Barn och ungdomar med
erfarenheter av flykt och trauma –
bemötande och insatser
Nya GRannar
2017-04-21
Henry Ascher
Flyktingbarnteamet
Sahlgrenska Akademin och Angereds Närsjukhus
[email protected]
www.gu.se
UNHCR Global Trends 2015
www.gu.se
UNHCR
Global
Trends
2015
www.gu.se
Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant
children. UNICEF 2016
www.gu.se
Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant
children. UNICEF 2016
www.gu.se
www.gu.se
Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant
children. UNICEF 2016
www.gu.se
Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant
children. UNICEF 2016
www.gu.se
Photo: Flickr Creative Commons
Photo: Flickr Creative Commons
www.gu.se
Photo: Human Rights Watch
www.gu.se
www.gu.se
Effekter
Omedelbara
Existentiella
Kaos
Skadad tillit
Plågsamma minnesbilder
Oförutsägbarhet
Mardrömmar, ångest, depression
Avsaknad av tillhörighet
Kroppsliga besvär
Avsaknad av hopp
Överspändhet, utåtagerande
www.gu.se
Effekter
Hot mot
Hälsa
Utveckling
Inlärning
Anpassning -- integration
www.gu.se
Hur kan vi stödja nyanlända barn?
Hälsa
Mål
Integration &
inkludering
www.gu.se
Hälsa och välbefinnande
Det förflutna
Det som sker i nuet
Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
www.gu.se
Hur mår barn på flykt?
Riskfaktorer
Skyddande faktorer
Utsatthet
Traumatiserande faktorer
Sårbarhet
Handlingskraft
Salutogena faktorer
Resurser, styrkor
www.gu.se
Hur går det på sikt?
Händelser före flykten har stor betydelse för
psykisk hälsa den första perioden efter
ankomsten
Händelser i det nya landet har stor
betydelse för senare psykisk hälsa och
välbefinnande
www.gu.se
Hälsa och välbefinnande
Det förflutna
Framtiden
Det som sker i nuet
Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
www.gu.se
Hur kan vi stödja barns
resurser, styrkor och
handlingskraft?
•
Återskapa trygghet och tillit
•
Återskapa framtidshopp
•
Tillhörighet — nya sociala nätverk
•
Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation
Förutsägbarh
et
En fungerande
och trygg vardag
centralt
www.gu.se
Barns basbehov
• En fungerande vardag
• Mat och sömn
• Omsorg
• Lek och lärande
Alltså en
fungerande och
trygg vardag
• Trygg livssituation
1. Familj
2. Boende
3. Skola
4. Vänner
5. Fritid
www.gu.se
Nivåer i arbetet med nyanlända barns hälsa
1. Basnivå – vardagsmiljöns betydelse
– Skola, förskola, fritidshem, fritidsgårdar, fotbollsklubbar och
andra fritidsaktiviteter
Små insatser – stora effekter
2. Specialistnivå
– Elevhälsa / barnhälsovård, primärvård, ungdomsmottagning,
barnmedicin, BUP, flyktingmottagningar
www.gu.se
Förskolans / skolans / fritids betydelse
1.
Kunskap — i bred bemärkelse
2.
Tillhörighet, sammanhang
Men även:
• Struktur
• Ingång till det svenska samhället
• Vänner
• Socialt nätverk
• Viktiga vuxna
• Aktiviteter – ha roligt!
”En bra skola/förskola är den bästa medicinen för ledsna
flyktingbarn” (Anders Hjern)
www.gu.se
Traumasymtom i vardagen
•
Inlärningssvårigheter
•
Koncentrationssvårigheter
•
Svårt med tid och plats
•
Påträngande minnesbilder, flashbacks
•
Trötthet
•
Överspändhet — bristande impulskontroll
•
Undvikande
•
Isolerar sig
•
Nedstämdhet — depression
•
Ont i magen, huvudvärk
www.gu.se
Vanliga hälsoproblem
PTSD
Depression
Ångest (inkl. separationsångest)
Utagerande symtom
Sömnproblem — invasiva mardrömmar
Ångest
Buksmärtor, huvudvärk
Aptitlöshet
Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga
funktioner
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Saknar den viktigaste skyddande
faktorn!
Vanliga barn?
Starka barn?
Sårbara barn?
eller
Vanliga, starka OCH sårbara?
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
SÄKERHET
en överordnad determinant för hälsa
och välbefinnande
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Välbefinnande är dynamiskt
1. Utrymme för utveckling
– självförverkligande
– respekt
2. Utrymmen för integration
3. Utrymme för säkerhet
– behov av skydd
– behov av kontroll
4. Terapeutiska utrymmen
Chase 2013
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Fosterfamiljer och boenden
• Positiv inställning
• Flexibilitet och öppenhet
• Inte för mycket färdiga föreställningar på förhand
• God kommunikation
Omsorg och kärlek, tillsyn och socialt stöd
• Viktigt med fortlöpande stöd till familjehemmet.
– OBS familjehemssyskon
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Gode män
+
+
+
+
+
tillgängliga
lyssnande
kände sig trygga att dela sin oro med
gör trevliga saker tillsammans
som en mamma eller pappa
– otydligt vilket stöd de ger
– bryr sig inte
– tar inte kontakt
Kalverboe M et al 2016
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Forskning visar att äldre barn och unga ofta har ett
större behov av stöd från boende och skola än de får.
www.gu.se
Ensamkommande barn och unga
Befinner sig i ett övergångsstadium
– mellan olika länder och sammanhang
– mellan också mellan barndom och vuxenhet!
Gustafsson K, Fioretos I, Norström E 2014
OBS: Avklippt föräldrarelation
www.gu.se
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2016/04/Bliintehopplösa.pdf
Resultat
Barn på flykt i papperslöshet är vanliga barn...
... och ovanliga
www.gu.se
Utsatthet: Fattigdom och hemlöshet
Några av mina vänner har varit hemma hos mig, men jag
skäms över hur det ser ut. Vi brukar gå till dom i stället,
men jag kan inte göra det hela tiden. De ger mig saker,
men jag vill inte låta dom göra det hela tiden. Jag kommer
med ursäkter för varför vi inte kan gå hem till mej. Mehmed, 15 år
Många familjer bodde i tillfälliga, kortvariga och dyrbara
boenden för att ha tak över huvudet. Douglas och hans
familj flyttade 38 gånger under 1 ½ års tid.
www.gu.se
"Mitt rum är en klädgarderob som jag delar med min bror”
- Mehmed 15 år
www.gu.se
Utsatthet: Rädsla
”Att vara papperslös är som att ha kläder man inte
kan ta av sig.”
www.gu.se
Tre nivåer av hot
Alarmsituationer
Akuta hot
Kontinuerligt hot
”Jag slog huvudet i poolkanten
och fick åka till akuten…”
”När polisen stod på
skolgården…”
”Min klasskamrat som är barn till
en polis frågar om hen får komma
hem till mig…”
”När de frågar varför jag inte är
med på skolfotot..”
”Jag vågar inte skaffa
bibliotekskort…”
Handlingsförmåga
• Motstrategier
1.Praktiskt – logistiska
2.Psykosociala
www.gu.se
Alarmsituationer
Total
maktlöshet
Akuta hot
Sekundsnabba
beslut
Kontinuerligt hot
Konstant beredskap
www.gu.se
Johannes (9 år): Vi åker till stranden på somrarna. Om jag
ser att mamma och pappa är trötta och ledsna så säger jag
till dem att lägga sig ner och sola. Sen går jag och badar
och när jag kommer tillbaka ligger de och solar och ser mer
avslappnade ut. Om det är vinter och dåligt väder och man
inte kan gå ut eller göra något, och mamma är ledsen, så
brukar jag be henne att vi bakar tillsammans. Vi brukar baka
kladdkaka för det tycker jag om. Om hon inte orkar baka, så
säger jag till henne att vi går till affären och tillbaka. Då är
hon lite gladare när vi kommer tillbaka.
Intervjuaren: (…) Du själv då, tänker du någonting om dig
själv?
www.gu.se
www.gu.se
Handlingsförmåga
• Strävan till normalitet
”Jag vill leva ett vanligt liv!”
www.gu.se
Jag blir glad när jag spelar fotboll. Men
vi kan inte betala avgiften och jag har
inget personnummer, så jag kan inte
spela match.
Johnny 13 år.
Det är på musikskolan jag känner mig
mest trygg. - Johanna 9 år
Jag tänker på fred och bra
saker. Jag tar inga bilder
på sånt som gör mig
ledsen eller arg. – Ali 17
år
Utsatthet
Handlingsförmåga
• Fattigdom, hemlöshet
• Rädsla
• Föräldrars ohälsa
• Okunskap, t ex i skola och
sjukvård
• Motstrategier mot hoten
• Ansvarstagande för familjen
• Strävan till normalitet
Exklusion
Utrymmen av normalitet
Tillgång till vissa rättigheter men i praktiken många inskränkningar
www.gu.se
Barn på flykt i papperslöshet
— Vad kan vi göra?
Individnivå
Minska utsattheten — stärk handlingsförmågan
• Vuxna kan hjälpa barnet att skydda sin identitet i vardagsmiljöer
• Hjälpa barnen att finna utrymmen av normalitet.
• Undanröj hinder såsom avgifter och krav på ”fyra sista” för barns
deltagande i sport-, fritid-, och kulturaktiviteter
• Uppmärksamma tecken till behov av behandlingsinsatser
• Stöd för att skapa nätverk runt barn och familj
www.gu.se
Barn på flykt i papperslöshet
— Vad kan vi göra?
Organisations och myndighetsnivå:
Säkerställ att barnens rättigheter
tillgodoses i praktiken
1.Skolan
2.Hälso-, sjuk- och tandvården
Centrala vägledningar
Trygga lokala rutiner, i skolan gärna i
samråd med föräldrarna
www.gu.se
Barn på flykt i papperslöshet
— Vad kan vi göra?
Nationell nivå:
1.Motverka fattigdom och hunger
Bistånd från socialtjänst vid behov, t ex enligt Malmö kommuns modell
2.Stärk föräldrarna
Vård på lika villkor även för föräldrarna, t ex landstingen i Sörmland,
Västmanland, Östergötland
www.gu.se
Barn på flykt i papperslöshet
— Vad kan vi göra?
Nationell nivå:
3.Barn ska inte jagas
www.gu.se
Stämmer rättstillämpningen
överens med
barnkonventionen? —Barn i
migrationsprocessen
1.
2.
3.
4.
Hörs inte
Hörs inte om sina asylskäl
Barnkonventionen nämns inte i beslut
Överväganden kring barns rättigheter
redovisas inte i beslut
5. Barnrättighetsöverväganden görs
allmänt och generellt, inte utifrån det
individuella barnets situation
www.gu.se
•
•
•
Permanenta uppehållstillstånd TILLFÄLLIGA
Synnerligen och särskilt ömmande
omständigheter - TAS BORT
Familjeåterförening -FÖRSVÅRAS
KRAFTIGT
•
•
•
Sänkt omsorgsnivå på många
boenden: HVB-hem
”Stödboenden”
Ändrad praxis angående boende och
omsorg under överklagande
– olika praxis i olika kommuner
Ändrad praxis angående
Afghanistan
www.gu.se
www.gu.se
Hur kan vi stödja resurser,
styrkor och handlingskraft?
• Återskapa trygghet och tillit
• Återskapa framtidshopp
Förutsägbarh
et
• Tillhörighet — nya sociala nätverk
• Delaktighet, möjlighet att påverka sin
situation
www.gu.se
www.gu.se
Det jag vill säga till andra människor som är papperslösa: Bli inte
hopplösa och var modiga!
- ”Kristin”, 14 år
Läs vidare
GUSTAFSSON LH, LINDBERG T (red). 2016.
Möta barn på flykt. Enkel handbok för alla.
Stockholm: UNICEF
ASCHER, H. & HJERN, A. (eds.) 2013. Från
apati till aktivitet. Teori och behandling av
flyktingbarn med svår psykisk ohälsa, Lund:
Studentlitteratur.
www.gu.se
http://www.allmannabarnhuset.se
/data/files/Satsa_p_barnens_vard
agsmilj_er.pdf
http://www.cergu.gu.se/
Publikationer/
www.gu.se
