Politik, makt och social rörelser
24 november 2014
maktbegreppet
• makt ett centralt tema i politisk antropologi
• intresse för hur makt reproduceras utanför den politiska arenan i diskurser och
representationer (inflytande av postmodernism, feministisk teori & Foucault)
• makt är svårdefinierat - ... ’despite its significance to politics, the idea of power
remains elusive and defies definition’ (Kurtz 2001: 21)
• olika perspektiv på makt –tex. aktörsorienterade vs. systemorienterade
perspektiv (Hylland Eriksen 2000, p. 170)
’förmågan att med sin egen vilja påverka andras beteende’ (Weber, 1978[1919]) -- makt som
människor utövar över varandra och makt
strukturell makt - makt som samhället (institutioner) utövar över människor
• spänning mellan agens och struktur, valmöjligheter och begränsningar
Diskutera i smågrupper:
•
•
•
•
Vad tänker ni på när ni hör ordet MAKT?
Vilka olika typer av makt finns det?
När märks makt?
Finns det makt som inte märks?
Makt i klassisk politisk antropologi
• strukturfunktionalism - ointresse för politisk makt
och för maktdynamiker. Makt = upprätthållande av
ordning och integration
• processteori – fokus på individer, intresse för politisk
makt, koppling mellan politisk makt, mänskligt
handlande (human agency) och politiska aktörer
The relation between political power and the
actions of political actors was recognized most
empathetically by anthropologists involved in the
processual paradigm. Research strategies
developed by anthropologists in the processual
paradigm revealed the specificities of political
power as they explored the dynamic relationships
between power and people in discrete
ethnographic contexts. (Kurtz, 2001: 30)
Politisk makt (Kurtz 2001)
• politik handlar om makt
• på samma sätt som man
kan tala om en economic
man kan man tala om en
political person (män och
kvinnor) som söker att
maximera politisk makt
(Kurtz 2001: 23)
Politics is all about power:
about how political agents
create, compete for, and use
power to attain public goals
that, at least on the surface,
are presumed to be for the
common good of a political
community...also used to
attain private goals (Kurtz
2001: 21)
makt & politiskt ledarskap
• politisk makt är inte konstant eller statisk, den kan
vinnas och förloras
• politiska aktörers makt = kontroll över materiella och
immateriella resurser (t.ex. anhängare, pengar,
ideologier, symboler, information/media - vilka
resurser beror på den sociala och kulturella kontexten
och på det rådande politiska systemet, Kurtz 2001)
• behov av legitimering - varje samhälles makthavare
måste legitimera sin makt (om man inte härskar
genom våld och terror) (Hylland Eriksen 2001: 168)
POLITISKT LEDARSKAP (Kurtz 2001)
• Politiskt ledarskap
auktoritet
• Starka och svaga ledare
• TRE TYPER AV LEDARE:
1. Den episodiska ledaren
2. Big Men
3. Chiefs
• andra typer av ledare (tex. inflytelserika
personer, religiösa ledare etc.)
Traditionella hövdingar i Niger
• historia – förkolonial,
kolonial och postkolonial
• administrativ roll och
kulturellt och symboliskt
kapital
• decentralisering –strategier
för att behålla makt
Traditionella hövdingar i en urban kontext
• urbanisering och närhet
till myndigheter
• från by till kvarter heterogen befolkning
• utmanade av andra
politiska ledare
Nya perspektiv på makt..
• marxistisk teori och politisk ekonomi, makt i institutioner,
ojämnlika relationer, klass, world systems theory m.m
• nya teoretiska och metodologiska ansatser till makt och
maktlöshet
• feminism, ’det personliga är politiskt’
• sociala rörelser
makt, maktlöshet och politik i vardagslivet
Behind the placid mask of culture, it turns out, there lurks a great
deal of power that shapes how diverse people understand
themselves and their relationships to each other and molds how
they imagine, accommodate, and oppose it. (Gill 2013: 50)
Strukturell makt och politisk ekonomi
• inspiration från Marx
• materiella dimensioner av
makt tex. kontroll över
produktionsmedel
• organisatorisk och
strukturell makt (Wolf,
’Facing Power – Old
Insights, New Questions’)
‘Structural power shapes
the social field of action
so as to render some
kinds of behaviour
possible, while making
others less possible or
impossible.’ (Wolf,
1990: 587)
Michel Foucault
• makt som en effekt och en kraft
som sprids och som skapas genom
diskurser, teknologier och kunskap
• makt är inte något som någon har
eller kontrollerar
• power is everywhere…because it
comes from everywhere
•
’…power operates primarily through
discourses that stigmatize, label, and
categorize people, dividing them from
each other, inscribing itself on their
bodies and shaping their
subjectivities. It is intelligible by its
effects and the domains that it
creates ’ (Gill 2013: 56)
Makten i det moderna samhället är inte
lokaliserad till ett centrum utan den finns
överallt (NE)
Foucault sees power relations as present in all
social relationships, permeating society in a
capillary way rather than coming ’down’ from a
single center of control such as the state.
(Gledhill 1994: 149)
power "reaches into the very grain of individuals,
touches their bodies and inserts itself into their
actions and attitudes, their discourses, learning
processes and everyday lives" (Foucault 1980:
30).
KRITIK…
• ‘the idea of political power
reduced to insignificance’ (Kurtz
2001: 30)
• Not useful in coming to grips with
intensification of capitalist forms
of dispossession and
accumulation across the globe
(Gill 2013: 57)
• western bias, tillämpning i andra
sammanhang med en annan
historia och maktrelationer
• Sahlins - en ny form av
funktionalism, en förklaring för
allt som till slut förklarar väldigt
lite…
The current Foucauldian-GramscianNietzschean obsession with power is the
latest incarnation of Anthropology’s
incurable functionalism. Like its
structural-functional and utilitarian
predecessors, hegemonizing is
homogenizing: the dissolution of specific
cultural forms into generic instrumental
effects (Sahlins 2002: 20)
anthropology of power/domination
and resistance
subaltern studies
postkolonialism
sociala rörelser
MOTSTÅND
J. Scott, Weapons of the
Weak: Everyday Forms of
Peasant Resistance (1985), ‘vardags motstånd’
intresse för lokala uttryck av
motstånd bland fattiga
bönder i Malaysia (sabotage,
foot dragging, skvaller m.m.)
snarare än en organiserad
kamp
Analytiska perspektiv på motstånd
• Öppenhet för olika former och uttryck av motstånd
• Kritik
– variation mellan grupper och situationer, svårt att
argumentera för en teori om motstånd
– förenklad syn på opposition mellan makt (domination) och
motstånd
– heterogenitet inom underordnade grupper – interna makt
relationer
• tendens att romantisera
motstånd i kombination med
en oförmåga att analysera
hur makt fungerar
• motstånd som ett fönster för
att bättre förstå makt – för
att diagnostisera makt
• where there is resistance
there is power
• etnografi – Beduiner i
Egypten, kvinnors situation,
social makt, genus och
motstånd
The romance of
resistance: Tracing
transformations of
power through Bedouin
women
Lila Abu-Lughod (1990)
Återkommande frågor, källor till
oenighet…
What is power?
Where is power located?
Who operates power?
How is power lived?
(Leslie Gill, 2013: 50)
One claim views it [power] as
the property of social
relations, locates it in
institutions, and focuses on
wide-ranging processes of
exploitation to understand
how different kinds of people
live power on a daily basis. The
other asserts that power is
primarily an effect of decentered discourses that
shape the identities,
behaviors, and feelings of
individuals’ (Gill 2013: 62)
Tillbaka till ’politik’…
•
nytt intresse för moderna politiska
institutioner och vokabulär (90 och 00
talet)
- t.ex. nationen, staten,
medborgarskap, det civila
samhället, demokrati
•
objekt för etnografiska analys, ses inte
längre som självklara/ointressanta (jfr
med Spencers artikel!)
•
intresse för diskurser, maktrelationer,
lokala förståelser
•
kritik av universalistiska antaganden och
modeller (t.ex. om demokrati och
demokratisk praktik det civila samhället)
‘… “the political” is not a universal
category of experience, but is a
product of a certain history: it
emerged in Western Europe after the
Reformation, alongside the modern
idea of the state, and as part of a
move towards recognizably modern
forms of mass politics based on the
institutions of representative
democracy. Insofar as such a
category now also exists across the
spectrum of postcolonial and
postsocialist states, political
anthropology is the study of
whatever it is people in those places
believe politics to be.’ (Spencer
2001)
Toward an anthropology of democracy
examination of local meanings, circulating
discourses, multiple contestations, and changing
forms of power (Paley 2002)
’…meanings of the term ”democracy” are hotly
contested among groups with intererests in
different outcomes, all of whom are linked to
each other in unequal relations of power.’ (Paley
2002: 476)
Abélès, Marc - Anthropologie de
l’État (1990)
Växande intresse för den moderna
staten - 00-talet , tidigare studier av
’early states’ och ’state formation’ i
nära samarbete med arkeologer
• kulturella aspekter –
föreställningar, symboler och
ritualer
• samhälleliga aspekter - staten
i lokala sammanhang –
relationen mellan
lokalsamhällen och staten,
nätverk och relationer inom
statsapparaten och i statliga
institutioner
symboler och ritualer i det
politiska livet
Blurred boundaries: the discourse of corruption,
the culture of politics, and the imagined state
(Gupta 1995)
• korruption som en ingång
för att förstå föreställningar
om medborgarskap, politik,
legitimitet och
accountability i Indien
• vardagliga rutiner och
praktiker i lokala byråkratier
& den diskursiva
konstruktionen av staten i
offentlig kultur (public
culture)
• staten blir synlig i lokala
praktiker
‘Surprisingly little research has been
conducted in the small towns...where
a large number of state officials,
constituting the broad base of the
bureaucratic pyramid, live and workthe village level workers, land record
keepers, elementary school teachers,
agricultural extension agents, the
staff of the civil hospital, and others.
This is the site where the majority of
people in a rural and agricultural
country such as India come into
contact with “the state’” and this is
where most of their images of the
state are forged.’ (Gupta, 1995: 376).
