Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
PROTOKOLLSUTDRAG
SID 1(2)
DAT UM
DIARIE NR
2016-05-11
LS-LED15-1651-5
§ 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2diabetes
Diarienummer:
LS-LED15-1651
Behandlat av
1 Landstingsstyrelsens hälso- och
sjukvårdsutskott
Mötesdatum
2016-05-11
Ärendenr
§ 24/16
Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande
Motionen bifalls.
Yrkande
Ordföranden Fredrik Lundgren (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
Proposition
Ordföranden ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att
det bifalls.
Sammanfattning
En motion har inkommit som handlar om screening för typ 2-diabetes.
Motionärerna föreslår i motionen landstingsfullmäktige besluta att ge
landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett
pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska
kommuner.
Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera
en screeningverksamhet. Sjukdomen är utan tvekan allvarlig. En
organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer. Att
screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen idag
är därför en sammanvägning av olika ambitionsnivåer och innebär i första
hand screening av riskgrupper. Aktuella svenska beräkningar av de direkta
sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom visar att de till största delen är
kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt, stroke,
njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta
kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro. Kostnader för screening är
till stor del knutna till hur screeningen organiseras. Även om man väljer en
mindre kostsam metod så kan man inte bortse från att varje nyupptäckt
Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15
Tfn 0155-24 50 00
E-post [email protected]
SID 1(2)
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
PROTOKOLLSUTDRAG
SID 2(2)
DAT UM
DIARIE NR
2016-05-11
LS-LED15-1651-5
diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för information, utredning
och behandling.
Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de
diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna
kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra
livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås
motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att
undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande
diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2016-03-30
Motionen
Beslutet expedieras till
Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef
Aina Nilsson, divisionschef primärvård
Motionärerna
Akten
Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15
Tfn 0155-24 50 00
E-post [email protected]
SID 2(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 1(4)
HANDLÄGGARE
DAT UM
DIARIE NR
Mikael Törmä
Staben för regional utveckling
+46155245000
2016-03-30
LS-LED15-1651-3
ÄRENDEGÅNG
MÖTESD AT UM
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Yttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande
Motionen bifalls.
Sammanfattning
En motion har inkommit som handlar om screening för typ 2-diabetes.
Motionärerna föreslår i motionen landstingsfullmäktige besluta att ge
landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett
pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska
kommuner.
Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera
en screeningverksamhet. Sjukdomen är utan tvekan allvarlig. En
organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer. Att
screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen idag
är därför en sammanvägning av olika ambitionsnivåer och innebär i första
hand screening av riskgrupper. Aktuella svenska beräkningar av de direkta
sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom visar att de till största delen är
kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt, stroke,
njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta
kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro. Kostnader för screening är
till stor del knutna till hur screeningen organiseras. Även om man väljer en
mindre kostsam metod så kan man inte bortse från att varje nyupptäckt
diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för information, utredning
och behandling.
Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de
diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna
kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra
livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås
motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att
undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande
diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner.
Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15
Tfn 0155-24 50 00
E-post [email protected]
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c9cdc927-5473-4bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c1cf5d06-e7a3-42a4-9d63-9f6369c36f33\309138_4_0.DOCX · Utskriftsdatum:
2016-05-03 21:11
SID 1(4)
Bakgrund
Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Östen Eriksson (KD)
inlämnade till landstingsfullmäktige den 24 november 2015 en motion som
handlar om screening för typ 2-diabetes.
Motionärerna föreslår landstingsfullmäktige besluta att ge
landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett
pilotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska
kommuner.
Ärendebeskrivning
I Sverige har idag cirka 400 000 individer, eller cirka fyra-fem procent av
befolkningen, diabetes. Av dessa har majoriteten, cirka 85-90 procent, typ
2-diabetes, vilket motsvarar cirka 350 000 individer. Ytterligare cirka
150 000-200 000 individer beräknas ha ännu oupptäckt typ 2-diabetes. I
Sörmland finns idag cirka 13 000 individer med diagnostiserad diabetes.
Om en screening skulle finna alla oupptäckta så skulle antalet diabetiker i
vårt län stiga till cirka 17 000 individer.
Typ 2-diabetes är en sjukdom som uppfyller de flesta krav för att motivera
en screeningverksamhet. I vårt land finns behandling tillgänglig för alla och
ett bättre utnyttjande av befintliga behandlingsmetoder skulle förbättra
prognosen. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att
minska de diabetesrelaterade följdsjukdomarna och förbättra livskvaliteten.
En bra organisation av en screeningverksamhet skulle kunna minska
mörkertalet.
En organiserad screeningverksamhet kan ske med olika ambitionsnivåer:
1. Screening vid manifest symptomgivande diabetes. Patienten söker
själv för symptom på diabetes och diagnosen ställs. Patienten följs
sedan enligt det gällande vårdprogrammet.
2. Screening bland patienter med kända riskfaktorer för diabetes. Det
är idag den vanligaste formen av screening men bedrivs inte
generellt utan sker på den enskilde läkarens initiativ. Det är idag det
vanligaste sättet som diabetespatienter hittas.
3. Screening av alla över/vid en viss ålder:
– opportunistisk screening där vårdcentralen erbjuder screening i
samband med ett besök på vårdcentralen, oavsett orsak.
- screening av delar av befolkningen, exempelvis vid pågående
hälsokontroller av individer vid 40, 50 respektive 60 års ålder, som
idag sker i Sörmland.
4. Screening bland friska individer med ökad risk. Den gruppen
omfattar släktingar till typ 2-diabetiker samt kvinnor med tidigare
graviditetsdiabetes.
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c9cdc927-5473-4bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c1cf5d06-e7a3-42a4-9d63-9f6369c36f33\309138_4_0.DOCX · Utskriftsdatum:
2016-05-03 21:11
SID 2(4)
Att screena befolkningen i stort är dyrt och ineffektivt. Rekommendationen
idag är därför en sammanvägning av ovanstående ambitionsnivåer och
innebär i första hand screening av riskgrupper, exempelvis:
-
Personer med hypertoni eller annan hjärt-kärlsjukdom.
Personer med ärftlighet för diabetes (förälder eller syskon).
Kraftigt överviktiga (BMI > 30).
Personer med blodfettsrubbning.
Invandrare från icke-europeiskt land.
Kvinnor med tidigare känd graviditetsdiabetes.
Riskgrupper screenas om möjligt årligen (minst vart tredje år) och ickeriskgrupper vart femte år.
Det finns idag inga hälsoekonomiska analyser av vad en screening för
diabetes skulle innebära. Däremot finns aktuella svenska beräkningar av de
direkta sjukvårdskostnaderna för diabetessjukdom. Kostnaderna är till
största delen kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar: hjärtinfarkt,
stroke, njursvikt, amputation och blindhet. Till detta kommer de indirekta
kostnaderna i form av bland annat sjukfrånvaro.
Kostnader för screening är till stor del knutna till hur screeningen
organiseras. Sker den som opportunistisk screening kan den integreras i det
vardagliga arbetet. Även om opportunistisk screening är en billig metod och
som går in i rutinverksamheten så kan man inte bortse från att varje
nyupptäckt diabetiker och prediabetespatient kräver resurser för
information, utredning och behandling. Ett bra omhändertagande av dessa
kräver fler diabetessjuksköterskor, dietister och distriktsläkare. Till detta
kommer resurser för fotterapeuter och administrativ personal.
Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har stor potential att minska de
diabetesrelaterade följdsjukdomarna, sannolikt minska kostnaderna
kopplade till diabetessjukdomens följdsjukdomar samt förbättra
livskvaliteten hos de drabbade individerna. Mot bakgrund av detta föreslås
motionen bifallas, det vill säga att landstingsstyrelsen får i uppdrag att
undersöka förutsättningarna att införa ett pilotprojekt gällande
diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner.
Perspektivbelysning
Ärendet är inte perspektivbelyst.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts i landstingsdirektörens staber.
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c9cdc927-5473-4bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c1cf5d06-e7a3-42a4-9d63-9f6369c36f33\309138_4_0.DOCX · Utskriftsdatum:
2016-05-03 21:11
SID 3(4)
Beslutsunderlag
Motionen
Beslutet expedieras till
Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef
Aina Nilsson, divisionschef primärvård
Motionärerna
Akten
ORG NR 232100-0032 · C:\Docserver\c9cdc927-5473-4bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c1cf5d06-e7a3-42a4-9d63-9f6369c36f33\309138_4_0.DOCX · Utskriftsdatum:
2016-05-03 21:11
SID 4(4)
Kristdemokraterna
MOTION
LANDSTINGET
Ank.den
Till landstingsfullmäktige Sörmland
SÖRNILAND
2015-11-2 4
Dnr
Screening för typ 2-diabetes
I Sverige har cirka 400 000 personer diabetes och var tredje av dem vet inte om att han eller hon
har sjukdomen. Orsaken är att personer med diabetes oftast inte har några symtom och inte
känner sig sjuka. Många patienter hinner därför nå ett avancerat stadium av sin sjukdom innan de
får en diagnos.
Det är viktigt att personer med typ 2-diabetes och pre-diabetes identifieras i ett tidigt skede av sin
sjukdom. Genom att genomföra livsstilsförändringar i tid förhindras utvecklingen till
sjukvårdskrävande insatser. På sikt minskar även risken för exempelvis stroke, hjärtinfarkt och
skador på njurarna.
Forskning visar att fetma och övervikt har en klar koppling till diabetes typ 2. I rapporten Öppna
jämförelser2014 framgår det att sörmländska befolkningen har sämst BMI (Body Mass Index) i
riket. Det här är därför en mycket viktig fråga i arbetet att nå målet att bli Sveriges friskaste län
2025.
Positiva effekter av diabetesscreening har bland annat visat sig i ett pliotprojekt som genomfördes
i Södertälje 2014. Där användes hela kommunen som pliotområde och alla Södertäljebor i
åldrarna 20-65 år erbjöds att testa sin risk att insjukna i diabetes. Högriskinclivider identifierades
med hjälp av det fmska screeningverktyget FINDRISC. Det bygger på åtta enkla frågor i ett
formulär om bland annat ålder, diabetesförekomst i nära släkt samt fysisk aktivitet.
Träffsäkerheten för diabetes är 80 procent och 70 procent för hjärt- och kärlsjukdomar.
Screening och interventionsprogram kräver investeringar. Men enligt nämnda pliotstudie räcker
det att förebygga diabetes hos fyra procent av högriskindividerna för att satsningarna ska löna sig.
Investeringarna betalas tillbaka i form av minskade behandlingskostnader. Men framför allt skulle
diabetesscreening innebära ökad livskvalitet för människor som riskerar att utveckla typ 2diabetes.
Mot bakgrund av ovanstående
föreslår vi landstingsfullmäktige
besluta
ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa ett
piotprojekt gällande diabetesscreening i en eller flera sörmländska kommuner.
att
Nyköping den 24 november 2015
C--
Marie-Louise Forslund Mustaniemi
Östen Eriksson
