System för läkemedelsutveckling

Uppsala Universitet
2017-07-15
HT -04
Projektarbete av:
Fredrik Isaksson
Rebecca Johansson
Karoline Kristo
Petter Jakobsson
Jari Kallojärvi
System för läkemedelsutveckling
Den linjära modellen
Handledare: Camilla Klasson
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................................................................... 3
2. Den linjära modellen .................................................................................................................................................. 3
3. Teknik inom läkemedelsutveckling ........................................................................................................................... 4
3.1 Molekylärbiologi ............................................................................................................................................ 5
3.2 Genomik ......................................................................................................................................................... 5
3.3 Genetik ........................................................................................................................................................... 5
4. Etik ............................................................................................................................................................................. 6
4.1 Forskarens etik................................................................................................................................................ 6
4.2 Djurförsök ...................................................................................................................................................... 6
4.3 Stamceller ....................................................................................................................................................... 6
4.4 Budget- och lyxmediciner .............................................................................................................................. 7
5. Ekonomiska aspekter för läkemedelsutveckling ........................................................................................................ 7
5.2 Ekonomin i samhället ..................................................................................................................................... 9
6. Återkoppling ............................................................................................................................................................ 10
7. Analys ...................................................................................................................................................................... 12
8. Bilaga 1 – Den linjära modellen ............................................................................................................................... 14
9. Källor ....................................................................................................................................................................... 14
-2-
1. Inledning
Syftet med detta PM är att presentera och analysera läkemedelsutvecklingsprocessen utifrån den
linjära modellen. Den linjära modellen används ofta när man vill ge en förenklad beskrivning av
den annars ganska komplexa processen vid utvecklingen av ett läkemedel. I detta PM vill vi
undersöka om den linjära modellen verkligen ger en rättvis bild av processen.
Läkemedelsutveckling är förvisso inget infrasystem men har ändå en tydlig systemkaraktär.
Eftersom läkemedelsutvecklingen kan påverkas av ett stort antal olika faktorer kan vi givetvis
inte ta upp alla utan har valt att koncentrera oss på några få, som vi ser det, huvudfaktorer.
De punkter vi har valt att inrikta oss på i detta PM är de tekniska och ekonomiska aspekterna
samt etiska frågor. Vi har också valt att beskriva fenomenet återkoppling, en teknik som kan vara
både tidsbesparande och dessutom ha kraftiga ekonomiska fördelar.
De uppgifter vi samlat har främst hämtats från diverse hemsidor på Internet men vi har även tagit
del av facklitteratur och ett tidigare PM som relaterar till ämnet.
Läkemedelsutveckling är, sett från samhällssynpunkt, kanske det viktigaste forskningsområdet
idag. Det görs ständigt nya framsteg i grundforskningen och detta borgar också för en
kontinuerlig utveckling. Utvecklingen av läkemedel är dock en mycket riskabel satsning, av 10
000 nya kemiska enheter som upptäcks är det bara cirka 100 som går vidare till klinisk prövning
och av de 100 är det bara en enda som blir godkänd. Läkemedelsutveckling är också en mycket
dyr process, snittkostnaden för att utveckla ett nytt läkemedel i Sverige är idag cirka 5 miljarder
kronor.1
2. Den linjära modellen
Den linjära modellen har med tiden blivit ett populärt begrepp när
läkemedelsutvecklingsprocessen skall förklaras i offentliga sammanhang såsom broschyrer och
hemsidor. Modellen ger en förenklad bild av processen och är dessutom tydligt uppdelad i stadier
i läkemedelsutvecklingen.2
Se Bilaga 1.3
En idé föds (1-2 år)
Under de första åren utförs en mängd laboratorietester på en substans som förväntas ha en
effektiv effekt i behandlingen av en sjukdom. Om testerna är positiva och substansen visar sig
vara lovande startar en lång utvecklingsprocess.
Substansen bearbetas (1-2 år)
Den lovande substansen måste nu genomgå grundliga tester innan den är redo att testas på
människor. Substansen bearbetas både biokemiskt och med hjälp utav djurförsök. Målet med
testerna är att ta reda på saker som vilken dos som är lämplig och se till så att läkemedlet inte ger
några farliga bieffekter. Samtidigt med testerna löper också det farmaceutiska utvecklingsarbetet.
1
http://www.lilly.se/forskning/allm_lakemedel.html#
http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/lakemedelsutveckling.id82.html
3
http://user.it.uu.se/~olan3865/lm
2
-3-
Genom detta arbete försöker man hitta en lämplig tillverkningsmetod samt ta reda på i vilken
form man vill att läkemedlet skall presenteras.
Kliniska prövningar (4-6 år)
De kliniska prövningarna brukar delas upp i fem olika faser, de tre första faserna måste gås
igenom innan läkemedlet kan släppas på marknaden medan de två sista är kliniska studier som
görs efter att läkemedlet har lanserats på marknaden.
Fas I: Läkemedlet testas på frivilliga friska försökspersoner.
Fas II: Säkerhet och effektivitet testas på en liten grupp patienter som har den aktuella
sjukdomen.
Fas III: Stora jämförande studier av en större grupp patienter. Informationen samlas i en
omfattande säkerhets-, effektivitets- och kostnadseffektivitetsdatabas.
Fas IV och V: Efter att läkemedlet godkänts och lanserats på marknaden förekommer ofta
ytterligare kliniska studier inom det användningsområde produkten redan har godkänts för.
När de kliniska prövningarna är avklarade skickas en registreringsansökan in till
läkemedelsverket. Det nya läkemedlet får nu genomgå noggranna granskningar varpå
myndigheten avgör om läkemedlet kan godkännas för marknadsföring och slutligen göras
tillgängligt för patienter.
3. Teknik inom läkemedelsutveckling
Datorerna spelar en allt större roll inom läkemedelsutvecklingen. På AstraZeneca använder man
sig av snabb substanssållning för att arbetet ska flyta fort fram. Robotteknik som är totalt
automatiserad går igenom mängder av olika substanser för att se hur de reagerar med
sjukdomsgener. Ett annat ord för detta är High Troughput Screening.
I systemet ingår också en substansbank som satts ihop av substanser som AstraZeneca har
utvecklat genom åren. Med hjälp av denna teknik kan 100 000 substanser testas på bara några få
dagar, vilken är en stor effektivisering gentemot andra metoder. De substanser som är av intresse
avskiljs och leder till mer ingående forskning.4 Andra stora läkemedelsföretag som Pfizer jobbar
på samma sätt med att testa sina substanser. 5
Inom läkemedelutvecklingen använder man sig av olika tekniker för att utveckla nya mediciner.
På AstraZenecas hemsida kan man läsa att de använder sig bl.a. av molekylärbiologi, genomik
och genetik. Att hela tiden uppdatera sig med den nyaste tekniken innebär att processen att
producera ett läkemedel ökar i hastighet. Andra positiva reaktioner av ny teknik är att
kostnaderna sänks och att läkemedlen blir mer effektiva.6
4
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp
http://www.pfizer.se/templates/page____4224.aspx
6
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp
5
-4-
3.1 Molekylärbiologi
Molekylärbiologi har man stor nytta av inom läkemedelsutveckling för det är vetenskapen om
hur biologin fungerar på molekylär nivå. Man är speciellt intresserade av protein och gener och
dess kodning.7 Inom molekylärbiologi lägger man stor vikt på DNA-strängarna. Med hjälp av
speciella enzymer kan man redigera i DNA-strängarna för att se hur cellen blir påverkad av olika
arvsanlag. Man kan med hjälp av molekylärbiologi se tidigt ärftliga sjukdomar, effektivisera
diagnostiska tester och förändra individuella celler.8
3.2 Genomik
Inom läkemedelsutveckling använder man sig av genomik.9 Genomik är forskning om arvsmassa
och dess uppbyggnad och även funktionen i organismen. Denna teknik är mycket användbar när
man ska se hur gener förändras vid olika tillstånd. Vilket är nödvändigt när man vill få fram nya
mediciner.
Med hjälp av genomiken försöker man förstå hur människans DNA varierar från individ till
individ. Var 1000:e baspar hos människan är varierande men det är bara några få av dessa som
har någon betydelse, de som ligger i genernas kodade delar eller i de zoner som styr genernas
aktivitet. Mycket forskning läggs på att utreda dessa varianter och sjukdomskänslighet.10
3.3 Genetik
Ett annat ord för genetik är ärftlighetslära. Det är studie om hur olika egenskaper går i arv.11
Undersökning av hur egenskaper går i arv hos människan kallas för humangenetik och innefattar
både naturliga, onaturliga och ärftligt betingade förändringar.
Inom humangenetiken ingår också den medicinska genetiken eller kliniska genetiken. Inom
medicinsk genetik studerar man orsaker till och nedärvning av ärftliga sjukdomar. Man studerar
också andra sjukdomar som beror av ändringar i arvsmassan.
Inom mikrobiologisk genetik har man gjort studier om arvsmassans uppbyggnad och funktion hos
encelliga svampar, bakterier och virus. Bakterier och virus lämpar sig speciellt bra när man vill
beskriva det genetiska språket och även uppbyggnad och kontroll av gener eftersom de inte har
någon resistans eller dominans eftersom all arvsmassa ryms i en nukleinsyramolekyl.
I molekylärgenetiken har man gjort analyser av arvsmassan uppbyggnad. Man har isolerat gener
och deras basföljd och mutation har bestämts. Fokusering har gjorts för att kartlägga hela
människans arvsmassa genom HUGO-projektet (Human Genome Organization). Ett stort projekt
eftersom arvsmassan i könscellerna innehåller ca 3 miljarder baspar.
Molekylär genetiken är den teknik som snabbast expanderar inom ramen av genetik eftersom den
är både praktisk och teoretisk tillämpad inom medicinen.12
7
http://susning.nu/Molekyl%E4rbiologi
http://www.invitro.se/html/molekyl_biologi.html
9
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp
10
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=485905&i_word=Genomik
11
http://susning.nu/Genetik
12
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181126&i_word=Genetik
8
-5-
4. Etik
När man utvecklar nya läkemedel måste man inte bara ta hänsyn till de regler som finns för
läkemedelsutveckling. Det finns även aspekter av det etiska/moraliska slaget som måste beaktas.
Här kommer, förutom forskarens etik, att tas upp tre relativt stora områden inom etiken som
skapat/skapar moraliska dilemman.
4.1 Forskarens etik
Det sägas att forskarens eget etiska ansvar i en mening utgör grunden till all forskningsetik.
Forskaren har en yrkesetik att ta hänsyn till; forskningen som verksamhet styrs av både outtalade
och uttalade normer som talar om vad en god vetenskap är. Exempel på oetiska handlanden är att
fabricera, förfalska och plagiera vetenskapliga data och resultat.13
4.2 Djurförsök
Djurförsök har under en längre tid varit ett omdebatterat ämne. Idag är det inte ens möjligt att
utveckla nya läkemedel utan att använda sig av djurförsök i någon form.14 Enligt lag måste också
ett tänkt läkemedel testas i djurförsök innan det får ges till människor. Enligt AstraZeneca finns
det tre faktorer att ta hänsyn till vid den etiska bedömningen av djurförsök:
- Varför görs försöket?
- Hur utförs det?
- Till vilken nytta?
Problemet med djurförsök är att de är svåra att tolka rent moraliskt: är det försvarbart att offra
djur för att (kanske) kunna rädda människors liv? Ofta handlar djurförsök om att föda upp djur
för att sedan avliva dem och använda sig av deras organ.15 Det finns heller ingenting som
garanterar att djuren inte lider av försöksprocessen, de kan t.ex. råka ut för biverkningar eller
andra symptom som en reaktion mot en substans.
Det finns också de som frågar sig om försöksdjuren lever ett värdigt liv, inburade på utrymmen
som kanske är en bråkdel av deras naturliga rörelseområden. Idag finns flera organisationer som
aktivt försöker bekämpa djurförsök.
4.3 Stamceller
Stamceller är celler med evigt liv, som delar sig gång på gång i cellkultur. Det finns olika sorters
stamceller; embryonala stamceller är celler som utvinns ur tidiga embryon, från ägg som blivit
över vid provrörsbefruktning, vuxna stamceller tas fram ur vuxna människor, t.ex. från
benmärgen.
Stamcellerna kan utvecklas till många av de olika celltyper som finns i kroppen och
förhoppningarna är att stamceller ska kunna ersätta ”vanliga” celler som av någon anledning gått
sönder/inte fungerar som de ska.
13
http://user.it.uu.se/~olan3865/lm 041001 16:30
http://www.genteknik.nu
15
http://www.astrazeneca.se/iSverige/kunder.asp
14
-6-
Man har bl.a. fått stamceller att bilda små klumpar av celler som tillverkar insulin och hoppas på
att kunna operera in sådana klumpar i bukspottskörteln på diabetiker.
Stamceller skulle även kunna vara till nytta vid behandling av olika åkommor/sjukdomar, t.ex.
lätt hjärtattack och Parkinsons sjukdom.16 Stamceller skulle alltså kunna användas för att bota
och förebygga sjukdomar, vilket ju måste anses som bra. Men vad är det för risker vi tar?
Stamceller är ett relativt nytt begrepp och idag vet vi inte mycket om de eventuella bieffekter som
kan finnas. Skulle denna typ av forskning dessutom kunna leda till andra effekter i samhället?
Finns risken att vi skulle kunna ”odla fram” ett nytt sorts klassamhälle med en frisk överklass,
som har råd att bota sina sjukdomar, medan underklassen stängs ute på grund av brist på pengar?
Nåt annat att betänka är om det är rätt att använda sig av ägg som blivit över vid
provrörsbefruktningar? (Vilket får göras om föräldrarna gett sitt tillstånd.) 15 Det är frågor som vi
antingen inte har något svar på eller inte vet hur vi ska bedöma och därför är de svåra att besvara.
4.4 Budget- och lyxmediciner
Även inom läkemedelsutvecklingen gör sig skillnaden mellan fattiga och rika gällande. För de
fattiga är det svårt att ha råd med mediciner och det har bland annat lett till att det på senare tid
dykt upp piratkopierade bromsmediciner för HIV/Aids till västentligt billigare priser.15 Huruvida
detta är ett bra sätt att bekämpa sjukdomen på kan ju diskuteras.
Men är det då moraliskt försvarbart att många i t.ex. u-länder lider brist på livsnödvändig medicin
medan det i västvärlden läggs ner enormt mycket tid, pengar och energi på att utveckla
”lyxmediciner” som t.ex. lyckopiller, lindring för halsbränna, impotensmedel och annat som vi
faktiskt mycket väl skulle kunna klara oss utan? (I detta fall kommer naturligtvis följdfrågan om
människorna i i-länderna över huvud taget förtjänat den överflöd som de faktiskt lever i?)
5. Ekonomiska aspekter för läkemedelsutveckling
Läkemedelsbranschen är en bransch där det är mycket pengar inblandade. Det visar t.ex. en notis
om att AstraZeneca (ett av de största läkemedelsföretagen), år 2003 investerade 496 miljoner USdollar i bara varuförsörjnings- och produktionsanläggningar. Produktionsanläggningar och
forskningscentra är väldigt dyra i drift och möjliga besparingar är oftast orealistiska. Vill bolag
spara drabbar de oftast de anställda genom avskedningar.17
Vad det gäller investeringarna i att forska fram olika läkemedel och utveckla sådana är de stora.
Om man tar samma bolag som tidigare som exempel är de årliga investeringarna på mer än 3,5
miljarder US-dollar.18
Detta visar att framställningen av läkemedel inte är så billigt och stora kapital binds till en
framgång eller i värsta fall, en flopp. Investerarna är väl medvetna om detta men ändå vill man
oftast hitta vägar till besparingar inom forsknings- och utvecklingsprocessen.
Om man återigen tar samma företag som tidigare och ser på hur mycket försäljningen uppgått
till (18,8 miljarder US-dollar, år 2003) är det förståligt att så stora investeringar ändå kan göras.19
16
http://www.genteknik.nu
http://www.astrazeneca.se/iSverige/kunder.asp
18
http://www.astrazeneca.se/forskning/default.asp
19
http://www.astrazeneca.se/aktiemarknad/faktablad.asp
17
-7-
Det finns en felmarginal i de flesta av läkemedelsbolagens budgetar som tillåter att det går snett
ibland. Som tur är behöver oftast inte bolaget, i den linjära modellen, gå tillbaka till ägarna och
fråga vad de tycker och tänker om varje specifik forskningsrapport eller utvecklingsidé tack vare
att företagen är stora med oftast många ägare där få är insatta i forskarnas jobb. Då handlar det
om de större bolagen såsom Pfizer, AstraZeneca m fl.20 Det finns även mindre läkemedelsföretag
där återgången till ägarna och insikten kanske är större.
Man kan fråga sig om forskarna, vid de olika stora läkemedelsbolagen, i sin linjära modell har
inbyggt vilka som de nya läkemedlen ska utvecklas till, om det är till någon speciell
samhällsgrupp.
Debatten på senare år har ju varit livlig vad det gäller u-länders rätt att framställa patenterade
läkemedel utan tillstånd. Bolagsjättarna har då startat juridiska processer och försökt stoppa de
olika regeringarna, rädda för att förlora en massa pengar i framtiden. Vad det har handlat om är
givetvis de ofantliga mängder pengar bolagen förlorar och om än mer, de pengar som bolagen
kommer förlora om länderna får för sig att även producera ”andra sorters” läkemedel än de som
behövs akut (såsom t ex bromsläkemedel mot HIV/aids i Sydafrika). Dessa handlingar från
läkemedelsföretagen motsägs oftast av deras policy. Så här står det på AstraZenecas hemsida:
”… Vårt sikte är tydligt: att hitta bra läkemedel som förhindrar mänskligt lidande. Vi är
medvetna om att vi kanske aldrig når så långt som vi vill komma. Men vi kommer aldrig att sluta
försöka hitta svaren. Därför fortsätter vi att ställa frågorna.” 21
Nu har bolagen plötsligt ändrar riktning (efter att ha förlorat rättsprocesserna) och idag läser man
mycket om hur givmilda de är mot de u-länder som är drabbade av svåra epidemier/sjukdomar
(bl.a. HIV/aids).22
5.1 Modellen och utgifterna/inkomsterna:
Forskning
Ungefär 500 miljoner US-dollar kostar forskningen för att få fram ett nytt läkemedel. Här vill
bolagen gärna skära ner på kostnaderna genom att t ex forska på ett gammalt preparat eller
utvinna något från ett redan känt läkemedels biverkningar. Möjligheter finns även att förbättra
redan befintliga mediciner.23
Utvecklande
När väl någon substans är framforskad och skall utvecklas vidare är det väldigt svårt att spara
något på det här steget. Det som gäller är att det kostar mycket att utveckla ett läkemedel och
investerarna vill inte ha några komplikationer eller att forskare utvecklar ett felaktigt framforskat
läkemedel.24
20
http://www.astrazeneca.se/aktiemarknad/default.asp
http://www.astrazeneca.se/produkter/default.asp
22
http://www.pfizer.se/templates/page____4214.aspx
23
http://www.illustreradvetenskap.com/polopoly.jsp?d=147&a=1668
24
http://www.astrazeneca.se/patienter/tillverkning2.htm#
21
-8-
Marknadsföring
Ett läkemedel marknadsförs och storleken på kostnaden här, varierar på hur olika bolag lägger
upp sina idéer för hur mycket konsumenterna måste få reda på om den nya produkten. Läkemedel
marknadsförs till läkare i huvudsak och inte till oss konsumenter. Detta leder till att
markandföring för läkemedel är annorlunda mot andra branscher. Läkemedelsföretagen lägger
ned stora pengar på att få läkarna att ordinera just deras produkter till deras patienter.
Försäljning
Nu tjänar bolaget (förhoppningsvis) pengar.
5.2 Ekonomin i samhället
Etik och ekonomi går ofta ihop i den riktiga världen. Då det finns anledning att oro sig över om
branschen skiljer sig från land till land eller olika samhällsklasser men även om pengarna är det
viktigaste och att ägarna endast tänker på att intäkterna skall vara större än utgifterna och på det
sättet påverkar forskarna. Detta är svåra punkter att ta reda på (om ens att de går) men här
kommer en del punkter som pekar på olika faktorer. Bl.a. att försäljningen av läkemedel i Afrika
förväntas bara utgöra 1.3 procent av den totala globala marknaden år 2002, och då är ändå hela
kontinenten i stort behov av alldagliga läkemedel, och inte minst bromsmedicin för HIV/aids men
även andra allvarliga epidemier/sjukdomar.25
Aids/HIV som är ett så pass allvarligt och hemskt virus borde väl vara ett av de främsta
forskningsområdena för läkemedelsföretagen men det är det inte. Som exempel på att företagen
inte prioriterar Aids/HIV är att år 1998 spenderades totalt 70 miljarder US-dollar på
sjukvårdsindustrin, varav endast 300 miljoner US-dollar (0.4 procent) gick till forskning kring
AIDS-vacciner, vilket också visar någonting.
Allt detta kan sammanfattas med lite andra siffror (fastän det är några år tidigare) att år 1992 gick
bara 10 procent av världens forskningsresurser för sjukvård till de sjukdomar som utgjorde 90
procent av de globala epidemierna.26
Till sist kan man nämna staten som oftast kan påverka läkemedelsbolagen genom lagar, regler
och subventioner. I Sverige använder sig riksdagen av dessa styrregler men poängterar även
etiken.27 De senaste åren har Sverige haft problem med hjärtefrågan om Viagra ska
subventioneras eller inte och det påverkar försäljningen i längden och därmed produktionen av
medlet.28
Staten har även avtal med Apoteket att de måste sälja läkemedel till lägsta möjliga pris. T.ex.
erbjuder de alltid ett annat läkemedel med lägre pris om de aktuella är dyrare.
Prisreglerig sker även med ett s k högkostnadsskydd. Det fungerar på så sätt att efter vissa
summor får man olika procent rabatt och efter 1800 kr får man frikort vilket innebär att man får
gratis medicin. Högkostnadsskyddet gäller bara receptbelagda preparat och inte alla läkemedel.
Det är läkemedelsförmånsnämnden som bestämmer vilka läkemedel som ska ingå i
högkostnadsskyddet.29
25
http://www.undp.se/article.asp?Article_id=1071&Category_Id=Press_
http://www.undp.se/article.asp?Article_id=1071&Category_Id=Press_
27
http://www.riksdagen.se/debatt/9899/motioner/so/So342.asp#SIDTOPP
28
http://www.riksdagen.se/debatt/motioner/motion.asp?dok_id=GR02So466
29
http://www.apoteket.se/
26
-9-
6. Återkoppling
Genom att utgå från befintliga läkemedel, kan man hoppa över flera steg i utvecklandet av nya
läkemedel. Det gör utvecklingsprocessen både snabbare och billigare.
Läkemedlet Uprima lanserades år 2001 på marknaden för potenshöjande mediciner. Det aktiva
ämnet i Uprima, apomorfin, är ingen ny uppfinning. Apomorfin har i mer än ett sekel använts
som kräkmedel. Fördelen med att använda befintliga läkemedel är att man sparar en massa tid
och pengar och på så sätt kan man slippa och först utveckla läkemedlet och sedan testa
läkemedlet på djur och människor. En sådan process kostar minst 500 miljoner US-dollar och tar
tolv till femton år.
Ett läkemedel som man utvecklar till ett visst syfte kanske inte uppfyller det syftet. Istället kan
man upptäcka att läkemedlet hade biverkningar och dessa biverkningar tar nu forskarna vara av.
Så var fallet med t ex ämnet finasterid, som under namnet Proscar såldes av läkemedelsföretaget
Merck Sharp & Dohme. Proscar var ämnat för män med förstorad prostata. Det visade sig att de
män som behandlades med finasterid fick en markant biverkning. Deras hår började växa och det
blev både kraftigare och rikligare. Detta var man på Merck Sharp & Dohme inte sena med och
utnyttja. Man lanserade finasterid på marknaden under ett helt nytt namn. Man lanserade det
under namnet Propecia och det var till för behandling av skallighet hos män.
Även om läkemedelsindustrin kan spara in på utvecklingskostnaderna är det ingen garanti för att
det lönar sig att återanvända de kända läkemedlen. Om en substans funnits på marknaden i många
år, kan patentet löpa ut och utan patentet kan företaget inte få ensamrätt på försäljningen och där
av inte tjäna på det.
Det finns dock regler som skyddar återbruksmedicin. Varje gång ett läkemedel ska godkännas för
behandling av sjukdomar, som det tidigare inte använts mot, måste företaget lämna
dokumentation för effekten. Dokumentationen är skyddad i ett par år, då den inte kan användas
av andra läkemedelsföretag. I de flesta länder gäller skyddet i tio år.30
6.1 Läkemedelssubstanser under utveckling hos Pfizer
Grunden till hela läkemedelsindustrin ligger i de substanser som används i läkemedlen. Pfizer har
cirka två miljoner kemiska substanser att använda i olika forskningsprojekt. Men få av dessa
resulterar i någon verklig medicin som säljs på apoteket. Forskningsprocessen är lång och
tålamodskrävande och de flesta projekten läggs ned. Idag har Pfizer drygt ett hundratal
läkemedelssubstanser under utveckling och för godkännande och de har lika många projekt för
vidareutvecklingar av redan existerande läkemedel.31
30
31
Illustrerad vetenskap, nr 8 – 04
http://www.pfizer.se/templates/page____4224.aspx
- 10 -
Framgång eller
Oväntade
fiasko?
egenskaper
Sildenafil
Var under
Sildenafil användes
Preparatet används
utvecklingen avsedd aldrig som
som potenshöjare
som hjärtmedicin
hjärtmedicin
Talidomid
Talidomid användes
Orsakade
Verksam mot
av gravida för att
missbildningar hos
spetälska och testas
lindra obehag under
fostren och togs bort som ett preparat mot
graviteten
från marknaden
cancersjukdomar
Finasterid
Substans mot
Används fortfarande Finasterid kan
förstorad prostata
för sitt ursprungliga
främja hårväxten
syfte
Raloxifen
Utvecklat för
Raloxifen används
Provas nu som ett
behandling av
fortfarande mot
preparat mot cancer
benskörhet
benskörhet
Bupropion
Antidepressiv
Används i vissa
Bupropion säljs som
medicin
länder som
ett preparat för
antidepressivum
rökavvänjning
Acetylsalicylsyra
Smärtstillande
Säljs fortfarande som Förebygger
medicin
smärtstillande
blodproppar och
medicin
kanske även cancer
Apomorfin
Användes primärt
Används fortfarande Potensframkallande.
som kräkmedel
som kräkmedel av
Verkar genom att
bland annat
stimulera patientens
veterinärer
hjärna
Figur. 1 visar hur olika substanser, genom återkoppling, fått andra användningsområden än vad
de ursprungligen var tänkta för. 29
Kemisk substans
Ursprungligt syfte
- 11 -
7. Analys
Av delarna i detta PM framkommer att den linjära modellen är en förenkling av verkligheten och
att man för att få en egentlig helhetsbild måste man se till många faktorer som kanske inte syns i
modellen.
Fördelarna med den linjära modellen är att den – just genom sin förenkling – ger en relativt tydlig
bild av hur ett läkemedel utvecklas. Den ger en grundläggande förståelse för den mer komplexa
processen. Nackdelarna är bl.a. att man genom detta kan missa en del processer/delar i
utvecklingen.
T.ex. tar den linjära modellen inte hänsyn till de tekniska faktorerna. Tekniken inom
läkemedelsbranschen utvecklas ständigt och det dyker upp nya tekniker hela tiden. Detta är ju i
sig bra, men det kan också innebära problem. Det positiva med nya tekniker är att vi som
konsumenter får säkrare och effektivare läkemedel. Det negativa är problem som bl.a. innefattar
flaskhalsar.
Företagen satsar mycket pengar på att utveckla och förbättra olika tekniker; det är mycket
fokusering på vetenskapliga metoder som möjliggör bättre framställning av läkemedel. Eftersom
det går fortare att utveckla ett läkemedel om man använder sig av mer avancerad teknik, tjänar
läkemedelsföretagen också mer pengar. Om den del av den linjära modellen som innehåller
processen av läkemedelsframställning ökar i hastighet, innebär det mindre utgifter för företaget så
som löner till personal och utrustning.
Ett problem med den nya tekniken är att den förutsätter att det finns någon med kunskap om hur
man använder den. Det innebär att personal måste uppdateras med kunskap om tekniken, i takt
med dess utveckling. I det avseendet utgör den snabba utvecklingen ett problem. Företagen måste
därför även satsa tid och pengar på att utbilda sin personal, vilket innebär att de inte kan utnyttja
den teknik som erbjuds på marknaden till fullo.
Det är de studenter som studerar som får den aktuellaste kunskapen under studierna, men även
den hinner förändras under studiernas gång.
Man kan dock säga att det är tack vare teknikutvecklingen som vi har det stora sortiment av
läkemedel som vi faktiskt har idag. Vi som konsumenter kan själva välja mellan olika preparat
när vi går till Apoteket och många gånger är dessa t.o.m. utformade för flera olika sorters
personer. Att denna valmöjlighet finns beror på att företagen satsat stora pengar på forskning och
teknik.
Just den ekonomiska biten av läkemedelsutvecklingen är även den förenklad i den linjära
modellen. Mycket pengar går till den materiella delen liksom till själva läkemedelsforskningen. I
den linjära modellen förutsätts att läkemedlet kommer ut på marknaden, men i praktiken kan
mycket kapital vara bundet i något som aldrig kommer så långt. Här kan man knyta an tillbaka
till forskningen och inse hur viktig det är med ordentliga forskningsresultat för att gå vidare.
En sak som kan vara känsligt för företagens ekonomi är t.ex. u-ländernas eventuella produktion
av läkemedel. Företagen strävar naturligtvis efter att gå med vinst och då ser de antagligen denna
produktion som en konkurrent till dem själva och vill förhindra den. Detta kan ju möjligtvis ha en
del fördelar; det är ju t.ex. inte säkert att u-länderna kan ha samma kunskap och erfarenhet (och
därmed lättare skulle kunna begå misstag), men det är också frågan om det inte är egoistiskt av
- 12 -
läkemedelsföretagen i i-länderna och att de kanske därmed till och med bidrar till u-ländernas
fattighet. Detta är antagligen ett lika mycket moraliskt dilemma som ett rättsligt.
Ett annat moraliskt dilemma som också berör u-länderna är just det faktum att det inte är säkert
att de ens har livsnödvändig medicin medan vi i väst (som uppmärksammats ovan) har ett mycket
stort utbud av preparat.
Statens roll inom läkemedelsindustrin har stor betydelse eftersom de kan reglera marknaden.
Eftersom vissa läkemedel subventioneras får även de med dålig ekonomi rätt till den vård de
behöver. Även fast det finns högkostnadsskydd måste man ju fortfarande lägga ut mycket pengar
innan man får rätt till frikort/rabatt. Det gäller också att man kommer över de gränser som finns i
högkostnadstrappan.
De etiska problemen genomsyrar även andra delar av läkemedelsutvecklingen. I den process där
läkemedlen ska testas är t.ex. djurförsök ett måste. Dessa djurförsök är ett flerbottnat fenomen där
många åsikter går isär. Det är just detta som är lite av en känneteckning av etik. Den är ingen
exakt vetenskap med ”korrekta” svar. Man kan inte dra specifika slutsatser och få alla att rätta sig
efter dem, utan inom de etiska frågorna måste faktiskt var och en bilda sig en egen uppfattning
genom att väga faktorer för och emot. Dessa motsättningar inom etiken påverkar också den
linjära modellen.
Den linjära modellen är betydligt mer komplex än vad som framstås och för att få ett
helhetsperspektiv måste man ta hänsyn till betydligt fler faktorer än vad den linjära modellen
påvisar. Faktorerna som påverkar är många och komplexa och måste ta hänsyn till
omständigheterna. En faktor kan ha en stor avgörande roll vid utveckling av ett läkemedel av en
viss typ men samma faktor påverkar kanske inte alls för en annan typ av läkemedel. Faktorer
påverkar olika både beroende av tid och rum. Läkemedelsutveckling är ett stort system med
många omständigheter som påverkar processen.
- 13 -
8. Bilaga 1 – Den linjära modellen
Bildkälla nr. 3
9. Källor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
http://www.lilly.se/forskning/allm_lakemedel.html# 041004 19:00
http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/lakemedelsutveckling.id82.html 041009 20:30
http://user.it.uu.se/~olan3865/lm 040928 17:00
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp 040928 22:00
http://www.pfizer.se/templates/page____4224.aspx 040929 19:00
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp 041004 20:30
http://susning.nu/Molekyl%E4rbiologi 040930 19:30
http://www.invitro.se/html/molekyl_biologi.html 040930 20:00
http://www.astrazeneca.se/forskning/grundforskn.asp 040929 19:00
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=485905&i_word=Genomik 040929 19:30
http://susning.nu/Genetik 041004 20:00
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181126&i_word=Genetik 041005 20:00
http://www.codex.uu.se 041001 16:00
http://www.astrazeneca.se/forskning 041001 16:30
http://user.it.uu.se/~olan3865/lm 041001 16:30
http://www.genteknik.nu 041001 16:00
http://www.astrazeneca.se/iSverige/kunder.asp 041005 19:00
http://www.astrazeneca.se/forskning/default.asp 041005 19:00
http://www.astrazeneca.se/aktiemarknad/faktablad.asp 041005 19:30
- 14 -
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
http://www.astrazeneca.se/aktiemarknad/default.asp 041005 19:30
http://www.astrazeneca.se/produkter/default.asp 041005 20:00
http://www.pfizer.se/templates/page____4214.aspx 041005 20:00
http://www.illustreradvetenskap.com/polopoly.jsp?d=147&a=1668 041006 17:00
http://www.astrazeneca.se/patienter/tillverkning2.htm# 041006 17:30
http://www.undp.se/article.asp?Article_id=1071&Category_Id=Press_ 041006 18:00
http://www.undp.se/article.asp?Article_id=1071&Category_Id=Press_ 041006 19:00
http://www.riksdagen.se/debatt/9899/motioner/so/So342.asp#SIDTOPP 041012 10:30
http://www.riksdagen.se/debatt/motioner/motion.asp?dok_id=GR02So466 041012 11:00
http://www.apoteket.se 041028 09:30
Illustrerad vetenskap, nr 8 – 04
http://www.pfizer.se/templates/page____4224.aspx 041003 21:00
- 15 -