Sverige behöver ny minister i London.

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014
!~~
Dagligt
kamporgcm
för
nationell
socialism
1t 3292
!
p R
I
I
S
1O
I
Ö
Fredagen den 18 april 1941.
N:r 87
R E
I
I
I
Argång 2
.----~---
Sverige behöver ny minister i London.
Men en som representerar riket och icke som.bara företräder
SN
O
Herr Prytz hör hemma i finansvärlden, icke i vår utrikesrepresentation.
l kt \;lck,,, p;, sin till berättigacl
fiin-:\llillg, att Illall l ill s\cllsk minister
i London dtlCr andesk;llhrcn och hal\'juden El'ik Kuk !'all11slilCma utn;in1llde SKF-chefen Prylz. Det allsrlgs
n;ll11iig'en alt S\eri,C>;c i \1llandet behö\'('r si'ldana SOI11 represenlcclr riket
och fdket men icke S;lchn;l SOJ1l ;ir
allt fi;i' insyltade i de internationella
slor iin;lnsiclb manipublio1ll.TJM {ör
"Danmark måste
hävda sin nationalära!
Faedrelandet kröver skarpa
åtgärder mot landsförrCidaren
Kauffmann och repressalier
mot USA.
Den dagliga nationalsocialistiska
tidninoen Fadrelandet för ctt ytterst
. skarpt' språk med anledning av USA :s
scnaste upprörande ö-vergrepp mot
Danm:l1'k och den iudiske \I\fashingtonministern Kauff~anns i samband
c[irmed begångna landsförräderi ..
Faedrclandet konstaterar först att
ockupationen av Grönland icke är den
första ovänliga handling USA gjort
sig skyldiga till gentemot Danmark.
Således har de utan vidare beslagtagit danska fartyg, vilka i förlitande
på amerikansk heder och gästvänskap
ha sökt skydd i amerikanska han111ar.
Attacken mot Grönland är därför den
handling som r;lgar m;\ttct, anser
Faeclrc1andet, som kräver, dels att hr
(Forts. å sid. 3)
storfinans~n.
Inskeppningen
är i full 'gång.
aU l-;ilt LUJlna tilh"arala [audets intresseJl.
lierr Prylz har OCkS~l, s:irskilt på
sislone, visat alt han icke r~itt förstår
Tomma transportfartyg går från
Sill uppgift som chef för vår legation
i LOJldoJl. Nitr mr. Nicolson höll sitt
Port Said till Egypten.
heryklade hetslal m()t :-;vcrige - som
Efter Jugoslaviens SallJtll;lnlJroU
Iwk;\1lt \;\1' det sp;ickat med felabiga
uppgiitn
\':\J' heJT l'rytz närvar:l1l- har Greklands milibra bge blivil mer
de. J\ I e11 !J;lll (ipJlnade icke munnen, ;in prekärt, och det stflr höjt (;\\.:1' alla
utan Lit de -:\ic()!s()llska utfallen pas- tvivel att landet mycket snabbt kommer alt tvingas till kapitulation då gesera.
]\Jan hade kunnat vänta, att herr neral List siitter in huvudstöten mot
Prytz skulle <illa en ära i att efter (le: grekiska f(jrsvarslinjema.
I detta läge har engelsmännen bedetta pinsamma intermezzo bättre
gagnat
tillfället att förbereda en ny
sköta sin syssla som S\'eriges minister
och hamför allt hidra till att Sveriges ärorik inskeppning i stil med dem
(Forts. ä sid. 3)
(Fort,,~.
:, si d. 3)
Folkfrontspropogondan börjar böra frukt.
Åverkan mot tyska konsulatet i Kalmar.
För en tid sedan gjorde obekanta
personer ,[verkan å tyska konsulatet i
Kalmar. Bl. a. har en skylt nedrivits
och förstörts. Trots att -Kalmarpolisen endlagt ett intensivt arbete på att
få fast förövarna, som. arbetat i skvdd
av nattens mörker, har man iin11\1 icke
lyckats ertappa dem.
Det kunde synas som om detta vore
en obetydlig episod, som kunde anses
utagerad i och med den ursäkt, som
UD framfört till härvarande tyske minister. Men så enkelt är det inte. Ty
vael vittnar tilltaget om? J o, att det
lycka to; [ör folld rontspressen alt uppamma en sådan ovilja mot allt tyskt
att en händelse som denna kunnat il1-
träffa. Så även om man får' tag på
några stackars enfaldiga sociillclel11okratiska iigister, som överhevisas om
att ha begått det fula tilltaget,' har man
därmed inte fått fast den verkligt
skyldige. Den verkligt skyldigl' iir
nämligen den tidningspress, som villigt dansar efter judarl1as pipa.
O~h så länge denne' verkligt skyldigc - som helt arbetar i den enge1skamerikansk-j udiska
imperialismens
tjänst ~ går fri kan icke endast dylika händelser upprepas utan därutöver kan i ett kritiskt läge en folkshtnming uppst[" liknande den judar
och Secret Serviceagenter lyckades
(Forts. å sid. 3)
Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014
DAGENS
EKO
Utkommer alla vardagar
HUVUDEEDAKTÖR;
Axel () ;SCJl1 Molulld.
REDAKTIOK OCH EXPEDITION;
Odcnga tan 42, S tockllOlm.
Telefon 304285.
EXPEDlTIONSTIDER;
Vardagar utom lördagar 10-17, lördagar 10--15. Red. Molund personligen yardagar 13-14.
POSTADRESS;
Box 19021, Stockholm 19.
POSTGIRO;
158787.
PRENUMERATIONSPRIS;
-Helår
....................................... 28:Fr. o. lll. 11l! till årets slut
....... 21:Kvartal
8:':Månad
3:-
!\!\'NONSPIUS;
l:; öre jlcr mm.
Tydligt att Tyskland inte
När en viss potentat blir gammal, önskade kriget.
dit blir han som bekant munk. När
Tidningcn Folket i Eskilstuna llli'\Shcrr Turc Nerman blev gammal blev te, 1\l11' ogärna dcn ii11 vill crkiinna, ;\11
kl1l »svcnsk och människa», mcn hur Tyskland intc önskat krig pt\ Dalkall :
sLtr det egcntligen till mcd den »111iin»Ganska tydligt iir, att Tyskland int"
niskan» ?
iinskat att krigshranucn skulle nå BalI en bokanl1ol1S finna vi följandc :
»:\f an iit· d T Tllll]strUjl mycket tacksam f ör hallS f ruktansviircla skrift.»
(Ture N ("['man i »Trots Allt»)
kan. Strävandena ha ty,irtOlll g;Ht ut p;o,
att med all makt hindra en sådan ut\·cckling. Det har yarit ett tyskt int rcssc av första ordningen att det rådd,'
fred i öster och i scider och alt Balkanstaterna kundc utgöra ett uppland, v;irifr;"lll Tysklancl hade att hämta materiella resurscr.»
1\1 yckct kall siigas 0111 nutidens mälF
niskor, men att dcn som är så mycket
l11iiIlllisk;\, ;\tt han t. o. m. har dct på
sitt andliga visitkort, är tacksam för
nt\got »fruktansvärt», då ser det fakDet var just detta uppland SOI1l
tiskt litct mystiskt ut - åtminstone England genom statskuppen i Belgrad
med mänskligheten!
ville beröva sin ficnde.
SN
O
Ah Valörtryck, Stockholm 1941
»Svensk och människa.»
Den 18 April 1941.
Revolt bland bönder.
att bcdarra, kanske, som sist, med
hjälp av konung och utrikesminister. Eller också blir det en bry t111l1g mcllan hondeförbundct och
dess rcprcsentantcr i regeringen.
Måhända kan man uppni't en kompromiss, gåcnde ut på att hr Bramstorp utbytes mot någon annan. Hr
Strindlund lär vara hågad mcn anses icke kompetent nog. I stället
lär Per Albin vilja ha Vilmar
Ljungdahl, cgnahemsexpert och
finansminister i Bramstorps semcstcrrcgering. Under sådana förhållandcn skulle Bramstorp anses tillräckligt skamfilad för att kunna bli
landshövding, där hr Tiselius snart
faller för åldersstrecket.
Dcn hckanta riksdagsdcbattcn 0111
bctodlarnas ställning, i vilkcn S0111
bekant bondeflirhundets riksdagsrepresentanter gick till attack mot
regcringens bondefientliga proposition, har väckt efterdyningar litet
varstans i landet.
I en rad bondeförbundsorganisationer har man sttledes understrukit den kritik, som i riksdagen riktades mot regeringen i allmänhet
och jordbruksministcr Bramstorp i
synnerhet. Skåne, hr Bramstorps
egen hembygd, har uttalat ett klart
misstroendevotum
mot
så väl
Men det hela får går hur S0111
Bramstorp som \Vestman. En rad
andra län har ådagalagt samma skep- helst: missnöjet bland bönderna är
sis mot de s. 1<. bonderepresentan- dock påtagligt. De har länge nog
tenn i regeringen. Och nu senast varit satta på det svenska folkhemhar Stockholms läns bondeför- mets undantag. De har fått nätt
bundsorganisation antagit cn reso- och jämnt så mycket med av vällution, i vilken det icke endast heter färden att dc icke i större utsträckatt bönderna i Stockholms län an- ning - ännu! - kastat blickarna
ser att bondeförbundets riksdags- på de fruktade »ytterlighetspartigrupp handlat rätt utan jämväl som erna». Men de har inte fått tillräcksin åsikt framhåller, att bondeför- ligt för att kunna anses ha blivit
bundet icke längre bör medverka i rättvist behandlade.
samlilJgsregcringen.
Vi är emellertid av den djupa
11 ur det hela kOll11llcr aU ;l\'li;pa iiycrtygclsell att denna hah';l utär i skrivandc stund svårt att se. svältningstaktik gentemot böndcrAntingen lyckas Bramstorp och Per na inte längre går. Nu har de tröttAlbin än en gång att få stormen nat på kompromisser ;p,ch halva löf-
tcn. Nu vill de ha sill rätt, annars
så ...
Sin rätt lär dc icke fil i delJwkratin. Därför är det symptomatiskt
att man på sistone kunnat förmäl'ka växandc antidemokratiska
tendenser bland jordbrukcts folk.
Bönderna börjar genomskåda demokratin. Vänncr av judarna och storfinansen har de aldrig varit. Dct är
intct långt steg dc har att ta fiir
att stå bland de nationella socialisterna, ty då kommcr d,c till cn
åsktldning, som helt täcker sig med
gammal sund svensk bondetradition.
Den närmastc ut vecklingcn blir
därför spännandc. Ty de makthavande vet att oppositioncn bland
bönderna är en livsfara för systemet och kommer därför att göra
allt för att uppn[l en godtagbar
kompromiss. Dragkampen mellan
dem·okrater och nationella socialister om den svenska honden blir därför en hård strid.
Men vi tror att de nationella
socialisterna avgår med segern. Ty
den svenska bonden är- -,allt bramstorperi till trots - innerst inne så
sund och ofördärvad, att han kOI11mcr att ty sig- till den n'irelsC', SOl~l
;her ,'ill ge bonc1en hans r;ittll1ätig;1
ställning i samhällct: som rasens
förnyare och nationens oböjliga
ryggrad.
A. M-d.
Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014
Sverige behöver ...
(Forts. frim sid. 1)
(Forts. från sid.
1)
~
N vII i da(J'
(Forts. å sid. 4)
lnmark måste ... (Forts.
från sid. l)
Kauffmann i.n contumaciam ställes inför rätta och dels att Danmark bryter de diplomatiska förbindelserna
med USA.
Den skarpa artikeln, som är födatldd av docenten Holstein vid Universitet i Aarhus, slutar med orden:
ingiv Deras Demission, Hr.
Stauning, eller ha~vd nu Resterna
af den nationale JEre, som De og
Deres IM a'nd i aarevis og til den
sidste bitre O plC"Jelse har tilsidesat
og kra'nket!
I dessa manliga ord, ur vilka det
verkliga Danmark, d. v. s. den nordiska bondenationen Danmark talar,
vill vi helt instämma samtidigt som vi
upprepar vårt krav på en skarp svensk
protest i 'vVashington mot det övergrepp, som utgör en amerika.nsk utmaning mot hela N orden.
I
S0111 företogs fr;l11 Aancblsnes och
~
Dunkerque.
:J
Ö.
\7 1'sserll' ael1 11~r 'll)l)al' ftel'11a 0111 del1
b
"L b '
CJ.\TC\R-.\TAI<.KOVJT], den utnya frambO'ångsrika reträtten katego.
.J
rikesminister
som för ] dugoslavlens
rislq: dementerats från London, men
l
räkning undertecknade lan ets ans utdetta hindrar icke att 0iVedersägliga ning till tremaktspakten, har hittats
bevis föreligger för att dc iir med död i ett fängelse i Belgrad. Serberna
sanningen överensstämmande. Sålun- hade skiutit honom innan dc Eimnade
da har man kunnat konstatera att den staden. IZonseljpresident Tsvetskovitj,
brittiska expeditiO'nsarmcn i Grekland
d
som satt i ett annat fängelse, var ärfrån alla håll strömmar ner mot hamn- emot v;i1behållen och kunde befrias
städerna, framför allt Piraeus och
av tyskarna, som nu tagit honom unPatras, samt att trupp fartyg redan be- der sitt skydd. Vad till slut den ti(}ifinner sig på väg mot Egypte1l för att gare konseljpresidenten Stojadinovitj
rädda vad som räddas kan av E.ng- beträffar anses han ha blivit förd till
lands position i Orienten. Vidare har Egypten, där h;:mhålles fängslad av
det kommit tillförlitliga rapporter
engelsmännen.
från Egypten, vilka ger vid handen
att tomma trupptransportfartyg av»DAILY REVIEVv of the press»
gått från Port Sa id till Grekland. Qå_ heter en hrittisk propagandaskrift,
det icke finnes anledning anta att~' 'om regelbundet tillst;~lIes oss. I ett
dessa löpt ut för att avhämta tobak av de senaste numren bser vi under
och andra grekiska exportvaror, ut- stigande förvå.ning, att grekerna fungör deras färd över Medelhavet ett nit tyskarna vara dåliga soldater. Det
ovedersägligt belägg för att Dunker- undras oss då hurudana. de engelsquehistorien håller på att upprepas.
män varit förskaffag,e, som i FrankDet anses emellertid att engelsmän- rike, Norge och an;lÖrstädes hals över
nen av psykologiska skäl kommer att huvud måst fly när de tyska trupperkvarlämna mindre kontingenter för Ila varit i faggorna ...
att kämpa tillsammans med grekerna. Folkfronts ...
(Forts. från sid. 1)
Om de därmed kan mildra grekernas uppamma i elet stackars ] ugoslavien.
vrede över att ha blivit skändligen
Det vore äg.nat att väcka stor tilllämnade i sticket Merstår att se. Och fredsställelse om fil. el:r K. G. \\Testi varje fall kan de inte ändra på det man - därest denne även efter tidfaktum, att det gått alla stater, som ningens pressläggning är justitiemiklätt blodig skjorta för E.nglands nister - ville ta sig en titt på folkskull, tämligen illa. Från det polska frontspressen och genom lämpliga
kriget fram till BalkankI:igets epilog konfiskationsåtgärder tvinga den att
har bevisen på Englands oduglighet sluta upp med sin antityska propasom bundsförvant hopat sig.
ga.nda. Ty vi tror att hr 'vVestman Det skulle inte skada om vissa kret- även 0111 han varit en ovanligt illittesar här hemma betänkte detta.
rat justitieminister - såsom varande
bondeförbundare begriper vart det bär
Köp ej aven jude eller hans hän, om judepressen allt för länge
till får förbereda marken för de Sibulvaner. Genom att köpa aven
jude sätter Du vapen i hans hand movitjar, som bidar sin chans att
England till behag fi't kasta vårt land
mot Dig själv.
in i ett livsfarligt utrikespolitiskt
Köp av Dina svenska folkbröder!
äventyr.
SN
O
h:lllning blir klarlagd för engelsmännell. Om någon sådan aktiyitet från
hans sida har dock inte försports.
I hreIl10t har han visat aktivitet på ett
annat omrftde, varom »1'\ ordens fri. d
het» förtäljer följan e:
Londontidningen Evening Standard omtalar att »ett försö/~ tör
l1iiT'l/aral1de göres för att förbättra
f örhållandet mellan lW11g Haa/lOns
regering i London och svenska
regel'ingen».
Alltsedan invasionen av Norge
ha relationerna inte varit alltför
kordiala, skriver tidningen. Ömsesidiga anklagelser ha förefunnits.
')en u3,e norshe utrikesministern
/rygve Lic gav i privat rum på dl
restaurang en lunch, vid vilken
statsminister N 3'gaardsvold orh .ett
par andra medlemmar av nors/w
regeringen mötte Sveriges Londonl1inister, Prytz, och de frä.msta
J;ledlcmmarna av hans legation. Hr
Pryt::: fullföljde denna lyckade lunch
genom att inbjuda Trygve Lie att
tillbringa 'Wecl,eJ/den hos sig på
landet.
Enligt vår mening håller sig icke
Sverige med en representation i London för att denna skall fraternisera
med avdankade norska politiker utan
för att den skall tillvarata Sveriges
intressen.
Men hr Prytz - som f. ö. är nära
umgängesvän till prof. Segerstedt synes vara av annan mening. Han är
storfinansens man och förstår icke
den svenska nationens intressen. Där-
Inskeppningen...
Köp och lös årets första nummer av
ffi~1JD(]JffiBf1n
~
(nu under tryckning)
Pris 1 krona
vilket belopp lämpligen kan insättas å postgirokonto 15 78 98
,:1 '
Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014
I
i Syerige yLter;;t sparsamma meddeDAGENS ERO
I,
landen 0111 vidden och allvaret i de
och anJl"J. s\"cnsk:-:innudc tidni~,;'(,T
oroligheter som nu dagligen förekomsäljas i Giitcborg hos
I
mer j det stora guldbndet i viister.
CIGJUJlihFFÄKEN. Ascl,cbc:':~~:'" ... ~
Och de nyh eter S0111 nå hit, kastas i I-egel i dell1ukratredaktörer.!Jas pappers- Sverige behöver ...
kor~ar ,,{l Som v:lrande »värdelösd» eller i varje fall »av mindre intresse f(jr miln, S0111 gjort sig till rezb!..:ap iii]sveIJSka tidllingsLisare». Niir dc tyska den !Jritti,J:a ;:l1peri<lli~i1lcll ()ch \ ii 1;;,,;
fra m g,"Ul ga rn,l i 2\T ordafrika bör jade :!!1d;ige ledare :ir juden l"!;lI11l>l"I). som
s;ltta sptlf efter sig i nyhetsfön;1ecl- 1w];,ll1t medlem ay den J..:iiili1:t illtn]j Il g-en imstlgs ii ven de av sekundär be- llaLilJIlella fin<lnsJynastin. j\Ied denne
tydelse eller Som »tillfälliga ryck». l-IaI1lbro synes hr Prytz ha gC111enl\[ell skulle tyskarna förlora eller Roo- S;ll11-l1Ja intressen, vilket :ir ';;l mycket
sevelt besluta dt nytt drag mot axel- lUludigare som de förellas me,] hlnmakterna, då ~ir det »stora nyheter», dets b:mcl. H r Prytz h~irstammar lJiil1l(Fl t;l5 de feta stilarna fram och då
ligcn p;; ll1"jdern~t trim judiska familprunkar helsidorna av mer eller miml- jen Sassoun, Lekant för sin mll inom
Fiil- Iltign ih sedan hack jag nOJet re viilfunn<t rubriker. Niir 17 strejden internationella opiumhandeln.
att i Hyde ['ark se ctt a\- de största k;ll1de arbetare dc>dats och ett 70-tal
Det \ore synnerligen bIllpligt om
politiska Illiill'n SOll] .1l,i:<()!1sin hållits i svårt sårats under en sal11I11;-mdrahb\",ht
land meJ det snaraste fick en
London. Enligt Scotland Ya n];; upp- ning med polis och milibr i Kenrepresentation i England, som p:i l·lt
g"iHer var lllöte~ddt<'L<""arl1as antal ul)lJe t l O t l
l
l"
°
,,uc ,y, sa <l ar man (agen _( arpa 0111
i goU och\iil 100.000. :.'\"aturligt vis elettai elen clIqclslw radion __ 111en ()nlentligt <itt tillvarato;.; S\"erige.s
intresscn, hiide gcnom att med kra f t
yar elet Mosley dellna ollekligen betydelsefulla och
hil nJa sn:llska SYll pUll ktlT och ge1l0!1l
"on: stod för re- synl!erligen intressanta nyhet tigs helt
aLt lillriittaliigga giingse ll1issfiirstii11d
gien uc;, dct \'ar ihjill i dCI! svenska pressen. Kan n,"lO!l1 S \-eriges ställning till dc higf iiha fred!"
en nrkligt 1111- gon vettig människa. begripa varför? rande makterlla.
ponerande
upp- 0111 ( ex. Aftonbladet, som då clet
marsch h:uls viiI- 111,·lcr helgerna någon gång utkommer Nyheter friin den amerikanska strej kdisciplinerade s\"art~kjortor ;lstadkom- som morgontidning inte drar sig för fronten bör ha" prioritetsrätt till iörmo, Lika s][lcnde \al' dc taktfasta att begagna den engelska radion S0111 stasidorna och helsidesrubrikerna i
»\?Ve-want-:i\Ins!cy»wpen. Där var det .nyhetsbilla naturligtvis utan att stället för nyheter om att tyskam,l
intc bara regi -- i-Ollen koml1lO från' angiva rätt ursprungsbeteckning, skul- f Öl lo! at n {ii--, u L tioial ia.nks eik1' ;iOCJll
lio!uscn(]C115 hji~rtall.. .
le ta sig för" att regelbundet v.arjc fl;e~"'l5' b2Il:bl11askil:er.. G~lI: jag 1;1,ollTl1>lC
Ja.~" kO!1l atttiinka p;ol de~sa ~fosley- dag avlyssna B. B. C :s morgonutsancl- f 01 1,1_11,..,1 I I111~lcl »J1?Sll1U,.ltlollel» _ N ej,
hejningar niir jag hiiro1l1(lagen Elste ningar, så skulle tidningen få en hel gott tolk .--. Ja~ sltter.. Just med Nya
alt hundratllsmtals ~trejkande arbeta- del små godbitar från England och I \Verm.lanU~iIdl1I.ngeI; f:?r elen 15 .:lpnl
re i USi\ nu gil fram under det enan- USA både snabbare, billigare och till- f:-amfor 111Ig. Dar star m-er hel;! fors~a
de rOJlct »We want Jleace !». Det blir förlitligare än som nu är fallet. I all s.ldans bredd: »Engelsk fram~anog :ml
mer och mer tydligt. alt Roosevelts sy.nnerhet hör den svenska pressen _ tIllbakam;.:rscl1».Detta .var alltsa elen
val bossar bedragit de amerikanska väl- inte bara Aftonbladet _ med större dagens storsta nyheter I Karlstad!
jama och alt valpmpaganclans löften iritresse följa vad som nu försio-går i
Må inte ekot av det amerik:mska
0111 att Amerika u.nder Roosevelt skul- Amerika.
b
folkets rop på bevarandet av freden
le hållas utanför det europeiska storEnbart vid kolgruvorna äro f. n. förkv;ivas innan det når Sveriges ,lrkriget var bara ~ bluff! Detta tycks 400.0000 arbetare i strejk och detta betande befolkning, må dCt inte grl
de amerikanska arbetarna nu ha insett innebär, att om denna strejk inte av- med »we-want-peace» som det gick med
och de nöja sig inte bara med att blåses inom ett par veckor, 'så får heJa »we-want-Mosley», må de amerikallkrä va att freden skall bevaras, de ha den amerikanska rustningsindustrien ska arbetarna i stället ge.nomdriva sin
också i sin kamp för freden tagit sitt slå igen, Ett annat tecken på att arbe- vilja att stå utanför kriget!
kraftigaste vapen i bruk - strejken. tama mena blodigt allvar med att de
Sker så, då har Amerikas arbet~lre
Över hela USA ha stora strejker inte vilja gå ut i kriget för »det kapi- gjort mänskligheten en mycket stor
igångsatts och som en följd därav ha talistiska England och för rustnings- tjänst.
blodiga kravaller förekommit på ett profitörerna» är att bilarbetamas
Carolus"
flertal platser. Mot arbetarnas sätt att fackliga organisationer proklamerat
VID SKILJEVAGEN.
kämpa for freden har Roosevelt satt generalstrejk till den 20 april om uppSveriges folk har nu att välja meu
den amerikanska militärmakten. Han gö,relse innan dess inte lett till högre
eller mot juden, Man tvekar ej i valet,
har lovat Churchill att hjälpa Stor- löner. Vid Fordfabrikerna ha allvarli-.
sedan man läst skriften. »En Anklabritannien att vinna kriget och han ga streiker förekommit och vid Chalgelse». Den kostar en krona och fås
tänker tydligen hålla detta löfte så mersverken i Nilwankee, som tillverfrån Einar Åberg, Norrviken. Postgiro
2854,
.
långt det står i hans makt ~ även om kar stålprodukter för flottans varv,
det kostar en massa amerikanska ar- har strejk pågått i över två månader.
betares liv. Redan har siikert mer än Detta, mina demokratiska pressvänett hundratal strejkande fallit offer ner, är allvarliga saker, som inte får
för militiirens kulor. Tyyärr få vi här förtigas för den svenska allmänheten.
I
SN
O
I
~1
I
J