om samhallet - LOs webshop

advertisement
Kursbok till deltagarna som går utbildningen
om samhallet
1
2
innehåll
4 Den fackliga ideologin
9 Rätten till ett värdigt arbetsliv
17 Ordning och rättvisa
23 O
pinionsbildning och facklig/politisk kamp
26 Länktips
3
1.Den fackliga
ideologin
Fackföreningen är en social rörelse, en intresseorganisation
som företräder sina medlemmar. Dess grundvärderingar är:
Demokrati, solidaritet, alla människors lika värde och rätt,
jämlikhet och jämställdhet samt frihet.
Ideologi
De klassiska ideologierna – liberalism, konservatism och socialism – kallas ibland för ”ismer”.
Liberalism från begreppet Liber – fri, står upp för mänskliga
fri- och rättigheter, den fria marknaden, demokrati, den positiva
friheten (friheten till något), avregleringar, privatiseringar, är för
privat äganderätt, genomsyrar partier såsom Folkpartiet och till
viss del Moderaterna och Centerpartiet.
Konservatism från begreppet Conservare – bevara, är en motreaktion till liberalism, är mot snabba förändringar i samhället, står
för värnandet av det gamla, fosterlandet, kärnfamiljen, kungahuset, nattväktarstaten, lag och ordning, kyrkan, kulturarvet,
genomsyrar partier som Kristdemokraterna och Moderaterna.
Socialism från begreppen Socialis – sällskaplig och socius –
kamrat, står för den negativa friheten (frihet från något som
verkar i negativ riktning), jämlikhet, solidaritet, vill förändra
samhället genom reformer, mot kapitalism, reglerade marknader,
för organisering och fackliga sammanslutningar. Genomsyrar
partier som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
4
Synen på jämlikhet den viktigaste skillnaden
Den viktigaste ideologiska skiljelinjen mellan höger och vänster, mellan socialister och liberaler eller konservativa, mellan
fackföreningsrörelsen och många arbetsgivare, går i synen på
jämlikheten. Vänstern är mera intresserad av att utjämna ekonomiska, sociala, maktmässiga och kulturella skillnader än högern.
Många till höger ser ojämlikhet som något ofrånkomligt, andra
rentav som något önskvärt. Denna avgörande olikhet i synen
på jämlikhet är det viktigaste skälet till att en grundläggande
skillnad mellan högern och vänstern består – och kommer att
bestå i framtiden – även om andra åsiktsskillnader minskar i betydelse. De flesta demokratiska åsiktsriktningar från vänster till
höger stödjer den enklaste och mest grundläggande formen av
jämlikhet. Det handlar då om en formell jämlikhet, till exempel
samma rätt till utbildning för alla, lika politiska rättigheter (”en
person, en röst” etc.) och likhet inför lagen.
5
Feminism
Fackföreningsrörelsen är också en feministisk rörelse. Feminism är en intellektuell och politisk rörelse för kvinnans fulla
ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen.
En feminist är en person som inser att kvinnor som grupp är
underordnade män som grupp och som är beredd att aktivt
arbeta för att förändra detta förhållande. Denna underordning
handlar om skillnad i makt, inflytande, värdering, möjligheter
etc. Överordningen av män som grupp, kallas ibland för ”patriarkat”. Motsatsen till det heter ”matriarkat” och innebär att det är
kvinnor som är överordnade män. Det finns flera olika typer av
feminism, tex: liberalfeminism, anarkafeminism, queerfeminism,
marxistisk-socialistisk feminism, socialdemokratisk feminism,
radikalfeminism. Under- och överordningen baseras på kön,
könsmaktordningen som i sin tur beror på genussystemet.
­Genussystemet består av två delar:
1. Isärhållningens princip och tillskrivning av egenskaper.
2. Den manliga normens primat.
Den fackliga feminismen innebär att fackföreningen arbetar
för alla människors lika värde och rätt, för alla människors lika
möjligheter att påverka och vara delaktiga. Det innebär också
att fackföreningsrörelsen inser de skillnader som finns mellan
kvinnor och män i fråga om inflytande, makt, löner, arbetstider,
tjänstgöringsgrad osv. Detta förhållande vill fackföreningsrörelsen bryta, inte bara på arbetsmarknaden, utan i samhället i stort.
6
anteckningar
7
anteckningar
8
anteckningar
9
10
2. Rätten till ett
värdigt arbetsliv
Rätten till arbete
Arbetslösheten skjuter i höjden samtidigt som många unga
varken finns registrerade hos arbetsförmedlingen, jobbar eller
studerar utan befinner sig i en gråzon. Arbetslösheten bland
unga i Sverige är skyhög, jämfört med andra åldersgrupper och
andra länder, och många unga har svårt att hitta ett nytt jobb.
Dagens moderna och flexibla arbetsmarknad påminner med om
villkoren i Sverige i början av förra seklet. Daglönearbete är ett
resultat av hur den svenska ekonomin förändrats.
Skillnaden mellan högerns och socialdemokratins sätt att
stävja konsekvenserna av ekonomiska kriser. Högerns sätt är
att sänka skatterna och jaga ut
sjuka och gamla på arbetsmarknaden, sänka
a-kasseersättningen
och dra in bostads”Dagens moderna och
och socialbidrag
flexibla arbetsmarknad
för de som anses
”fuska”, alltså
påminner med om
personer som
villkoren i Sverige
”egentligen inte
är arbetslösa”.
i början av förra
seklet.”
11
Arbetsdomstolen (AD)
Arbetsdomstolen behandlar alla mål som gäller fackligt organiserade arbetstagare. Vid de flesta mål består den av sju ledamöter. Av dessa ska tre vara ”opartiska” domare och fyra representerar parterna, två arbetstagarsidan och två arbetsgivarna.
Vid mål som gäller medlemmar i något LO-förbund kommer de
fackliga representanterna från LO-sidan. Rör målet tjänstemän
representeras de av TCO eller SACO. ADs utslag kan inte överklagas. Tvister som rör oorganiserade arbetstagare behandlas
i tingsrätt. Detsamma gäller om den fackliga organisationen av
någon anledning inte vill företräda arbetstagaren. Tingsrättens
dom kan överklagas till arbetsdomstolen, som är sista instans.
Anställningsskyddet
LAS (Lagen om anställningsskydd) gäller för alla anställda i
privat och offentlig sektor. Undantagna är bara arbetstagare
som sitter i företagets ledning, medlem i arbetsgivarens familj,
anställda i arbetsgivarens hushåll, anställda i beredskapsarbete
eller skyddat arbete. Anställningsformer är enligt lagen anställning tillsvidare (”fast anställning”) och anställning på viss tid.
Tillåtna visstidsanställningar är allmän visstid, vikariat och säsongsarbete. Vidare kan arbetsgivaren – om han tänker tillsvidareanställa en person – inleda med en provanställning som får
vara högst 6 månader. Många får idag börja med att provjobba
utan lön innan de får anställning. Provjobb är alltså inte en anställningsform enligt lagen, utan ett påhitt från många arbetsgivare som satt i system att utnyttja unga på detta i lag oreglerade
sätt. Tänk själva hur stora krav man vågar ställa på sin arbetsgivare och sin arbetsplats när man är provanställd. Ingen vågar
säkert ställa dessa krav av rädsla för att förlora jobben.
12
anteckningar
13
anteckningar
14
anteckningar
15
Rätten till ett arbete
Det är ett ungdomsfackligt krav att:
•ett riktat anställningsstöd införs för att underlätta för unga
arbetslösa att få jobb. Det är bättre än att, som nu, ge subventioner till alla företag som har många unga anställda. Vi
vill rikta stödet åt dem som behöver det, inte strö ut pengarna
till alla arbetsgivare. Unga ska ha samma rätt till ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet som äldre har. Arbetslöshetsförsäkringen måste förändras; avgiften sänkas och ersättningen
förbättras.
•unga vuxna ska tidigt få stöd och aktiva insatser vid arbetslöshet. Kravet på tre månaders öppen arbetslöshet innan man
får delta i jobbgarantin måste slopas för unga utan gymnasieutbildning.
•det ska vara självklart att alla får de kunskaper de behöver för
att få ett jobb eller för att studera vidare, antingen direkt eller
senare i livet. Kvaliteten i gymnasieskolan måste förbättras så
att alla lämnar gymnasieskolan med slutbetyg och med allmän
behörighet för högskolestudier. Alla måste få den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till.
•den som inte fullföljt sina gymnasiestudier ska alltid ha möjlighet till en ”andra chans”. Ett nytt kunskapslyft bör införas för
unga vuxna som behöver det.
16
En värdig anställning
Det är ett ungdomsfackligt krav att:
•alla unga vuxna ska erbjudas en värdig anställning.
•LO förbunden solidariskt ställer upp för varandra och tillsammans med arbetsgivarorganisationerna gör större ansträngningar att teckna fler kollektivavtal inom den privata service- och
tjänstesektorn där många unga vuxna idag får sina första jobb.
•de anställdas rätt till tillsvidareanställningar stärks och ett
slentrianmässigt utnyttjande av tidsbegränsade anställningar
motverkas, i första hand avtalsvägen annars via lagstiftning.
•våra egna kollektivavtal ses över utifrån principen om värdiga
anställningsformer och icke-diskriminering av unga.
•arbetsgivare ska erbjuda unga vuxna heltidsanställningar vid
nyanställningar och förstärkt rätt till högre sysselsättningsgrad för dem som är deltidsanställda.
•begränsa arbetsgivarens möjligheter att säga upp egen
­personal för att ersätta dem med inhyrd arbetskraft från
bemanningsföretag.
17
En lön att leva på
Det är ett ungdomsfackligt krav att:
•unga vuxna ska få en avtalsenlig lön enligt kollektivavtal.
Därför ska vi se till att det finns kollektivavtal på alla arbetsplatser vare sig vi har medlemmar eller ej.
•gratis provjobb som begrepp utrotas och att företeelsen att
unga utnyttjas av arbetsgivare att jobba gratis slutar existera.
•lägstalönerna i kollektivavtalen höjs och särskilda satsningar
görs på lägst avlönade områden, där flertalet unga vuxna
jobbar.
•unga vuxna ska inte behöva jobba sig fattiga. De ska kunna
försörja sig på sitt arbete.
•unga vuxna ska få möjlighet att planera sin ekonomi och därigenom sina liv. De ska få tillåtas bli en del av samhället och
utöva någon form av inflytande.
•a-kassans ersättningsnivåer inte diskriminerar unga vuxna.
•principen om lika lön för likvärdigt arbete ska gälla på
­svenska arbetsmarknad och inte undantas för unga.
18
En utvecklande
arbetsmiljö
Det är ett ungdomsfackligt krav att:
•unga vuxna erbjuds en arbetsmiljö där man har rätt till personlig och yrkesmässig utveckling oavsett anställningsform.
•arbetsgivaren tar stressrelaterade frågor på allvar istället för
att lägga hela ansvaret på den unga människan med tanke
på den alarmerande psykiska och fysiska ohälsan bland unga
vuxna.
•arbetsgivarna organiserar arbetet och finansierar hjälpmedel
så att unga vuxna inte behöver utsättas för risker såsom rån
hot och våld på sina arbetsplatser.
•arbetsgivarorganisationerna ska utbilda sina medlemmar i
MBL- medbestämmandelagen för att förbättra dialogen och ge
unga vuxna mer inflytande på arbetsplatsen.
•facket erbjuder medlemskap och utbildningar, förlägger möten
och organiserar sig på ett sätt som är anpassat efter unga
vuxnas arbetsmarknadsförhållanden.
19
20
3.Ordning
och rättvisa
Hur fungerar en marknad?
För alla marknader oavsett form gäller;
•tydliga regler
•kontroll av reglerna
•sanktioner mot dem som bryter mot reglerna
På arbetsmarknaden finns det två aktörer:
•arbetsköpare = kapitalister
•arbetssäljare = vi
Vad är då skillnaden på en arbetsmarknad? Det är ingen skillnad
utan principen för en fungerande marknad gäller på samma sätt.
•Reglerna för arbetsmarknaden är kollektivavtalet
•Parterna på arbetsmarknaden skall kontrollera att avtalen följs
•Sanktioner skall riktas mot dem som bryter mot reglerna
Det fackliga löftet
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under
några omständigheter sälja vårt arbete till lägre pris
eller sämre villkor än de vi nu lovat varandra. Vi lovar
varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla
håller detta löfte så måste arbetsgivaren betala”
21
Vaxholmskonflikten
Lettiskt företag vinner en entreprenörsupphandling av en skola
i Vaxholm utanför Stockholm. Byggnads tar upp diskussion om
att teckna avtal och dag för slutförhandling meddelar bolaget
att de redan har ett kollektivavtal. Byggnads frågar då med
vem? Med Lettiska byggnads svarar företaget (Det har senare
visat sig att detta avtal tecknades dagen innan slutförhandlingen). Bra att ni har kollektivavtal säger byggnads, men det avtal
ni åberopar gäller i Lettland och den här skolan skall byggas i
Sverige och här gäller svenska kollektivavtal. Företaget åberopar
det förslag till tjänstedirektiv som vid detta tillfälle fanns. Det
gav företaget rätt att bedriva verksamhet i övriga EU länder
med hemlandets regler. Byggnads gör säkert sitt bästa med att
försöka förklara att tjänstedirektivet inte är annat än ett förslag
och det som gäller är utstatsioneringsdirektivet som säger att
det är värdlandets lagar och regler som gäller. Parterna kan inte
enas och byggnads tar ut arbetsplatsen i konflikt. Företaget
fick en hel del stöd och fackföreningen anklagades för att gå
alldeles för hårt fram.
Ekonomisk brottslighet
150 miljarder i skatteundandragande varje år. Vi tar in 1 200
miljarder i skatt som skall finansiera allt från nattväktarstaten till
vård skola och omsorg. Nattväktarstaten är samhällets ansvar
för militär, polis, rättsväsendet och grundläggande central byråkrati för att hålla folket i schack. Detta är alla politiska partier
ense om att samhället måste svara för. När det gäller vård, skola
och omsorg så minskar intresset från borgerliga partier att dra
in skatt till detta och de undrar hur mycket vård och omsorg fattiga människor egentligen behöver.
150 miljarder i skatteundandragande och vi har en oändlig
debatt om de två miljarder som påstås fuskas bort i försäkringssystemen.
22
23
Vad räcker en miljard till?
8 000 hjärtoperationer av typen bypass (130 000 kr/st)
12 500 höftledsoperationer (80 000 kr/st)
20 000 Starroperationer (50 000 kr/st)
335 000 vårddygn (3 000 kr/dag)
Social välfärd
Välfärd = det skall gå väl på färden genom livet = våra sociala
trygghetssystem som vård, skola och omsorg, kollektivtrafik,
brandförsvar etc
Välfärdssystemet omfördelar mellan;
•rik och fattig
•frisk och sjuk
•över tid
•mellan regioner (geografiskt)
Den modell vi har med generell skattefinansierad välfärd vi har
är oöverträffad. Det finns 192 länder i världen och ingenstans
så finns det ett bättre system för folkflertalet. Modellen kallas
för Generella välfärdsmodellen. Andra modeller kallas Korporativ
och Liberal modell. Exempel på länder med liberal modell är
USA, Japan och Storbritannien. För Europa är den korporativa
modellen vanligast, det vill säga olika samverkansmodeller och
då oftast kopplade till anställningen.
24
anteckningar
25
anteckningar
26
anteckningar
27
28
4.Opinionsbildning
och facklig/
politisk kamp
Facklig/politisk samverkan
LO samverkar med Socialdemokraterna. Som motiv till samverkan mellan facket och socialdemokraterna kan vi ställa den
historiska bakgrunden. Samverkan föddes ur klassamhället och
bars fram av en vision om ett radikalt och bättre samhälle. Det
var de tidiga fackföreningarna som startade det socialdemokratiska arbetarepartiet 1889, för att man redan då tydligt såg
sambandet mellan den fackliga och politiska kampen. Innan LO
bildades år 1898 samordnade och ledde partiet även en stor del
av den fackliga verksamheten, och partiets krav var i grunden
mycket fackliga. Det gällde bland annat
arbetarnas föreningsrätt, rätten till
avtal med arbetsgivarna och
åtta timmars arbetsdag.
”Samverkan föddes
Ett resultat av den fackur klassamhället och
lig-politiska samverkan är
att Sverige har världens
bars fram av en vision
starkaste fackföreningar
om ett radikalt och
och den svenska socialdemokratin är ett av världens
bättre samhälle.”
starkaste arbetareparti, även
om vi har sett försvagningar
under de senaste åren.
29
SSU är LOs ungdomsförbund
I arbetet med att politiskt aktivera unga fackliga medlemmar
samverkar fackföreningsrörelsen med det socialdemokratiska
ungdomsförbundet (SSU). SSU är också LOs ungdomsorganisation. LO och förbunden har en lång rad aktiviteter tillsammans
med SSU. Genom att samla unga fackliga och unga studenter till
en och samma rörelse, kan flera viktiga perspektiv samlas för
att på så sätt utforma en politik för unga vuxna.
Tips på olika sätt att engagera sig
Inom organisationen: aktivistgrupper, tvärfackliga
aktiviteter, kurser, studiecirklar, SSU-klubb.
Intern granskning: Möteskoll, granska dokument,
anpassade verksamheter.
Lokal opinionsbildning: lokalpress, kampanjer, statistik,
insändare, debattartikel, tidningsredaktion, flash-mob, Youtube.
På arbetsplatsen: Förbättra ungas situation på jobbet,
nyhetsbrev, rekrytera medlemmar.
30
anteckningar
31
anteckningar
32
anteckningar
33
Länktips
www.lo.se/ung
www.ilo.org
www.etuc.org
www.ssu.se
www.youtube.com/medlemifacket
www.gåmedifacket.se
www.fackligutbildning.se
www.ssu.se
www.socialdemokraterna.se
34
35
2011 · form och produktion: ETC · foto: lars forsstedt · ISBN: 978-91-566-2654-8
36
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards