VÄNERN – ETT EKOSYSTEM

VÄNERN – ETT EKOSYSTEM
Du
kanske
redan
visste
att
människokroppen består av ca 70%
vatten? Och, lustigt nog,
att
procentandelen är exakt densamma för
vår planet?
Däremot så är bara en enda procent av
jordens vatten sötvatten som vi
människor, men även flera andra djur
och växter, behöver varje dag för att
överleva.
När det regnar fylls både sjöar och
deras tillrinningsflöden (bäckar, åar,
floder). När de rinner ut i sjön tillför de
näring,
sediment
och,
ibland,
föroreningar. Vad som hamnar i sjön
beror alltså mycket på vad som finns i
och runt markerna där vattnet flutit
fram, men även vilka partiklar som rör
sig i luften där molnen formas. Därför
måste fabrikers utsläpp i både luft och
vatten noga regleras, och detsamma
gäller för både bondgårdars gödsling
och avlopp från enskilda hus.
Vissa växter och djur när sig på ämnen
som för andra är ointressanta eller
t.o.m. giftiga, alltså är det viktigt att mångfalden av arter bland både växter och djur kan säkerställa att
näringskedjan fungerar. Precis som i vilken kedja som helst så beror hela kedjans styrka på hur stark
dess svagaste länk är. Just därför är det viktigt att värna om varje länk för att helheten ska kunna vara
och förbli sund och livskraftig. Det betyder t.ex. att vi människor inte kan använda eller behandla de
andra skikten hur vi vill eftersom även vår överlevnad beror på dem.
Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att
bada och fiskar blev förgiftade och dog.
Vad har det med algblomning att göra undrar du kanske? Jo, gödningsmedel från åkermarker sipprade
ned i tillrinningsflöden och stimulerade algernas tillväxt i sjöar. Men det finns även andra anledningar. I
Östersjön, t.ex., så var en av anledningarna att man hade fiskat alldeles för mycket rovfisk (i detta fall
torsk). Torsken äter främst sill och skarpsill, som kunde växa i stort sett obehindrat nu när torsken var
borta. Dessa mindre fiskar, i sin tur, äter zooplankton. De försvann nästan också helt pga sillens och
skarpsillens ökade konsumtionen på dem. Zooplanktonens favoritföda, phytoplankton, kunde då
blomma upp fritt och kolossalt. Vad vi människor såg på vattnet var alltså stora massor av dessa gröna
phytoplankton.
Kunskap om, och respekt för, alla länkar i ett ekosystem är därför vitalt för att systemet skall
vara fungerande. Hur spelar vatten in i ditt liv? Vet du var det kommer ifrån? Vad finns runt
omkring det?
Förutom människan så fiskar även andra djur, såsom sälar och fåglar. Och bland de människor som
fiskar så gör vissa det som ett yrke (yrkesfiskare), andra som en hobby och som då oftast släpper tillbaka
fisken i sjön (sportfiskare), och åter andra som fiskar bara så mycket att de själva kan äta
(husbehovsfiskare). Regler för samtliga grupper utarbetas av myndigheter eller av riksorganisationerna
som grupperar de olika kategorierna av fiskare.
Vilka myndigheter ansvarar för att yrkesfisket och fritidsfisket utförs på ett ansvarsfullt sätt?
Vad kan du göra för att stödja en ansvarsfull förvaltning av fiske?
Habitat, dvs livsmiljöer, finns det gott om i friska hav eller sjöar. Bland bottenlevande vattenväxter –
såsom alger och gräs –gömmer sig ofta fiskar för att leka (para sig), sova och äta men också för att
skydda sig när det stormar och mot predatorer. Precis som andra djur så är vissa fiskar herbivorer
(växtätare) och andra karnivorer (köttätare). Karpfiskar (t.ex. mört) är växtätare medan t.ex. gäddan är
köttätare och faktiskt t.o.m. kannibal.
Sjön är dessutom värdefull på ytan, tack vare de transporter som den möjliggör. Här handlar det både
om båttrafik till öar, turistturer som främjar kustnära samhällen och industrier som transporterar timmer
och andra varor över vattnet istället för på vägar. Att dessa båtar inte släpper olja eller annan förorening
är jätteviktigt, just för att inte riskera att skada allt som ju finns under ytan.
Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln.
Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn sedan tre exempel på hur de
olika kategorierna påverkar varandra?
Zooplankton
Storskarv
Gädda
Alg
Abborre
Benlöja
Människa
Phytoplankton
Säl
Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten?
SKOGEN – ETT EKOSYSTEM
I skogens naturliga livscykel så
lever träd, växter och djur
mellan allt från en dag till över
tusen år. När ett träd dör så drar
det till sig bakterier och svampar
som genom att förse sig av
trädets näring gör att det
förmultnar, vilken i sin tur
berikar jorden och fyller den
med näring för framtida träd
och växter.
Bakterierna och små insekter
drar till sig större insekter,
samtidigt som nya buskar och
träd växer upp intill. Fåglar som
när sig på insekter och frön dras
till platsen, och via deras
avföring så sprids frön vidare;
olika typer av skog bildas, och
med dem kommer olika
svampar, fåglar och däggdjur.
Människors aktiviteter är också
en del av kretsloppet i skogen,
såsom
vandring,
jakt,
fågelskådning,
skogsindustri,
orientering och bärplockning.
Hitta exempel på hur dessa
aktiviteter kan bidra till att både förstärka och att försvaga skogen. Förklara också vad
Allemansrätten är och ge några exempel på vad man får och inte får göra enligt den.
Vare sig det handlar om bär eller vilt, skogsindustri eller turism, så kan även det lokala eller
internationella näringslivet växa och frodas – så länge man behandlar naturen väl vill säga och inte stör
eller tar för mycket. Gör man det så drabbas ju inte bara de djur och växter som har skogen till sitt hem,
men även du själv eller kanske en dag dina barn.
Både vid ”Brända tomten” och ”Levande skog” kan du se exempel på hur allt som lever och dör
kontinuerligt ger ekologiska tjänster till andra. Fundera på hur du själv är en del av skogens
kretslopp; i skogen, i skolan och hemma. Hur bidrar du i kretsloppet? Ge exempel både på hur du
hjälper och hur du kanske stjälper. Förklara.
Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln.
Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn sedan tre exempel på hur de
olika kategorierna påverkar varandra?
Mikroorganism
Mygga
Kantarell
Ormvråk
Älg
Rödklöver
Rådjur
Enbuske
Mineral
Asp
Lövsångare
Lodjur Människa
Lingon Skogsmus
Tall
Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten?
Noteringar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
VÅTMARKEN – ETT EKOSYSTEM
Våtmarker är våra kanske minst
kända eller mest missförstådda
kretslopp. Ibland kallas de för
”sumpmarker”, som om de vore
smutsiga
eller
onödiga.
Sumpmarker finns förstås också så
det är viktigt att veta skillnaden
mellan dem och våtmarker, som
gör oss enorma miljötjänster, och
utan vilka vi ibland inte ens skulle
ha dricksvatten.
Det finns många olika typer av
våtmarker: Grunda sjöar, fuktiga
ängsmarker, myrar, kärr och
mossar. Den allmänna definitionen
är att minst 50% av växtligheten
skall vara det man kallar för
hydrofil (vattenälskande).
Exempel på växter och djur som
trivs i dessa miljöer är klibbal,
svärdslilja, tranbär, grodor och
tranor. Myggor och andra insekter
som behöver lugna vatten för att
frodas trivs naturligtvis också här,
vilket gör att det ofta är
osedvanligt rik fågelfauna vid
dessa platser.
Våtmarker agerar ödmjukt som små naturliga fabriker som gör att både vi och naturen kan fortsätta växa
hälsosamt. Några av de miljötjänster som de ger oss är att de:
- agerar som en enorm tvättsvamp tack vare deras absorberingsförmåga, och därför är ett skydd i
perioder av såväl uttorkning som översvämning
- kontinuerligt fyller på vår grundvattenreserv
- är utmärkta små reningsfabriker; Bakterier bryter ner skadliga ämnen så vattnet som når ner i
marken därför nästan alltid är klart och rent.
- är hem åt en mängd fåglar, insekter och vattenälskande (hydrofila) växter, som utan dessa habitat
riskerar att dö ut
- skapar förutsättningar för mänskliga aktiviteter, såsom att plocka bär, jaga, fiska, vandra, betrakta
fåglar, osv.
Sumpmarker, å andra sidan, är helt enkelt områden där stagnant vatten samlats, ofta pga av mänskliga aktiviteter
såsom utdikningar vid byggen, jordbruksmarker eller skogsavverkning. Eftersom de aktiviteterna är viktiga för
oss människor så behöver vi arbeta hårdare för att hitta en konstruktiv balans mellan skydd av våtmarker och
utveckling i samhället. I nuläget försvinner fortfarande våtmarker i Sverige förödande fort. Kanske har du några
ideer om hur vi kan hitta en bättre balans?
Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln.
Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn tre exempel på hur de olika
kategorierna påverkar varandra?
Tranbär Mygga
Mikroorganism
Häger
Bäver
Vass
Människa
Klibbal
Mört
Fiskgjuse
Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten?