Mot en geoekonomisk tidsålder?

Rapport nr 4 2016
September 2016
Mot en geoekonomisk
tidsålder?
Ekonomiska verktyg som
maktmedel i världspolitiken
Erik Brattberg
I debatten om internationella relationer hörs allt oftare att den klassiska geopolitiken har kommit tillbaka. En historisk skillnad är dock att dagens slagfält mellan
stater är minst lika mycket ekonomiskt som politiskt eller militärt. Geopolitik
och ekonomi har närmat sig varandra. I denna rapport diskuterar Erik Brattberg
geoekonomins växande betydelse i internationella relationer. Rapporten belyser
hur Kina, Ryssland och Västvärlden använder sig av geoekonomiska instrument i
sin utrikespolitik samt vad detta innebär för Sverige och svensk industri
www.frivarld.se;
www.frivarld.se;www.freeworldforum.org
www.freeworldforum.org
Kungsgatan
Kungsgatan60,
60,Box
Box3037,
3037,103
1036161Stockholm
Stockholm
[email protected]
[email protected]
Erik Brattberg är verksam som
Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership.
Erik har gedigen bakgrund inom
utrikes- och säkerhetspolitisk
analys och opinionsbildning,
inklusive erfarenhet från Atlantic
Council, German Marshall Fund
(GMF), Center for Transatlantic
Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet
(UI). Hans artiklar har publicerats
i bl.a.Washington Post, Foreign
Policy, Dagens Industri och
Svenska Dagbladet.
@freeworldforum
@freeworldforum
/FreeWorldForum
/FreeWorldForum
Inledning
I debatten hörs allt oftare att den klassiska geopolitiken har kommit tillbaka i
världspolitiken. Bidragande faktorer till denna ökade allmänna uppfattning är
Rysslands aggression mot Ukraina och hotfulla agerande gentemot andra länder
i Europa, inbördeskriget i Syrien och den våldsvåg av extremism och terrorism
som det har gett upphov till samt Kinas växande ekonomiska, politiska och militära makt i Asien. Men en tydlig skillnad mellan dagens geopolitiska situation
och tidigare perioder är att det moderna slagfältet mellan stater är minst lika
mycket ekonomiskt som politiskt och militärt.
Ett resultat av den ökade globala ekonomin är nämligen att geopolitik och ekonomi har närmat sig varandra. I dagens djupt sammanfogande globaliserade
värld är traditionella ”hårda” geopolitiska verktyg inte längre tillräckliga. Ekonomiska maktutövningsinstrument ingår numera allt oftare i länder som Kinas
och Rysslands strategiska verktygslådor för att uppnå breda geopolitiska mål.
Vi lever således inte enbart i en geopolitisk era utan också i en geoekonomisk
sådan. Resultatet av detta utgör inte enbart ett ekonomiskt hot mot västvärlden utan också ett politiskt sådant. Den västledda internationella ordningen som
har präglats av frihandel och kapitalism hotas nu av en auktoritär statskapitalistisk modell. Samtidigt innebär allt detta också en möjlighet för västvärlden
att mera effektivt kunna utnyttja geoekonomiska instrument som en del av sin
utrikespolitik.
Denna rapport syftar till att ge en grundläggande överblick av geoekonomins
växande betydelse i internationella relationer. Tre huvudsakliga exempel kommer att belysas. Kinas bruk av statskapitalism och strategiska investeringar
utomlands. Rysslands bruk av energipolitik som politiskt vapen och tullunioner samt Västs bruk av sanktioner och andra ekonomiska påverkansinstrument.1
Trots den ökade relevansen för geoekonomi har förhållandevis lite uppmärksamhet ägnats åt detta i den svenska debatten. Denna rapport ses som ett bidrag till
denna debatt. Syftet är inte att ge en fullkomlig redogörelse av alla aspekter som
berör geoekonomi utan snarare att sammanfatta den internationella debatten,
illustrera med aktuella exempel samt applicera slutsatserna på en svensk kontext.
1. Det finns otaliga andra exempel på hur stater har använt sig av geoekonomiska
instrument såsom Saudiarabiens ansträngningar att hålla nere det globala oljepriset för
att pressa rivalen Iran. Urvalet i den här rapporten är dock inte baserat på någon särskild
metod utan syftar till att ge en bred överblick och introduktion i ämnet.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
2
Vad är geoekonomi?
Trots att begreppet geoekonomi används allt flitigare i dag är det sällan exakt
definierat. Geoekonomi har sina intellektuella rötter i den merkantilistiska ekonomiska skolan på 1600-talet. Geoekonomi som ett modernt teoretiskt begrepp
inom internationella relationer utvecklades främst av den amerikanska ekonomen och tänkaren Edward Luttwak och den franska statsvetaren och ekonomen
Pascal Lorot i början på 1990-talet.2 Geoekonomi definieras av två andra experter på området som ”bruket av ekonomiska instrument för att främja nationella
intressen och generera förmånliga geopolitiska resultat, samt att förklara effekterna av andra länders ekonomiska aktiviteter på ett eget lands geopolitiska mål.”3
Geoekonomi kan således antingen innebära förklaring på hur geopolitiken
påverkas av ekonomiska fenomen eller hur ekonomin påverkas av geopolitiska
trender.4 Det förra synsättet var centralt i förklaringsmodellen i Paul Kennedys
välkända bok från 1987 The Rise And Fall of Great Powers som beskriver hur olika
länders ekonomiska begränsningar påverkade deras geopolitiska förmågor ur
ett världshistoriskt perspektiv. Kennedy, liksom statsvetaren Samuel Huntington, förespådde att Japans ekonomiska tillväxt på 1980-talet skulle äventyra dess
relation med USA och ge upphov till geopolitiska spänningar mellan länderna
– något som dock aldrig slog in.
I och med det kalla krigets slut och globaliseringens framväxt har geoekonomi
blivit alltmer användbart som analysmodell i internationella relationer och som
en strategi för stater. Detta i motsats till den euforiska synen som rådde under
1990-talet om demokrati och marknadsekonomi som något ömsesidigt beroende
av varandra och som båda skulle gynnas av den ökade globaliseringen. I stället
för att gå mot en multilateral världsordning präglad av internationellt samarbete
ser vi en mer multipolär sådan präglad av ökade spänningar mellan stormakterna
baserat på ett nollsummespel.
”I och med det
kalla krigets slut
och globalisering­
ens framväxt har
geoekonomi blivit
alltmer användbart
som analysmodell i
internationella rela­
tioner och som en
strategi för stater.”
I denna nya ordning använder sig stormakter i ökad utsträckning av ekonomiska
verktyg för att främja sina nationella geopolitiska intressen.5 Detta är speciellt
2. Se framförallt Luttwak, Edward N. ” Geopolitics to Geo-Economics: Logic of Conflict,
Grammar of Commerce”, The National Interest No. 20 (Summer 1990), pp. 17-23.
3. Blackwill, Robert och Jennifer Harris “War by other means: Geoeconomics and
statecraft”, Belknap Press, 2016, s.20.
4. Ibid. s.47.
5. Torreblanca, José Ignacio och Nika Prislan “The ominous rise of geoeconomics”,
European Council on Foreign Relations, 14 februari 2012.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
3
fallet i en tid då de traditionella internationella institutionerna blir alltmer ineffektiva, den liberala internationella världsordningen försvagas och den geopolitiska maktbalansen i världen blir alltmer multipolär. Enligt Mark Leonard är
således geoekonomi både motsatsen till och effekten av globaliseringens triumf.6
Geoekonomiska instrument kan variera men inbegriper i vanliga fall handelspolitik och sanktioner, ekonomiskt bistånd, valutamanipulering, beslut om utländska investeringar, cyber och spionage, exploatering av råvaror och naturresurser.7
Det kanske tydligaste, om än långt ifrån enda exemplet på detta beteende är
Kina. Peking har fört en strategi baserat på geoekonomi som inbegriper alltifrån strategiska investeringar i infrastruktur och råvaror till företagsspionage och
cyberattacker till ekonomiskt bistånd för politiska ändamål. Men även flera andra
aktörer använder sig av geoekonomiska strategier, inklusive Ryssland, Europa och
USA.
Globaliseringen och det ökade ömsesidiga beroendet mellan stater innebär givetvis inte att dessa inte kommer att försöka påverka varandra – men att icke-militära medel blir mer attraktiva.8 Återkomsten av global geopolitisk konkurrens
leder till att stater som Ryssland och Kina blir alltmer oroliga över att vara en del
av ett USA-lett globalt ekonomiskt system. I stället för att helt ersätta det befintliga ekonomiska systemet vill stater som dessa skapa parallella institutioner som
så lite som möjligt blir beroende av västliga institutioner och principer.9 Hela den
västledda världsordningen är i dag hotad av både en statskapitalistisk modell och
från diverse olika ekonomiska hot från statliga samt icke-statliga aktörer.10 Hur
västvärlden ledd av USA och Europa bemöter dessa utmaningar kommer att vara
avgörande för det tjugoförsta århundradets utveckling.
”Geoekonomiska
instrument kan
variera men inbe­
griper i vanliga fall
handelspolitik och
sanktioner, ekono­
miskt bistånd, va­
lutamanipulering,
beslut om utländ­
ska investeringar,
cyber och spiona­
ge, exploatering av
råvaror och natur­
resurser.”
6. Leonard, Mark ” Geopolitics vs Globalization: How Companies and States Can
Become Winners in the Age of Geo-economics” i ”Geo-economics Seven Challenges to
Globalization”, World Economic Forum, januari 2015, s.4.
7. War by other means, Ob. cit. 49-92.
8. Wright, Thomas “How geopolitics will end globalisation as we know it”, i Mark
Leonard “Connectivity Wars”, European Council on Foreign Relations, januari 2016,
s.98.
9. Ibid. s.100.
10. Zarate, Juan “The new geo-economic game” i Mark Leonard “Connectivity Wars”,
European Council on Foreign Relations, januari 2016, s.33.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
4
Exempel 1:
Kina – strategiska investeringar,
bistånd och industrispionage
Ett av de tydligaste exemplen på hur en stat i dag använder sig av en geoekonomisk strategi för att uppfylla sina geopolitiska mål är Kina. Nedan beskrivs hur
Kina använder sig av strategiska investeringar och uppköp av företag utomlands,
handelspolitik och IP-stöld som geoekonomiska instrument.
Strategiska investeringar i infrastruktur
Alltsedan år 2000 har Kina aktivt försökt omsätta sin växande ekonomiska makt
i internationellt inflytande.11 Detta har man framförallt manifesterat genom att
explosionsartat öka investeringar utomlands. År 2020 beräknas Kinas samlade
investeringar utomlands uppgå till 20 biljoner dollar (dvs 2000 miljarder). En
stor del av de investeringarna har fokuserats på energi- och råvaruresurser även
om den kinesiska staten, statligt ägda företag och privata kinesiska företag också
investerar i en rad andra områden.
”Alltsedan år 2000
har Kina aktivt
försökt omsätta
sin växande eko­
nomiska makt
i internationellt
inflytande.”
Kinesiska företag som investerar utomlands tenderar att antingen vara statsägda
eller åtminstone kontrollerade av den kinesiska staten.12 Det är väl dokumenterat
hur Kina har använt sig av strategiska investeringar i infrastrukturer för att stärka
sitt politiska inflytande i länder där man har intresse av att säkra tillgången på
naturresurser som Kinas ekonomi i sin tur är beroende av. Sådana kapitalinvesteringar har framförallt förekommit i Afrika, Centralasien och Sydamerika men
även på andra håll i världen. Dessa infrastrukturinvesteringar tjänar också tydliga
militärstrategiska syften för Peking i omvärlden.13
I Afrika har Kina sedan år 2000 vuxit som den enskilt största handelspartnern
och är i dag en ledande utländsk investerare på kontinenten. Förutom att utkonkurrera västerländska företag har kinesiska företag också kritiserats för att inte
leva upp till vedertagna internationella normer och regler kring transparens
och miljö- och arbetsrätt. Eftersom investeringarna har starkt stöd av regimen
11. Det ska dock påpekas att Kina redan under den asiatiska finanskrisen 1997 gav stora
summor stöd till krisdrabbade asiatiska länder för att stärka sin geoekonomiska makt i
regionen.
12. Parello-Plesner, Jonas and Duchaetel, Mattieu “China´s Strong Arm”, International
Institute for Strategic Studies, Adelphi Books, s.51.
13. För en bra överblick om detta ämne se Levine, Steve ”How China Is Building the
Biggest Commercial-Military Empire in History”, Quartz, 9 juni 2015.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
5
i Peking, både politiskt och finansiellt, har vissa experter inte tvekat att använda
ordet neo-imperialism för att beskriva Kinas strategi i Afrika.14
Kina investerar dock inte enbart i utvecklingsländer utan har också genomfört
strategiska investeringar i industrialiserade länder, inklusive i Europa. Mellan
2000 och 2014 investerade Kina 48 miljarder euro inom EU, framförallt i den
finansiella sektorn och på bostadsmarknaderna i Storbritannien och Tyskland.15
Kinesiska investerare har också varit aktiva i sydeuropeiska länder som drabbats
av eurokrisen. I det skuldtyngda Grekland har exempelvis det kinesiska statsägda
företaget China Ocean Shipping Company (COSCO), ett av världens största
transportbolag, nyligen tagit över kontrollen av hamnen i Piraeus från den grekiska staten. Hamnen är viktig för ankommande kinesiska fartyg från den tungt
trafikerade Suezkanalen.
Ett viktigt kinesiskt infrastrukturinitiativ som rönt stor uppmärksamhet på sistone är president Xi Jinpings ambition sedan 2013 att bygga en ny sidenväg för
att koppla samman Kina med Medelhavet genom den eurasiska kontinenten.
Projektet som även kallas för One Belt, One Road (OBOR) går ut på att skapa
ett nätverk av infrastruktur såsom motorvägar, järnvägsräls för höghastighetståg,
hamnar och pipelines för att knyta samman Kina med Sydostasien och Europa
via Centralasien till lands samt genom Indiska Oceanen till havs. Kina har redan
byggt nya hamnar i Sydostasien och Östafrika och är nu i fart med enorma järnvägsinfrastrukturprojekt över land, inklusive en 400 kilometer lång höghastighetsräls mellan Belgrad och Budapest samt uppgraderingar av infrastruktur för
att möjliggöra järnvägstransporter mellan den kinesiska staden Yiwu och Madrid
i Spanien. Kina har också gjort investeringar för att uppgradera järnvägssystemen i Pakistan och Kazakstan. För att finansiera dessa projekt har Kina fonderat
40 miljarder dollar som en del av en investeringsfond för den nya Sidenvägen.
OBOR-projektet implementeras genom separata bilaterala avtal mellan Peking
och länder lokalt. Detta har av somliga bedömare utmålats som en kinesisk
Marshallplan.
Förutom att generera nya handelsmöjligheter för att stimulera den alltmer pressade inhemska ekonomin har Kina också avancerade utrikespolitiska avsikter
med OBOR-projektet. Det inkluderar att främja relationerna med grannliggande
14. Se exempelvis Andrews-Speed, Philip och Roland Dannreuther “China, Oil and
Global Politics”, Routledge, 2013.
15. “China to become one of world’s biggest overseas investors by 2020”, Financial Times,
25 juni 2015.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
6
länder för att öka kinesiskt inflytande i Centralasien och Europa samt att projektera för kommande handel i Indiska Oceanen.16 På lång sikt hoppas Kina
även kunna rita om de globala handelsflödena i en mer sino-centrisk riktning för
att befästa Kinas växande ekonomiska maktställning i världen. OBOR-projektet
skulle också kunna bidra med ökad energisäkerhet genom att minska Kinas beroende av långa transportkedjor genom känsliga flaskhalsar, så kallade chokepoints,
som Malackasundet.17
I dagsläget råder dock stor osäkerhet kring i vilken utsträckning Kina kan lyckas
genomföra det planerade jätteprojektet. Flera delprojekt har redan avbrutits. Vad
som dock är säkert är att OBOR-projektet har kolossala potentiella geostrategiska implikationer långt bortom Kinas gränser.
Ekonomiskt bistånd och handelspolitik
Kina använder sig också alltmer flitigt av handelspolitik och ekonomiskt bistånd
för att främja egna strategiska intressen utomlands. Det är alltmer tydligt att
Kina hyser intresse för att främja skapandet av en kinesisk ekonomisk och politisk världsordning i omvärlden. Detta är dock inte nödvändigtvis samma sak som
att vända upp och ned på den rådande ordningen. Däremot är Kina intresserat
av att driva fram en mer sino-centrisk världsordning vid sidan av traditionella
multilaterala institutioner som Världsbanken och IMF. Istället vill Kina upprätta
en rad olika bilaterala och regionala ekonomiska incitament för investeringar.
”Kina använder
sig också alltmer
flitigt av handels­
politik och eko­
nomiskt bistånd
för att främja egna
strategiska intres­
sen utomlands.”
En central del av denna utveckling är upprättandet av en Peking-ledd utvecklingsbank 2015, för att främja investeringar i infrastruktur i Asien där det råder
ett enormt behov av investeringar som beräknas uppgå till 750 miljarder dollar
fram till 2020.18 Denna bank, den Asiatiska banken för investeringar i infrastruktur (AIIB), har flera olika syften såsom att främja tillväxt och integration i Kinas
närområde, stärka Kinas plats i den ekonomiska världsordningen samt erbjuda ett
alternativ till den rådande ekonomiska världsordningen och framförallt IMF.19
Även om det är oklart vad bankens långsiktiga effekter på ovan nämnda områden
kommer att bli är det ett faktum att flera asiatiska och europeiska länder redan
valt att gå med i AIIB. Anslutningen av de länderna är ett misslyckande för USA
16. Johnson, Keith “China’s New Silk Road Into Europe Is About More Than Money”,
Foreign Policy, 1 juni 2016.
17. Kennedy, Scott “Building China’s “One Belt, One Road””, CSIS, 3 april 2015.
18. För en bra överblick av AIIB på svenska, se Katzeff Silberstein, Benjamin “Kinas nya
utvecklingsbank – en utmanare av västerländska normer?”, Frivärld, oktober 2015.
19. Ibid.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
7
som motsatt sig banken. Det är dock tydligt att Peking ser ekonomiskt bistånd
till infrastruktur och andra utvecklingsprojekt som ett sätt att skaffa sig inflytande över och bygga relationer med andra länder. Kina har också försökt knyta
en rad egna handelsavtal med länder i Asien till sig för att konkurrera med USA
om geopolitiskt inflytande i regionen. Man har också ingått i upprättandet av
en ny BRICS-utvecklingsbank tillsammans med Brasilien, Indien Ryssland och
Sydafrika.
Strategiska uppköp av utländska företag
För Peking är investeringar i utländska företag ett sätt att skaffa sig tillgång till
ledande teknologi för att gynna den egna tillverkningsindustrin. Kinesiska företag som investerar utomlands är ofta starkt beroende av subventioner från den
kinesiska staten vilket leder till en ojämn konkurrenssituation gentemot utländska företag som avskräcks för att vara med och bjuda på projekt. Kina har samtidigt stora restriktioner vad gäller utländska investeringar i Kina eftersom de
inhemska företagen ska gynnas i första hand. Det finns flera exempel på hur
kinesiska investeringar har vållat kritiska reaktioner. Exempelvis har Pentagon
nyligen försökt säga upp ett kontrakt med det kinesiska datorföretaget Lenovo
efter antydan om elektroniska bakdörrar och att känslig information inte skulle
hanteras säkert.20 Ett annat exempel är försäljningen av det anrika hotellet Waldorf Astoria i New York till ett kinesiskt företag som ledde till att den amerikanska
staten sade upp sitt kontrakt med hotellet. USA:s president brukar enligt tradition bo där under den årliga öppningsceremonin av FN:s Generalförsamling.21
Ett ytterligare exempel är Kinas uppköp av det schweiziska läkemedelsföretaget
Zyngenta. Den affären har kritiserats av röster i USA som hävdar att det skulle
kunna äventyra livsmedelsbranschen och som följd av det den nationella säkerheten eftersom det potentiellt skulle ge Kina kontroll över kritiska delar av den
amerikanska jordbrukssektorn.22
Industrispionage och IP-stöld
”Det finns flera
exempel på hur
kinesiska investe­
ringar har vållat
kritiska reaktio­
ner.”
”Det faktum att
Beijing står bak­
om dessa aktivite­
ter innebär att det
är oerhört svårt
för enskilda före­
tag att skydda sig.”
En ytterligare aspekt av hur Kina bedriver en geoekonomisk strategi är genom
ekonomisk krigföring i form av industrispionage och stöld av affärshemligheter
och immateriella tillgångar från andra länder. Detta sker främst genom spionage
20. “How an email sparked a squabble over Chinese-owned Lenovo’s role at Pentagon”,
Washington Post, 22 april 2016.
21. “Obama won’t stay at Chinese-owned Waldorf Astoria”, CNN, 11 september 2015.
22. “Grassley warns on ChemChina-Syngenta deal”, Financial Times, 23 mars 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
8
och riktade cyberattacker mot västerländska företag, myndigheter, universitet och
forskningsinstitut. Sådana attacker är sanktionerade och ofta understödda av den
kinesiska staten. I en FBI-studie från 2015 med över 165 fall av företag som hade
blivit utsatta för ekonomiskt spioneri, kunde 95 procent av fallen kopplas till den
kinesiska staten.23 Det faktum att Peking står bakom dessa aktiviteter innebär att
det är oerhört svårt för enskilda företag att skydda sig. Dock är inte Kina det enda
landet som bedriver företagsspionage. Även västländer är involverade i denna typ
av verksamhet, ibland till och med mot varandra. Enligt Wikileaks-dokumenten har franskt industrispionage vållat Tyskland större ekonomisk skada än både
kinesiskt och ryskt spionage.24
Exempel 2:
”För Kreml er­
bjuder geoekono­
miska instrument
ett alternativ och
ett komplement
till militär makt.”
Ryssland – energipolitik och tullunion
Ett annat land som inte drar sig från att utnyttja geoekonomiska instrument för
att främja sina geopolitiska ambitioner är Ryssland. För Kreml erbjuder geoekonomiska instrument ett alternativ och ett komplement till militär makt. Dessutom utnyttjar Moskva sina ekonomiska instrument som en del av en omfattande
strategisk verktygslåda som innehåller både politiska och militära instrument.
Energi som politiskt vapen
Det är väl dokumenterat hur Ryssland försökt utnyttja sina olje- och naturgasresurser som ett politiskt vapen gentemot länder i sin omnejd.25 Detta genom att
exempelvis erbjuda länder i Östeuropa subventionerad gas med syfte att skapa ett
beroende och bygga politiska vänskapsband som sedan kan omsättas i politiskt
inflytande. På så vis söker Ryssland även minska USA:s inflytande i Europa. I
Ukraina resulterade denna politik i att berika lokala oligarker som sedan kunde
påverka politiken i Kiev i Moskvas riktning.
Ryssland har vid flera tillfällen hotat med att plötsligt stänga tillförseln av gas till
länder som inte går med på vissa ryska krav. Ett ur rysk synvinkel framgångsrikt
exempel är Ukrainas beslut 2010 att förlänga tillståndet för den ryska Svartahavsflottans marinbas i Sevastopol. Denna typ av strategi har potential att generera
”Ryssland har vid
flera tillfällen ho­
tat med att plöts­
ligt stänga till­
förseln av gas till
länder som inte
går med på vissa
ryska krav.”
23. “FBI sees Chinese involvement amid sharp rise in economic espionage cases”, CNN,
24 juli 2015.
24. “France is top industrial espionage offender”, France 24, 4 januari 2011.
25. Matthews, Owen “Putin´s Last and Best Weapon Against Europe: Gas”, Newsweek,
24 september 2014.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
9
stor utdelning för Ryssland, särskilt då ryska statliga energiföretag som Gazprom
har upprättat en monopolistisk ställning i flera östeuropeiska länder. Utöver att
2006 och 2009 ha skurit av gasen till Ukraina, vilket vållade stora problem för
Ukraina och kringliggande länder har de baltiska länderna varit måltavlor för
denna typ av energikrigföring under lång tid. 2002 stoppade Ryssland tillfälligt
oljeleveranserna till Lettland och Litauen efter att dessa länders regeringar försökt förhindra Ryssland från att ta kontroll över lokala energiinfrastrukturer.
Ryssland är fortfarande den enskilt största exportören av energi till Europa. Runt
30 procent av den europeiska gaskonsumtionen och 35 procent av oljekonsumtionen tillgodoses av Ryssland. I flera central- och östeuropeiska länder är motsvarande siffror betydligt högre.26 Däremot har detta instruments effektivitet försämrats nyligen i och med det sjunkande globala oljepriset samt den minskande
trovärdigheten för Moskvas hot om att stänga av gastillförseln till Ukraina. Dessutom har EU:s ansträngningar under de senaste åren med att upprätta en konkurrenskraftig europeisk energimarknad27 samt potentialen för ökad import av
amerikansk flytande naturgas (LNG) minskat Gazproms monopolistiska ställning i Östeuropa.28 Byggandet av importterminaler för LNG-gas i länder som
Litauen, Kroatien och Portugal ökar potentialen för LNG-gas på den europeiska
energimarknaden.
Ryssland är emellertid långt ifrån att ge upp utan fortsätter att använda energipolitik för att uppnå breda politiska mål. Ett aktuellt exempel är utvidgningen av
naturgasledningen Nord Stream i Östersjön. Den första ledningen, Nord Stream
I, invigdes i november 2011 och sträcker sig 1220 kilometer på botten av Östersjön mellan Viborg utanför St. Petersburg till Greifswald i Nordtyskland samt
går över Sveriges ekonomiska zon som sträcker sig 12 nautiska mil från Sveriges
territorium. Projektet är en del av en utvidgad rysk plan att öka Europas energiberoende av rysk gas. Genom att dessutom minska genomförseln av naturgas
genom Ukraina till Västeuropa hoppas Moskva kunna få ökade möjligheter att
sätta press på Kiev-regimen utan att detta skulle påverka energimarknaderna i
Västeuropa.
26. Dickel, Ralf et al. “Reducing European Dependence on Russian Gas: distinguishing
natural gas security from geopolitics”, The Oxford Institute for Energy Studies, Oxford,
oktober 2014; Eurostat “Energy production and imports”.
27. Crisp, James “Leaders broadly endorse ‘Energy Union’ plans, leave details to later”,
EurActiv, 20 mars 2015.
28. Miller, Chris “Why Russia’s economic leverage is declining”, Paper Series No.7,
Transatlantic Academy, 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
10
I juni 2015 skrevs ett avtal under av Gazprom och fyra europeiska energiföretag om
att utvidga gasledningen till dubbel importkapacitet, trots att den existerande gasledningen inte än nått full kapacitet. Projektet har fått hård kritik, framförallt från
centraleuropeiska EU-medlemmar, som menar att det skulle försämra energisäkerheten i Europa. Det europeiska rådets president Donald Tusk har sagt att projektet
inte ligger i EU:s intresse. Polska myndigheter fastslog även nyligen att gasledningen
bryter mot europeisk konkurrenslagstiftning.29 Trots att Gazproms europeiska partnerföretag nyligen drog sig ur samarbetet verkar byggplanerna gå vidare. Framförallt
har starka intressen i Tyskland drivit på att Nord Stream II ska genomföras.
Ryssland har också använt sig av energi som politiskt medel genom att erbjuda
sig att bygga subventionerade kärnkraftverk utomlands för att därmed kunna
knyta långsiktiga politiska och ekonomiska band med strategiskt viktiga länder
som Turkiet och Egypten.30
Putins dröm om en eurasisk union
”Det är ett lång­
siktigt politiskt
projekt för att
stärka Moskvas
roll i sitt närom­
råde samt minska
EU:s inflytande.”
Ett annat exempel är Putins ambitioner att etablera en Eurasiatisk union som ett
alternativ till EU i Rysslands närområde. Det är uppenbart att Eurasiatiska Ekonomiska Unionen (EEU), som formellt grundades 2015 men som har äldre rötter
i form av en tullunion, har tydliga geopolitiska ambitioner. Det är ett långsiktigt
politiskt projekt för att stärka Moskvas roll i sitt närområde samt minska EU:s
inflytande.31 Kremls strävan att upprätta en frihandelszon som skulle sträcka sig
mellan Lissabon och Vladivostok har dock inte blivit av. Än så länge ingår endast
fyra länder förutom Ryssland i handelsunionen: Armenien, Kazakstan, Kyrgyzstan
och Vitryssland. Kollapsen av den ryska ekonomin på grund av sjunkande globala
oljepriser och effekterna av de västliga sanktionerna efter annekteringen av Krim
har ytterligare minskat Rysslands attraktionskraft bland de postsovjetiska staterna.32 Nyligen har Ryssland försökt uppmuntra Iran att gå med i handelsunionen.
29. Rettman, Andrew ”Russia to build Nord Stream 2 despite Polish objection”, EU
Observer, 22 augusti 2016.
30. Armstrong, Ian “Russia is creating a global nuclear power empire“, Global Risk
Insights, 29 oktober 2015.
31. För en översikt av den eurasiska unionen, se Liik, Kadri ”Russia’s Pivot to Eurasia”,
European Council on Foreign Relations, maj 2014 och Starr, Frederick och Svante
Cornell ” Putin’s Grand Strategy: The Eurasian Union and Its Discontents”, Central
Asia-Caucasus Institute & Silk Road Studies Program, 2014.
32. Gould-Davies, Nigel “Russia’s Sovereign Globalization Rise, Fall and Future”,
Chatham House, 6 januari 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
11
Kreml ser frihandel med EU som ett hot eftersom det kan sprida västliga normer
och värderingar om transparens och antikorruption, demokrati och mänskliga
rättigheter i Rysslands närområde – något som i slutändan skulle kunna utgöra
ett existentiellt hot mot Putinregimen. I denna kontext är det värt att erinra om
att krisen i Ukraina ursprungligen uppstod då Moskva ville tvinga den dåvarande ukrainska regeringen i december 2013 att avstå från att skriva under ett
frihandelsavtal inom ramen för EU:s östra partnerskap för att istället gå med i en
tullunion med Ryssland. För Ryssland är handelsavtal således ett nollsummespel:
antingen knyts länder till den europeiska sfären eller till Ryssland.
Förutom att försöka knyta länder till Moskva genom den eurasiska unionen
bedriver Ryssland ekonomisk krigsföring mot länder i sitt närområde med andra
medel. I eftermälet av Ukrainakrisen har fokuseringen på ryskt hybridkrig fått
stor uppmärksamhet. I Finland har exempelvis den finska Säkerhetskommittén
varnat för att en rad ryska fastighetsaffärer i närheten av strategiskt viktiga platser
kan utgöra ett säkerhetshot genom att potentiellt försvåra mobilisering vid en
eventuell krissituation.33
Exempel 3:
Väst – sanktioner och strategiska handelsavtal
”Auktoritära och
illiberala regimer
är långt ifrån de
enda staterna som
använder sig av
geoekonomiska
verktyg för att
främja egna intres­
sen i omvärlden.”
Auktoritära och illiberala regimer är långt ifrån de enda staterna som använder
sig av geoekonomiska verktyg för att främja egna intressen i omvärlden. Europa
och USA gör det också i viss utsträckning. För Väst kan ekonomiska utrikespolitiska instrument ses som ett attraktivt alternativ till traditionella hårda instrument. Samtidigt måste man vara uppmärksam på att kortsiktiga geoekonomiska
mål vilka ofta är nationellt förankrade inte leder till att ideal och normer kring
frihandel och demokrati kompromissas.
Geoekonomi som utrikespolitisk strategi
I Europa har den finansiella krisen och Eurokrisen bidragit till att öka bruket av
unilaterala strategier i europeiska länders utrikespolitik. Därmed har den gemensamma europeiska utrikespolitiken allt oftare åsidosatts av bilaterala strategier för
att gynna de egna nationella ekonomiska intressena.
33. Yle Nyheter “Ryska markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén listade
hybridkrigsfenomen”, 15 februari 2015.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
12
Vissa experter menar att den ökade användningen av geoekonomiska instrument
utgör ett hot mot EU:s gemensamma utrikespolitik eftersom det bidrar till att
åternationalisera den gemensamma europeiska utrikespolitiken.34 Det finns flera
exempel på hur europeiska länder har fokuserat sina bilaterala relationer med
länder som Kina och Ryssland på att erhålla investeringar och främja handel på
bekostnad av andra geopolitiska mål. Detta är dock inte nödvändigtvis samma
sak som att bruka en geoekonomisk strategi.
Tyskland och Storbritannien är två EU-länder som båda kritiserats för att ha
prioriterat export till Kina och att ha attraherat kinesiska investeringar samtidigt som man har tonat ned sin kritik mot kinesiska övergrepp mot mänskliga
rättigheter och demokrati. En amerikansk statsvetare har beskrivit Tysklands
exportinriktade strategi som ”kommersiell realpolitik” eftersom den premierar en
utrikespolitik driven av ekonomiska intressen.35 Med Brexit är det möjligt att
Storbritannien kommer att öka ansträngningarna att attrahera kinesiska investeringar och handel samt att andra utrikespolitiska mål därmed ytterligare kan
komma att åsidosättas.36 Det finns flera exempel på hur andra EU-länder också
har låtit ekonomiska intressen gå före geopolitiska sådana. Nyligen hade EU
svårt att komma överens om ett gemensamt uttalande om situationen i den Sydkinesiska sjön efter rädsla från Grekland, Kroatien och Ungern (länder som alla
har attraherat stora kinesiska investeringar) över att irritera Kina.37
”Däremot finns
även exempel på
hur Europa har an­
vänt sig av geoeko­
nomiska instru­
ment på ett positivt
sätt. Bruket av
riktade sanktioner
mot regimer som
Ryssland och Iran
är tydliga sådana. ”
Även inom EU är liknande strategier tydliga. Framförallt har Tyskland tydligt
utnyttjat geoekonomiska strategier för att stärka sin politiska roll i Europa efter i
den finansiella krisen och Eurokrisen. Statsvetaren Hans Kundnani har beskrivit
hur Tyskland använt sitt inflytande i EU för att sätta press på andra länder inom
eurozonen att genomföra ekonomiska stålbad och nedskärningar för att skydda
tyska långivare och tysk export, trots att sådana aktioner riskerat hota dessa länders ekonomiska tillväxt och därmed underminera EU samarbetet.38
34. Torreblanca, José Ignacio och Nika Prislan “The ominous rise of geoeconomics”,
European Council on Foreign Relations, 14 februari 2012.
35. Szabo, Stephen F. “Germany, Russia, and the Rise of Geo-Economics”, Bloomsbury
Academic, 2015.
36. Brown, Kerry ”Britain and China: A One Track Relationship After Brexit”, China
Policy Institute: Analysis, 28 juni 2016.
37. Gotev, Georgei ”EU unable to adopt statement upholding South China Sea ruling”,
EurActiv, 14 juli 2016.
38 Germany as a geoeconomic power, Hans Kundnani, s.41
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
13
Däremot finns även exempel på hur Europa har använt sig av geoekonomiska
instrument på ett positivt sätt. Bruket av riktade sanktioner mot regimer som
Ryssland och Iran är tydliga sådana. I båda fallen har Väst valt att använda ekonomiska sanktioner som ett alternativ till bruk av hårda maktinstrument. I fallet
Iran lyckades detta sätta press på regimen att förhandla om sitt kärnvapenprogram. I fallet Ryssland är det tvärtom oklart vad sanktionerna än så länge har
uppnått. Däremot är det tydligt att dessa redan har haft en negativ effekt på den
ryska ekonomin. Det är möjligt att sanktionerna också har haft en dämpad effekt
på Putins taktik.39 Förutom riktade sanktioner har Väst även hotat med att stänga
ute Ryssland från det finansiella SWIFT-systemet. Ryssland har i sin tur svarat
med egna kontrasanktioner vilka framförallt har drabbat östeuropeiska länder
som är beroende av handel med Ryssland. I andra fall har vissa EU-länder med
starka kommersiella band till Ryssland (såsom Italien och Tyskland) varit tveksamma till bruket av ekonomiska sanktioner mot Ryssland.
I sammanhanget är det dock värt att notera att även om denna typ av ekonomisk
krigföring förefaller bli allt vanligare är det föga troligt att den kommer att ersätta
traditionell krigföring.
Strategiska handelsavtal som geopolitiskt ledarskap40
Väst har också utnyttjat geoekonomiska verktyg för att stärka sitt ekonomiska
ledarskap (”economic statecraft”) i omvärlden. Kina och andra tillväxtländers
ökade inflytande i den globala ekonomin innebär att det råder osäkerhet kring
det globala ekonomiska systemets framtid. Kommer dagens regelverk och institutioner att ersättas med nya sådana? Kommer Kina tvinga andra länder att
acceptera kinesiska standarder och regleringar? ”I sammanhanget
är det dock värt
att notera att även
om denna typ av
ekonomisk krigfö­
ring förefaller bli
allt vanligare är det
föga troligt att den
kommer att ersätta
traditionell krigfö­
ring.”
Med frihandelsavtalen TTIP och TPP41 som förhandlas mellan EU och USA
respektive USA och elva länder i Stillahavsregionen vill Västländerna påverka det
framtida globala ekonomiska systemets inriktning. Genom att själva harmonisera
sina regelverk mellan varandra hoppas Västländerna understödja det existerande
39. För en god överblick i frågan, se de Galbert, Simond ”A Year of Sanctions against
Russia – Now What? The European Assessment of the Outcome and Future of Russia
Sanctions”, Center for Strategic and International Studies, oktober 2015.
40. Denna sektion bygger på en rapport av författaren publicerad av Frivärld. Se Brattberg,
Erik ” TTIP: ett geopolitiskt redskap i en multipolär världsordning?”, Frivärld, november
2015.
41. TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership medan TPP står för
Trans-Pacific Partnership.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
14
globala handelssystemet. Ambitionen är att TTIP och TPP på sikt ska utgöra
grunden för en global standard inom handel och produktion och därmed tvinga
Kina och andra tillväxtländer att anpassa sig. TTIP och TPP skulle därigenom
kunna fastställa villkoren för Kinas integration i den globala ekonomin snarare än
att försöka isolera Peking.42 I grund och botten handlar TTIP- och TPP-avtalen
således lika mycket om geopolitiskt som ekonomiskt ledarskap. Både ledande
amerikanska företrädare och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström har
talat om TIPP i geopolitiska termer.43 USA:s försvarsminister Ashton Carter har
till och med beskrivit TPP som lika viktigt för USA:s roll i Asien som ett nytt
hangarfartyg.
Faktum är att varken USA eller EU längre har tillräckligt ekonomiskt och politiskt inflytande att själva kunna diktera villkor för Kina. Men en gemensam
transatlantisk strategi i form av TTIP kunde bli ett sätt för Washington och de
europeiska huvudstäderna att utöva inflytande i Peking.44 Samtidigt är det viktigt att TTIP och TPP inte utmålas som ett hot mot Kina eftersom det skulle
kunna öka risken för geopolitiska spänningar.45 TTIP och TPP är i stället ett sätt
för Västvärlden att stärka sin attraktionskraft i omvärlden i tider då den västerländska modellen alltmer ifrågasätts. I efterdyningarna av den globala finanskrisen har statskapitalism blivit en alltmer attraktiv modell för att generera ekonomisk framgång i utvecklingsländerna.46 TTIP och TPP kan i den belysningen
ses som ett uttryck för västerländska värderingar i en alltmer multipolär värld.
Dessutom utgör dessa avtal också ett tydligt avstamp från tidigare multilaterala
42. “A transatlantic tipping point”, The Economist, 27 april 2013.
43. Malmström, Cecilia “The Geopolitical aspect of TTIP”, 3 juli 2015; Froman, Michael
“The Geopolitical Stakes of America’s Trade Policy”, Foreign Policy, 17 februari 2015;
Froman, Michael “The Strategic Logic of Trade”, Foreign Affairs, november/december
”TTIP och TPP
är i stället ett sätt
för Västvärlden att
stärka sin attrak­
tionskraft i om­
världen i tider då
den västerländska
modellen alltmer
ifrågasätts.”
”Det krävs en ökad
medvetenhet kring
vilka de geoekono­
miska hoten mot
Sverige är.”
2014.
44. För en bra diskussion om hur TTIP och TPP kan förväntas påverka Kina, se
Subramanian, Arvind “Ideas and power in contemporary trade development” i Baru,
Sanjaya och Suvi Dogra “Power Shifts and New Blocs in the Global Trading System”,
Routledge, New York, 2015, pp. 49–51; Tellis, Ashley, J. i Baru, Sanjaya and Suvi Dogra
“Power Shifts and New Blocs in the Global Trading System”, Routledge, New York, 2015.
45. Kupchan, Charles, A. “The Geopolitical Implications of the Transatlantic Trade and
Investment Partnership”, Analysis, Transatlantic Academy, Washington, DC, juni 2014.
46. Kupchan, Charles A. “No One’s World: The West, the Rising Rest, and the Coming
Global Turn”, Oxford University Press, Oxford, 2012.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
15
handelsrundor och illustrerar att den globala handelspolitiken har allt starkare
geopolitiska undertoner.
Geoekonomiska hot och möjligheter för Sverige
Vad innebär den ökade förekomsten av geoekonomiska instrument i världspolitiken för ett exportberoende litet land som Sverige?
Det är väl dokumenterat hur svenska företag redan utsätts för industrispionage
från länder som Kina och Ryssland. Kina har dessutom köpt upp och investerat i
viktiga svenska företag såsom Volvo. För svenska högteknologiska företag skulle
ett kinesiskt uppköp kunna försvåra möjligheterna att få kontrakt utomlands
exempelvis på den amerikanska marknaden på grund av kinesiska teknologiföretags kopplingar till den kinesiska säkerhetstjänsten.47 Ett särskilt känsligt område
är försvarsindustrin. När det tyska företaget Tyssen Krupp lade ner ubåtstillveckningen 2014 agerade den svenska staten omedelbart och flyttade verksamheten
till Saab med hjälp av militärpolis så att känslig kunskap ej skulle hamna hos fel
företag.48
Det gäller att inte vara naiv inför de geoekonomiska utmaningarna. Det krävs en
ökad medvetenhet kring vilka de geoekonomiska hoten mot Sverige är. Länder
som Kina vill gärna komma åt världsledande svensk teknologi som i sig är grunden för vår globala konkurskraft och vårt välstånd i en global ekonomi. Här gäller
det att självklart investera i cybersäkerhet och annat specialkunnande för att förhindra utländskt industrispionage. I detta sammanhang bör påpekas att Sverige
är sårbart för eventuella ryska cyberattacker riktade mot det finansiella systemet
som en del av rysk hybridkrigsföring mot Sverige.49 Men det gäller också att vara
vaksam när vissa utländska företag vill köpa upp svenska företag så att köpet
garanterat inte resulterar i IP-stöld. Högteknologiska dual-use produkter kan
likväl vara utsatta här.
”EU:s sanktioner
mot Ryssland efter
Krim-annektering­
en är ett exempel
på en framgångsrik
geoekonomisk stra­
tegi”
Dessutom måste Sverige skydda och stå upp för egna idéer och principer i en
alltmer multipolär värld där marknaden allt oftare brukas som ett vapen i sig och
där den traditionella USA-ledda världsordningen är under hot. Ett verksamt sätt
47. Von Ahn, Clarence “När diktaturer köper upp Sverige”, Svenska Dagbladet, 8 mars
2016.
48. Dagens Nyheter “FMV hämtade hemlig utrustning på Kockums”, 11 april 2014.
49. Jonsson, Oscar “Sverige är sårbart för ekonomisk krigföring “, Svenska Dagbladet, 12
september 2015.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
16
att göra det på är att fortsätta verka aktivt för frihandelsavtalet TTIP mellan EU
och USA. TTIP är viktigt för att skydda det rådande ekonomiska systemet och
samtidigt anpassa det till en värld där tillväxtekonomier som Kina och Indien och
andra tillväxtländer tillåts ha medinflytande. Sverige bör också verka aktivt för att
driva på Bretton Woods-institutionernas reformer.
Inom EU bör Sverige verka aktivt för gemensamma lösningar. Om EU-länder
endast sätter de nationella ekonomiska intressena först kommer EU:s inflytande
i omvärlden att urholkas. Sverige bör således uppmuntra gemensamma strategier
för att möjliggöra en stark gemensam europeisk utrikespolitisk strategi gentemot
stater som Kina och Ryssland, speciellt eftersom de båda länderna kan få ökat
inflytande i Europa i framtiden på grund av deras investeringar där. EU:s sanktioner mot Ryssland efter Krim-annekteringen är ett exempel på en framgångsrik
geoekonomisk strategi. Sverige bör verka för att sanktionera fortskrider så länge
som Ryssland fortsätter annektera Krimhalvön och understödja militärt våld i
östra Ukraina. Samtidigt bör Sverige, som en av arkitekterna bakom EU:s Östra
Partnerskapsstrategi, fortsätta verka för ökad ekonomiskt bistånd och handelsliberalisering till länder inom EU:s närområde, som en del av en övergripande
geoekonomisk utrikespolitisk strategi.50
Sverige bör också fortsätta verka för att främja byggandet av en energiunion inom
EU som kan minska det europeiska energiberoendet av Ryssland och använda
marknadsinstrument för att minska Gazproms inflytande. Som en del av sådan
tydlig geoekonomisk strategi bör Sverige även verka för att stoppa konstruktionen av Nord Stream II i Östersjön.
50. Liknande argument framförs av Andrew Moravcsik i rapporten ”Lessons from
Ukraine: Why a Europe-Led Geo-Economic Strategy Is Succeeding”, 2015-2015 Paper
Series, No. 10., Transatlantic Academy, 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
17
Referenser
Andrews-Speed, Philip och Roland Dannreuther “China, Oil and Global Politics”, Routledge, 2013.
Armstrong, Ian “Russia is creating a global nuclear power empire “, Global Risk
Insights, 29 oktober 2015.
Arvind “Ideas and power in contemporary trade development” i Baru, Sanjaya
och Suvi Dogra “Power Shifts and New Blocs in the Global Trading System”,
Routledge, New York, 2015, s. 49–51.
Blackwill, Robert och Jennifer Harris “War by other means: Geoeconomics and
statecraft”, Belknap Press, 2016.
Brattberg, Erik ” TTIP: ett geopolitiskt redskap i en multipolär världsordning?”,
Frivärld, november 2015.
Brown, Kerry ”Britain and China: A One Track Relationship After Brexit”, China
Policy Institute: Analysis, 28 juni 2016.
Crisp, James “Leaders broadly endorse ‘Energy Union’ plans, leave details to later”,
EurActiv, 20 mars 2015.
CNN, “Obama won’t stay at Chinese-owned Waldorf Astoria”, 11 september 2015.
CNN, “FBI sees Chinese involvement amid sharp rise in economic espionage cases”, 24
juli 2015.
Dagens Nyheter “FMV hämtade hemlig utrustning på Kockums”, 11 april 2014.
Dickel, Ralf et al. “Reducing European Dependence on Russian Gas: distinguishing
natural gas security from geopolitics”, The Oxford Institute for Energy Studies,
Oxford, oktober 2014.
Eurostat “Energy production and imports”.
Financial Times, “Grassley warns on ChemChina-Syngenta deal”, 23 mars 2016.
Financial Times, “China to become one of world’s biggest overseas investors by 2020”,
25 juni 2015.
France 24, “France is top industrial espionage offender”, 4 januari 2011.
Froman, Michael “The Geopolitical Stakes of America’s Trade Policy”, Foreign Policy,
17 februari 2015.
Froman, Michael “The Strategic Logic of Trade”, Foreign Affairs, november/
december 2014.
Galbert, Simond ”A Year of Sanctions against Russia – Now What? The European
Assessment of the Outcome and Future of Russia Sanctions”, Center for Strategic and
International Studies, oktober 2015.
Gotev, Georgei ”EU unable to adopt statement upholding South China Sea ruling”,
EurActiv, 14 juli 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
18
Gould-Davies, Nigel “Russia’s Sovereign Globalization Rise, Fall and Future”,
Chatham House, 6 januari 2016.
Johnson, Keith “China’s New Silk Road Into Europe Is About More Than Money”,
Foreign Policy, 1 juni 2016.
Jonsson, Oscar “Sverige är sårbart för ekonomisk krigföring “, Svenska Dagbladet, 12
september 2015.
Katzeff Silberstein, Benjamin “Kinas nya utvecklingsbank – en utmanare av västerländska normer?”, Frivärld, oktober 2015.
Kennedy, Scott “Building China’s “One Belt, One Road”, CSIS, 3 april 2015.
Kundnani, Hans, Germany as a geoeconomic power, commentary, European Council on Foreign Relations, 1 juli 2011.
Kupchan, Charles, A. “The Geopolitical Implications of the Transatlantic Trade and
Investment Partnership”, Analysis, Transatlantic Academy, Washington, DC, juni
2014.
Kupchan, Charles A. “No One’s World: The West, the Rising Rest, and the
Coming Global Turn”, Oxford University Press, Oxford, 2012.
Leonard, Mark ” Geopolitics vs Globalization: How Companies and States Can
Become Winners in the Age of Geo-economics” i ”Geo-economics Seven Challenges to Globalization”, World Economic Forum, januari 2015.
Levine, Steve ”How China Is Building the Biggest Commercial-Military Empire in
History”, Quartz, 9 juni 2015.
Liik, Kadri ”Russia’s Pivot to Eurasia”, European Council on Foreign Relations, maj
2014.
Luttwak, Edward N. ” Geopolitics to Geo-Economics: Logic of Conflict, Grammar of Commerce”, The National Interest No. 20 (Summer 1990), s. 17-23.
Malmström, Cecilia “The Geopolitical aspect of TTIP”, 3 juli 2015.
Matthews, Owen “Putin´s Last and Best Weapon Against Europe: Gas”, Newsweek,
24 september 2014.
Miller, Chris “Why Russia’s economic leverage is declining”, Paper Series No.7,
Transatlantic Academy, 2016.
Moravcsik, Andrew ”Lessons from Ukraine: Why a Europe-Led Geo-Economic
Strategy Is Succeeding”, 2015-2015 Paper Series, No. 10., Transatlantic Academy, 2016.
Parello-Plesner, Jonas and Duchaetel, Mattieu “China´s Strong Arm”, s.51.
Power shifts and new blocs in the global trading system, s.127.
Rettman, Andrew ”Russia to build Nord Stream 2 despite Polish objection”, EU
Observer, 22 augusti 2016.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
19
Starr, Frederick och Svante Cornell ”Putin’s Grand Strategy: The Eurasian Union and
Its Discontents”, Central Asia-Caucasus Institute & Silk Road Studies Program,
2014.
Szabo, Stephen F. “Germany, Russia, and the Rise of Geo-Economics”,
Bloomsbury Academic, 2015.
Tellis, Ashley, J. i Baru, Sanjaya and Suvi Dogra “Power Shifts and New Blocs in
the Global Trading System”, Routledge, New York, 2015.
The Economist, “A transatlantic tipping point”, 27 april 2013.
Torreblanca, José Ignacio och Nika Prislan “The ominous rise of geoeconomics”,
European Council on Foreign Relations, 14 februari 2012.
Von Ahn, Clarence “När diktaturer köper upp Sverige”, Svenska Dagbladet, 8 mars
2016.
Washington Post, “How an email sparked a squabble over Chinese-owned Lenovo’s
role at Pentagon”, 22 april 2016.
Wright, Thomas “How geopolitics will end globalisation as we know it”, i Mark
Leonard “Connectivity Wars”, European Council on Foreign Relations, januari
2016.
Yle Nyheter “Ryska markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen”, 15 februari 2015.
Zarate, Juan “The new geo-economic game” i Mark Leonard “Connectivity Wars”,
European Council on Foreign Relations, januari 2016, s. 33.
Brattberg: Mot en geoekonomisk tidsålder? Ekonomiska verktyg som maktmedel i världspolitiken
20