Den svenska klimatkampanjen– en del av

Att väcka
slumrande
samhällsaktivister
Den svenska klimatkampanjen
– en del av Sveriges klimatstrategi
© Lennart Isaksson / Pressens Bild
Klimatförändringar
– en global utmaning
© Kim Naylor / Tiofoto
Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är
ett av de största globala miljöproblem
som mänskligheten står inför under
2000-talet. Ingen annan miljöfråga
påverkar på ett sådant genomgripande
sätt alla delar av samhället. Forskarna
förutspår att de negativa effekterna
av klimatförändringarna på jordbruk,
samhällsbyggande, skog och ekonomi
liksom på ekosystemen kan bli omfattande. Ju snabbare temperaturökning,
desto mer dominerande blir de negativa effekterna.
Koldioxid är den växthusgas som
utgör störst del av utsläppen. Gasen
uppstår vid förbränning av kol, olja
och gas och eftersom dessa fossila
bränslen svarar för drygt 80 procent
av världens energiförsörjning har
världens länder en omfattande och
komplex uppgift att ta itu med.
Det är i-länderna som står för större
delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som regleras
i Kyotoprotokollet.
© Bengt Olof Olsson / Bildhuset
Sveriges klimatstrategi
© Jan Rietz / Tiofoto
Sverige strävar efter att vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan
år 1991 formulerades i de energi- och
klimatpolitiska besluten en klimatstrategi.
Samma år införde Sverige, som ett av de
första länderna i världen, en koldioxidskatt.
Den svenska klimatstrategin har därefter
utvecklas till det klimatpolitiska beslutet
2002.
Målet med den svenska klimatstrategin är
att de svenska utsläppen av växthusgaser,
så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4
procent för perioden 2008-2012 jämfört
med 1990. Det är ett hårdare mål än vad
som krävs av Sverige i Kyotoprotokollet. Fram till 2050 är målsättningen att de
svenska utsläppen ska halveras jämfört med 1990.
Genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället kan vi begränsa
växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var och en måste ta sin del
av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner som organisationer,
företag och varje enskild individ.
Den svenska klimatstrategin omfattar både mjuka och hårda styrmedel. Den
här foldern beskriver klimatkampanjen som är en del av informationssatsningen
i den svenska klimatstrategin. Men för att påvisa hur olika åtgärder samverkar
inom klimatstrategin vill vi gärna lyfta fram KLIMP, Lokala klimatinvesteringsprogram som exempel på en annan typ av åtgärd.
Är du intresserad av att ta del av den svenska klimatstrategin i sin helhet hittar
du den här:
http://miljo.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_55.pdf
KLIMP
– lokala klimatinvesteringsprogram
KLIMP är ett särskilt bidrag som kan
sökas av kommuner och andra organisationer som stöd till lokala åtgärdsprogram för att minska utsläppen av
växthusgaser. Programmen ska tas fram
i samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer i kommunerna.
En del av åtgärdsprogrammet är att
sprida information och kunskap på
lokal nivå för att höja allmänhetens
medvetande om problemet. Klimatkampanjen och KLIMP kompletterar
därför varandra på ett mycket bra sätt
och projekten har också samverkat
under kampanjperioden.
© Georg Sessler / Bildhuster
Naturvårdsverket ansvarar för KLIMPbidraget och har som stöd för beslut om
bidrag ett särskilt råd tillsatt av regeringen.
Klimatkampanjen – en del av den
svenska klimatstrategin
I den svenska klimatstrategin från år
2001 föreslås en informationssatsning
som ska genomföras i bred samverkan
med myndigheter, kommuner, skolor/
utbildningsinstitutioner, näringsliv och
frivilligorganisationer. Målgruppen är
hela svenska folket. Initialt föreslogs en
satsning på tre år, 2002–2004, med en
budget om 30 miljoner kronor per år. I
vårpropositionen 2003 drogs det sista
året tillbaka och kampanjen har därför
genomförts på två år, 2002–2003.
© Frank Chmura / Tiofoto
Naturvårdsverket fick i uppdrag att ansvara för klimatkampanjen. Grundförutsättningarna i klimatstrategin var, förutom ovanstående, att all information
skulle byggas på vetenskaplig grund
utifrån FN:s klimatpanels (IPCC:s)
analyser och rapporter. Dessutom skulle
kampanjen utgå från en väl definierad
plattform och tydliga målsättningar.
© Hans Bjurling / Johnér bildbyrå
Klimatkampanjens mål
1a Ökad kunskap om den accelererande växthuseffektens orsak (med fokus på människans utsläpp av koldioxid).
1b Ökad kunskap om de effekter en accelererande växthuseffekt kan få baserat på FN:s
klimatpanels slutsatser.
2 Ökad kunskap om och förändrad attityd till
individuell påverkan för att minska utsläpp av
växthusgaser.
3 Ökad acceptans för de samhällsomställningar
som kommer att krävas för att minska utsläppen av växthusgaser.
För att ta reda på utgångsläget beträffande målen
genomfördes hösten 2002 en nollmätning på 2000
slumpmässigt utvalda individer. I november 2003
gjordes en exakt likadan mätning för att se hur
kunskaperna förändrats under den period som
kampanjen gjort externa aktiviteter. Läs mer om
resultatet på sidan 19.
Samverkan i klimatkampanjen
– över 100 aktörer har deltagit!
Klimatkampanjen. En del av den svenska
klimatstrategin.
Klimatförändringar – en global utmaning
Klimatförändringar till följd av människans utsläpp
av växthusgaser är ett av de största globala
miljöproblem som mänskligheten står inför under
2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett
sådant genomgripande sätt alla delar av samhället.
Forskarna förutspår att de negativa effekterna av
klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande,
skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli
omfattande.
Kyotoprotokollet.
Sveriges klimatstrategi
Sverige vill vara ett föregångsland på det klimatpolitiska
området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och
klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år
införde Sverige, som ett av de första länderna i världen,
en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har
därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 2002:
Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska
utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i
Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av
4 procent för perioden 2008-2012 jämfört med 1990.
Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av
utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja
och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för
drygt 80 procent av världens energiförsörjning har
världens länder en omfattande och komplex uppgift
att ta itu med.
Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen
men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas
hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste
därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i
Nationellt
Lokalt
Nätverk
Kampanjens utgångsläge
Klimatkampanjens projektteam gjorde ett
omfattande research-, analys- och strategiarbete
för att skapa goda grundförutsättningar för en
lyckad kampanj.
Ett 15-tal undersökningar har legat till grund för
den analys som beskriver kampanjens utgångsläge. Även redan tidigare genomförda undersökningar användes. Några av de undersökningar
som genomfördes i samband med kampanjen var:
· Drivkraftsanalys – vilka drivkrafter har
aktörerna som arbetar med klimatfrågan?
· Medieanalys – hur hanterar media klimatfrågan?
· Framtidsanalys – vilka framtida trender kan påverka svenskarnas inställning till klimatfrågan?
· Kvantitativa undersökningar om svenskarnas
kunskaper i klimatfrågan.
· Fokusgrupper med spridning över hela landet
för att ta reda på hur individer tänker och resonerar i klimatfrågan.
· Erfarenheter från tidigare genomförda samhällskampanjer samt erfarenheter från andra
länder.
· Riskanalys.
© Per magnus Persson/ Johnér bildbyrå
· Aktörsanalys – hur ser den svenska klimatarenan ut?
De övergripande slutsatser som drogs i nulägesanalysen (augusti 2002) var:
· Klimatfrågan är komplex och svår att förstå och
leder därmed till stor osäkerhet hos svenska
folket.
· Det finns många hot i samhället som ligger närmare i tiden vilket gör att individen inte orkar
engagera sig i något som upplevs ligga i framtiden.
· Svenska folket tycker att frågan är viktig men
är negativa när det gäller personliga åtaganden.
· Erfarenheter från tidigare kampanjer pekar på
vikten av att kommunicera på ett sätt som gör 10
att frågan kan relateras till individens vardag, det är också viktigt
att visa på individuella lösningar.
· Hotbilden måste kopplas till
lösningar för att individen ska
acceptera problemet.
· Klimatfrågan finns inte på medieeller samtalsagendan på det sätt
eller i den utsträckning som är
önskvärt för klimatkampanjen.
· Det finns många aktörer som
arbetar med klimatfrågan men
ingen samlande kraft eller arena.
I den mån olika aktörer driver
klimatfrågan är det oftast som en
integrerad del av miljöfrågan.
© Mats Widén / Johnér bildbyrå
· Naturvårdsverket är en trovärdig
avsändare av klimatkampanjen
men aktiviteter bör ske i samverkan med andra aktörer för optimalt resultat.
11
Kommunikationsstrategin
– vägen till målet
I klimatkampanjens övergripande kommunikationsstrategi beskrivs hur målen ska uppnås
utifrån kampanjens utgångsläge. Några viktiga
strategiska vägval:
· Kampanjen vilar på tre ben; nationella aktiviteter, som syftar till att göra växthuseffekten
till en samhällsfråga, lokala aktiviteter, som
syftar till att skapa en närhet till individens
vardag, och samverkan med redan etablerade
nätverk som ett led i att skapa en tydligare
arena för klimatfrågan i Sverige.
· Hotbilden ska kopplas till lösningar och
budskapet ska anpassas efter olika kommunikativa målgrupper. Klimatkampanjen
ska fokusera på begreppet växthuseffekt och
utsläpp av koldioxid.
· Naturvårdsverket ska vara huvudavsändare
för klimatkampanjen men för att skapa stort
genomslag är samverkan med andra aktörer
avgörande.
Kommunikationsstrategin i sin helhet kan
beställas hos Naturvårdverket.
12
© Philip Laurell / Johnér bildbyrå
· Klimatkampanjen ska ha ett integrerat
angreppssätt på kommunikationen. Alla
aktiviteter/projekt som genomförs ska vara
koordinerade och tillsammans verka för att
optimera effekten och nå de uppsatta målen.
Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin.
Klimatförändringar – en global utmaning
Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem
I uppdraget stod det att målgruppen för kampanjen var hela svenska folket. Men för att nå ett så
bra resultat som möjligt riktades budskapen till
den grupp där insatserna skulle göra mest nytta.
De som redan är insatta i frågan valdes bort, vilket innebär att budskapen inte anpassades efter
”elitmålgruppen”. Konsekvensen blev självklart
att denna målgrupp uppfattade budskapen som
förenklade. Det finns också individer som har så
lågt engagemang i frågan att de inte skulle låta
sig påverkas även om alla resurser lagts på dem.
Kvar blev en kommunikationsmålgrupp som i sin
bredaste definition omfattar 5 miljoner individer.
Vi valde att kalla dem ”slumrande samhällsaktivister”.
Kommunikationsmålgruppen kallas ”slumrande”
eftersom de, när kampanjen startade, inte var
tillräckligt medvetna om problemet, och ”samhällsaktivister” eftersom de behövde aktiveras,
en aldrig så liten medvetet vald handling i rätt
riktning påverkar kunskap och attityd.
De ”slumrande samhällsaktivisterna” är öppna
för nya idéer och erfarenheter. De bryr sig om andra och tror på människors lika värde. De tycker
att samhälls- och miljöfrågor är viktiga, men
känner ofta att de är komplexa och svårgreppbara. De drar sig dock inte för att göra en insats,
så länge de vet att det påverkar dem själva och
deras omgivning samt att det inte verkar alltför
krångligt. Väl övertygade är de handlingskraftiga
och engagerar gärna familj, vänner och bekanta.
Mycket
miljöintresserade
/ redan insatta
”Slumrande
samhällsaktivister”
5 miljoner
individer
Mycket
ointresserade
Klimatkampanjens
kommunikationsmålgrupp
13
Kommunikationsmål
– vad ska målgruppen känna/tänka?
När kampanjen startade uppfattades växthuseffekten som ett komplext problem som är svårt att
förstå. Många andra hot i samhället uppfattades
ligga närmare i både tid och rum. Individen orkar
inte engagera sig i något som upplevs ligga långt
bort och långt fram i tiden.
Klimatkampanjens kommunikationsmål har varit
att göra växthuseffekten till ett ämne som berör
och engagerar på ett personligt plan.
Kommunikationsplattformen
Plattformen bekriver vad klimatkampanjen betyder,
dvs. de tre mest framträdande rationella värden vi
vill att mottagaren ska koppla till klimatkampanjen:
Berör mig, Tro på framtiden och Vetenskaplig enighet. Den
beskriver också vad klimatkampanjen är. Om klimatkampanjen var en person som kom in i ett rum,
vilka tre personlighetsdrag skulle vi främst lägga
märke till: Engagerande, Lösningsorienterad ochTrovärdig.
Tillsammans skapar de rationella och emotionella
värdena klimatkampanjens önskade avtryck i mottagarens medvetande.
Kommunikationsplattformen är framtagen för
ämnet växthuseffekten, inte för en specifik avsändare som till exempel Naturvårdsverket. Ett
av huvudsyftena med detta var att det skulle vara
enkelt att bjuda in andra aktörer att samverka utifrån den plattform klimatkampanjen tagit fram.
Det har under kampanjens gång visat sig vara
mycket framgångsrikt.
14
Kommunikationsplattformen uttrycker också vad
klimatkampanjen ska kommunicera. Det är ett
strategiskt vägval som anger en tydlig och bestämd
riktning för kommunikationen, oavsett kanal och
var i tiden vi befinner oss. Det så kallade strategiska
kommunikationskoncepetet är: Växthuseffekten - ett
stort problem med många enkla lösningar. I kommunikationen med målgruppen har konceptet översatts till
Växthuseffekten påverkar dig (ett stort problem), hur
påverkar du den (många enkla lösningar)?
Exempel på aktiviteter i
klimatkampanjen
Klimatkampanjen. En del av den svenska
klimatstrategin.
Klimatförändringar – en global utmaning
Klimatförändringar till följd av människans utsläpp
av växthusgaser är ett av de största globala
miljöproblem som mänskligheten står inför under
2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett
sådant genomgripande sätt alla delar av samhället.
Forskarna förutspår att de negativa effekterna av
klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande,
skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli
omfattande.
Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av
utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja
och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för
drygt 80 procent av världens energiförsörjning har
världens länder en omfattande och komplex uppgift att
ta itu med.
Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen
men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas
hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste
därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i
Kyotoprotokollet.
Sveriges klimatstrategi
Sverige vill vara ett föregångsland på det
klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades
i de energi- och klimatpolitiska besluten en
klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av
de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den
svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det
klimatpolitiska beslutet 2002:
Målet med den svenska klimatstrategin är att de
svenska utsläppen av växthusgaser, så som de
definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett
medelvärde av 4 procent för perioden 2008-2012
jämfört med 1990. Sänkningen
ska uppnås utan kompensation
för upptag i kolsänkor eller
flexibla mekanismer. Fram till
2050 är målsättningen att de
svenska utsläppen ska halveras
jämfört med 1990.
Genom en aktiv klimatpolitik
som integreras i hela
samhället kan vi begränsa
växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var
och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl
myndigheter och kommuner som organisationer,
företag och varje enskild individ.
15
Klimatkampanjen. En del av den
svenska klimatstrategin.
Klimatförändringar – en global
utmaning
Klimatförändringar till följd av
människans utsläpp av växthusgaser är
ett av de största globala miljöproblem
som mänskligheten står inför under
2000-talet. Ingen annan miljöfråga
påverkar på ett sådant genomgripande
sätt alla delar av samhället. Forskarna
förutspår att de negativa effekterna
av klimatförändringarna på jordbruk,
Lokala aktiviteter
De lokala aktiviteterna har haft som
syfte att lyfta ämnet växthuseffekten i lokalmedia och skapa personliga möten med målet att göra
växthuseffekten till ett ämne som
berör individens vardag. Följande är
exempel på lokala aktiviteter.
Personliga möten med
syfte att belöna klimatvänligt beteende
Under Världsmiljödagen den 5 juni
2003 och i samband med I stan utan
min bil den 22 september genomfördes i samverkan med kommuner
och frivilligorganisationer lokala aktiviteter över hela landet där syftet
var att skapa personliga möten för att informera
om växthuseffekten genom att belöna de som
cyklade, promenerade eller åkte kollektivt.
16
Aktiviteterna mynnade ut i över 50 000 personliga möten på drygt 50 orter i hela landet.
Kampanj med syfte att koppla ihop
bilkörning och växthuseffekten
Under sommaren 2003 genomfördes en kampanj
i samverkan med Vägverket, Konsumentverket,
Biluthyrningsbranschens Riksförbund, Ecodriving International, Däckbranschens Informationsråd, Petroleumshandelns Riksförbund,
Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet där syftet var att koppla sparsam körning och
rätt lufttyck i däcken till växthuseffekten. På ett
flertal orter erbjöd kampanjen bilister att gratis få
lufttrycket i däcken testat och justerat samtidigt
som information om sparsam körning, däcktryck
och växthuseffekten delades ut. Som stöd till
de lokala aktiviteterna annonserade kampanjen
i vägnära media som radio och utomhustavlor.
Dessutom informerades pressen för att skapa
uppmärksamhet i lokalmedia. Kampanjmätningen visade att 90 procent av de som uppmärksammat kampanjen förstått budskapet.
Meteorologturné med syfte att lyfta
växthuseffekten i lokalmedia
Två av Sveriges mest namnkunniga meteorologer, John Pohlman och Martin Hedberg, anlitades
för att åka runt i landet och prata om växthuseffekten och att något konstigt håller på att hända
med vädret. På ett trettiotal mediestrategiska
platser bjöds allmänhet och journalister in för att
få del av ett inspirerande föredrag om klimatet
och vädret. I snitt kom 180 personer
till föreläsningarna och
genomslaget
i lokalmedia
blev stort.
17
Stöd till befintliga nätverk
I Sverige finns flera olika nätverk inom myndigheter, kommuner, företag och frivilligorganisationer som arbetar med klimatfrågan. Klimatkampanjen har velat uppmuntra och stödja deras
arbete för att sprida klimatinformation. Här är
några exempel på nätverk som klimatkampanjen
samverkat med.
Samverkan med Klimat.nu
Klimat.nu är ett nätverk av organisationer som
arbetar med klimatfrågan: Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan, Svenska FNförbundet, ABF, Studiefrämjandet, Sensus och
Studieförbundet Vuxenskolan. Klimatkampanjen
har bland annat gett ett ekonomiskt bidrag för
att nätverket ska kunna ha en person som kan
stötta och koordinera de lokala insatserna hos de
deltagande frivilligorganisationerna. Klimat.nu
har också varit delaktiga i flera lokala aktiviteter
som Klimatkampanjen genomfört.
Samverkan med BLICC,
Business Leaders Initiative on
Climate Change
BLICC är en sammanslutning av företag som har
som mål att åstadkomma förbättringar i den egna
verksamheten för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatkampanjen har stöttat nätverket
med PR-expertis och en folder om växthuseffekten. Foldern har distribuerats till anställda i
företagen.
Klimatkampanjens organisation
Klimatkampanjen har arbetat utifrån en
organisationsform som haft som syfte att skapa
de bästa förutsättningarna för samordnad
kommunikation och förankring.
Klimatkampanjen har letts av ett projektteam bestående av representanter från Naturvårdsverket
och den huvudansvariga kommunikationsbyrån.
För att omvandla strategierna till kreativ kommunikation har projektteamet haft hjälp av ett
kommunikationsteam. Teamet har bestått av
18
reklambyrå, PR-byrå, webbyrå, undersökningsföretag och en specialist på kommunikation
med invandrarmålgrupper, men också av interna
resurser och representation från forskarvärlden i
form av Lars Palm, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Organisationsformen har varit framgångsrik för
att driva ett projekt i klimatkampanjens omfattning.
Svenska folkets kunskaper har ökat!
I november 2002 gjordes en omfattande nollmätning om 2000 intervjuer med ett slumpmässigt urval av
befolkningen för att mäta svenska folkets kunskaper. I november 2003 gjordes en exakt likadan mätning för att se hur kunskaperna förändrats under den period som kampanjen gjort externa aktiviteter.
En jämförelse av de två mätningarna visar följande.
Mål 1a: Ökad kunskap om orsak
Svenska folket har fått ökad kunskap om den
accelererande växthuseffektens orsak.
57%
57%
2002
2003
67%
År 2003 svarar 67 procent att växthuseffekten
beror på utsläpp från fossila bränslen/transporter
jämfört med 57 procent året före. 37 procent svarar utsläpp från industrin jämfört med 33 procent
2002.
Mål 1b: Ökad kunskap om
konsekvenser
Svenska folket har fått ökad kunskap om de
effekter en accelererande växthuseffekt kan få.
2003
31%
44%
År 2003 associerar 44 procent växthuseffekten till
varmare klimat och högre temperaturer jämfört
med 31 procent året före och 37 procent associerar till klimatförändringar/klimatpåverkan jämfört
med 28 procent 2002.
© Mats Widén / Johnér bildbyrå
2002
19
År 2003 tror 96 procent att växthuseffekten kommer att påverka oss som bor i Sverige nu eller i
framtiden, mot 92 procent år 2002. 52 procent
anser att växthuseffekten är något som påverkar
oss redan nu jämfört med 43 procent i föregående
mätning.
2002
2003
43%
52%
Mål 2: Attitydförändring till egna
åtaganden
Svenska folket har fått ökad kunskap om och
förändrad attityd till individuell påverkan för att
minska utsläppen av växthusgaser.
56 procent tror att vi i Sverige kan påverka för att
minska växthuseffekten jämfört med 51 procent
2002.
2003
68%
74%
74 procent svarar ”ja, absolut” eller ”ja, kanske”
på frågan om man som individ själv kan påverka
för att bromsa växthuseffekten. 2002 var motsvarande siffra 68 procent. 73 procent anser att
hushållen i hög eller viss grad bidrar till att öka
växthuseffekten jämfört med 69 procent 2002.
20
En majoritet av svenskarna är positiva till statliga
styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp. Visserligen finns ett stort motstånd mot punktskatter
på t.ex. bensin, olja och flyg men man anser att
såväl statens styrning som frivillighet kommer att
behövas för att vi ska lyckas.
2002
85 procent tror att växthuseffekten kommer att
leda till att det blir vanligare med översvämningar
och stormar och 86 procent tror att vi får varmare
somrar och vintrar. 2002 var motsvarande siffror
81 respektive 80 procent.
2002
Mål 3: Acceptansen för samhällsomställningar har ökat
2003
22%
28%
På frågan om staten ska styra, om begräsningar av
koldioxid utsläpp ska ske på frivillig väg eller om
båda alternativen är nödvändiga har det skett en
förskjutningen mot att fler gör ett aktivt val. De
som tycker att staten ska styra har ökat men de
som föredrar frivilliga åtaganden har också ökat.
2002
2003
32%
37%
Naturvårdverkets trovärdighet
i klimatfrågan har ökat
81 procent anser att Naturvårdsverket är en
trovärdig aktör när det gäller att informera om
växthuseffekten och klimatförändringar jämfört
med 75 procent 2002.
2002
2003
75%
81%
Mediebilden har gått från ett
ifrågasättande till ett konstaterande!
Klimatkampanj har utvärderat mediegenomslaget
mellan 2002-06-03 – 2003-12-10. Analysen innehåller också jämförelser med den medieanalys för
perioden 2000-06-01 – 2002-06-01 som gjordes
under 2002.
Ett stort antal artiklar är genererade av klimatkampanjen, som är en av få proaktiva talesmän
i frågan. Flera artiklar är också genererade av
personer och organisationer med vilka klimatkampanjen haft kontakt och inspirerat och försett
med underlag. Analysen visar att kampanjen
under den begränsade period som den arbetat
med extern kommunikation har givit ett tydligt
genomslag i medierna. Detta gäller alla typer av
medier, även om tyngdpunkten för direkt kampanjrelaterat genomslag är tydligast i lokalpress.
Sommarens värme har spelat en stor roll i rapporteringen kring växthuseffekten. Under den
förra perioden var översvämningarna en motsvarande fråga. En annan viktig del av genomslaget
är TV-meteorologer som John Pohlman, Martin
Hedberg och Pär Holmgren. Meteorologerna har
inte minst haft ett omfattande genomslag i TV.
Klimatkampanjen har haft ett nära samarbete
med de nämnda meteorologerna under kampanjperioden.
Få artiklar eller inslag reser några tvivel om
växthuseffektens existens och många artiklar
innehåller också grundfakta i ämnet som förklarar
växthuseffektens orsak. Debatten kring klimatförändringarnas existens och allvar har tonats ner
sedan den förra medieanalysen. I de artiklar där
växthuseffekten ändå ifrågasätts av forskare är
dessa i allt större utsträckning akademiskt skolade inom ett icke-naturvetenskapligt ämne. Vilket
tydligt indikerar att enigheten i forskarsamhället
är allt större.
Frågan har förts ner på en praktiskt och förståelig
nivå tack vara meteorologerna. Vädret har en
avgörande betydelse för genomslaget i media.
21
Vad händer nu,
när klimatkampanjen är slut?
Klimatkampanjen avslutades den 31 december
2003 och har under de
två år kampanjen pågått
byggt en stabil plattform
för att arbeta med klimatinformation på nationell
och lokal nivå. En mycket
viktig del i slutarbetet har
därför varit att utvärdera
och rekommendera hur
kampanjen ska förvaltas
vidare av myndigheter,
inklusive
Naturvårdsverket, kommuner, näringsliv och
frivilligorganisationer. Rekommendationerna finns
upptagna i slutrapporten.
Det är också viktigt för
klimatkampanjen att dela
med sig av sina erfarenheter både inom och utom
Sverige. En del i detta är den folder du nu håller i
din hand. Är du intresserad av fördjupad information eller har någon specifik fråga, kontakta oss
gärna, eller besök hemsidan:
www.naturvardsverket.se/vaxthuseffekten
22
Genom klimatkampanjen har en plattform byggts
för kommunikation av växthuseffektens orsaker,
konsekvenser och lösningar. Men frågan måste
hållas kvar på medie- och samtalsagendan på
både nationell och lokal nivå, eftersom det mesta
arbetet för att minska våra utsläpp av växthusgaser kvarstår.
23
ISBN 91-620-8165-9
www.naturvardsverket.se/vaxthuseffekten
Tryckt hos CM gruppen 2004. Upplaga 2000 ex. ISBN 91-620-8165-9
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
Telefon: 08-698 10 00