Beteenderelaterade interventioner
vid ADHD: en meta-analys av RCT
med olika utfallsmått
Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner,
Cortese, Sonuga-Barke
Ur Journal of American Academy of Child & Adolescent
Psychiatry
Sammanfattning av: Anna Backman, leg. psykolog
ADHD-center
September 2014
Frågeställningar i analysen
Artikeln bygger på en tidigare analys av liknande studiers
resultat då med fokus på effekten av interventionerna på
kärnssymptomen
1. Ger interventionerna effekt på förälderns beteende
gentemot barnet?
2. Påverkar interventionerna förälderns känsla av
kompetens, och föräldrarnas psykiska hälsa?
3. Förändrar interventionerna barnets trotsiga beteende
och andra komorbiditeter eller funktionsnedsättningar,
så som sociala färdigheter och akademiska
prestationer?
Metod
Endast peer-reviewed RCT inkluderades
Deltagarna (de med ADHD) skulle vara mellan 3 och 18
år
Utfallsmåtten var förändringar i för- till eftermåtten på:
– Positivt eller negativt föräldraskap
– Förälderns psykiska hälsa
– Förälderns känsla av kompetens och känsla av
”efficacy”
– Barnets ADHD
– Trotsrelaterade problem
– Sociala färdigheter
– Akademiska färdigheter
Metod
32 studier inkluderades
– 28 involverade föräldrarna på något sätt
– 21 innehöll beteenderelaterade strategier eller KBT
Den statistiska analysen innebar
medelvärdesjämförelser i form av Standardised
Mean Difference (SMD) (vanligt i meta-analyser)
Alla frågor analyseras utifrån ”most proximal” och
”probably blinded”:
– Most proximal var oftast föräldraskattning
– Probably blinded var oftast (när det fanns) direkt
observation av utfallsmåttet
Resultat
1. Kan beteenderelaterade interventioner förbättre den
vuxnes reaktion gentemot barnet med ADHD?
Förbättrat positivt föräldraskap; detta mättes i 9 av
studierna:
– Enligt mätning med most proximal SMD 0.68 och med
probably blinded (0.63), båda statistiskt signifikanta (ss)
Förminskat negativt föräldraskap; mättes i 14 av
studierna
– Most proximal SMD 0.57, probably blinded 0.43, ss
När outliers exkluderades för att öka homogeniteten,
reducerades effekten för positivt föräldraskap och likaså för
negativt föräldraskap, dock fortfarande ss.
(-2 talar för kontrollerna, 0 ingen effekt, 2 talar för interventionen)
Resultat
2. Kan beteenderelaterade interventioner förbättra
självbilden och den psykisk hälsan hos vuxna som ”jobbar”
med barn som har ADHD?
Föräldrarnas känsla av kompetens mättes i 7 studier,
bara most proximal
– Liten och signifikant SMD (0.37)
– När outliers togs bort försvann även den signifikanta
förbättringen
Förälderns psykisks hälsa
– Ingen signifikant effekt till följd av interventionerna
Resultat
3. Kan beteeenderelaterade interventioner minska barnets psykopatologi och
förbättra fungerandet?
ADHD symptom mättes i 19 studier, alla var most proximal
– Effekten var signifikant, SMD 0.35
– När outliers togs bort reducerades effekten men var fortfarande signifikant
Trots/uppförande problem mättes i 15 studier (most proximal) och 8
(probably blinded)
– Små men signifikanta effekter MPs SMD 0.26 & PBs SMD 0.31.
– Heterogenitet var inte ett problem i denna analys
Sociala färdigheter mättes i 9 studier, bara most proximal
– Effekten var signifikant, SMD 0.47
Akademisk prestation mättes i 9 studier, bara most proximal
– Effekten var signifikant, SMD 0.28
– Effekten reducerades när outliers togs bort men var fortfarande signifikant.
Slutsats
Studierna återfann signifikanta förbättringar
avseende positivt föräldraskap, reduktion av
negativt föräldraskap och minska barnets trotsiga
eller problematiska beteenden.
”The present meta-analysis found blinded evidence
that behavioral interventions used to treat children and
adolescents with ADHD had beneficial effects on
important aspects of child and parent functioning”
