Lärarens värdegrundsarbete

LÄRARPROGRAMMET
Lärarens värdegrundsarbete
Tre pedagogers tankar kring värdegrundsarbete
Jill Karlsson
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2010
Handledare: Bosse Hansson
Institutionen för kulturvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för kulturvetenskap
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel:
Lärarens värdegrundsarbete
Författare:
Jill Karlsson
Handledare:
Bosse Hansson
ABSTRAKT
Fostran har alltid funnits i skolan. Förr ville man fostra barnen till moral och religion,
idag vill man fostra dem till demokratiska medborgare. Begreppet fostran har också
ersatts med ett annat begrepp, värdegrund. Begreppet värdegrund har blivit ett
samlingsbegrepp för många olika frågor, och det är inte alltid lätt att veta hur dessa
demokratiska värderingar ska förmedlas i undervisningen. Skolans läroplan har
strävansmål, men beskriver inte hur man praktiskt ska arbeta med värdegrund, normer
och värden.
Den här studien tar upp hur tre pedagoger arbetar med värdegrund i sin undervisning.
Genom muntliga och skriftliga intervjuer har pedagogerna fritt fått förklara hur de
arbetar med detta viktiga ämne.
Resultaten visar att det är ett svårt arbete när skolan ständigt är i förändring och klimatet
blir allt hårdare. Det verkar som man inte kan arbeta nog med detta ämne, men tyvärr får
det ofta stå undan för de ämnen som det sätts betyg i. Skolorna och pedagogerna arbetar
utifrån de olika förutsättningar och tolkningar de har av målen och riktlinjerna i Lpo 94,
och i den här studien ska vi titta närmare på några av dessa.
INNEHÅLL
1
INTRODUKTION ..................................................................................................... 3
1.1 BAKGRUND ....................................................................................................... 3
1.2 PROBLEMFORMULERING .............................................................................. 4
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .............................................................. 6
2
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .................................................................... 7
2.1 Läroplaner............................................................................................................. 7
2.2 Då och nu .............................................................................................................. 8
2.3 Sociokulturellt perspektiv ..................................................................................... 9
2.4 Begreppet värdegrund......................................................................................... 10
2.5 Värdegrundsarbete .............................................................................................. 11
3
METOD ................................................................................................................... 14
3.1 Undersökningsmetod .......................................................................................... 14
3.2 Undersökningsgrupp ........................................................................................... 14
3.3 Databearbetning .................................................................................................. 14
4
RESULTAT ............................................................................................................. 16
4.1 På vilka sätt arbetar pedagogen aktivt med värdegrund i undervisningen? ....... 16
4.1.1
Förskoleläraren ........................................................................................ 16
4.1.2
Lågstadieläraren....................................................................................... 16
4.1.3
Mellanstadieläraren ................................................................................. 17
4.2 I vilken utsträckning kan pedagogens elever ta till sig läroplanens värdegrund
enligt pedagogen? ....................................................................................................... 17
4.2.1
Förskolelärare .......................................................................................... 17
4.2.2
Lågstadielärare......................................................................................... 18
4.2.3
Mellanstadielärare ................................................................................... 19
4.3 Bör läroplanens riktlinjer för skolans värdegrundsarbete utökas? ..................... 19
5
4.3.1
Förskolelärare .......................................................................................... 19
4.3.2
Lågstadielärare......................................................................................... 20
4.3.3
Mellanstadielärare ................................................................................... 20
DISKUSSION ......................................................................................................... 21
5.1 Metoddiskussion ................................................................................................. 21
5.2 Resultatdiskussion .............................................................................................. 21
5.3 Avslutande diskussion ........................................................................................ 23
6
REFERENSLISTA .................................................................................................. 24
INTERVJUFRÅGOR ........................................................................................................ 1
3
1
INTRODUKTION
I detta avsnitt ges en introduktion till arbetet. Först presenteras en bakgrund följt av
en problemformulering. Avslutningsvis presenteras syftet med studien och
frågeställningar.
1.1
BAKGRUND
I Lpo 94 kan vi läsa att etik ska genomsyra undervisningen i alla skolans ämnen, men
vad är egentligen etik och skolans värdegrund?
En del personer anser att förnuftet som talar om för oss vad som är rätt och fel är
etikens grund. Det finns också de som anser att värdegrunden är den känslomässiga
inlevelseförmågan. Att handla osjälviskt och ta hand om sina medmänniskor är en
känsla och inte förnuftet som talar. Andra anser att samvetet som väver in både
förnuft och känsla är en egenskap hos människan som ligger till grund för etiken. Det
finns alltså en bas som är grundantaganden som gör att människor ser värdegrunden
på ett visst sätt (Orlenius, 2001).
Jag har under min lärarutbildning vid ett flertal tillfällen stött på ordet värdegrund
och på detta har det lagts stor vikt. Det är ett fostransuppdrag där vi lärare ska forma
demokratiska medborgare och fostra eleverna till tolerans, generositet,
ansvarstagande och rättskänsla. Detta har fått mig intresserad av hur arbetet med
värdegrunden i skolan ter sig. Arbetar lärarna aktivt med värdegrund i skolan? Under
mina praktikperioder har det pratats runt värdegrunden då situationer uppstått i
klassen som krävt det, något annat har jag inte sett. Värdegrunden är något som ska
genomsyra all verksamhet i skolan, men görs det? och i sådana fall på vilket sätt?
Skolan har en viktig uppgift, då det är skolans uppdrag att till eleverna förmedla och
förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. I Lpo 94 står
följande:
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100)
slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom
skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för
vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §).”
(Skolverket, Lpo 94, 1994:3).
De värden som skolan ska förmedla och gestalta är individens frihet och integritet,
människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors
lika värde och även solidaritet med svaga och utsatta.
Skolan ska aktivt motverka kränkande behandling och tendenser till trakasserier, och
med kunskap och diskussion ska skolan bemöta intolerans och främlingsfientlighet.
Hur vi ska göra detta beskrivs så här:
”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.”
(Skolverket, Lpo 94, 1994:3).
4
1.2
PROBLEMFORMULERING
Ett av skolans viktiga uppdrag är att förmedla och förankra hos eleverna de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på (Skolverket, 1994). Går det att
hävda att det finns gemensamma värden? I en skola som fått ökad mångfald är det
inte ens säkert att vi har en gemensam verklighet (Osbeck, 2004), så hur kan vi då ha
gemensamma värden?
Värdegrunden är ett ämne som fått ökad uppmärksamhet och höjt kraven på skolan.
Värdegrunden har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta frågor som rör etik,
normer, demokrati, relationer, livsåskådning och etik och moral. Ur detta kan det
uppstå problem då det kan vara svårt att hålla isär de olika begreppens innebörd och
dess fenomen. Ordet värdegrund har till viss del tappat sin betydelse och lett till att
det moraliska språket har stannat i utvecklingen (Colnerud, 2004). Det är en fråga
om kunskapssyn och människosyn vilket är ett stort, viktigt och samtidigt känsligt
ämne(Orlenius, 2010).
Det är ofta värdegrund nämns när man talar om skolans problem. Det finns de som
anser att skolan försummar värdefrågor och normförmedling då mobbning,
förnedrande språkbruk och rasism förekommer bland eleverna på skolan (Colnerud
& Thornberg, 2003). Lever vi i en tid av moraliskt förfall? Arbetar skolan för lite
med etiska principer och värden? Orlenius skriver (2010) att redan under antiken var
de vuxna missnöjda med dåtidens ungdom, så även i början av 1900-talet. Men vems
ansvar är det då att fostra barnen? I Lpo 94 står det skrivet:
”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och
utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation
till en nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för
barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med
hemmen.”
(Skolverket, 1994:5).
Det står alltså skrivet att det måste ske ett samarbete mellan skolan och föräldrar,
men finns det här samarbetet i verkligheten? Under en av mina praktikperioder var
jag på en förskola där en pedagog kunde berätta om en förälder som såg det på ett
annat vis. Personalen på förskolan tog under ett föräldramöte upp vikten av
samarbete och framförallt vikten av stöd hemifrån med just fostran. Då var det en
förälder som ansåg att fostran inte ingick i föräldrarnas arbete, utan skulle enbart ske
på dagis och skola. Det var därför dessa verksamheter existerade. Ett extremfall
kanske, men jag tror att det samarbete som krävs mellan skola och hem inte alltid
finns, vilket försvårar skolans och lärarnas arbete med värdegrunden.
En annan del som gör värdegrunden till ett ”svårt” ämne att arbeta med är
läroplanen. I läroplanen finns flera strävansmål för eleverna, riktlinjer för alla som
arbetar i skolan och punkter som läraren ska följa. Det står däremot inte hur man
praktiskt ska arbeta med värdegrunden i skolan eller hur mycket tid ämnet ska få.
Det är upp till varje skola och lärare att tolka värdegrunden på sitt sätt vilket gör att
arbetet kan se väldigt olika ut från skola till skola. Arbetet är beroende av vad
värdegrunden betyder för varje skola och lärare, vilken status ämnet har och hur man
väljer att jobba med det (Orlenius, 2010). Hur förankrar man då de grundläggande
värden som vårt samhällsliv vilar på hos eleverna? Anser lärarna att eleverna kan ta
till sig de olika värden och normer som står i Lpo 94? Är värdegrunden regler som de
vuxna satt upp vilket gör det svårt för barn att följa?
5
Det är framförallt läraren som har en viktig uppgift då dennes roll som ledare
påverkar elevernas attityder. Framförallt hur alla vuxna som verkar inom skolan har
en stor och viktig roll för att värden och normer ska följas. De ingår i elevernas miljö
och hämmar eller gynnar dem när det handlar om att ta till sig värdegrunden (Dewey,
1997).
Att det i dagens samhälle är ett hårdare klimat även i de lägre åldrarna kräver att man
jobbar mer aktivt med värdegrunden i skolan. Lärarens roll i skolan är delat och
något oklar då läraren måste ta hänsyn till fostransuppdraget, socialiserande
handlingar och den etiska hänsynen till eleverna, detta är en ständig balansgång. I
likhet med föräldrarollen innebär det att läraren mer eller mindre ska frustrera
eleverna till fostran, och utmana elevens utvecklingsmöjligheter. Precis som det
händer att föräldrar missbrukar sin makt, så händer det även att lärare gör det
(Colnerud & Granström, 2007).
Även om läraren har en viktig roll i värdegrundsarbetet så finns det andra aspekter
som påverkar eleverna i deras moraliska utveckling. I skolan har det skett en ökad
individualisering i samband med den ökade mångfalden av synsätt, livsstilar,
kulturyttringar och värderingar. Framförallt i de högre klasserna i grundskolan men
också i de lägre åldrarna. Det kan leda till att värdegrundsarbetet blir åsidosatt då det
blir svårare att få till ett enhetligt värdegrundsarbete (Dahlkvist, 2006). Ett viktigt
uppdrag och ett stort ansvar för skolledarna är att tydligt förmedla personalens
gemensamma ansvar för värdegrundsarbetet. Det är ett arbete som ska genomsyra all
undervisning och skapar helhet och sammanhang. En viktig del i detta arbete är
uppföljningar och utvärderingar, något som skolledarna står för (Dahlkvist, 2006).
Det största ansvaret för arbetet med demokrati – och värdegrundsfrågorna inom
skolbarnsomsorgen och skolorna har kommunen. Det är kommunens uppdrag att
fördela resurser och organisera verksamheten, allt för att eleverna ska nå de
förväntade målen. Varje skola får däremot välja ett arbetssätt att jobba med detta,
något som inte är helt problemfritt (Dahlkvist, 2006). Vilka resurser en skola har
påverkar hur arbetet med värdegrundsfrågor ser ut, vilket kan leda till stora
skillnader mellan skolor landet över. Hur god ekonomi kommunen har och hur
mycket pengar skolan vill lägga på värdegrundsarbete spelar roll (Zackari & Modigh,
2000). En del skolor har kommit långt och arbetar mycket med värdegrunden, medan
andra skolor inte alls kommit lika långt (Skolverket, 2005). En undersökning som
skolverket gjort visar att många skolor saknar redskap för att kunna arbeta och
utvärdera arbetet med värdegrundsfrågor och demokratiarbetet i utbildningen
(Zackari & Modigh, 2000).
Idag är det lätt att begreppet fostran förknippas negativt med den äldre tidens
moralpekpinnar och fostransmetoder, och det vill skolan gärna inte förknippas med
(Dahlkvist, 2006). Men är det så att vi ersatt begreppet fostran med begreppet
värdegrund för att det ska bli mer accepterat? Att skolan har ett fostransuppdrag och
att värdegrunden är en stor del av skolans läroplan står klart.
6
1.3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna studie är att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med värdegrund i
undervisningen, och hur de uppfattar att eleverna kan ta till sig den. Det är även av
intresse att se om arbetet skiljer sig mellan de olika stadierna.
På vilka sätt arbetar de intervjuade pedagogerna aktivt med värdegrund i
undervisningen?
I vilken utsträckning kan elever ta till sig läroplanens värdegrund enligt de
intervjuade pedagogerna?
Bör läroplanens riktlinjer för skolans värdegrundsarbete utökas enligt de intervjuade
pedagogerna?
7
2
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I det här avsnittet presenteras begreppet värdegrund och vilken plats det har i
läroplanen. Avsnittet tar också upp hur värdegrundsarbetet sett ut genom skolans
tider, då som nu.
2.1
Läroplaner
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
finns det strävansmål och riktlinjer för vuxna och elever att följa.
Följande strävansmål står i Lpo 94:
Skolan ska sträva efter att varje elev

utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
samt medverkar till att bistå andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för ögonen och

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.
De riktlinjer som finns för de som arbetar i skolan är följande:
Alla som arbetar i skolan skall

medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,

aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och

visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från
ett demokratiskt förhållningssätt.
(Skolverket, 1994).
Hösten 2011 kommer en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lgr 11. Den nya läroplanens avsnitt om skolans värdegrund skiljer sig
inte nämnvärt från den gamla, men inledningen har skrivits om och inleds med:
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800)
slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och
lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på.”
(Skolverket, Lgr 11, 2011:4).
8
Det som i Lpo 94 heter Mål och riktlinjer heter i Lgr 11 Övergripande mål och
riktlinjer. Nu finns det alltså inga mål att sträva mot, nu står det i stället:
Skolans mål är att varje elev

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska
värderingar samt personliga erfarenheter,
Denna punkt är också den enda som har ändrats från Lpo 94. De övriga mål och
riktlinjer som berör värdegrunden är sig lika (Lgr, 2011).
2.2
Då och nu
Redan under medeltiden fanns undervisning i organiserad, formell form i Sverige.
Den undervisning som prästerna hade för folket var kopplad till en kunskapskontroll
i form av olika förhör (Orlenius, 2010).
Fram till förra sekelskiftet var det både folkskolan och den tidens lärarutbildning
yttersta syfte att fostra elever till moral och religion. Barnen skulle lära sig följa
regler och normer som gällde i vuxenvärlden, helst utan att ifrågasätta. Det var ett av
folkskolans centrala mål. Framförallt gällde det fostran till gudstro. Kristendom med
bön och katekesläsning var det viktigaste skolämnet. Kyrkan som på den tiden
övervakade skolans domäner använde läraren och skolan som sin förlängda arm för
att nå alla barn (Orlenius, 2010).
I början av 1900-talet minskades timantalet för den kristliga undervisningen, och den
fortsatta undervisningen i detta ämne skulle ha en mer allmänkristlig inriktning. Att
fostra var fortfarande en viktig uppgift för skolan.
Inte förrän i 1980 års läroplan markerades mål med jämställdhet mellan könen, då
hade en gemensam grundskola för pojkar och flickor funnits sedan 1962.
”Gud och fosterlandet” var det som utgjorde kittet i skolan fram till på 1940-talet.
Det var den moraliska läroplanskoden som gällde och skolan var till för att tjäna
samhället.
När förskolan startade sågs den först som en social hjälpinrättning, precis som när
folkskolan infördes och sågs som en del av socknarnas fattigvård. Förskolans
verksamhet präglades av välgörenhet och filantropi. Fram till 1900 hade både
förskola och skola en omhändertagande verksamhet som en social inriktning. Skolan
hade också ett pedagogiskt uppdrag med tyngd på religiös fostran. Denna verksamhet
styrdes strikt av staten och kontrollerades av skolinspektörer, oftast präster, medan
förskolan drevs privat och på ideell basis (Orlenius, 2010).
Så småningom kom den moderliga pedagogiken in i förskolan. Hem och familj
användes som mönster. De vuxna skulle agera förebilder och vägleda och stimulera
barnet till utveckling. Precis som i folkskolan strävade man efter visionen om den
moraliska människan. Runt sekelskiftet (1900) grundades barnträdgårdar, den tidens
deltidsförskola. Några timmar om dagen var den öppen och drevs med pedagogiska
syften. I fokus stod barnens lek och självverksamhet, en lek som skulle vara fri och
dels ledas av vuxna. Grundaren till detta tankesätt var Fröbel och han blev känd för
följande ord (Orlenius, 2010):
9
”Kom, låt oss leva för våra barn, låt dem leva tillsammans med oss, så kommer
vi genom dem vinna vad vi alla behöver!”
(Fröbel, citerad av Orlenius, 2010:55)
Barnet började då betraktas som en planta som behöver vård och omsorg för att
utvecklas. Fröbel ansåg att alla barn var goda av naturen och utvecklades inifrån
genom sina goda krafter. De vuxna skulle nu alltså inte styra utan fostran skulle i
princip vara fri. Pedagogerna skulle bara övervaka barnen och lätt vägleda dem till
utveckling (Orlenius, 2010).
Vetenskapen blev den nya religionen, efter att kristendomen efter sekelskiftet börjat
vackla. Det goda samhället och positivismen var något som vetenskapen skulle
lägga grund till. Dock fick människans godhet sig en törn under andra världskriget,
därav 1946 års skolkommission där skolans främsta uppgift är att fostra
demokratiska människor. Denna kommission ligger till grund till viss del för Lgr 80
och för Lpo 94 (Orlenius, 2010).
Från en skola med inriktning mot disciplinering inför fosterlandet och Gud, har nu
staten under de senaste femtio åren försökt att styra skolan mot en demokratisk skola
som mål (Orlenius, 2010). De tidigare läroplanerna har lagt stor vikt vid solidaritet,
vilket har ersatts av tolerans. Även de mänskliga rättigheterna har fått ta större plats
nu (Hedin & Lahdenperä, 2003). Även ordet fostran har nu ersatts av begreppet
utveckling i läroplanerna (Dahlkvist, 2006). Att man började använda begreppet
värdegrund i läroplansarbetet för Lpo 94 kan man se som ett försök till att återknyta
till en moralisk läroplanskod (Colnerud, 2004).
2.3
Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet syn på lärande handlar om vad individer brukar i
framtiden av det som de tar med sig från tidigare sociala situationer. Att ta tillvara på
erfarenheter för att sedan använda dem i andra sammanhang är ett av människans
mest utmärkande drag (Säljö, 2000). Säljö (a.a.) förklarar den sociokulturella
utgångspunkten nedan:
”Utgångspunkten för ett sociokulturellt perspektiv är det antagande som
nämndes ovan; människan är en biologisk varelse med en uppsättning fysiska
och mentala resurser som är mer eller mindre givna av naturen och bestämda av
den art vi tillhör.”
(Säljö, 2000:18)
Termerna verktyg och redskap har en speciell betydelse i ett sociokulturellt
perspektiv. Med det menas såväl språkliga, intellektuella som fysiska resurser som
människan har tillgång till och använder när vi förstår och agerar i vår omvärld.
Människans föds in och utvecklas i ett socialt samspel vilket gör att vi från
begynnelsen gör våra erfarenheter med andra (Säljö, 2000). Vi utvecklar inte bara
färdigheter, utan tar också över normer och känslor från vår omgivning (Jerlang,
2008). Oftast helt omedvetet hjälper andra oss att förstå omvärlden. Kortfattat kan
man säga att på det sätt som omgivningen uppmuntrar och tillåter lär vi oss att agera,
uppmärksamma och beskriva i verkligheten (Säljö, 2000).
Språket är ett socialt fenomen (Jerlang, 2008) och har tillsammans med
kommunikationen en central roll inom detta perspektiv, det är dessa två delar som
utgör länken mellan människan och den övriga omgivningen. Det är i interaktion
med andra som människan blir delaktig i hur omgivningen förklarar och uppfattar
10
företeelser. I ett sociokulturellt perspektiv lär människan genom samspel med andra,
kommunikativa som praktiska (Säljö, 2000). För Vygotskij som i likhet med det
sociokulturella perspektivet ansåg att barn är sociala varelser som lär tillsammans
med sin omgivning, får samspelet en central roll i undervisningen (Jerlang, 2008).
2.4
Begreppet värdegrund
Det var i läroplansarbetet inför Lpo 94 som begreppet värdegrund började lanseras.
För lärare har begreppet många olika objekt för pedagogiska handlingar.
Undervisningen har olika inriktningar som till exempel livsåskådning, påverkan av
elevers moraliska handlande och elevers värderingar och bidrar till elevers
utveckling som samhällsmedborgare (Colnerud, 2004).
Eftersom vi här i Sverige inte har en etablerad definition av begreppet värdegrund,
har man delat man upp det i preliminära begrepp för pedagogiska ansatser. Dessa
begrepp bygger på det huvudsakliga innehållet i ordet värdegrund. Denna uppdelning
utgår från det huvudsakliga objektet för undervisning och de olika principerna, som
presenteras nedan, är ibland nära besläktade eller i vissa avseenden överlappande.
Man har delat upp värdegrundsarbetet i olika delar för att få en tydligare bild av vad
som innefattar detta begrepp, då värdegrunden riskerar att bli ett urholkat begrepp.
Man får inte tro att ett projekt mot mobbning också medför att eleverna utvecklar
demokratiska värden. Samtidigt som de pedagogiska ansatserna inte utesluter
varandra så ersätter de heller inte varandra. Denna uppdelning har Colnerud (2004)
lyckats beskriva tydligt i sin bok och får därför vara ensam referens till detta avsnitt.
En del av värdegrundsarbetet är livsåskådningsfrågor. Dessa hanteras oftast inom
religionsundervisningen då man diskuterar vad eleverna tvivlar eller tror på. Även de
värdefrågor som kan räknas till vår personliga och privata sfär diskuteras. Dessa
frågor är betydelsefulla och kräver ofta ett känslomässigt engagemang från elevernas
sida. Även om undervisningen erbjuder kommunikationstillfällen så behövs dessa
frågor inte kommuniceras. Om eleven inte vill diskutera livsåskådningsfrågorna så är
det elevens sak och något som läraren kommit att respektera då de anses som privata
angelägenheter. Till skillnad från demokratiska värden som alla förväntas omfatta, så
är denna kategori av värdefrågor personliga (Colnerud, 2004).
Moralisk normpåverkan är en annan del i värdegrundsarbetet, som berör främst hur
eleven handlar mot och bemöter andra i både kommunikation och personlig
interaktion, nu som i framtida relationer. Man kan säga att moralisk normpåverkan
har ersatt fostransbegreppet i skolan, då detta tidigare begrepp leder tankarna till en
auktoritär form av påverkan. Påverkan, förmedling och just fostran existerar
fortfarande i skolan, men används i andra termer, då bland annat
värdegrundsbegreppet som maskerar dessa fenomen. Skolan har flera sätt att
utveckla eleverna till moraliska individer (Colnerud, 2004).
Ett sätt är att hos eleverna pränta in socialt önskvärda drag. Eleverna ska lära sig att
följa regler genom att läraren använder sig av förmaningar, imitationer av modeller
och positiv och negativ förstärkning. Ett annat sätt är att eleverna själva får möjlighet
att utveckla moralisk autonomi. Detta betyder att de moraliska normer som eleverna
möter i skolan och i andra sammanhang ska de möta med ett självständigt och
reflekterande förhållningssätt (Colnerud, 2004).
Det finns flera antaganden om hur elever tillägnar sig moraliska normer i skolan,
men gemensamt för alla dessa är att påverka elevens moraliska föreställningar,
11
normer och handlingar. Detta sker hela tiden inom alla interaktion i skolans vardag
då det sociala mötet sätter spår i eleverna (Colnerud, 2004).
Värderingspåverkan skiljer sig från moralisk normpåverkan på det sätt att har en
högre grad av offentlig karaktär. Värderingspåverkan i skolan är ofta inriktad mot
tolerans för människor med annan etnisk bakgrund, jämställdhet och alla människors
lika värde. När eleverna initieras i de värderingar och värden som finns i deras kultur
som de växer upp med, får de också klart för sig vad som förväntas av dem och vilka
skyldigheter och rättigheter de har. Värderingspåverkan arrangeras ofta av skolan
genom diskussioner kring värderingar (Colnerud, 2004).
Skillnaden mellan medborgarfostran och värderingspåverkan är vag, men man kan
säga att medborgarfostran omfattar en större grupp som till exempel en nation där
värdena är offentliga och kommuniceras öppet. Här lägger man mer krut på att
uppfostra medborgare än medmänniskor. Denna del bygger på kunskap om det egna
samhället och gemensamma värden (Colnerud, 2004).
Demokratifostran innebär att eleverna ska kunna utveckla politisk delaktighet som
kan användas till inflytande både för egen del men också för andras. Skolan ska visa
eleven att vissa värden är offentliga och gemensamma angelägenheter där det
politiska handlandet påverkar många andra. I skolan är det vanligt att man gestaltar
demokratifostran genom elevråd och klassråd (Colnerud, 2004).
Skolverket ser främst att värdegrunden handlar om människors förhållningssätt,
värderingar och bemötande av varandra. Detta är en ständigt pågående process
(Skolverket, 2005).
2.5
Värdegrundsarbete
Utbildning är en fostrande, vårdande och bildande process som behövs för att elever
ska utvecklas till samhällets medborgare (Dewey, 1997), och att skolan ska
undervisa i moral är det ingen tvekan om. Moralen ska gestaltas i alla handlingar
(Hedin & Lahdenperä, 2003). När barnen är små kan de vara egoistiska i den
meningen att deras värld kretsar kring dem själva. Det får inte skapa en tanke hos
pedagogerna att det är verkningslöst att arbeta med värdegrund i tidig ålder hos
barnen, så är inte fallet (Lamer, 1991). När barn erövrar värdegrundens innehåll lär
de på olika sätt. De prövar gränser, lär av deras omgivning, de iakttar och praktiserar.
Förebilderna finns både i hemmet, i skolan och i kamratkretsen (Skolverket, 2000).
Dewey (1997) menar att för att barn ska växa i sig själva krävs formbarhet och
behovet av andra, och dessa två villkor är som starkast under barn – och
ungdomsåren. Då formas vanor som ger kontroll över miljön så man kan utnyttja den
för människors syften.
Sådant som vi tycker är rätt och gott är värden, något som vi människor bör sträva
efter i samhället. I Sverige och i många andra länder finns det en förväntan på lärare
att de ska förmedla och gestalta dessa värden i mötet med elever. Lärare har ett
värde– eller fostransuppdrag (Thornberg, 2006 a), och så har det varit sedan
folkskolans instiftande på 1840-talet (Osbeck, 2004). Bergmark (2009) skriver:
“Teachers do important work together with students, to encourage them to
manage their own learning and personal development. Students are valued
through being the future of society. These meeting places are also full of values
due to human beings’ different backgrounds and expectations.”
(Bergmark, 2009:15).
12
Utan lärare som handleder eleverna vid konflikter och konkurrens kan man inte
förvänta sig att eleverna ska klara samarbetets svårigheter. Trots att skolan erbjuder
sociala erfarenheter som sätter spår i elevers värdemässiga utveckling så har läraren
en central roll (Colnerud & Thornberg, 2003). Grundstenen i lärarens fostransroll är
att de vuxna ska agera som förebilder (Skolverket, 2005).
De centrala strävansmålen är skolans grundpelare, men de är inte lika konkreta som
uppnåendemålen. Ibland ses dem som orealistiska och utopiska vilket kan leda till att
fokus läggs på just uppnåendemålen och strävansmålen får stå åt sidan (Dahlkvist,
2006). Lärarna tycker att strävansmålen är viktiga, men att de känner sig dåligt
förberedda på att kunna arbeta med dem (Colnerud & Thornberg, 2003). Generellt
sätt behöver personalen på skolan höja sin kompetens och kunskap om
värdegrundsarbete för att kunna omsätta den i praktiken (Skolverket, 2005).
Skolans och lärarens uppdrag är inte enbart reproducerande, utan också förändrande
(Osbeck, 2004), vilket är ett krav för lärare (Hargreaves, 1998). I det postmoderna
samhälle som vi lever i idag där allt förändras väldigt snabbt och hela tiden, verkar
det också vara ett omöjligt uppdrag (Osbeck, 2004).
I skolan är det angeläget att värden diskuteras, synliggörs och bearbetas, både med
eleverna och inom arbetslaget. Detta för att skolan inte ska ha några som inte är helt
undersökta eller artikulerade. Det finns värden som lärarna tar för givna och som är
djupt fastmärglade i skolan, och ofta ställs lärarna inför dag-för-dag-beslut i
klassrummet som rör värden och då är det viktigt att alla på skolan strävar mot
samma normer (Thornberg, 2006 b). Oftast utgår arbetet med värdegrunden utifrån
de vuxnas perspektiv, det är därför viktigt att engagera eleverna och göra dem
delaktiga. Deras tidigare erfarenheter och kunskaper måste lärare ta tillvara på
(Skolverket, 2005). Det händelser som läraren väljer att uppmärksamma påverkar
elevernas moraliska utveckling och medvetenhet och blir därmed en moralisk
förebild. Också lärarens sätt att vara mot och med eleverna under lektioner och övrig
tid i skolan har inverkan på eleverna. Denna inverkan är inte alltid lärare och elever
medvetna om. Det är ett större problem när läraren inte är medveten om den
moraliska styrkan i sina handlingar vilket kan leda till att läraren kan såra och
fördärva mer än de vet (Colnerud & Thornberg, 2003).
Det är viktigt att man i skolan har gemensamma värden för hur man beter sig i grupp
och enskilt, och även att både elever och vuxna på skolan följer majoritetsbeslut. En
positiv laganda på skolan och i klassen är en viktig del för att eleverna ska känna sig
delaktig av normerna (Dahlkvist, 2006). Undersökningar visar att i skolor där lärarna
jobbar i arbetslag med gemensam planering har lättare för att inkludera eleverna i
arbetet och ge dem mer inflytande och ansvar (Skolverket, 2005).
För att uppnå de olika strävansmålen i värdegrunden krävs ett kontinuerligt och
långsiktigt arbete (Dahlkvist, 2006), samt uppföljning och utvärdering, något som det
ibland finns brister på (Skolverket, 2005). Det är av stor vikt att ha ett förebyggande
arbete och inte ta itu med problemet när det redan uppstått (Skolverket, 2005).
Zackari & Modigh (2000) anser att skolans viktigaste redskap för arbete med
värdegrundsfrågor är samtalen. En god social relation skapar dessa samtal som gör
att skolan blir en social mötesplats för elever och vuxna. Det är i samtal mellan alla
parter i skolan som de största möjligheterna att påverka barns värden, normer och
attityder finns (Skolverket, 2005). För alla som verkar inom skolan är det en viktig
egenskap att kunna lyssna och vara öppen för argument (Zackari & Modigh, 2000).
Säljö (2005) lägger stor vikt vid språket och samtalet.
13
”Det är igenom språket som vi utvecklar och formulerar kunskaper och insikter,
och det är också främst genom språket vi kommunicerar våra egna erfarenheter
och iakttagelser till andra. Språket är det redskap med vilket individen kan låna
insikter, färdigheter och kunskaper av andra.”
(Säljö, 2005:81).
Elever efterfrågar en närmare relation till de vuxna i skolan, och de vill samtala om
värden och livet, något som de vuxna i skolan måste ge utrymme. Värdegrunden är
något som berör alla, ung som vuxen(Skolverket, 2005). De vuxna vill också få den
här tiden, men med mer jobb och ökat ansvar i skolan finns den inte alltid
(Hargreaves, 1998). Dock är ett av de allra största problemen i skolan att det inte
finns tid för möten och samtal då tid är den största bristen i skolan (Skolverket,
2005), men det är också tid som spelar roll när det kommer till kvalitetshöjning och
förbättring (Hargreaves, 1998). Lärarens yrkesetik kompliceras av flerdimensionella
mål och uppgifter (Colnerud, 1995). I arbetet med de yngre barnen där det finns en
närmare relation är förutsättningarna för att föra demokratiska samtal större, men
grunden för samtal, oavsett ålder är jämlika relationer (Skolverket, 2005). Thornberg
(2006 b) nämner även han vikten av språket i lärande:
”Socialisation och internalisering innebär oundvikligen att lärande sker. Lärande
är i sin tur en meningsskapande process i vilken språket spelar en central roll, då
språkets primära funktion är att skapa mening”
(Thornberg, 2006:19)
Skolan har alltså fler uppdrag än att förmedla ett ämnesinnehåll. Verksamheten ska
också lära eleverna att leva tillsammans och anpassa sig till livets förutsättningar och
villkor. Skolan ska hos eleverna utveckla social, moralisk och intellektuell
kompetens (Orlenius, 2010).
14
3
METOD
Intervjuundersökningar har använts i min studie. Dels på grund av den knappa tiden
som fanns till hands och dels för att intresset låg i att ta reda på pedagogers sätt att
arbeta med värdegrund och deras tankar kring detta ämne.
3.1
Undersökningsmetod
Den valda metoden är en kvalitativ metod. Denna metod är bra för att förstå och hitta
ett mönster i studien, och valdes för att få fram pedagogernas egna tankar och ord
(Trost, 2010).
I intervjuerna användes en fenomenografisk metod. Fenomenografi är en metod för
att ta reda på och beskriva undersökningsdeltagarnas olika tankar kring det ämne
man undersöker (Bryman, 2007). Med hjälp av insamlad data kan man beskriva
människors olika sätt att uppfatta sin omvärld (Gustafsson & Mellgren, 2000). Under
intervjuerna användes semistrukturerade intervjuer med låg grad av standardisering
(Trost, 2010), detta för att få till en samtalsliknande intervju där frågorna kunde
ställas efter hur det passade för stunden.
De huvudfrågor som ställdes under intervjuerna var följande:



Arbetar du aktivt med värdegrund i Din undervisning? Förklara.
Känner du att dina elever kan ta emot och ta till sig allt som står om
värdegrund i läroplanen? Förklara
Anser du att läroplanen räcker som riktlinje för vad man som lärare bör ta upp
när det handlar om att förmedla värdegrunden för eleverna? Förklara.
Intervjuerna är semistrukturerade men inte frågorna i lika hög grad. Frågorna är i den
följd som det passar och följdfrågor formuleras beroende av tidigare svar (Trost,
2010). En intervju gjordes skriftligen då ett fysiskt möte inte var möjligt. Intervjuns
huvudfrågor är ja – och nej frågor som följs av öppna följdfrågor. Fördelen med att
använda öppna frågor är att undersökningsdeltagaren ska kunna svara med sina egna
ord, och inte ledas i någon speciell riktning (Bryman, 2001).
3.2
Undersökningsgrupp
Jag har intervjuat tre pedagoger. En från en förskoleklass, en från lågstadiet och en
från mellanstadiet och alla tre jobbar på samma skola. Att det blev dessa tre beror på
att jag vill fokusera på enbart en skola för att få en bättre bild av hur arbetet ser ut på
just den skolan och med pedagoger som har samma förutsättningar. Jag vill även se
om arbetet skiljer sig mellan de olika stadierna.
En av de tre pedagogerna, mellanstadieläraren, var sjukskriven de sista tre veckorna
innan jullovet och därmed fanns ingen möjlighet till ett fysiskt intervjutillfälle. Hon
har i stället svarat skriftligt på samma intervjufrågor som de andra två lärarna svarat
muntligt på. Det var bestämt att en pedagog från varje stadie skulle intervjuas, men
inom varje stadie valdes pedagogen slumpmässigt.
3.3
Databearbetning
För att få en så sanningsenlig bild som möjligt och för att göra analysen mer
noggrann har jag spelat in två av intervjuerna, till den tredje intervjun var detta ej
möjligt. En annan stor fördel som finns med att spela in en intervju är att man kan gå
15
igenom svaren flera gånger och även tolka den ickespråkliga kommunikationen
(Bryman, 2001).
Innan varje intervjutillfälle informerades pedagogerna om de forskningsetiska
principerna. Dessa principer delas upp i fyra huvudprinciper.




Informationskravet – innebär att forskaren skall informera undersökningsdeltagare
om syftet med studien. Undersökningsdeltagaren har också rätt att få veta alla
faktorer som kan påverka deltagaren att delta, och att deltagandet är frivilligt.
Samtyckeskravet – innebär att forskaren måste informera undersökningsdeltagaren
att medverkan är frivillig, och att denne har rätt att avbryta intervjun när deltagaren
önskar.
Konfidentialitetskravet - innebär att undersökningsdeltagarens uppgifter kommer
behandlas konfidentiellt och att de intervjuade ej kommer kunna identifieras av
utomstående.
Nyttjandekravet – innebär att forskaren enbart kommer använda uppgifterna vid
detta tillfälle och att endast behöriga kommer att ha tillgång till uppgifterna.
(Vetenskapsrådet, 2010-12-03 )
Pedagogerna informerades om vad arbetet skulle handla om, att deras medverkan var
frivillig och att de fick avbryta när som. Jag talade om att jag skulle spela in
intervjun och att denna inspelning enbart skulle användas i denna studie. De
informerades även om att deras identitet inte skulle avslöjas i arbetet utan endast i
vilket stadie/klass de undervisade i (Vetenskapsrådet, 2010-12-03). I uppsatsen
kommer de olika lärarna benämnas F för förskoleklass, L för lågstadiet och M för
mellanstadiet, beroende av vilken klass de undervisar i.
Under intervjun delades det ut två olika kort där strävansmålen och riktlinjerna från
Lpo 94 var nedskrivna. Detta för att underlätta för pedagogerna då man inte kan ta
för givet att de kan dessa utantill.
Intervjuerna genomfördes på olika dagar, enligt pedagogernas önskemål att
intervjuas.
16
4
RESULTAT
I följande avsnitt kommer de olika lärarnas svar gällande information och
uppfattningar om värdegrundsarbetet i skolan presenteras.
4.1
På vilka sätt arbetar pedagogen aktivt med värdegrund i
undervisningen?
Nedan presenteras de tre pedagogernas olika tankar kring hur deras arbete med
värdegrunden ser ut.
4.1.1
Förskoleläraren
På den frågan svarade förskoleläraren att jobbet med värdegrunden är det stora i
F1:an. Det är då de ser till att barnen blir en grupp som respekterar varandra och lär
sig de normer och regler som finns på skolan. F förklarar hur de arbetar på följande
sätt:
Här kommer de från olika håll, olika förskolor och har olika grund att stå på. En
del har inte varit på förskolan alls som kommer hemifrån och i 6-årsåldern är de
lite egoister allihop så här måste vi lära dem att vi är många. Alla får vänta på sin
tur och så då. Det kommer rätt naturligt och det är rätt lätt när de är 5 och 6 år, då
är de formbara. Det är lätt att berätta hur vi vill ha det och de lär sig det snabbt.
Det är ett tacksamt arbete, det är kul så.
De arbetade också väldigt mycket med ett material som heter Tillsammans av Lions
Quest. Det är ett material som handlar om att man ska dela med sig, att alla får vara
med, lära sig att vänta på sin tur och bara säga snälla saker till varandra. Med det här
läromedlet vill man uppnå två huvudsakliga mål. Det ena är att hjälpa barn att
utveckla ett positivt socialt beteende där man lär sig arbeta tillsammans, ta ansvar,
fatta positiva och sunda beslut, och utvecklar en respekt för andra människor. Den
andra är att hjälpa barnen att utveckla ett positivt engagemang för familjen,
jämnåriga och samhället, samt för att leva ett sunt liv. Detta arbete genomsyrade
undervisningen i F1:an.
4.1.2
Lågstadieläraren
L arbetade en del med ett material som heter Jag duger. Det är ett material som tar
upp hur man ska vara mot varandra, hur barnen har det hemma. Bland annat handlar
det om att de ska träna sig i att ha en egen åsikt, vilket de höll på med nu innan jul
vid intervjutillfället. Läraren sätter upp skyltar i klassrummet med bokstäver och
sedan läser läraren påståenden, till exempel En bra mamma ska: a) bädda sängen osv.
Sedan får de gå, själva utan att prata med någon, till skylten med det påstående som
passar deras åsikt. Efteråt frågar läraren varför gick de dit osv. Det finns många olika
material till arbetet med värdegrunden men just Jag duger är omtyckt av L.
Det finns också en bok som de även arbetade med som hette ”Det goda samtalet”.
Först är det en berättelse och utifrån det diskuterar läraren och klassen efteråt. Det
kan till exempel vara en berättelse om en pojk som är väldigt annorlunda och som de
andra försöker reta. Pojken bryr sig inte om det utan är som han är ändå.
Sedan fanns det lite filmer som hette ”Värsta Bästa Vänner”. Det handlar om vad
man ska göra för att få vara med i leken osv.
17
L har själv valt hur ofta L ska jobba med det här och när. Nu har de försökt arbeta
med det någon gång varje vecka. De började med det i samband med FN-dagen då
skolan gemensamt hade samling och sjöng och samtalade kring FN och barns
rättigheter.
4.1.3
Mellanstadieläraren
Förutom det dagliga arbetet med diskussioner i klassen om vardagsnära frågor
arbetade de i klassen lite med dilemmafrågor och lärarledda diskussioner om
situationer som kan uppstå och hur man agerar och varför man agerar så. De pratade
om rätt och fel och konsekvensen av sitt handlande. M arbetade varje dag för att alla
skulle känna sig rättvist behandlade och bemötta, och delade oftast in klassen i
grupper när så behövdes för att ingen skulle känna sig utanför. M förklarar sitt arbete
för att motverka utanförskap på följande vis:
Vi arbetar mycket med bemötandet mot varandra i olika situationer, t.ex. när
någon ska redovisa ett arbete. Vi pratar då om vad en kommentar kan betyda för
den som redovisar. Kan man göra på annat sätt och visa den som redovisar att
man är intresserad o.s.v.
Kränkande och fula ord är mycket viktigt att ta ställning mot och det jobbade M
också med.
4.2
I vilken utsträckning kan pedagogens elever ta till sig
läroplanens värdegrund enligt pedagogen?
Nedan presenteras de tre pedagogernas tankar kring hur väl deras elever kan ta till
sig läroplanens värdegrund. I delar av resultatet kommer pedagogernas kommentarer
skrivas intill strävansmålen och riktlinjerna som finns i punktform. Detta för att
tydligt kunna koppla deras kommentar till respektive punkt, och även för att det var
så det skedde under intervjun. Kommentarerna är till viss del omskrivna för att få
bort det tydligaste talspråket och göra det mer lättläsligt.
4.2.1
Förskolelärare
F:s kommentarer till läroplanens mål att sträva mot har jag skrivit i kursivt bredvid
de aktuella punkterna.

utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, - Nu
är de ju så små, så att jag menar, om vi säger att vi har barn som är
adopterade till exempel, i den här gruppen som kommer från andra länder.
Då kommer det naturligt att man pratar om andra länder, vad de har för
språk, hur man säger hej osv. Att uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden är ju svårt men vi försöker ju verkligen visa att alla får
vara med och bestämma och att man måste lyssna på alla. Man kan säga att
vi tar ner de här till vår egen nivå. Det står ju alltid med så fina ord för det
är ju formulerat för större barn oftast. Vi låter ju inte någon vara elak eller
bestämma mer. Vi försöker att vara väldigt rättvisa!
18

respekterar andra människors egenvärde, - Det är lätt för dem, att alla får
komma till tals. Vi gör mycket samverkningsövningar, när vi leker lekar så
ser vi till så alla får delta och får alla roller. Vi har handikappade i klassen
och det är viktigt att de också får vara med på sina villkor, det är lika viktigt
att de får en roll.

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
samt medverkar till att bistå andra människor, - det pratar vi jättemycket om,
men vi gör det verkligen på en låg nivå känner jag när jag ser det här. Att
prata om vad som är rätt och fel. Får man göra så osv. Vi frågar alltid om
konsekvenser av handlingar. Allt hänger ihop för oftast ser de inte sin egen
roll.

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för ögonen och

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv. – klart man pratar om dessa två punkter, och arbetar för att
utveckla hos eleverna, men de är fortfarande väldigt unga och ”egoistiska”
F kunde uppleva det svårt att arbeta med alla dessa punkter, men anser att de lägger
mycket tid och energi på att alla ska vara i skolan på samma villkor, lika grunder och
att alla ska respektera varandra. F sa att klimatet i skolan har ändrats mycket.
Även sexåringar är tuffare och kan säga saker till varandra som man bara
”nämen vad säger du?!”. Det har förändrats, och det är ju en del bara. En del är
vanliga normala små 6-åringar, men en del har ju blivit som små tonåringar. Det
har blivit hårdare klimat i skolan och det har förändrats mycket.
Det som F förklarar ovan är något som de lade ner väldigt mycket tid på att prata om
och motverka.
4.2.2
Lågstadielärare
L ansåg att det är ”lite från och till” med hur och om eleverna kunde ta till sig de
olika strävansmålen. Nedan har jag skrivit till L:s kommentarer med kursivt bredvid
den punkt som L kommenterar i värdegrundens strävansmål.
Skolan skall sträva mot



utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
samt medverkar till att bistå andra människor, - Den första punkten har vi
jobbat med en del nu på sistone. Andra och tredje punkten jobbar man ju
egentligen med hela tiden. Det är det dagliga när det har varit tjafs ute.
19


kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för ögonen och - Denna punkt pratar vi om
på FN-dagen.
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv. - Den sista får man verkligen prata om ”det är därför vi inga
leksaker kan ha för att det är ingen som är rädd om dem”. Miljön har vi väl
inte pratat om i ett vidare perspektiv. När vi hade lekt färdigt affär var vi och
slängde på rätt ställe, de grejer vi hade använt. De kan vara lite för unga för
att ta till sig den här punkten helt.
L trodde att man får med alla dessa punkter på något sätt. Det sker ofta omedvetet för
det ingår i skolans vardag.
4.2.3
Mellanstadielärare
M ansåg att de arbetade med alla dessa punkter av mål som finns i Lpo 94, men
givetvis kan man alltid göra mer, men det är lite svårt att få ihop tid alla gånger.
På frågan om M känner att eleverna kan ta till sig det som står i Lpo 94 svarade M
följande:
Jag har inte direkt läst för dem ur läroplanen men jobbar ändå med sådant som
de kan relatera till och förstå.
4.3
Bör läroplanens riktlinjer för skolans värdegrundsarbete
utökas?
Nedan presenteras de tre pedagogernas tankar kring hur värdegrunden är formulerad
i Lpo 94.
4.3.1
Förskolelärare
F tyckte att de mål som finns nu är grundläggande, men att de är luddigt
formulerade. Man får alltid läsa och tänka vad det står, men F trodde att de är
formulerade på det viset för att de ska täcka så mycket som möjligt. Om man gör
dem tydligare är det lätt att man tappar bort någon viktig aspekt. F förklarar sitt sätt
att tänka på följande sätt:
Vi kan nog egentligen inte jobba på något annat sätt. Vi pratar om det i varje
situation som uppstår. Vi lägger redan mycket tid på det, för att just få ihop en
social grupp. Språklig medvetenhet och matematisk medvetenhet, det är det vårt
första år handlar om egentligen. Vi måste jobba på en sådan här grundläggande
nivå för de är för små för att förstå något annat.
I F1:an hade de inte mycket regler, utan hade några grundläggande och enkla sådana.
F ansåg också att det är tur att F tillsammans med sin kollega tänkte och tyckte
väldigt lika. De var samspelta utan att veta om det många gånger, vilket ger trygghet.
20
4.3.2
Lågstadielärare
Liksom F ansåg L att målen är lite luddiga, vilket leder till att arbetet med dem kan
se olika ut skola till skola.
Jag känner att det både har sina för och nackdelar med att skolan får chansen att
skapa sin egen värdegrund. Fördelen är om man får utarbeta sina egna värden
utifrån de som finns i läroplanen, kanske man har lättare att följa det, än om det
kommer uppifrån att så här ska man göra.
L berättade att skolan har en egen likabehandlingsplan som är så pass ny att de inte
börjat använda den än. Det är en grupp som har arbetat jättehårt med planen, och den
har även varit ute så att andra lärare fått chansen att tycka till. Barnen gjordes också
delaktiga genom att de fick skicka ett brev till rektorn där de berättade hur de trivdes
på skolan, om de kände sig trygga osv. De minsta barnen fick de vuxna ställa ja –
och nej frågor till.
L påpekade också att det är viktigt att man följer upp arbetet med
värdegrundsarbetet, och att personalen drar åt samma håll även om det som bestäms
inte gillas av alla. L hade tankar om hur värdegrundsarbetet kan skilja sig mellan
olika klasser:
Jag tror i alla fall här nere på låg – och mellan så träffar vi barnen varje dag, hela
dagarna, och kan prata om det här jättemycket till skillnad från högstadiet.
4.3.3
Mellanstadielärare
M ansåg att det är bra och tydliga punkter som finns med i Lpo 94.
På skolan finns det ett antimobbningsteam som rycker in vid behov och detta är
eleverna väl medvetna om. M berättade att de tillämpar Farstamodellen i arbetet med
mobbning och det fungerar utmärkt. Önskvärt vore kanske att satsa mer på rastvakter
som täcker större delar av skolgården. På följande vis uttrycker M sin önskan:
Satsa pengar på många rastvakter, färre mentorbarn som man kan arbeta aktivt
med när det gäller mentorsamtal, alltså fler pedagoger behövs, men med dagens
ekonomiska läge är det en omöjlighet.
M skulle vilja ha mer tid att arbeta med t.ex. Lions Quest, kanske ha temadagar om
värdegrund.
21
5
DISKUSSION
Nedan kommer metoden och studiens resultat att diskuteras i separata avsnitt.
Resultatet kommer även att återkopplas till teoretiska utgångspunkter.
Avslutningsvis finns en avslutande diskussion med en sammanfattning av egna
tankar.
5.1
Metoddiskussion
De lärare som intervjuades i studien har jag sedan tidigare stött på och arbetat med.
Det ledde till att de två muntliga intervjutillfällena var avslappnade där man
samtalade om de olika frågeställningarna, vilket är positivt. När jag jämför de
intervjuer jag gjorde muntligt med den som jag gjorde skriftligt, är min åsikt att man
får fram mer fakta genom en muntlig intervju. I en skriftlig intervju saknar man den
samtalande delen som kan ge mycket information och uppgifter som inte kommer
fram annars. Utifrån den situation som uppstod då en muntlig intervju inte var möjlig
anser jag att göra den skriftligt ändå skulle ge mig så pass mycket information för att
få en bild av mellanstadielärarens arbete.
Alla intervjuer ägde rum efter lärarnas undervisningstid, och i och med att lärarna
själva fick bestämma tid och rum för intervjuerna kändes inte situationen stressad.
Det kändes som att lärarna kunde svara fritt och att de hade god tid på sig.
Jag anser att en muntlig intervju var den bästa metoden för att få fram lärarnas
beskrivningar, uppfattningar och tankar kring värdegrundsarbetet. När man intervjuar
ökar möjligheten att ställa följdfrågor och möjligheten till samspel (Bryman, 2001),
något som jag gick miste om i den skriftliga intervjun. När man gör en skriftlig
intervju finns det inte utrymme för undersökningsdeltagaren att fritt utrycka sina
uppfattningar. Detta var något jag märkte tydligt då M:s svar i resultatet blev mycket
kortare än de andra pedagogernas, som jag intervjuade muntligt.
Det har skrivits mycket om värdegrunden, både böcker och artiklar. Det jag har
upptäckt är att alla verkar enade och skriver i de flesta fall samma saker. Därför har
jag använt mig av många källor, som ibland är korta och kan ses som oväsentliga, för
att styrka det som tidigare skrivits. Det är också därför som jag i vissa avsnitt byggt
på en källa, för att sedan styrka med andra kortare inlägg.
5.2
Resultatdiskussion
F förklarar att när barnen börjar i F1:an är det vanligt att de är lite ”egoistiska”. Det
är även något som Lamer (1991) skriver om.
”En praktisk konsekvens av att barnen anses vara egocentriska kan bli att man i
socialisationen eller uppfostran inte lägger någon vikt vid att främja förståelse
för andra. Om man emellertid accepterar att barnen tidigt utvecklar en förmåga
för rolltagande, måste pedagoger ta ställning till hur de aktivt kan stimulera
barnens förmåga att ta hänsyn till andra. Undersökningar visar att det är
nödvändigt att stimulera barns förmåga att förstå andra från det att de är mycket
små. Inlevelse i andras situation formas av familjen och av det samhälle barnen
växer upp i och är därmed en angelägen faktor i uppfostran.”
(Lamer, 1991:46).
Den konsekvens som Lamer (2001) beskriver anser jag inte finns i den klass som F
undervisar i. Från den dag de börjar skolan så arbetar de väldigt medvetet och
intensivt med värdegrunden. F:s åsikt är att när de är så pass unga är de också
22
formbara och det är då man ska jobba mycket med normer och värden, något som
Lamer (a.a.) också anser. Man får inte tro att det sociala samspelet automatiskt leder
till positiv medlärning. Det krävs att läraren målinriktat och aktivt styr barnens
utveckling genom att påverka inlärningssituationer och attityder (Lamer, a.a.).
I lågstadiet när många andra ämnen får ta plats i undervisningen jobbar man inte lika
stort med värdegrunden. Det är upp till läraren hur man vill arbeta med det och när
man ska arbeta med det (Colnerud & Thornberg, 2003). L tycker att det finns mycket
bra material att arbeta med och hör inte till den skaran av lärare som känner sig dåligt
förberedda som Colnerud & Thornberg (a.a.) beskriver. M sade att hon skulle vilja
jobba ännu lite mer med värdegrunden i undervisningen än det vardagliga arbetet
med diskussioner, vardagsnära frågor osv. Dock känner M att tiden inte räcker till, en
vanlig brist i skolan (Skolverket, 2005). M nämner också ekonomin som ett hinder
att förbättra värdegrundsarbetet. Det är också något som skiljer sig från kommun till
kommun, skola till skola och bidrar till skillnader dem emellan (Zackari & Modigh,
2000).
F nämner också hur klimatet i skolan har blivit hårdare vilket medfört att
värdegrundsarbetet har förändrats. Enligt Hargreaves (1998)är det ett krav för lärare
att anpassa sig och sitt arbete efter förändringarna i skolan.
Alla tre lärare säger att de tar tillvara på de vardagliga situationerna som kräver
uppmärksamhet till exempel ”tjafs” på rasten och i klassrummet. Precis som
Thornberg (2006 b) anser de att det är viktigt att skolan strävar mot samma mål och
att de vuxna är samspelta i sådana situationer. Detta har också visats gynna eleverna
till inkluderande arbete och större inflytande och ansvar (Skolverket, 2005).
Dahlkvist (2006) och Skolverket (2005) anser att det krävs ett kontinuerligt och
långsiktigt arbete och uppföljning för att uppnå värdegrundens mål, något som L
också poängterar.
I Lpo 94 står det inte hur man praktiskt ska arbeta med värdegrunden eller hur
mycket tid och uppmärksamhet ämnet ska få. Det lämnar utrymme för varje skola
och lärare att själva tolka de olika målen och riktlinjerna (Orlenius, 2010), något som
också F och L nämner. De båda lärarna förstår att de måste formuleras smått
”luddiga” för att kunna väva in så mycket som möjligt i dem. Precis som L säger så
är det lätt att något viktigt kanske faller bort. L ser en fördel med att varje skola kan
tolka det på sitt sätt genom att skolan får chansen att utarbeta sina egna värden. Det
gör det lättare att följa för att det känna mer nära och aktuellt än om det skulle
komma uppifrån.
Den egna likabehandlingsplanen som L berättar om, där de gjort eleverna delaktiga
av arbetet, är en viktig del av värdegrundsarbetet. Det är viktigt att eleverna känner
sig delaktiga och att skolan är en förebild för demokratin (Dahlkvist, 2006).
Sammanfattningsvis anser jag att förskoleklass och låg – och mellanstadiet arbetar
mycket med värdegrunden i skolans vardag. I förskoleklass präglar det
undervisningen, men även de övriga stadierna uppmärksammar och tar tillvara på
vardagliga händelser. Pedagogen i förskoleklass och i lågstadieklassen arbetar båda
en del med olika material som är skrivna just för värdegrundsarbete i
undervisningen. Någon större skillnad mellan hur de olika lärarna arbetar med
värdegrund kan jag inte se.
23
5.3
Avslutande diskussion
Fostran har alltid funnits, men nu i andra termer, skriver Colnerud (2004). Dessa
termer är normer, värden och värdegrund. Ett begrepp som har blivit ett enda stort
samlingsbegrepp för flera viktiga frågor. Det är då inte så konstigt att läroplanens
mål gällande värdegrunden är smått luddiga, det innefattar så mycket. Det är inte
heller konstigt att det är ett svårt uppdrag för läraren att förmedla och utveckla hos
eleverna. Ibland tror jag att det är ett omöjligt uppdrag, precis som Osbeck (2004)
skriver.
Det som skolan och lärarna kan göra är att skapa ett gott socialt klimat med eleverna
där respekt och de mänskliga rättigheterna får stå i centrum. Lärare får inte utnyttja
sin makt och köra över eleverna, utan eleverna måste tas på största allvar. Eleverna
ska inkluderas och känna sig delaktiga i skolans styrning. Detta ska de vuxna på
skolan tillsammans med föräldrarna hjälpas åt med. Ett samarbete som jag tror
behövs i större utsträckning än vad som finns idag. För stort ansvar läggs hos läraren.
De ska tillsammans med hjälp av deras samlade kunskap och kompetens vara
förebilder för de som kommer bli framtidens demokratiska medborgare. Eleverna
behöver lära sig hur man hanterar konflikter, är en medmänniska och ser sambandet
mellan värderingar och beteende. Som Zackari & Modigh (2000) skriver, kan det
räcka med att en vuxen hälsar på en elev.
Värdegrunden måste få ta plats i undervisningen, speciellt då efterfrågan är så stor
idag med skolans alltmer hårdare klimat. Som det ser ut idag läggs styrsystemets
fokus på ämneskunskaper, betyg och prov och då är det värdegrunden som får stå
tillbaka.
Med det mångkulturella och snabbt förändrande samhälle vi idag lever i är det nog
svårt att hävda att det finns gemensamma värden. Det som majoriteten i vårt
samhälle tycker lika om och som man kan kalla ett gemensamt mål är demokratin.
De värden som finns i Lpo 94 och den nya läroplanen Lgr 11 bygger på
demokratiska värden, och vill att skolan ska skapa demokratiska medborgare. Med
de resurser, oftast få och bristfälliga, som en skola har att jobba med anser jag att
lärarna gör sitt bästa. Innan har det räckt med att lärarna gjort det bästa med skolans
förutsättningar, men jag tror inte att det gör det längre. Samhället och därmed skolan
har förändrats och kräver mer värdegrundsarbete. Lärarna behöver mer utbildning
och resurser för att kunna arbeta mer aktivt med detta viktiga ämne.
Det hade varit intressant att göra ännu en studie då eleverna fått stå i fokus i stället
för lärarna, för att ta reda på hur eleverna tänker kring detta område. Elevernas
uppfattningar och intresse om värdegrunden borde vara en utgångspunkt för skolans
och lärarnas arbete. Det handlar om ett ömsesidigt givande och tagande, där alla i
skolan bör vara delaktiga.
24
6
REFERENSLISTA
Bergmark, U. (2009). Building an ethical learning community in schools. Diss.
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009
Tillgänglig på Internet: http://pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/2745825 [2010-11-19]
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket. Stockholm: HSL Förlag.
Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. I
Pedagogisk Forskning i Sverige 2004, årg 9, nr 2. Göteborgs universitet,
Institutionen för pedagogik och didaktik.
Colnerud, G. & Granström, K. (2007). Respekt för läraryrket. 4: uppl. Stockholm:
Förlagsystem.
Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning.
Stockholm: Fritzes.
Dahlkvist, M. (2006). Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor: idéer för
problembaserat arbete. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning, övers. N. Sjödén. Göteborg: Daidalos.
Gustafsson, K. & Mellgren, E. (2000). En studie om barns skrivlärande. Göteborgs
universitet.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Hedin, C. & Lahdenperä, P. (2003). Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm:
HLS Förlag.
Jerlang, E. (red.) (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber
Lamer, K. (1991). Du får inte vara med!: att förmedla värderingar i uppfostran.
Lund: studentlitteratur.
25
Orlenius, K. (2010). Värdegrunden - finns den?. 2. uppl. Hässelby: Runa
Osbeck, O. (2004). Värdegrund i skolan: uppdrag, elevperspektiv och didaktiska
reflektioner. Etiska lärare - moraliska barn: II / forskning kring värdefrågor i
skolans praktik: värdepedagogiska texter. S. 9-27
Skolverket. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Lgr 11. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2000). Med demokrati som uppdrag: en temabild om värdegrunden.
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=721 [2010-12-03]
Skolverket. (2005). En fördjupad studie om värdegrunden. [Elektronisk resurs].
Stockholm:
Statens
skolverk.
Tillgänglig
på
Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=767 [2010-12-03]
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Nordstedts.
Thornberg, R. (2006). (a). Det sociala livet i skolan – socialpsykologi för lärare.
Stockholm: Liber.
Thornberg, R. (2006). (b). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete
mellan lärare och elever. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig
på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6257 [2010-1206]
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom
samhällsvetenskapligforskning. www.vr.se [2010-12-03]
humanistisk
26
Zackari, G. & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i
skolan.
[Elektronisk
resurs].
Stockholm:
Värdegrundsprojektet,
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393
[2010-12-03]
1
BILAGA 1
Intervjufrågor
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna
förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Jobbar Du aktivt med värdegrund i Din undervisning?
Om ja, på vilket sätt?
Vilka delar av värdegrundsfrågorna anser du blir mest tillgodosedda i din
undervisning och i dina kontakter med eleverna? (Titta på röd text)
Om nej, skulle Du vilja jobba mer aktivt med det?
Vilken eller vilka av värdegrundsfrågorna skulle du helst vilja väva in i din
undervisning och i dina kontakter med eleverna?
Känner Du att dina elever kan ta emot och ta till sig allt som står om
värdegrund i läroplanen?
Om ja, vilken eller vilka av dessa?
Skolan ska sträva efter att varje elev

utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
samt medverkar till att bistå andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja
att handla också med deras bästa för ögonen och

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.
Om nej, varför inte?
Tycker Du att läroplanen räcker som riktlinje för vad man som lärare bör ta
upp när det gäller att förmedla värdegrunden för eleverna?
I Lpo 94 står följande.
Läraren skall

klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och
dess konsekvenser för det personliga handlandet,

öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och
problem,
2

uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,

tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den
egna gruppen och,

samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans
normer och regler som grund för arbetet och samarbete.
Om nej, vad saknar Du?
I de bästa av världar, hur skulle Du vilja jobba med värdegrund i din klass?