Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson

Hur kan man mäta hörsel?
Ann-Christin Johnson
Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Ljudstyrka mäts i decibel (dB) – Några exempel
dB
Stor risk för hörselskada
Risk för hörselskada
150
140
130
120
Smärtgräns
110
Bergborrmaskin
100
90
80
Svårt att uppfatta tal
när annat ljud stör
I närheten av startande
jetplan
70
60
Rockkonsert
Plåtverkstad
Normal pianoövning
Inuti personbil
Samtal
50
Sömnstörningar
40
Bakgrundsbuller
30
20 Tyst sovrum
10
0 Hörtröskel
kontor
Decibelskalan är logaritmisk
1
2
10
100
90 dB
93 dB
100 dB
110 dB
Hörselscreening på fyraåringar för BVC-personal
17-18 december 2009
4
Hörselscreening på fyraåringar för BVC-personal
17-18 december 2009
5
dB HL (Hearing level)
 Den genomsnittliga hörtröskelnivån för en stor grupp unga
(18-30 år) normalhörande och öronfriska
 0 dB HL = medelvärdet av hörtröskeln vid samtliga frekvenser
 Lättare att visuellt följa en hörselnedsättning
 Detektionstest – uppgiften är att upptäcka nätt och jämnt
hörbara toner
Hörselscreening på fyraåringar för BVC-personal
17-18 december 2009
6
Förmågan att höra
Att diskriminera, identifiera, igenkänna, minnas samt
uppfatta ljud av olika mönster
Förutsätter kognitiva färdigheter, minnesfunktioner och
uppmärksamhet
Hörselförmåga är beroende av:
 Vakenhetsgrad
 Uppmärksamhet
 Koncentration
Signalen upp till hjärnan måste fungera
Petra Herrlin
Logopedprogrammet HT10
Hörselmätning
 Psykoakustiska mätmetoder
 Beskriver sambandet mellan hur lyssnaren upplever ljud och
de akustiska egenskaperna hos ljuden.
 Kräver aktiv medverkan
 Fysikaliskt mått – subjektiv upplevelse
o Detektionstest – uppgiften är att upptäcka nätt och
jämnt hörbara toner
o Hörselns känslighet för rena toner
 vid standardiserade frekvenser (motsvarande mänskligt tal)
 125-8000 Hz
 Hörselns känslighet beror på flera olika faktorer
 Frekvens
 Ett öra eller två
Logopedprogrammet HT10
Psykoakustiska mätmetoder
 Skiljer mellan ett antal olika psykoakustiska
metoder där lyssnarens uppgift är beroende
av:
Detektion
Diskrimination
Identifikation
Skalning
Ökande svårighetsgrad
Psykoakustiska metoder
 Tonaudiometri
 Luftledningsmätning
 Screeningaudiometri
 Screeningaudiometri används som metod för att snabbt
gallra kategorierna normalhörande/icke normalhörande
 Talaudiometri
 Tal i tyst miljö, i brus eller babbel
 Försvårat taltest
Petra Herrlin
Logopedprogrammet HT10
Hörselscreening på fyraåringar för BVC-personal
17-18 december 2009
11
Screeningaudiometer
Hörselscreening på fyraåringar för BVC-personal
17-18 december 2009
12
Hörselnivå (dB)
Hur hör vi tal??
-10
Frekvens
125
250
1k
2k
3k 4k
6k 8k
0
10
20
30
BD G
50
60
70
80
90
100
110
F
V
40
Bilden anpassad efter en bild från Svenska
leverantörsföreningen för bättre hörsel
500
MN
R
O
J
L
Å
A
Ö
UÄEIY
T
Tj K S
Sj
P
Hz
Vad händer med hörseln efter buller?
 Hörseln blir nedsatt
 Kommunikationen blir
försvårad
Svårt att höra tal
-10
Hörselnivå (dB)
Först nedsättes höga toner
”Bullerdip” vid 4 kHz
Sedan påverkas fler frekvenser
Hög långvarig bullerexponering
Frekvens
125
250
500
1k
2k
3k 4k
6k 8k
Hz
0
10 ÅR
10
20
30
BD G
40
MN
50
F
V
R
O
L
Å
A
60
J
Ö
T
Tj K S
Sj
P
20 ÅR
UÄEIY
70
30 ÅR
80
 Tinnitus
Besvärande och stressande
Ännu svårare att uppfatta tal
90
40 ÅR
100
110
Grundtonsområde
Område för tonande
konsonanter t.ex. g, b, d, v
Viktigaste område för
vokaler a, e, i, o, u, y, å, ä, ö
Område för tonlösa
konsonanter t.ex. k, p, f, s, sj
En hörselskada gör det svårt att uppfatta tal
Dålig hörsel på
grund av skada
på hårcellerna
Utan hörapparat
Med hörapparat

Hjärnan är bra på att tolka tal –
MEN det är ansträngande att behöva ”gissa” hela tiden


Ger koncentrationssvårigheter och TRÖTTHET
Svårt att delta i samtal och arbetsgemenskap
Bilden från Svenska leverantörsföreningen för bättre hörsel
15
Talaudiometri
 Förmågan att förstå tal är viktigt
 Taluppfattningstest
 speglar en vardaglig lyssningssituation
 inte bara detektion utan också
 diskrimination
 identifikation
 Hörselskada gör svaga talljud ohörbara
 men också att viss ljud blir svåra att urskilja från varandra
 Test av olika svårighetsgrad
 enbart tal
 med brus – mäter signal/störförhållande S/N (dB)
 hackat eller förvrängt
 Kommer som självtest och screening via dator
Logopedprogrammet HT10
Talaudiometri
 Vi är bra på att gissa - Redundans
 Inre





20 000 hårceller i ett öra
30 000 nervfibrer i hörselnerven
100 000 nervceller i cochlearis-kärnorna
200 000 nervfibrer i lemnicus lateralis
1 500 000 nervceller i hörselcentrum
 Yttre





Akustisk filtrering hos talaren
Talljud förekommer inte i vilka kombinationer som helst.
Endast vissa ljudföljder utnyttjas som ord.
Språket styr hur ord och satser kan kombineras
Yttranden måste ha en rimlig betydelse.
Logopedprogrammet HT10
Hörselfunktion vid taluppfattning påverkas av:
 Perifer hörsel
 Ålder
 Kognitiva funktioner
 Arbetsminne
 Uppmärksamhet
 Informationsbearbetning
 Språklig bakgrund
 Vakenhet
 mm
Örat kan sända ut ljud!




Otoakustiska emissioner - OAE
De yttre hårcellerna fungerar som förstärkare i innerörat
Troligen bidrar hårcellerna till bildandet av OAE
OAE är:
 ljud som kan uppmätas i hörselgången
 finns spontant hos ca 50% av befolkningen
 Spontana emissioner - spontaneous otoacoustic emissions (SOAE)
 eller framkallat av ett stimulus, ljud av olika slag
 Framkallade emissioner evoked otoacoustic emissions (EOAE)
 OAE kan användas för att mäta hörsel
 Kräver EJ medverkan eller uppmärksamhet
Kemp, D. T Br Med Bull 2002 63:223-241; doi:10.1093/bmb/63.1.223
Copyright restrictions may apply.
Transient evoked otoakustic emissions
(TEOAE)
 En mikrofon och en högtalare
 Genereras av en kort primärton (vanligen ett
klick, (80 dB HL)
 medelvärdesbildning och annan
signalbehandling krävs
 Svaret karaktäriseras av att vissa frekvenser
är lite mer dominanta än andra men har ett
brett spektra
 Oliniärt
21
Petra Herrlin
Logopedprogrammet HT10
TEOAE
Kemp, D. T Br Med Bull 2002 63:223-241; doi:10.1093/bmb/63.1.223
Copyright restrictions may apply.
Distortion Prudct otoacoustic emissions
(DPOAE)






En mikrofon och två högtalare
Genereras av två primärtoner
Svaret är beroende av nivån på stimuli
L1≈ 50-70 dB SPL
L2 = L1 eller L2 ≠ L1
f2/f1 ≈ 1,2
24
Kemp, D. T Br Med Bull 2002 63:223-241; doi:10.1093/bmb/63.1.223
Copyright restrictions may apply.
Användbarhet
 Framför allt TEOAE och DPOAE





Hörselscreening av nyfödda
Före - , under -, och efter operation
Tinnituspatienter (utan HNS)
Screening under cytostatikabehandling
I forskningsprojekt
 Hörtrösklarna måste vara bättre än 30 dBHL
26
Elektrofysiologiska metoder
Hjärnstamsaudiometri –
ABR (auditory brainstem response) eller
BRA (brainstem resonse audiometri)
Mäter elektriska signaler från nervceller på olika nivåer i
hjärnstammen
 Medelvärdesbildning
 Kopplar svaret till stimuli
Används för att undersöka nervskador
Används även som hörseltest på små barn
27
ABR
Petra Herrlin
Logopedprogrammet HT10
Sammanfattningsvis…
 Tonaudiometri
 undersöker huvudsakligen status hos de inre hårcellerna
(men även centrala hörselsystemet)
 OAE
 undersöker huvudsakligen status hos de yttre hårcellerna
 ABR
 undersöker huvudsakligen status hörselnerven och vidare uppåt i
hörselbanorna
 Talaudiometri
 undersöker hela hörselsystemet
29