tema hjärnan i bild
innehåll
inledning
3423 Nu kan vi »läsa« hjärnan
Stig Holtås
klinik och vetenskap
3424 Nya tekniker för säker diagnos
och terapi vid stroke Anders Lilja,
Stig Holtås
3430 Vattenmolekylens rörelser och
blodflödet visar hjärnans detaljer
Elna-Marie Larsson
NU KAN VI
»LÄSA« HJÄRNAN
I dag är det möjligt att »läsa« hur hjärnan fungerar i levande livet, tack vare en mycket snabb och intensiv teknisk utveckling. Detta ger helt nya möjligheter till säker
diagnos och riktad terapi.
STIG HOLTÅS, professor i neuroradiologi,
överläkare, Bild och funktionsdiagnostiskt
centrum, Universitetssjukhuset i Lund
[email protected]
Under senare år har det skett en explosionsartad teknisk utveckling av magnetkameror, DT-utrustningar och digitala arbetsstationer, som har gjort det
möjligt att bättre kunna diagnostisera
sjukdomar i hjärnan såväl genom förbättrad morfologisk information som
genom nya möjligheter att göra funktionella och kemiska mätningar.
3438 Bilder av hjärnan i arbete
Danielle van Westen, Johan Olsrud
3443 MRS ger in vivo-bilder av
hjärnans vävnader
Isabella Björkman-Burtscher
Omslagsbilden föreställer hjärnkorall.
Foto: J W Alker/Ina Agency
gästredaktör:
STIG HOLTÅS, (presentation,
se artikel intill). Som
gästredaktör har Stig Holtås
bistått redaktionen med
planering, granskning och
artikelurval.
Läkartidningens teman ska förstärka det
medicinska innehållet och ge en helhetsbild av aktuella medicinska områden.
Nästa tema kommer i Läkartidningen nr 4
som utkommer den 21 januari 2009.
Temat då kommer att vara »Smärta och
livskvalitet«.
läkartidningen nr 47 2008 volym 105
Magnetkameraundersökningar, som
från början krävde lång tid och hade relativt dålig upplösning, har förvandlats
till en teknik som medger extremt hög
vävnadsupplösning och snabb bildtagning, vilket gör att man kan studera
fysiologiska förlopp. Denna förbättring
har möjliggjorts genom såväl utveckling
av mjukvara som förbättrade prestanda
hos magnetkamerans komponenter
samt ökad fältstyrka.
I dag har så gott som alla sjukhus i landet högpresterande MR-utrustning, och
de flesta universitetssjukhus har skaffat
utrustningar med fältstyrkan 3 tesla eller står i begrepp att göra sådana installationer. Utvecklingsarbete pågår dessutom för anskaffande av utrustningar
med ännu högre fältstyrka, som kan ge
ytterligare förbättrad information.
En annan utveckling är att olika typer
av utrustningar kombineras, t ex DT och
MR med isotopmetoder som PET. Därigenom kan man enklare kombinera
morfologisk och funktionell eller metabolisk information.
Datortomografitekniken har funnits
under många år, men har kraftigt förbättrats genom införandet av spiral-DT
med multipla detektorrader. Detta har
inneburit att man med mycket kort
undersökningstid kan skapa bilder av en
hel volym, som sedan kan användas för
tredimensionella rekonstruktioner eller
tunna snitt i valfri projektion.
Den snabba bildtagningen har också
inneburit att man kan skapa högupplösta bilder av blodkärl eller studera fysiologiska förlopp, som cerebral perfusion.
Arbetsstationer för efterbearbetning av
magnetkamera- och datortomografibilder eller överlagring av bilder från olika
modaliteter har stadigt förbättrats och
är en viktig komponent i den förbättrade diagnostiken. Med arbetsstationerna kan man skapa tredimensionella
bilder eller bilder i valfritt plan och
mäta olika fysiologiska processer.
De nya teknikerna har inneburit stora
diagnostiska framsteg, men sätter samtidigt press på en omfattande utbildningsverksamhet av radiologer, nuklearmedicinare och kliniska fysiologer.
För att bredda basen i utbildningen har
den nya specialiteten bild- och funktionsmedicin skapats, med grenspecialiteterna neuroradiologi, nuklearmedicin och klinisk fysiologi.
Det finns också ett stort utbildningsbehov av kliniker för att optimera användningen av de nya teknikerna till
gagn för patienterna. Utan kunskaper
finns en risk för överanvändning och
ökande kostnader utan förbättring av
patienternas behandling.
Dessutom finns det ett stort behov av
forskning för att bedöma de nya metodernas användbarhet inom olika diagnostiska områden.
Syftet med detta tema – Hjärnan i bild –
är att beskriva några av de nya radiologiska teknikerna för diagnostik av sjukdomar i hjärnan och teknikernas kliniska användning. •
3423
