Kognitiva svårigheter vid
neuropsykiatriska diagnoser
ADHD
Marie Dalan
Leg. psykolog/
leg. psykoterapeut
VAD ÄR ADHD?
UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING/
KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER
HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET
I så stor grad att det blir en
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
VAD ÄR
KONCENTRATION?
Rikta sin perception, sina
tankar och känslor mot
uppgiften
Utesluta ovidkommande stimuli
Komma igång med, hålla fast
vid och avsluta uppgiften
HUR HÄNGER
UPPMÄRKSAMHET OCH
ARBETSMINNE IHOP?
Arbetsminne/korttidsminne används för
att hålla information i minnet under kort
stund, några sekunder. ”Medan vi tänker
på det”.
Vad händer om vi inte minns vad vi ska
koncentrera oss på?
Vad händer om vi inte kan koncentrera
oss på vad vi ska hålla i minnet?
Många med ADHD har nedsatt
arbetsminne
Många av ADHD-kriterierna handlar
direkt om arbetsminnes-funktioner.
1.
Är
ofta
ouppmärksam
på
detaljer eller gör slarvfel i
skolarbete, yrkesliv eller andra
aktiviteter.
T.ex.
Gör fel på saker man skulle kunna
klara.
Kontrollerar inte svaren, skyndar
vidare.
En del kompenserar för detta med
överdrivet perfektionistiska drag
eller långsamhet.
2
Har ofta svårt att bibehålla
uppmärksamheten inför
uppgifter eller lekar.
T.ex.
Dagdrömmer- tappar fokus.
Snabbt uttråkad- när det inte är
intressant.
Blir inte klar med saker.
3
Verkar ofta inte lyssna på
direkt tilltal.
T.ex.
Känner sig inte riktigt
närvarande, ”avstängd”, som vid
”influensa-känsla”.
Andra får ofta upprepa för att
man inte ”lyssnat”.
Även om man hör är man osäker
på vad som sagts eller vad som
skulle göras.
4
Misslyckas med arbetsuppgifter
(beror inte på trots eller på att
personen
inte
förstår
instruktionerna).
T.ex.
”Gör
inte
som
folk
instruktionen ”försvinner”.
Svårt komma ihåg
särskilt i flera steg.
säger”-
instruktioner,
Klarar därmed inte av uppgifter som
man förväntas klara.
5
Har ofta svårt att organisera
sina uppgifter och aktiviteter.
T.ex.
Svårt få struktur och överblick på
vardagen.
Svårt att planera, organisera, hinna
vardagliga saker som städa, diska, handla,
tvätta etc.
Missar saker, kommer för sent, planerar in
för mycket, svårt med ”tids-känsla”.
”Planerar” för stunden, svårt med
framförhållning.
Kan istället bli överdrivet ”pedantisk”.
6
Undviker ofta, ogillar eller är
ovillig att utföra uppgifter som
kräver mental uthållighet (t.ex.
skolarbete eller läxor).
T.ex.
Förhalar uppgifter.
Svårt mobilisera energi för sånt som
kräver ”tanke-möda”.
7
Tappar ofta bort saker som är
nödvändiga för olika aktiviteter
(t.ex. leksaker, läxmaterial,
pennor, böcker eller verktyg.
T.ex.
Tappar ofta bort nycklar, plånbok,
viktiga papper, kom-ihåg-lappar,
telefonnummer…
8
Är ofta lättdistraherad av yttre
stimuli.
T.ex.
Inget ”filter” som sorterar bort
störande intryck.
Blir lätt störd- av sånt som andra
inte reagerar på.
Måste anstränga sig mera för att
koncentrera sig.
En del måste ha helt tyst runt sig
när de gör något.
9
Är ofta glömsk i det dagliga
livet.
T.ex.
Glömmer tider, saker, vad som ska
göras, vad som ska handlas etc.
Klarar inte att göra flera saker
samtidigt.
HYPERAKTIVIETET
OCH IMPULSIVITET
1.
Har ofta svårt att vara stilla med
händer eller fötter eller kan inte
sitta still.
T.ex.
Plockar, pillar med något.
Rör på händer eller fötter.
Ändrar ständigt sittställning.
2
Lämnar
ofta
sin
plats
i
klassrummet
eller
i
andra
situationer
där
personen
förväntas sitta kvar på sin plats
en längre stund.
T.ex.
Svårt sitta still, rör sig hellre än
sitter still.
Frustration och rastlöshet om man
inte är i rörelse eller fysiskt aktiv.
Svårt sitta still vid matbordet, på
möten etc.
3
Springer ofta omkring, klänger
eller klättrar mer än vad som
anses lämpligt för situationen
(hos ungdomar och vuxna kan
det vara begränsat till en
subjektiv känsla av rastlöshet).
5
Verkar ofta vara ”på språng”
eller ”gå på högvarv”.
T.ex.
Alltid i rörelse eller igång.
Uppdrivet tempo där andra inte
hinner eller orkar med.
Förväntar sig högt tempo av andra.
6
Pratar ofta överdrivet mycket.
T.ex.
Talar oavbrutet, intensivt.
Talar omständigt, har svårt att
komma till saken.
”Mal på”.
Svårt känna av när det är dags att
sluta?
7
Kastar ofta ur sig svar på frågor
innan
frågeställaren
pratat
färdigt.
T.ex:
Svarar ”för fort”, innan man hunnit
tänka eller ens höra hela frågan.
Pratar utan att känna om det är
lämpligt/passande eller inte.
8
Har ofta svårt att vänta på sin
tur.
T.ex.
Svårt vänta på andra.
Svårt stå i kö.
Otålighet.
”Saker ska ske direkt”.
9
Avbryter eller inkräktar ofta på
andra (t.ex. kastar sig in i
andras samtal eller lekar).
T.ex.
Avbryter andra i prat och aktivitet.
Kan upplevas som socialt okänslig
eller påträngande.
FINNS DET OLIKA TYPER AV
ADHD?
Tre ”typer” av ADHD:
ADHD med i huvudsak
uppmärksamhetsstörning (ADD)
ADHD med i huvudsak
överaktivitet/impulsivitet
ADHD av kombinerad typ
HAR MAN ANDRA
SVÅRIGHETER
OCKSÅ?
ANNAT SOM ÄR VANLIGT VID ADHD:
Motoriska svårigheter
Både finmotorik och grovmotorik. T.ex. ha
svårt att skriva, snubblar, spiller…
(Observera även motorikens inverkan på
perceptionen. Har man t.ex. fullt upp med
att hålla i pennan är det svårt att
koncentrera sig på att lyssna etc…)
Perception
Svårigheter t.ex. registrera, organisera och
tolka sinnesintryck
DAMP= ADHD+svårigheter med
motorik+perception
FORTS-HAR MAN ANDRA
SVÅRIGHETER OCKSÅ?
Svårt mobilisera
igång med saker
Mera beroende
stöd”
energi,
av
komma
”motivations-
Svårt organisera, planera
Svårt bli klar med saker, växlar
mellan olika saker.
Inleder och avslutar saker abrupt,
är otålig, fattar överilade beslut
FORTS-HAR MAN ANDRA
SVÅRIGHETER OCKSÅ?
”Varierande,
oförutsägbart
beteende”, t.ex. beroende på dag,
situation, miljö
Affektlabilitet,
humörsvängningar
snabba
Häftigt temperament, kort stubin
Emotionell överreaktion (på bl.a.
stress)
FORTS-HAR MAN ANDRA
SVÅRIGHETER OCKSÅ?
Dålig
självkänslasom
ofta
kompenseras med ”inte så lyckade
beteenden”.
Associerade
svårigheter
t,ex,
missbruk,
relationsproblem,
ekonomiska problem etc…
”sensation seeking”
Olyckor ca 5 gånger vanligare
VAD ÄR EXEKUTIV
FÖRMÅGA? VAD HAR DET
MED ADHD ATT GÖRA?
”Paraplyterm” för alla de
delfunktioner som behövs för att
kunna styra vårt beteende på ett
ändamålsenligt sätt, för att vi ska
kunna möta och hantera nya
situationer, fatta beslut och lösa
problem.
FORTS
EXEKUTIV FÖRMÅGA
Exekutiva funktioner
använder vi oss av hela
tiden. Det handlar t.ex. om
att
kunna använda de kunskaper
och tidigare erfarenheter vi har
på rätt sätt
planera och organisera
välja strategi, tillämpa strategin
på ett sätt som leder till det
tänkta målet
komma igång med det vi ska
göra,
FORTS
EXEKUTIV FÖRMÅGA
vara flexibel, ändra strategi vid
behov
kontrollera impulser, undertrycka
beteenden som inte är i linje med
strategin.
återgå till strategin efter eventuella
avbrott
vara uthållig
ha ett fungerande arbetsminne
bedöma och utvärdera sin
prestation
BILD-NPF
ӀR DET BARA
ADHD”?
Hos vuxna med ADHD uppfyller mer än hälften kriterierna
för minst
en psykiatrisk diagnos
ӀR DET BARA
ADHD”?
FLICKOR/KVINNOR
OCH ADHD
Missas ofta?
Ofta mera problem med
uppmärksamhet än med (tydlig)
hyperaktivitet
Ibland verbal hyperaktivitet
Sämre skolprestationer. Många
”dagdrömmer” men gör inget väsen
av sig.
FORTS
FLICKOR/KVINNOR OCH
ADHD
Ofta tidigt riskbeteende, ex tidiga
med tobak, alkohol, droger,
sexdebut, graviditeter etc.
Många relationer, relationsproblem
vanliga, många avbrutna
utbildningar, många arbeten som de
tröttnar på eller får sparken från.
FORTS
flickor/kvinnor
Söker hjälp p.g.a.samtidiga
problem.
Söker hjälp senare. Pojkarna
kommer till BUP, kvinnorna till
vuxenpsyk.
Många har svårt att klara barn och
hem (exekutiva funktioner…)
Många har problem med värk,
spänningar etc.
VAD ÄR
HYPOAKTIVIET?
Uppmärksamhetsproblemen kan ta
sig uttryck som hypoaktivitet.
”Allt går långsamt”- även att
processa information.
Ny fråga eller uppmaning kan
avbryta processen så personens
”söksystem” får starta igen… Tar
ännu längre tid…
Stress, irritation etc. påverkar också
långsamheten
FORTS
HYPOAKTIVITET
TA HÄNSYN TILL hur lång processtid
personen har
LÅT DET TA TID att ta ställning, låta
information landa etc.. Skriv t.ex.
ner vad som sagts på mötet och låt
personen fundera några dagar innan
man fattar beslut.
Varje ny fråga kan kräva att
”sökmotorn” startar igen…
HUR SKA VI GE
STÖD?
Funktionsnedsättningen blir ett
handikapp i mötet med miljön.
STÖDET handlar mycket om
att på olika sätt minska
handikappet, minska effekten
av funktionshindret.
STRUKTUR är ett exempel.
PASSAR SAMMA
STÖD FÖR ALLA MED
ADHD?
”Passar samma glasögon alla
som behöver glasögon?”
Att ha dålig syn är också en
funktionsnedsättning- som
leder till ett handikapp om man
inte har rätt stöd i mötet med
omgivningen (i form av rätt
glasögon- med rätt skärpa,
design etc.)
Alla är olika och har behov av
olika sorts stöd- både när det
gäller glasögon och ”ADHDstöd”…
VERKTYGSLÅDAKOGNITIVT STÖD
KUNSKAP om funktionshindret och vad
det innebär för personen
KUNSKAP om individen
FÖRHÅLLNINGSÄTT-Omgivningen har
ett tydligt, konkret och anpassat
förhållningssätt gentemot individen.
STRUKTUR
VISUELLT STÖD
”BEHANDLINGVERKTYGSLÅDA”
Utredning ofta en behandling i sig,
diagosen har ett terapeutiskt värde.
”Bekräftelse”.
”You mean i`m not lazy, stupid and
crazy”…
Information till patient och anhöriga
om diagnos, innebörd,
litteratur,diskussionsforum,
föreningar etc.
Information till andra instanser man
får stöd etc, från, t.ex. Socialtjänst,
AF, FK.
Träffa andra med samma diagnos,
helst i ungefär samma livssituation.
Samtalsstöd
FORTS
VERKTYGSLÅDA
Krav och stöd på rätt nivå
”Coaching” (t.ex. hjälpa till med
praktiska saker, struktur etc,
uppmuntra, ge råd, stötta i
kontakter med myndigheter etc., se
senare.)
Anpassa miljön, t.ex. minska på
sånt som distraherar, stressar och
stör hemma, i studier, på
arbetsplats etc.
Behandling av samtidiga problem.
FORTS
VERKTYGSLÅDA
ReMemo
(arbetsminnessträning. Se
www.cogmed.com)
Medicinering med
centralstimulantia, t.ex. Concerta,
Ritalin.
Nya metoder på gång, t.ex DBTbaserade behandlingar, KBT-manual
vid ADHD (Safren et al.)
VAD KAN MAN
BEHÖVA STÖD MED
HEMMA?
Skapa en grundordning- ”var
sak får sin
plats”.
Struktur på vad som ska göras
och när.
När ska t.ex. olika sysslor
göras, vilka tider ska passas.
Struktur t.ex. med hjälp av
schema, almanacka eller andra
visuella system.
