja sina varor på den
internationella marknaden. De vill behålla friheten
Näst efter Argentina är Braatt själva bestämma över sina odlingar och dessutom
silien det land i Sydamerika
är det bättre för folket i området som nu får ta del av
med det största ekologiska
framgången. Det leder till ökad välfärd för hela områjordbruket, 1,8 miljoner
det.
hektar. Den ekologiska pro18
Med trädjordbruk samarbetar bonden
med naturen
Den metod som numera är vanlig i Rio Grande är så
kallat trädjordbruk. Det innebär att man odlar många
olika grödor, buskar och träd tillsammans. Det kan
till exempel vara bananer, papaya, annans, majs och
palmdruvor. Förutom det kan man även odla blommor
och prydnadsväxter. Och man kan alltid avverka lite av
själva skogen för att få timmer om det skulle behövas.
Den här typen av odling är mycket mer likt det naturliga systemet än att bara odla en enskild gröda på ett
område. Det som också är bra med trädjordbruk är att
duktionen växer stadigt med
mellan 30–50 procent per
år. Den största produktionen
består av färska grönsaker
och frukt, men även te, kaffe,
oljor och mjölkprodukter
ökar. Jordbruket bedrivs ofta
på små familjeägda marker och regeringen stödjer
aktivt övergången till ekologiskt jordbruk genom olika
program och ekonomiskt
stöd.
EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.
ÖVN7:2
det ger en trygg försörjning och är bra för den hotade atlantregnskogen. Trädjordbruket ger
många värdefulla ekosystemtjänster tillbaka. Inte nog med att trädjordbruket ger en mängd
varor som kan säljas på marknaden, det ger också en biologisk mångfald där fåglar, insekter och
andra växter och småkryp trivs. Det ger bättre skydd mot erosion, skydd mot naturkatastrofer,
rent vatten, bättre luft och en näringsrik jord. Genom att efterlikna ett naturligt ekosystem kan
trädjordbruket på så sätt binda jorden, stå emot skadeinsekter och gödsla sig själv – nästan
helt utan bondens hjälp. Man skulle kunna kalla det multifunktionellt. Och det är bättre än
monokultur
NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA
1.
2.
3.
4.
5.
Ge exempel på skillnader mellan hur bönderna odlade för 25 år sedan med
dagens odling.
Hur gjorde bönderna för att byta från ensidig odling till ekologiskt jordbruk?
Vilka var det som tog ansvar för att göra något åt problemet?
Ge exempel på flera fördelar som kom när de började med trädjordbruk.
Vilka aktörer kunde vara motståndare till att förändra sättet att bedriva
lantbruk?
Vad tycker du? Vad kan du göra för att påverka din omgivning på ett positivt
sätt när det gäller användandet av ekosystemtjänster?
ntera
Prese &
era
public
Skriv ett brev till Centro Ecologico och fråga dem om de har några
tips på något vi kan lära oss av deras arbete. Adressen är: serra@
centroecologico.org.br eller [email protected].
EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.
ÖVN7:3
