Artikel
L IS A S K O G E N S
Om personliga faktorers
betydelse för socialarbetares
agerande vid tecken på
alkoholproblem hos klienter
ABSTRACT
L. Skogens: Influence of personal
factors among social workers in their
response to signs of problem drinking
in clients
AIMS
The aim was to study the influence of
personal factors on how social workers
act on signs of drinking problems in
clients contacting social services for
social assistance.
METHODS & DATA
Inledning
The 103 social workers taking part in the
Flera studier inom individ- och familjeomsor-
study were, through written vignettes,
gens områden har visat på stora variationer i
presented to a hypothetical client in
socialarbetares agerande och beslutsfattande
eight fictious consecutive visits to the
i klientarbete (Östberg, Wåhlander & Milton
social service office. During the earlier
1999; Ekendahl 1999; Jergeby & Soydan 2002;
visits the client shows minor signs
Blomqvist & Wallander 2004) även för social-
that may be interpreted as signs of a
bidragsbedömningar (Hydén, Khyle-Wester-
drinking problem. In each subsequent
mark & Stenberg 1995; Terum 1997; Byberg
visit his drinking problems gradually
2002) som är det mest reglerade området inom
become more obvious. Following each
Individ- och Familjeomsorgen (IFO).
visit, the social worker was asked to
Detta var också fallet i en undersökning som
choose among alternatives regarding
fokuserade på en speciell klientgrupp: klien-
appropriate actions.
ter som kontaktar socialtjänsten med anled-
The relation between individual qualities
ning av ett behov av försörjningsstöd men där
amongst the social workers – in terms
det finns signaler som kan vara tecken på att
of age, sex, education, professional
klienten också har en problematisk alkohol-
experience, views on the nature of
konsumtion (Skogens 2005). Där studerades
problem drinking and principals for
socialarbetares val av agerande gentemot en
resource allocation - and the way they
fiktiv klient som presenterades för dem i form
acted (in terms of the acting alternatives
av skrivna vinjetter. Att studien visade stora
they chose at each “visit”) were tested in
variationer i hur socialarbetarna sade sig agera
bivariate and multivariate analyses.
i ärendet kan inte anses särskilt förvånande,
studiens område gränsar till ett inom IFO:s
RESULTS
Social workers with long professional
experience tended to inform the client
Studien är finansierad med projektmedel från
Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap
(FAS).
earlier on available help for problem
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
VOL. 22. 2005
.
5
317
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
drinking than did other
praktiska arbete lågprioriterat område, arbetet med vuxna
social workers.
missbrukare (Bergmark 1995). Inom socionomutbildningen
Demands for clients to
finns dessutom mycket lite att hämta i den litteratur som be-
take part in some form of
handlar missbruksproblem då den ej fokuserar på metoder i
treatment in order to get
klientarbete (Bergmark & Lundström 1998a). Frågan om när
social assistance were
alkoholbruk övergår till att bli ett problem kan i det närmas-
made to a higher extent
te betraktas som en icke-fråga, både inom utbildningen och
by social workers without
inom den professionella debatten. Detsamma gäller metoder
a BA in social work. How
och arbetssätt för professionella socialarbetare för att tackla
the social worker looked
denna typ av situation.
on principals for resource
Studien som presenteras i den här artikeln bygger på
allocation also affected the
samma skrivna vinjetter som ovan nämnda studie (Skogens,
tendency to put that demand
2005), men fokus ligger på personliga egenskapers betydelse
on the client.
för hur socialarbetarna säger sig agera.
CONCLUSIONS
Socialarbetare som möter socialbidragssökande klienter
The difference between
med ett alkoholbruk som eventuellt är problematiskt hamnar
active and more reluctant
i ett etiskt dilemma. Den person man träffar ansöker om eko-
social workers could only to
nomiskt bistånd; den professionella uppgiften är då att utre-
some extent be explained
da klientens situation, bedöma om denne har rätt till bistånd
by the personal factors
och vilket bistånd som är mest adekvat. Det ligger också i
investigated.
uppgiften att motivera och påverka klienten att förändra den
However, the findings
situation som orsakar de problem som ligger till grund för
may suggest that besides
behovet av hjälp från socialtjänsten. Vilka frågor kan och bör
education and professional
då socialarbetaren ställa? Var går gränsen mellan klientens
experience, personal values
integritet och nödvändig information? Frågor om alkoholva-
may play a role.
nor kan tjäna som exempel på när det sociala arbetet är en
KEY WORDS
Social work, alcohol,
etisk balansakt. Vi tänker oss följande resonemang:
Vi vet att alkoholproblem är vanligt förekommande bland
problem drinking, social
personer som är socialbidragsberoende (Puide 1985; Berg-
services, methods.
mark 1991). Vi tycker oss också ha stöd för att s.k. sekundärprevention, d.v.s. tidig identifikation av riskbeteende och
kort rådgivning, ger positiva resultat för personer som har,
eller ligger i riskzonen för att få, alkoholproblem (Bien, Miller & Tonigan 1993). Det finns olika screeningmetoder att
tillgå, från att helt enkelt direkt fråga till att använda systematiska validerade frågeformulär1. Ger denna bakgrund oss
rätt att fråga en person som ansöker om ekonomiskt bistånd
om dennes alkoholvanor? Om vi anser oss ha det, på vilka
grunder tycker vi detta? I vilket skede av kontakten ska det
göras och hur? Och i vilken utsträckning måste man som socialbidragssökande klient svara eller underkasta sig en utredning av detta slag?
318
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
VOL. 22. 2005
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Ambitionen med studien i föreliggande
den tidigare studien i form av organisa-
artikel är inte att söka besvara alla ovan
tionsform, kön, ålder, yrkeserfarenhet och
ställda frågor men att pröva om olika per-
utbildning2, för det andra socialarbetar-
sonliga egenskaper hos socialsekreterare
nas övergripande vårdideologi och för det
kan inverka på deras agerande i klientkon-
tredje deras grundläggande värdeoriente-
takter, alltså det agerande som kan tänkas
ring i resursfördelningsfrågor. Syftet är att
vara produkten av medvetna eller omed-
explorativt undersöka dessa faktorers sam-
vetna ställningstaganden i den typ av frå-
band med variationer i agerande.
gor som jag ovan sökt illustrera.
liga egenskapers betydelse för utförandet
Socialarbetares attityder och
agerande
av det professionella arbetet grundar sig
Socialarbetares syn på missbruk, dess
delvis på resonemanget om brist på väg-
orsaker och behandlingsmöjligheter har
ledning från utbildning eller andra pro-
nyligen studerats i två andra svenska un-
fessionella forum. Till det kan läggas den
dersökningar. Antagandet om att attityder
förändrade syn på alkoholbruk som det
och syn på verkligheten styr våra hand-
svenska samhället kan sägas ha genom-
lingar och beteenden var utgångspunkten
gått under de senaste decennierna (se t.
när man en i studie med hypotesskapan-
ex. Abrahamson 1999) och som avspeglat
de syfte studerade synen på alkohol och
sig t.ex. i avreglering av vissa delar av den
drogproblem hos personal inom missbru-
statliga kontrollen över alkoholförsäljning,
karvården i Stockholm (Palm 2004). Atti-
tillåtande av reklam för vin och öl, höjda
tyderna undersöktes via påståenden som
införselkvoter för alkohol, debatt om sänk-
respondenterna fick ta ställning till. Atti-
ning av alkoholskatter m.m. (SOU 2003;
tydpåståendena utarbetades och analyse-
SOU 2004). Detta har inneburit en alltmer
rades med utgångspunkt i Brickman et al.:
diversifierad ”allmän samhällssyn” på
s (1982) modell om fyra olika synsätt på
gränser för socialt accepterat alkoholbruk
mänskliga problem3. Sammanfattnings-
respektive missbruk, och det finns därmed
vis kom man fram till att respondenterna
i allt mindre utsträckning en gemensam
hade en mycket enhetlig syn på alkohol-
”common sence”-kunskap att använda sig
och drogproblem och att den i huvudsak
av i arbetet. Sammantaget kan detta ge ut-
kännetecknades av ett socialt synsätt men
rymme för att socialarbetares individuella
att oväntat många, drygt hälften, ansåg att
egenskaper får mera inflytande i kontakten
det rör sig om sjukdom. Av dessa ansåg
med klienter i de situationer där bedöm-
dock majoriteten att sjukdomen uppstår då
ningar görs och beslut tas av den enskilde
människor tappar kontrollen över sitt bruk
socialarbetaren.
av alkohol/droger, snarare än att de föds
Tanken om socialarbetarnas person-
I undersökningen används samma skriv-
med sjukdomen. Resultaten sattes inte i
na vinjetter som i den tidigare studien och
samband med någon form av agerande hos
hur socialarbetarna säger sig agera sätts i
respondenterna.
förhållande till tre grupper av bakgrunds-
Kopplingen mellan socialarbetares syn
faktorer: för det första de mer ”traditio-
på missbruk och missbrukare och de-
nella” bakgrundsfaktorer som användes i
ras bedömningar och val av insatser vid
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
319
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
nan svensk studie (Blomqvist & Wallander
Metod, urval och
genomförande
2004). Även där studerades socialarbetare
Vinjetter har under senare år blivit allt
inom Stockholms missbruksvård, dock
vanligare i forskning inom området socialt
begränsat till socialtjänstens individ- och
arbete (se t.ex. Östberg, Wåhlander & Mil-
familjeomsorg. Blomqvist och Wallander
ton 1999; Ekendahl 1999; Jergeby & Soy-
använde sig också av Brickman et al.:s
dan 2002, Kullberg 2004, Blomqvist & Wal-
(1982) teoretiska resonemang då attityd-
lander 2004). Kortfattat innebär metadon
påståenden om missbruk och missbrukare
att man för en respondent presenterar en
utarbetades och analyserades. Resultaten
kort beskrivning – en vinjett – av en social
visade betydande skillnader i socialarbe-
situation eller en person. Beskrivningen
tarnas uppfattningar om missbrukspro-
omfattar information som bedöms vara
blemens karaktär och om hur de rimligen
viktig i sammanhanget, och respondenten
bör hanteras. I viss mån uppvisade olika
ombeds att på ett eller annat sätt ta ställ-
uppfattningar statistiska samband med be-
ning till eller reagera på vinjetten.
missbruksproblem har dock gjorts i en an-
dömningar i fiktiva vinjetter som beskrev
Kritik och invändningar mot metoden
klienter med uttalade missbruksproblem.
handlar främst om att vinjettens hypotetis-
Dessa två studier, som delvis har studerat
ka och begränsade information ger en osä-
samma population och även till en del
kerhet i om bedömningen överensstämmer
använt samma teoretiska utgångspunkter,
med en bedömning av en verklig situation,
visar resultat som kan tolkas olika. Det
vilket starkt begränsar generaliserbarheten
kan illustrera den inom forskningen om-
till hur socialarbetaren (i detta fall) skulle
vittnade svårigheten i att studera och mäta
ha agerat i en verklig situation (för en mer
attityder (Wärneryd et al. 1990), tillika
utförlig diskussion om metoden, dess för-
svårigheten i att genom attitydmätningar
delar och tillkortakommanden, se Jergeby
förutsäga beteenden (för diskussion, se
1999).
t.ex. Fisher 1998).
Ekendahl (1999) använde också social-
▀ Beroende variabler – vinjettens
arbetares övergripande vårdideologi som
handlingsalternativ
variabel i en vinjettstudie av hur social-
I studien undersöks hur man inom social-
arbetare väljer vårdform. Socialarbetarnas
tjänsten agerar initialt då man möter klien-
övergripande vårdideologi hade ett visst
ter med alkoholmissbruk. Det initiala ske-
genomslag i deras bedömningar av vård-
det kan naturligtvis se ut på i det närmaste
typ för klienter som beskrevs i vinjetter.
oändligt många sätt. För att kunna studera
Variabeln operationaliserades genom att
fenomenet konstruerades en vinjett med
respondenterna fick rangordna orsaker till
ett tidsordnat skede där en fiktiv klient i
missbruk samt ta ställning till sex påståen-
en serie möten träffar en socialsekreterare.
den om alkoholmissbruk och behandling
Varje möte innebär att socialsekreteraren
av alkoholmissbrukare. Till skillnad från
får mer information – som läggs till tidiga-
de två ovanstående studierna användes
re information – om klienten och den här
här ingen uttalad teori då attitydpåståen-
informationen används i bedömningen av
dena i studien utarbetades.
vad som bör göras. Informationsprocessen
320
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
blir kumulativ över tid, vilket den också
arbete på en liten firma via en bekant.
är i en verklig situation. Strävan var att
Han ansöker om ekonomiskt bistånd
söka efterlikna en vanligt förekommande
fram till att han får sin första lön, vilket
situation med ett vanligt förekommande
beviljas. Efter en månad ringer B. Han
förlopp samt med vanligt förekommande
kommer till socialkontoret på besök
handlingsalternativ. Då vinjetten utarbe-
och berättar att firman han började ar-
tades fördes diskussioner med tre erfarna
beta på gick i konkurs och han fick inte
och av varandra oberoende socialsekrete-
ut någon lön alls trots att han arbetade
rare. Dessa ombads ge synpunkter på vin-
en månad. B har sökt arbetsgivaren flera
jetten i allmänhet och på dessa tre punkter
gånger men inte fått tag i honom och
i synnerhet. Därefter testades hela frågefor-
han kan därför inte visa arbetsgivarin-
muläret på en arbetsgrupp – som var spe-
tyg eller andra handlingar som styrker
cialiserad på socialbidragshandläggning
hans uppgifter. Dock ger han namn och
– som på samma sätt gav synpunkter på
telefonnummer till den person som för-
formuläret i sin helhet. Efter denna vali-
medlat arbetet till honom för att denne
deringsprocess såg den färdiga vinjetten ut
ska kunna bekräfta att det han berättar
som följer4:
stämmer. B är nu åter arbetssökande
1. B är 35 år och frånskild (utan barn).
och aktuell på AF. Han söker ekono-
Han har under de två senaste åren haft
miskt bistånd.
två kortare kontakter med socialtjäns-
4. B uteblir från ett bokat besök på so-
ten p.g.a. arbetslöshet. Bägge gångerna
cialkontoret. B ringer en dag senare
beviljades bistånd en månad men sedan
och vill boka ny tid. Då han kommer
uteblev B från vidare bokade besök var-
till besöket luktar han alkohol men
vid ärendet avslutades. Han tar nu åter
visar inga tecken på att vara berusad.
kontakt med socialtjänsten för att söka
Han berättar att han kvällen innan
ekonomiskt bistånd. Vid besöket berät-
varit med och firat en god väns 40-års-
tar B att han blivit uppsagd från sitt ar-
dag. Han söker fortfarande arbete, är
bete p.g.a. arbetsbrist och han visar ett
aktuell hos AF och hemställer om eko-
intyg från arbetsgivaren som bekräftar
nomiskt bistånd.
detta. Hans enda nuvarande försörj-
5. B ringer mitt i månaden. Han berättar
ningskälla är A-kassa som täcker hyra
att han blivit rånad på sin plånbok igår
och delvis uppehälle men understiger
eftermiddag vid en tunnelbanestation.
socialbidragsnormen.
Han har gjort en polisanmälan angå-
2. B återkommer nästa månad med ny an-
ende händelsen och vill nu hemställa
sökan om bistånd. Han har inte fått jobb
om uppehälle under resterande månad
men är anmäld hos Arbetsförmedling-
eftersom han säger att alla pengar han
en (AF) och uppger att han aktivt söker
ägde fanns i plånboken och att han i
arbete. Vid besöket på socialkontoret
princip inte har någon mat alls hem-
ser han något ovårdad ut: han har en
ma.
skjorta som är uppenbart smutsig, han
6. B uteblir åter från bokat besök. Han
är orakad och har rödsprängda ögon.
ringer senare på dagen och säger att
3. B ringer; han berättar att han fått ett
han försov sig. Han vill boka ny tid och
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
321
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
eftersom Du har fått ett återbud kan han
• B bör motiveras till vårdkontakt.
komma samma dag på eftermiddagen. B
• B bör informeras om att fortsatt bistånd
kommer på avtalad tid. Han berättar om
endast ges om vårdkontakt tas/hålls.
arbeten som han sökt och han är fortfa-
• B bör informeras om att fortsatt bistånd
rande aktuell på AF. Söker som tidigare
endast ges om han kan visa att han hål-
ekonomiskt bistånd.
ler sig nykter (blåsa, alternativt urin-
7. En kollega berättar dagen därpå att hon
under lunchen sett B påtagligt berusad
på torget. När B kommer till nästa besök
berättar Du det för honom. B säger att
prov).
• Annat, nämligen...7
Alternativen uteslöt inte varandra utan
kunde markeras samtidigt i enkäten.
det måste vara ett misstag, han skulle
Det som mäts i undersökningen är när
inte göra något sådant. I övrigt tar han
respondenterna för första gången använ-
upp samma saker som vid föregående
der sig av ett alternativ. Variablerna mäts
besök, nämligen att han är aktivt arbets-
i vinjettsteg (1–8), vilket innebär att det
sökande och att han söker ekonomiskt
finns en ordningsföljd, d.v.s. för varje vin-
bistånd.
jettsteg har mer information tillförts, men
8. En LOB-rapport angående B inkom-
varje informationstillägg är inte kvantita-
mer. B har varit kraftigt berusad och
tivt lika stort. De beroende variablerna be-
våldsam på den lokala krogen. När rap-
traktas som ordinala skalor och statistisk
porten tas upp vid B:s månatliga besök
bearbetning har gjorts med utgångspunkt
säger B själv att det ”blev lite för blött”
i det.
den kvällen men att han tillsammans
med bekanta firade en speciell hän-
▀ Bakgrundsvariabler
delse. Han anser inte att han har alko-
Organisationsform
holproblem. Även denna månad söker
genom att man valde ut två vanliga for-
B ekonomiskt bistånd och han sköter
mer som står för två huvudprinciper för
fortfarande sin kontakt med AF.
organisering som finns inom svensk so-
operationaliserades
De beroende variablerna i undersök-
cialvård (Bergmark & Lundström 1998b).
ningen består av de olika handlingsalter-
Den ena formen är renodlade enheter som
nativ som respondenterna efter varje nytt
enbart hanterar socialbidragsärenden, vil-
vinjettsteg hade att välja mellan. Det första
ket innebär en specialiseringsprincip som
alternativet – att fråga om missbruk, fanns
anses underlätta utvecklingen av ett mer
tillgängligt som svarsalternativ vid vinjett-
områdesspecifikt kunnande. Den andra
steg 1–8. Det ingick då som ett svarsalter-
formen är integrerade enheter som arbetar
nativ bland flera på frågan ”Vilka frågor
både med socialbidrag och med andra typer
skulle Du ta upp med Klienten vid besö-
av ärenden. Integrerade organisationer bru-
5
ket?” . Vid vinjettsteg 2–8 fanns följande
kar tillskrivas generalistkompetens och ett
alternativ tillgängliga:6
möjliggörande av ”helhetsbedömningar”
• Information bör ges om möjligheter till
(Bergmark & Lundström 1998b). Yrkeserfa-
hjälp för missbruksproblem.
renhet mättes genom ”sammanlagd yrkes-
• B bör erbjudas någon form av vårdkontakt.
322
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
erfarenhet inom socialt arbete”. Utbildning
delades upp i socionom, annan högskole-
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
utbildning, ej högskoleutbildning.
mentala verktyg (rhetorical material and
Då övergripande vårdideologi skulle
operationaliseras stod valet mellan att
devises) för tjänstemän som har att besluta
i resursfördelningsfrågor.
använda en enkel modell och i och med
Att skalan är validerad i England inne-
detta en tydligare genomskinlighet både
bär inte att den kan anses vara valid för
vid den egna tolkningen av resultaten och
svenska förhållanden. Skälen till det är
för de läsare som tar del av studien eller
flera, t.ex. de rent språkliga förskjutningar
att använda en mer utarbetad attitydskala
som översättningen innebär och kulturella
med möjligheter till större träffsäkerhet
skillnader som finns mellan de två länder-
men också med större komplexitet i tolk-
na, för att nämna de mest uppenbara.
ningsmöjligheter. Det enklare alternativet
Inför användandet av skalan gjordes
bedömdes vara mer relevant mot bak-
först en så rak översättning som möjligt,
grund av studiens explorativa karaktär.
där omformuleringar endast gjordes där
Därför valde man att använda sex påståen-
ursprungspåståendet inte direkt kunde
den och en rangordningsskala som tidi-
översättas till IFO:s verksamhet. Denna
gare använts av Ekendahl (1999) (se under
första översättning testades på en grupp
rubriken ”Respondenternas övergripande
socionomstuderande samt på en grupp
vårdideologi”). Detta ger naturligtvis inte
socialsekreterare som arbetar med barn-
en heltäckande redovisning av socialarbe-
och ungdomsärenden inom IFO. Efter ut-
tarnas vårdideologi men bedömdes ge en
värdering av testet modifierades ett påstå-
bild av grundläggande aspekter på synen
ende (tredje påstående i tabell 5) eftersom
på alkoholmissbruk, alkoholmissbrukare
svaren på den direkta översättningen be-
och vård/behandling.
dömdes återge en stark internalisering av
Ett liknande resonemang fördes när det
svensk arbetsmarknadslagstiftning i högre
gäller operationaliseringen av socialarbe-
utsträckning än respondentens värdeposi-
tarnas grundläggande värdeorientering.
tionering.
Här användes en uppsättning påståenden
Denna mycket enkla form av validering
som representerade fem olika värdedi-
bedömdes tillräcklig för det explorativa
mensioner. Påståendena är en något mo-
syfte som påståendena användes till i stu-
difierad översättning av RAPS-skalan (Re-
dien, nämligen att undersöka om social-
source Allocation Preferences Scale). Ska-
sekreterares värderingar i resursfördel-
lan är utarbetad och validerad i England
ningsfrågor kan tänkas vara en faktor som
av C.M. Fisher (1998) och består av tjugo
kan sättas i samband med deras professio-
påståenden som representerar fyra värde-
nella agerande.
dimensioner (value heuristics): individuella behov (individual need), förtjänstfull-
▀ Urval och genomförande
het (deservingness), nytta (utility), rättvisa
Organisationsform var en av de variabler
(fairness) och ekologi (ecology).
Fisher
som i den tidigare studien (Skogens 2005)
har använt skalan i studier av hur tjänste-
i viss utsträckning samvarierade med so-
män, främst inom den offentliga sektorn,
cialarbetarnas ställningstaganden i vinjett-
beslutar om resursfördelning. Han menar
ärendet. Det bedömdes därför rimligt att ha
att dessa dimensioner kan fungera som
organisationsvariabeln med även i denna
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
323
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
studie och att den skulle operationaliseras
insamlande skulle medföra stora skillna-
på samma sätt (se ovan) för att vara jämför-
der i invånarantal mellan kommunerna i
bar. Den integrerade organisationsformen
de olika organisationsformerna.
har generellt blivit betydligt ovanligare nu
än den var vid tidpunkten för föregående
Tolv kontaktade kommuner avböjde att
delta; alla angav tidsbrist som skäl.
studie och förekommer i störst utsträck-
I varje kommun deltog 1–5 socialsekre-
ning i mindre kommuner. Detta gör att or-
terare, beroende på hur många som arbeta-
ganisationsvariabeln urvalsmässigt har en
de i den grupp undersökningen riktade sig
särställning gentemot andra variabler i stu-
till. I fyra kommuner valde endast delar
dien då det blev nödvändigt att söka upp
av arbetsgruppen att delta. Av de socialse-
kommuner som arbetade integrerat för att
kreterare som fick enkäten besvarade och
få ett underlag för studien. För att respon-
återsände alla utom tre den. I de flesta fal-
denter som arbetade inom de båda utvalda
len besvarade socialsekreterarna enkäten
organisationsformerna skulle likna varan-
vid en bestämd tid då jag fanns tillgänglig
dra i så stor utsträckning som möjligt kon-
per telefon för eventuella frågor.
taktades initialt kommuner med ca 10 000
Socialarbetarna i svarsgruppen var mel-
invånare. Därefter kontaktades kommuner
lan 23–64 år (m= 46 år) och de hade arbetat
som befann sig över eller under detta in-
0–40 år (m= 14 år) med socialt arbete. Av
vånarantal tills ett femtiotal respondenter
dem hade 64 (62 %) socionomexamen, 16
fanns i båda grupperna. För att få en geo-
(16 %) hade annan högskoleexamen och
grafisk spridning gjordes i viss mån avsteg
21 (20 %) hade ingen högskoleexamen, 2
från den principen, vilket lett till att ett
uppgav inte sin utbildning. Av responden-
fåtal (3) mycket små kommuner med invå-
terna var 84 (82 %) kvinnor och 19 (18 %)
narantal strax över och under 3000 invå-
män.
nare ingår i studien.
När 42 kommuner ingick i urvalet avslu-
Dataanalys och bearbetning
tades datainsamlingen. Det främsta skälet
Resultatavsnittet nedan inleds med en re-
var att underlaget av mellanstora kommu-
dovisning av hur de beroende variablerna
ner var uttömt, vilket innebar att fortsatt
fördelar sig. Materialet har sedan bearbe-
Tabell 1. Deltagande och fördelning mellan kommuner med specialiserad eller integrerad
organisationsform.
Organisationsform
Antal kommuner som
deltog i
studien
Antal socialsekreterare
som besvarat
enkäten
Kommuninvånarantal,
median
Kommuninvånarantal,
medelvärde
Kommuner med enheter specialiserade på enbart socialbidragshandläggning
19
56
10 529
10 750
Kommuner med enheter som arbetar med både socialbidragshandläggning och missbruksutredningar
23
47
7 437
8 041
324
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Tabell 2. Fördelning över när respondenterna börjar använda vinjettens svarsalternativ, i
procent (n=103).
Vinjett nr
Svarsalternativ…
1
2
3
4
5
6
7
8
18
58
1
10
-
2
9
1
2
100
-
47
7
16
2
2
13
5
9
100
B bör erbjudas någon
form av vårdkontakt
-
16
5
12
12
2
17
9
27
100
B bör motiveras till
vårdkontakt
-
21
6
14
7
3
8
11
31
100
-
4
3
11
2
7
11
9
54
100
-
3
2
9
3
6
7
6
65
100
Frågor om missbruk tas
upp
Information bör ges om
möjligheter till hjälp för
missbruksproblem
B bör informeras om att
fortsatt bistånd endast ges
om vårdkontakt tas/hålls
B bör informeras om att
fortsatt bistånd endast ges
om han kan visa att han
håller sig nykter
Aldrig
Totalt
tats i två steg. Först gjordes bivariata sam-
beskriver hur klienten för första gången
bandsanalyser på ordinal nivå mellan de
träffar socialsekreteraren och ansöker om
enskilda oberoende variablerna, i redovis-
socialbidrag. I beskrivningen av mötet
ningen indelade i tre grupper, och svars-
finns ingenting nämnt som kan associeras
alternativen. Efter den bivariata analysen
till alkoholmissbruk.
togs alla oberoende variabler som visat
Vid alternativet ”information om möjlig-
samband med någon av de beroende vari-
heter till hjälp” finns en tyngdpunkt redan
ablerna med i en multivariat analys.
vid vinjett två då 47 procent av socialarbetarna väljer att börja informera om detta.
Resultat
För de två följande alternativen som hand-
▀ De beroende variablernas fördelning
I tabell 2 redovisas när socialsekreterar-
lar om att erbjuda eller motivera klienten
na bedömer det rimligt att initiera olika
Majoriteten har valt att inte alls använda
handlingsalternativ, d.v.s. när alternativen
de två sista alternativen som knyter klien-
används för första gången av responden-
tens möjligheter till fortsatt bistånd till att
terna.
på något sätt göra något åt sitt – förmodade
till en vårdkontakt finns en stor spridning.
Att fråga om missbruk är relativt okompli-
– missbruk, antingen genom att hålla nå-
cerat och majoriteten gör det vid vinjett-
gon form av vårdkontakt eller att helt en-
steg två. Relativt många, 18 procent, frågar
kelt bevisa sin nykterhet.
om missbruk redan vid vinjettsteg ett som
Med anledning av hur svarsalternativen
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
325
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Tabell 3. Samband mellan bakgrundsvariablerna och när socialarbetarna använder de olika
handlingsalternativen (gamma, γ).
Kön b)
Ålder
0.07
-0.11
-0.22
-0.26
-0.37
0.04
-0.37
-0.30*
-0.36**
-0.32
-0.20
-0.34
-0.16
-0.20
-0.30
0.14
-0.38
0.00
-0.13
-0.07
0.27
0.04
0.32*
0.26
0.68**
0.04
0.31
0.30
0.08
0.42*
Alternativ
Organisationsform a)
Frågar om
missbruk
Informerar…
Erbjuder…
Motiverar…
Kräver vård
f)
Kräver
nykterhet f)
c)
Yrkeserfarenhet d)
Utbildning e)
* p<0.05 ** p<0.01
a) Integrerad organisationsform = 1, specialiserad organisationsform = 2.
b) Kvinna = 0, man = 1.
c) Ålder har klassindelats; 23–34 år = 1, 35–44 år = 2, 45–54 år = 3, 55–64 år = 4.
d) Yrkeserfarenhet har klassindelats; 0–3 år = 1, 4–10 år = 2, 11–20 år = 3, 21–40 år = 4.
e) Socionom = 0, annan eller ingen högskoleutbildning = 1.
f) Ej använt alternativet= 0, använt alternativet =1.
fördelar sig klassindelades de fyra första
▀ Respondenternas övergripande
alternativen (frågar, informerar, erbjuder,
vårdideologi
motiverar…) i tre klasser8. De två sista
Vårdideologi hos respondenterna och vad
alternativen (kräver vårdkontakt, kräver
man ansåg vara de främsta orsakerna till
nykterhet…) dikotomiserades i alternativet
missbruk undersöktes genom att respon-
använt/ej använt. Denna klassindelning av
denterna fick rangordna orsaker till miss-
de beroende variablerna (svarsalternati-
bruk (se tabell 4 nedan) samt ta ställning
ven) har använts i de bivariata analyserna.
till följande påståenden om missbruk och
behandling9:
▀ Respondenternas ”traditionella”
•
personliga egenskaper
De få samband som framkommer bland de
traditionella egenskaperna gäller ålder, yr-
ansvar att själva söka hjälp för sina alkoholproblem.
•
keserfarenhet och utbildning.
•
alarbetarna informerar om möjlighet till
mer oerfarna. Socionomer är mindre be-
alkoholproblem.
•
nägna än icke-socionomer att använda
Med hjälp av rätt behandling kan
vissa alkoholmissbrukare bli av med
båda ”krav”-alternativen, och de äldre socialarbetarna är mindre benägna att ställa
Med hjälp av rätt behandling kan alla
alkoholmissbrukare bli av med sina
missbrukshjälp tidigare än de yngre och
sina alkoholproblem.
•
krav på vårdkontakt.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
Man skall i behandlingen ställa krav
på alkoholmissbrukare.
De äldre och de mer yrkeserfarna soci-
326
Alkoholmissbrukare har ett moraliskt
Alla alkoholmissbrukare kan lära sig
dricka med måtta.
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Tabell 4. Fördelning över hur respondenterna rangordnat bakomliggande orsaker till
alkoholmissbruk.
Antal poäng (1:a val = 3p,
2:a val = 2p, 3:e val = 1p)
Uppväxtmiljö
119
59
Alkoholberoende
Kontrollförlust/sjukdom
96
41
Individuella psykiska problem
(tonår/vuxen)
82
38
Sociala förhållanden
81
45
Genetiska orsaker
80
42
Alkoholens positiva effekter
55
26
Inlärt beteende
28
14
Förklaring saknas
23
8
Kamratpåverkan
23
16
Annan orsak
12
8
599
297
S:a
•
Antal respondenter som
använt alternativet
Vissa alkoholmissbrukare kan lära sig
vikt (se tabell 4, kolumn 1) utan endast
dricka med måtta.
dess förekomst (tabell 4, kolumn 2). Med
I enkla sambandsanalyser på ordinal
en gräns satt vid 5 procents signifikansni-
nivå framkom inga samband mellan social-
vå gav analysen att de socialarbetare som
arbetarnas agerande i studien och deras
angivit inlärt beteende som en viktig orsak
ställningstagande i ovanstående påståen-
till alkoholmissbruk tenderade att tidigare
den. Däremot fanns vissa samband mellan
erbjuda vinjettens klient en vårdkontakt (γ
hur man såg på alkoholmissbrukets orsa-
=0.53, p=0.03). Vidare tenderade de som
ker och agerande.
ansåg att genetiska orsaker var en viktig
Socialarbetarnas syn på bakomliggande
orsak att i större utsträckning ställa krav
orsaker till alkoholmissbruk undersöktes
på vårdkontakt (γ =0.46, p=0.01) och på
genom att presentera en lista över möjliga
visad nykterhet (γ =0.39, p=0.05). Kravet
orsaker, där respondenterna uppmanades
på vårdkontakt för fortsatt socialbidrag
att rangordna de alternativ som de ansåg
ställdes i lägre utsträckning av dem som
vara de tre viktigaste. Tabell 4 visar för-
ansåg att alkoholens positiva effekter var
delningen över de angivna orsakerna efter
en viktig bakomliggande orsak till alkohol-
det att de olika alternativens förekomst har
missbruk (γ =-0.58, p=0.00) än övriga.
viktats utifrån om de förekommer som för-
▀ Respondenternas personliga
sta-, andra- eller tredjehandsval.
I sambandsanalysen dikotomiserades
värderingar i resursfördelningsfrågor
de olika alternativen (använt alternativet/
Då Fisher (1998) utarbetade sin skala för
ej använt alternativet), vilket innebär att
att mäta värderingar i resursfördelnings-
ingen hänsyn tas till de olika alternativens
frågor (Resource Allocation Preferences
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
327
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Scale) som vi här gjort en översättning av
inte rimligt av flera skäl. Det första är att
utformades den för att representera fyra
materialet är relativt litet. Ett annat är att
olika värdedimensioner.
eftersom vi inte kunnat behandla påståen-
För att analysera i vilken utsträckning
dena i RAPS-skalan som sammanhållna di-
de översatta påståendena gav uttryck för
mensioner utan testat påståendena enskilt
sammanhållna dimensioner i denna stu-
skulle en sådan analys bestå av ett orimligt
die testades de enskilda påståendena i en
antal variabler. Därför valdes att samla de
faktoranalys. Resultatet av faktoranalysen,
variabler som visat signifikanta samband i
som inte redovisas i artikeln, visade att det
den enkla sambandsanalysen i en multiva-
i viss mån finns sammanhållna dimensio-
riat regression. Syftet med analysen är inte
ner men att en mer grundläggande valide-
att finna prediktiva modeller, det håller
ring och bearbetning av skalan behövs för
varken materialets storlek, urvalsmetod el-
att använda dessa i en sambandsanalys.
ler de oberoende variablernas kvalitet för.
Sambandsanalysen gjordes därför utifrån
Analysen genomfördes i form av logis-
de enskilda påståendena, vilket ansågs
tiska regressioner där alla de beroende
kunna ge den explorativa information som
variablerna är dikotoma. De fyra första al-
eftersträvas med studien. I tabell 5 har dock
ternativen, som i tidigare analys klassin-
markerats ut vilken dimension varje påstå-
delats i tidigt-mellan-sent agerande, diko-
ende fanns inom i den ursprungliga ska-
tomiserades genom att klasserna ”tidigt”
lan enligt följande: I=Individuella behov
och ”mellan” slogs ihop (se fotnot nr 9 för
(individual need), F=Förtjänstfullhet (de-
precisering).
servingness), N=Nytta (utility), R=Rättvisa
Eftersom en samvariation finns mellan
handlingsalternativen, d.v.s. hur man an-
(fairness), E=Ekologi (ecology).
Analysen som redovisas i tabell 5 visar
vänt ett handlingsalternativ ger bra vägled-
att personliga värderingar i vissa avseen-
ning om hur ett annat alternativ använts,
den har betydelse för socialsekreterarnas
har också ett handlingsalternativ tagits
agerande. Enskilda påståenden visar sam-
med som kontrollvariabel i varje analys.
band med när respondenterna informerar
Det alternativ som uppvisar det starkaste
om möjligheter till hjälp för missbruk, om
sambandet med det alternativ som utgör
de kräver att klienten tar en vårdkontakt
beroendevariabel har valts som kontroll-
för att fortsatt bistånd ska beviljas eller om
variabel10. De två sista alternativen i tabell
de kräver att klienten visar nykterhet för
6 – kräver vård respektive kräver nykter-
fortsatt bistånd.
het – är dikotomiserade på samma sätt
som i tidigare analyser. Även dessa två
▀ Multivariat analys
alternativ samvarierar med varandra11 och
De bakgrundsvariabler som visat samband
har därför införts som varandras kontroll-
i den enkla sambandsanalysen finns sam-
variabel i tabellen.
lade i tabell 6. Här testas också, i den mån
I regressionerna kan man se att de hand-
det varit möjligt, i vilken utsträckning sam-
lingsalternativ som använts som kontroll-
banden kvarstår i en multivariat analys. Att
variabler genomgående har ett samband
göra en fullskalig multivariat analys där
med det handlingsalternativ som är bero-
grupperna av variabler förs in stegvis var
endevariabel.
328
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Tabell 5. RAPS-skalans påståenden, medelvärden och samband till de beroende variablerna (gamma, γ).
Handlingsalternativ… b)
Gammavärde, p-värde c)
Påstående
m a)
Stöd och resurser bör fördelas enligt noggranna, professionella och objektiva
bedömningar av individens behov. (I)
4.4
Ibland måste man ge bistånd utifrån klientens behov även om man vet att biståndet sannolikt inte är effektivt. (I)
4.1
Kräver vård…
γ =-0.76, p=0.00,
Kräver nykterhet…
γ =-0.48, p=0.03
Då man vid en nyanställning måste välja mellan två likvärdiga sökande bör den
som p.g.a. sin livssituation är mest i behov av arbetet få anställningen. (I)
1.8
Informerar…
γ =-0.41, p=0.05
Frågar…
γ =-0.83, p=0.00
Socialtjänstens arbete bör ha fokus på den enskilde klienten och på att göra allt
som är möjligt för att hjälpa denne. (I)
4.5
Klienters egen medverkan och vilja att samarbeta bör påverka det bistånd de kan
beviljas. Klienter som ej samarbetar bör erhålla en lägre grad av bistånd. (F)
3.3
Individer är moraliskt ansvariga för sina handlingar varför en bedömning av klientens egen medverkan till sin situation bör finnas med i bedömningen av bistånd. (F)
4.0
När resurserna är begränsade bör man alltid vara uppmärksam på om klienter
försöker lura systemet och oegentligt erhålla bistånd. (F)
3.1
I tider då resurserna är mycket begränsade bör offentliga organisationer som
socialtjänsten koncentrera sig på att hjälpa och stödja de klienter som själva gör
något för att förbättra sin situation och hjälpa sig själva. (F)
2.2
Ekonomisk utvärdering och uppföljning av effekter bör finnas med i socialtjänstens
arbete. (N)
4.2
Det verkar vettigt att sätta in resurser där de gör mest nytta och har mest effekt
och inte nödvändigtvis där behovet är störst, så länge man följer lagstiftningen och
inte försämrar situationen för någon. (N)
2.6
Kräver vård…
γ =0.34, p=0.04
Budgetnedskärningar inom socialtjänsten bör främst drabba de arbetsgrupper
som har minst med verksamhetens ändamål att göra. (N)
3.2
Informerar…
γ =-0.34, p=0.01
När friställningar är oundvikliga bör de medarbetare som bidrar med minst arbete
få gå. (N)
2.1
I socialtjänstens arbete bör formella och standardiserade regler användas för att
alla klienter ska få likvärdiga och rättvisa bedömningar. (R)
3.1
Vid fördelning av samhällsresurser bör målsättningen vara att uppnå största
möjliga rättvisa vad gäller tillgänglighet och möjligheter. (R)
4.1
Man borde kunna tillämpa lottdragning som den mest rättvisa metoden för att
bestämma vilka som måste gå då personal måste friställas. (R)
1.1
När socialtjänsten måste skära ner på budgeten bör nedskärningen fördelas
procentuellt jämnt på alla enheter och arbetsgrupper. (R)
2.0
Intressegrupper som är engagerade och insatta i socialtjänstens funktion och
serviceområden bör också påverka dess planering och utformning. (E)
3.4
Socialtjänsten bör vara mycket aktiv i att mobilisera ett områdes egna resurser,
stödja och samarbeta med intressegrupper som finns där. (E)
4.3
I beslutsprocesser bör man ta hänsyn till och beakta intresse- och påtryckningsgruppers åsikter och inte se dem som subjektiva partsinlagor som endast utgör
ett distraktions- och irritationsmoment och därför bör ignoreras. (E)
3.2
När man friställer personal bör man gå efter de regler som är uppsatta i samarbete
mellan arbetsgivare och fackföreningar. (E)
4.5
Informerar…
γ =-0.31, p=0.03
Informerar…
γ =0.34, p=0.04
Motiverar…
γ =0.38, p=0.03
Kräver vård
γ =0.45, p=0.00
Kräver nykterhet
γ =0.44, p=0.01
a) Respondenternas ställningstagande till påståendena varierar mellan värde 1–5 där 1 motsvarar att helt ta avstånd från påståendet och 5
motsvarar att helt hålla med om det. Påståendena har i sambandsanalysen gjorts om till en tregradig skala, d.v.s. tar helt/delvis avstånd = 1,
neutral = 2, håller helt/delvis med = 3. b) Beroende variabel. c) För att resultat ska tas med i tabellen har signifikansgräns satts på p<0.05 ,
samt ett värde på 4 eller högre som förväntat värde/cell i varje korstabell mellan oberoende och beroende variabel.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
329
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Tabell 6. Logistisk regression.
Beroende variabel a)
Oberoende variabler
Frågar om missbruk
Sökandes behov bör avgöra vid nyanställning (behov) c)
Informerar…
Erbjuder…
Motiverar…
Kräver vård…
Kräver nykterhet
* p<0.10
** p<0.05
Exp(B) OR
95% CI
Analys ej möjlig p.g.a.
snedfördelad ber.variabel
Erbjuder…
2.27**
01.0-05.13
Yrkeserfarenhet b)
0.36***
0.17-0.77
Ålder
0.98
0.51-1.91
Sökandes behov bör avgöra vid nyanställning (behov) c)
0.41
0.13-1.32
Klienters samarbete bör påverka bistånd
(förtjänstfullhet) c)
0.58
0.28-1.17
Nedskärningar bör främst drabba de
som är mindre ”operativa” (nytta) c)
0.62
0.31-1.23
Nedskärningar bör fördelas lika på alla
arb.grupper
1.85
0.75-4.57
Informerar…
3.37****
Orsak till missbruk; inlärt beteende
2.57
Informerar…
2.64****
1.54-4.53
Nedskärningar bör fördelas lika på alla
arb.grupper
1.44
0.68-3.03
Kräver nykterhet
3.96**
1.18-13.25
Utbildning (socionom = 1)
0.22**
0.06-0.77
Ålder b)
1.68
0.87-3.25
Orsak till missbr: genetiska orsaker (ej
använt=1)
0.56
0.18-1.77
Orsak till missbr: alk. pos.effekter (ej
använt=1)
2.55
0.65-9.99
Bistånd även om det ej är effektivt (behov) c)
0.28**
0.93-0.85
Nytta, ej behov, styr resurser (nytta) c)
2.61**
1.14-5.98
Hänsyn till intressegrupper vid beslut
(ekologi) c)
2.57**
*
1.89-6.00
0.66-10.05
1.16-5.69
Kräver vård
2.72
Utbildning (socionom = 1)
0.71
0.26-1.92
Orsak till missbr: genetiska orsaker (ej
använt=1)
0.52
0.20-1.32
Bistånd även om det ej är effektivt (behov) c)
0.87
0.37-2.00
Hänsyn till intressegrupper vid beslut
(ekologi) c)
1.64
0.87-3.10
0.95-7.79
*** p<0.01 **** p<0.001
a) Samtliga modeller (varje beroende variabel utgör en egen modell) har p-värden mellan 0.00 och 0.01.
b) Klassindelning av variablerna ålder och yrkeserfarenhet är densamma som i den enkla sambandsanalysen (se tabell
3). Ett alternativ hade varit att använda grundvariablerna, d.v.s. att ålder och yrkeserfarenhet ej klassindelats. Argumentet mot detta är att variablernas innebörd, främst yrkeserfarenheten på detta sätt representeras bättre på så sätt att
ett års skillnad har proportionerligt större betydelse i början av yrkeskarriären än det har i ett senare skede. Ett annat
alternativ vore att använda klassindelningen som egna kategorier. Då detta testades framgick dock i flera fall någon
form av linjäritet mellan klasserna, varför bedömningen gjordes att nuvarande form av klassindelning ger den bästa
informationen från befintliga data.
c) Påståendena har liksom tidigare gjorts om till en tregradig skala, d.v.s. tar helt/delvis avstånd = 1, neutral = 2, håller
helt/delvis med = 3.
330
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
De yrkeserfarna tenderar att informera
några saker kommenteras som är specifika
om möjligheter till hjälp för missbruks-
för denna studie. Det finns, som alltid när
problem. De samband med utbildning som
man studerar vad människor säger att de
framträder i de bivariata analyserna kvar-
gör istället för vad de faktiskt gör, proble-
står i den multivariata analysen på så sätt
met med social önskvärdhet. Här kan det
att socionomer är mindre benägna att ställa
t.ex. ha inneburit att det faktum att hand-
krav knutna till missbruket som motpresta-
lingsalternativen finns presenterade efter
tion för fortsatt försörjningsstöd.
vinjettens klientbeskrivning gör att man
Av de oberoende variablerna är flera av
tror att det är önskvärt att använda dem
värderingspåståendena fortfarande signifi-
och gör så i större utsträckning än man
kanta. Den grupp respondenter som ställer
skulle ha gjort i en verklig situation. De
krav på att klienten tar någon form av vård-
fasta svarsalternativen kan också ha inne-
kontakt för att fortsatt ekonomiskt bistånd
burit en styrning både genom att tanken
ska beviljas är i lägre utsträckning sociono-
om missbruk i högre utsträckning väcks
mer och de tar i högre utsträckning avstånd
och genom att respondenten, även om
från påståendet att ”Ibland måste man ge
ett öppet ”annat, nämligen…” alternativ
bistånd utifrån klientens behov även om
också fanns i enkäten, i högre utsträckning
man vet att biståndet sannolikt inte är ef-
styrs in på de färdiga handlingsalternati-
fektivt”. De håller i högre utsträckning med
ven än vad som skulle varit fallet om helt
om påståendena att ”Det verkar vettigt att
öppna svar använts. Dessa felkällor kan
sätta in resurser där de gör mest nytta och
alltså ha påverkat resultatet på så sätt att
har mest effekt och inte nödvändigtvis där
respondentgruppen i sina svar agerat tidi-
behovet är störst, så länge man följer lag-
gare, mer aktivt och mer homogent än i en
stiftningen och inte försämrar situationen
verklig situation. Det är dock svårt att se
för någon” samt ”I beslutsprocesser bör
att dessa faktorer skulle ha påverkat olika
man ta hänsyn till och beakta intresse- och
respondentgrupper olika mycket, t.ex. att
påtryckningsgruppers åsikter och inte se
männen skulle ha agerat mer homogent än
dem som subjektiva partsinlagor som en-
kvinnorna, socionomer tidigare än icke-
dast utgör ett distraktions- och irritations-
socionomer o.s.v.
Studiens analysmetod, att studera ett
moment och därför bör ignoreras”.
För alternativen erbjuder vård och
stort antal samband, ökar den slumpmäs-
motiverar till vård visade endast en bak-
siga risken för utfall av ”falska” samband.
grundsvariabel samband med respektive
Därför bör enskilda samband tolkas med
alternativ. Dessa har alltså endast prövats
försiktighet.
med en kontrollvariabel införd men då det
Urvalsförfarandet gör att resultatet på
gjorts har inget signifikant samband kvar-
strikt statistiska grunder inte är genera-
stått för någon av de två bakgrundsvariab-
liserbart till andra grupper utöver den
lerna.
grupp socialarbetare som ingått i studien.
Dock kan det antas att de socialarbetare
▀ Metoddiskussion
som ingår i studien inte skiljer sig markant
Förutom de problem som generellt finns
från andra socialarbetare som arbetar med
vid användandet av vinjettmetoden bör
liknande arbeten. Förutsatt att detta anta-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
331
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
gande är riktigt och med utgångspunkt i
motprestation för fortsatt försörjningsstöd
studiens explorativa ansats kan studiens
kan tolkas som ett uttryck för professiona-
resultat sägas bidra till generell kunskap
litet i den bemärkelsen att de som är ut-
om betydelsen av socialarbetares person-
bildade socionomer i högre utsträckning
liga egenskaper i deras arbete.
är medvetna om de juridiska ramarna i
arbetet där det är tveksamt huruvida det
Diskussion
är juridiskt möjligt att kräva denna form
Studien undersöker när och hur social-
av motprestation för att få ekonomiskt bi-
sekreterare agerar gentemot en fiktiv klient
stånd. En sådan tolkning får stöd i Berg-
beskriven i skriftliga vinjetter. Handlings-
mark & Lundströms genomgång av socio-
alternativen som respondenterna erbjudits
nomutbildningens förmedling av kunskap
i enkäten i form av fasta svarsalternativ har
om metoder inom socialt arbete. De kon-
behandlats som beroende variabler och
staterar där att ”den juridiska litteraturen
testats gentemot tre grupper av oberoende
har en framträdande plats i utbildningen.
variabler. Huvudresultatet är att då de va-
Det är bland annat i dessa sammanhang
riabler som ger signifikanta utfall i enkla
som studenter skaffar sig grunden till den
sambandsanalyser konstanthålls i en lo-
myndighetsutövning som utgör en bety-
gistisk regression kvarstår signifikansen
dande del av socialt arbete” (Bergmark
för flera av de variabler som använts för att
& Lundström 1998b). Möjligtvis kan man
mäta värderingar i resursfördelningsfrå-
också dra en parallell till att benägenheten
gor. Bland de mer ”traditionella” variabler
att koppla biståndet till en form av mot-
som använts kvarstår ett samband för ut-
prestation av klienten, i detta fall en vård-
fallsvariablerna ”informerar om möjlighet
kontakt, kan stå för det som i Brickman et
till missbruksvård” respektive ”fortsatt
al.:s modell definieras som en moralistisk
bistånd ges om vårdkontakt tas”. Bland
syn på uppkomst och lösningar på mänsk-
de variabler som använts för att mäta re-
liga problem. Enligt Brickman et al. (1982)
spondenternas övergripande vårdideologi
innebär detta att man ser individen själv
gentemot alkoholmissbruk finns inga sig-
som ansvarig för sina handlingar och där-
nifikanta samband kvar i den logistiska
med också ansvarig för, och kapabel till,
regressionen. De handlingsalternativ som
att själv ”ta tag i” sin situation. Den hjälp
använts som kontrollvariabler ger ett sam-
som då bör ges till individen består till stor
band i den logistiska regressionen vilket
del av olika former av belöning och be-
kan tyda på att det finns generella ten-
straffning. Med denna grundsyn på klien-
denser hos den enskilde socialarbetaren
tens alkoholproblem skulle det alltså dels
att agera tidigt eller sent, eller om man så
vara rimligt att kräva att klienten själv tar
vill, att förhålla sig mer avvaktande i sin
och upprätthåller en vårdkontakt, dels att
kontakt med klienten eller att agera mer
som rimlig åtgärd (belöning/bestraffning)
aktivt.
bevilja eller avslå ekonomiskt bistånd (för
Vilka tolkningar kan då göras av de enskilda samband som framkommit?
sammanfattning av modellen i sin helhet,
se t.ex. Blomqvist 1998). Palm fann i sin
Att socionomerna är mindre benägna
studie där modellen använts för att stu-
att ställa krav knutna till missbruket som
dera synen på alkohol- och drogberoende
332
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
bland vård- och behandlingspersonal att
mer medvetet plan, ge en större säkerhet
personal med låg utbildning i högre ut-
och trygghet i bedömning av vad som är
sträckning höll med om påståenden som
rimligt att göra. Mot rutiniseringsargu-
gav uttryck för en moralistisk syn än vad
mentet talar dock en okulär granskning
personal med hög utbildning gjorde. I vår
av spridningsdiagram av yrkeserfarenhet
studie är utbildningsvariabeln uppdelad i
gentemot de olika handlingsalternativen.
socionom–icke-socionom, vilket innebär
Spridningsdiagrammen (ej redovisade i
att det inom icke-socionom gruppen finns
artikeln) visar inte att variationen bland
flera personer med annan högskoleutbild-
mer yrkeserfarna är mindre än bland de
ning som alltså inte kan anses ha lägre ut-
mindre yrkeserfarna, d.v.s. de är inte mer
bildning; dock kan det antas att den oftast
samlade kring en rutin – de varierar endast
är mindre relevant för arbetet som social-
kring en annan nivå än de mindre yrkeser-
sekreterare än vad socionomutbildningen
farna. Det krävs dock ett större material för
är. Blomqvist och Wallander (2004) har i
att statistiskt avgöra om varianserna skiljer
sin studie av behovsbedömningar och val
sig mellan socialarbetare med kort eller
av insatser inom den socialtjänstbaserade
lång yrkeserfarenhet. Vidare vet vi endast
missbruksvården delat upp utbildningsva-
hur lång yrkeserfarenhet i socialt arbete
riabeln på samma sätt. I den studien var
som studiens respondenter har, alltså en-
utbildning orelaterat till synen på alkohol-
dast kvantiteten av yrkeserfarenhet och
problem (som även där mättes genom på-
inte kvaliteten, t.ex. i hur hög utsträckning
ståenden formulerade utifrån Brickmans
den innehåller erfarenhet av att möta och
modell). Däremot fanns visst stöd för att
arbeta med alkoholmissbruk.
socionomutbildade i högre utsträckning än
De påståenden som berör personliga
andra var benägna att i sitt agerande utgå
värderingar på ett mer allmänt plan i so-
från den enskilde klienten. Sammantaget
cialt arbete uppvisar de flesta fallen av
ger detta en bild av att kopplingen mellan
samband i de logistiska regressionerna.
attityder och agerande är svårfångad och
Eftersom den faktoranalys som gjordes på
oklar, men att utbildning kan spela en roll
påståendena i RAPS-skalan inte bekräf-
i sammanhanget på så sätt att den föränd-
tade de dimensioner som de var tänkta att
rar attityder och agerande.
mäta användes de enskilda påståendena i
Att yrkeserfarenhet som enskild fak-
sambandsanalysen. Författaren avstår där-
tor uppvisar ett samband på så sätt att de
för från att tolka vad de enskilda statistiskt
med längre yrkeserfarenhet tenderar att i
signifikanta utfallen står för i bemärkelsen
högre utsträckning tidigt informera vinjet-
vilken värdering de enskilda påståendena
tens klient om möjligheten till hjälp för
ger uttryck för. Intressant här är dock att
missbruksproblem kan tolkas som ett slags
dessa påståenden gav signifikanta sam-
”learning by doing”. Erfarenhetsbasen kan
band med hur respondenterna svarade
”leda” agerandet på flera grunder; man gör
att de skulle agera gentemot klienten och
som man brukar göra och får en viss ru-
dennes tecken på ett eventuellt missbruk,
tin, ”svarar” på vissa situationer i klient-
medan det inom den grupp av variabler
kontakten, i detta fall tecken på eventuellt
som direkt mätte hur respondenterna såg
missbruk. Erfarenheten kan också, på ett
på alkoholmissbruk, dess orsaker och be-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
333
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
handling inte alls uppmättes några signifi-
konstaterar att oavsett synsätt så accepte-
kanta samband. Här måste dock uppmärk-
rar de flesta att i sitt praktiska arbete ”help
sammas att det, precis som i RAPS-skalans
people to fulfil their potential within pre-
påståenden, finns svagheter i påståendena
sent social systems” (Payne 1996, 5). Han
kring alkoholmissbruk. En sådan svaghet
argumenterar vidare att ”The nature of so-
med de senare är att de förutsätter att so-
cial work…is ambiguous and debated, but
cialarbetare har ungefär samma syn på vad
we can see the fundamental elements of
alkoholmissbruk/alkoholproblem är, vilket
that debate. These are insoluble problems,
författaren tidigare argumenterat för att de
and we can not make final decisions about
i allt mindre utsträckning kan tänkas ha.
them. The answers vary according to the
Resultatet indikerar att värderingar på
något sätt har betydelse för hur studiens
time, social conditions and cultures where
we ask these questions” (Payne a.a, 5).
deltagare svarat. Blomqvist & Wallander
På grund av den ovan beskrivna kontext-
(2004) fann i sin studie att socialarbeta-
bundna karaktären på arbetet och det hand-
res uppfattning om missbruksproblemens
lingsutrymme som finns på den enskilda
karaktär i viss mån visade samband med
socialarbetarens nivå kommer det alltid
deras ställningstaganden på enskilda vin-
att finnas olikheter i ageranden även om vi
jetter (=klientbeskrivningar). Vidare drog
kommer vidare i den nu mycket uttalade
man slutsatsen att skillnader i bedöm-
och berättigade strävan efter ökad kunskap
ningar till största delen inte tycktes gå att
om relevanta och effektiva interventioner
förklara med utgångspunkt i det jag här
och metoder inom socialt arbete. Det kom-
kallat ”traditionella” bakgrundsfaktorer,
mer alltid att finnas en sfär där det inte går
d.v.s. kön, ålder, utbildning och yrkeserfa-
att ”veta” hur man agerar bäst. Denna sfär
renhet, eller i olika organisatoriska förut-
påverkas av en mängd olika saker: en dis-
sättningar.
kurs av samhällsdebatt och moral, profes-
Det sociala arbetet har karaktär av ”dy-
sionella och personliga erfarenheter, lokala
namisk interventionism” (Rothstein 1994)
kulturer m.m. Det är angeläget att genom-
där uppgiften, för att använda Beckmans
lysa denna sfär av flera skäl, bl.a. för att
definition av vård, kan ses som att ”förhin-
öka graden av professionalitet t.ex. i form
dra människor från att falla ur ett kollektiv
av ökad medvetenhet om egna värderingar
som uppfattas som en moraliskt förplikti-
och bevekelsegrunder och för att minska
gande gemenskap” (Beckman 1981, 45).
graden av godtycke. Denna studie och de
Det professionella sociala arbetets uppgift
svenska ovan refererade studierna antyder
skulle därmed vara att på olika sätt inter-
att värderingar på olika sätt har betydelse
venera i människors liv för att förändra
för agerande i missbruksärenden, vilket
deras beteenden till att bli mer acceptabla
även tidigare konstaterats internationellt
för den samhällskontext de befinner sig i.
(se t.ex. Hanna 1991; Nunes-Dinis 1996).
Denna definition på socialt arbete och dess
Hur sambanden ser ut verkar dock vara
uppgift kan och har diskuterats livligt.
svårfångat och intrikat och därför bör det
Bland annat har den beskrivits och disku-
utvecklas mer validerade instrument för
terats av Malcom Payne (1996). Han be-
att öka förståelsen kring detta. Det är också
skriver olika synsätt på socialt arbete men
nödvändigt att på andra sätt studera so-
334
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
cialarbetares professionella resonemang,
kultur, eftersom de enskilda kontoren som
d.v.s. att gå vidare och söka studera inne-
ingår är för små för det. De specialiserade
hållet i de samband vi här funnit tenden-
enheterna i studien är 19 stycken och de
ser till, mellan värderingar och praktiskt
integrerade enheterna är 23, vilket talar för
agerande.
att i den mån variabeln har en påverkan så
Slutligen bör organisationsvariabeln och
har den mer med formen av organisation
bristen på utfall för den kommenteras. Det
att göra än med arbetsplatskultur, kommu-
teoretiska resonemang som studien stödjer
nal policy eller andra arbetsplatsknutna
sig på ligger i hög utsträckning på ett indi-
faktorer. Det sätt på vilket organisations-
vidplan. Organisationsvariabeln framstår
variabeln använts är dock grovmaskigt och
som apart från studiens övriga oberoende
nya studier ifrågasätter om uppdelningen
variabler i den bemärkelsen att den till
i integrerad–specialiserad organisations-
skillnad från de andra inte mäter respon-
form i sig själv påverkar det sociala arbetet
denternas individuella egenskaper. Man
(för diskussion kring detta, se t.ex. Minas
kan dock säga att flera av de variabler som
2005).
mäts på det individuella planet påverkas
bl.a. av strukturer och lokala arbetsplats-
Lisa Skogens
Doktorand vid Institutionen för socialt arbete,
Socialhögskolan
Stockholms universitet
SE 106 91 Stockholm
E-post: [email protected]
kulturer, och organisationsvariabeln användes som en form av kontroll för organisatoriska faktorer. Det fanns ingen möjlighet att hålla kontroll i statistisk form över
påverkan från den lokala arbetsplatsens
NOTER
1
Exempel på sådana är ASI (Addiction
Severity Index), AUDIT (Alcohol Use
Disorder Identification Test) och CAGE
(Cut-down, Annoyed, Guilty, Eye-opener).
ASI är det instrument som har kommit att
bli det mest använda inom svensk missbrukarvård.
2 De statistiska samband som framkom i
förstudien var följande: Socialsekreterare
med längre yrkeserfarenhet tenderade att
tidigare ställa krav på klientens uppehållande av en vårdkontakt för att ekonomiskt
bistånd skulle beviljas. De socialarbetare
som arbetade i integrerade organisationer, i
den bemärkelsen att de arbetade både med
socialbidragsärenden och missbruksutredningar, fortsatte i högre utsträckning att
bevilja ekonomiskt bistånd i vinjettärendet
3
4
5
6
då klienten på olika sätt uppvisade tecken
som kunde tolkas som indikatorer på alkoholproblem.
Modellen kan beskrivas som en fyrfältstabell där fyra idealtyper av ansatser bildas
utifrån om individen anses ha ett ansvar
eller inte både för problemens uppkomst
och för deras lösning.
Vinjetten utarbetades 1999 och användes
också i förstudien.
Övriga alternativ var familj och socialt nätverk, fysisk hälsa, psykisk hälsa, bostadsförhållande, tidigare arbeten/studier, annat.
Anledningen till att dessa alternativ inte
fanns vid vinjettsteg ett var att respondenterna ej skulle ledas in på att tänka i missbruksbanor då inget i vinjettbeskrivningen
antydde något sådant.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
335
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
7 42 respondenter har någon gång använt
”annat”-alternativet. Preciseringen har
oftast varit någon form av arbetsanknytning
(24 trepartssamtal/möte med arbetsförmedlingen, 19 erbjudande om kompetenshöjande sysselsättning enligt SoL 4:4), tät
kontakt med klienten (5) eller information
av något slag (6).
8 Att använda varje vinjettsteg som egen kategori i analysen skulle innebära förväntade
värden på 0 i vissa celler, vilket inte är
acceptabelt för de chi-två baserade statistiska mått som använts. Sammanslagningar
gjorts enligt följande: vinjettsteg 1–3 =
1/tidigt, steg 4–6 = 2/mellan, steg 7–8 och
”aldrig” = 3/sent. Observera att det vid vinjettsteg ett, d.v.s. det första besöket som den
fiktiva klienten gör hos socialsekreteraren,
tillfrågades respondenten endast om vilka
frågor denne ville ställa till klienten, d.v.s
de övriga alternativen fanns inte med som
fasta svarsalternativ. Teoretiskt fanns dock
en möjlighet för respondenten att skriva ner
något av de andra handlingsalternativen,
eftersom ett öppet svarsalternativ om vad
man tyckte borde göras fanns med efter
varje ”besök”.
9 Svarsalternativen till påståendena var: ”Tar
helt avstånd, tar delvis avstånd, instämmer
delvis, instämmer helt”.
10 Alternativen Informerar, Erbjuder och
Motiverar som är dikotomiserade i ”använt
tidigt – använt sent” har sambandsvärden
som varierar mellan r=0.48 och r=0.63.
11 r=0.65.
REFERENSER
Abrahamson, M. (1999): Alkoholkontroll
i brytningstid – ett kultursociologiskt
perspektiv. Rapport i socialt arbete nr 92.
Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete
Beckman S. (1981): Kärlek på tjänstetid.
Stockholm: Litografia AB
Bergmark, Å. (1991): Socialbidrag och försörjning – En studie i bidragstagande bland
ensamstående utan barn. Rapport i socialt
arbete nr 55. Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete
Bergmark, Å. (1995): Prioriteringar i socialtjänsten: rättvisa och ekonomi. Rapport i
socialt arbete nr 73. Stockholms universitet: Akademitryck
Bergmark, Å. & Lundström, T. (1998a): Socialhögskolorna och metoder i socialt arbete.
Socionomen 2: 68–81
Bergmark, Å. & Lundström, T. (1998b): Metoder i socialt arbete. Socialvetenskaplig
tidskrift 4 (5): 291–314
Bien, T.H. & Miller, W.R. & Tonigan, J.S.
(1993): Brief interventions for alcohol problems. Addiction 88: 315–336
Blomqvist, J. (1998): Beyond Treatment?
Widening the approach to alcohol prob336
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
lems and solutions. Stockholm University:
Stockholm Studies in Social Work no 13
Blomqvist, J. & Wallander, L. (2004): Åt var
och en vad hon behöver? En vinjettstudie
av socialarbetares bedömning och val av
insatser vid missbruksproblem. Rapport
2004: 8. Stockholm: FoU
Brickman et al. (1982): Models of Helping
and Coping. American Psychologist 37:
368–384
Byberg, I. (2002): Kontroll eller handlingsfrihet? En studie av organiseringens
betydelse i socialbidragsarbetet. Rapport i
socialt arbete nr 101. Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt
arbete
Ekendahl, M. (1999): Att välja vårdform – En
studie inom fyra kommuners öppna alkoholvård. Socialstyrelsen, CUS-skrift 1999:4
Fisher, C.M. (1998): Resource Allocation in the
Public Sector. New York: Routledge.
Hanna, E.Z. (1991): Attitudes toward problem
drinkers, revisited. Patient-therapist factors
contributing to the differential treatment
of patients with alcohol problems. Alcoholism: Clinical and Experimental Research
15 (6): 927-931
V O L . 2 2. 2 0 0 5
.
5
Om personliga faktorers betydelse
för socialarbetares agerande
vid tecken på alkoholproblem hos klienter
Hydén, L-H. & Khyle-Westermark, P. & Stenberg, S.-Å. (1995): Att besluta om socialbidrag, en studie i 11 kommuner. Centrum för
utvärdering av socialt arbete. Stockholm:
Gotab
Jergeby, U. (1999): Att bedöma en social
situation – Tillämpning av vinjettmetoden.
Socialstyrelsen: CUS-skrift 3
Jergeby, U. & Soydan, H. (2002): Assesment
processes in social work practice when
children are at risk: A comparative crossnational vignette study. Journal of Social
Work Research and Evaluation 3 (2):
127–144
Kullberg, C. (2004): Work and social support:
Social workers’ assessments of male and
female clients’ problems and needs. Affilia
19 (2):199–210
Minas, R. (2005): Administrating poverty
– studies of intake organization and social
assistance in Sweden. Stockholm social
studies of social work 21. Stockholm university: Akademitryck
Nunez-Dinis, M. (1996): An analysis of model
choice of service providers using Scott´s
and Lipsky´s theoretical frameworks: Women (pregnant and non-pregnant) and men
drinkers. PhD dissertation, University of
California, Berkeley, Social Welfare
Palm, J. (2004): The nature of and responsibility for alcohol and drug problems: Views
among treatment staff. Addiction Research
and Theory 12 (5): 413–431
Payne, M. (1996): What is professional work?
Birmingham: Venture Press
Payne, M. (1997): Modern social work theory.
Basingstoke: MacMillan
Puide, A. (1985): Klienterna och socialtjänsten. Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet
Rothstein, B. (1994): Vad bör staten göra? Om
välfärsstatens moraliska och politiska logik.
Stockholm: SNS
Skogens, L. (2005): Socialsekreterares bedömningar – finns någon form av konsensus?
Socialvetenskaplig Tidskrift 4: 332-347
SOU 2004:86: Var går gränsen? Delbetänkande
från Alkoholinförselutredningen. Socialdepartementet
SOU 2003:69: Alkoholreklam i tryckta skrifter
i ett folkhälsoperspektiv. Betänkande från
Alkoholreklamutredningen. Socialdepartementet
Terum, L.I.(1997): Profesjonskapt ulikhet – et
demokratiproblem? Nordisk Socialt Arbeid
17:10-19.
Wärneryd, B. et al. (1990): Att fråga. Statistiska
Centralbyrån. Stockholm: Gotab
Östberg, F. & Wåhlander, E. & Milton, P.
(1999): Barnavårdsutredningar i sex kommuner – en vinjettstudie. Socialstyrelsen:
CUS-skrift 8.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 22. 2005
.
5
337
