ÖVERSIKTSPLAN
AKTUALISERING 2003
MARS 2003 Reviderad nov 2003
NATURVÅRD
MILJÖVÅRD
HÄLSA OCH SÄKERHET M M
Tillhör kommunfullmäktiges beslut 2004-00-00
Ivan Nilssons Arkitektkontor
INNEHÅLL
Hälsa och säkerhet m m
Störningar och risker
- Buller
- Transport av farligt gods
- Radon
- Elektromagnetiska fält och mikrovågor
- Stabilitet
- Förorenad mark
Sid
2
2
2
2
3
4
4
Störningar och risker
Buller
De hälso- och säkerhetsrisker som trafiken står för är främst luftföroreningar, buller och
olycksfall.
Spårbunden trafik finns i norra delen av Svenljunga kommun. Järnvägen mellan Borås och
Limmared trafikeras dagligen av person- och godståg. Störningar från spårbunden trafik
upplevs i allmänhet som små. Hälsorisker med spårbunden trafik är främst buller medan
säkerhetsrisker är beroende av bl a sikt vid järnvägsövergångar, signalstyrda övergångar och
typ av transporter som sker.
Vägtrafikens störningar i kommunen förekommer främst utefter riksväg 27, länsväg 154 och
156. Sänkta hastigheter vid bostadsbebyggelse, skolor, daghem, lekplatser och dylikt minskar
buller och risken för olycksfall. Även viltstängsel vid riksväg 27 och länsväg 154 och 156 kan
minska olycksriskerna. Sänkt hastighet på de större vägarna minskar buller och utsläpp samt
ökar trafiksäkerheten.
Transport av farligt gods
Transport av farligt gods innebär transporter av kemikalier som utnyttjas t ex i industrier eller
vid bensinstationer. Dessa ämnen kan bl a vara explosiva, brandfarliga eller giftiga för
djur och växter. Sannolikheten att en olycka sker vid transport av farligt gods bedöms som
liten, men effekterna av en sådan olycka kan bli desto större.
De flesta transporter av farligt gods sker på de större vägarna i kommunen. En stor del av
transporterna passerar endast igenom kommunen via riksväg 27 medan transporter till och
från kommunen även sker via länsväg 154 och 156. En mindre del av transporterna sker med
järnväg mellan Borås och Limmared. Transporterna består av bland annat gasol, soda, oljor m
m. Vägverket har utpekat riksväg 27 och länsväg 154 som primärled för farligt gods.
Radon
Radon är en färg- och luktlös ädelgas, som bildas när radium sönderfaller. Radon förekommer
främst i uranrik berggrund och jordarter, men även i byggnadsmaterial t ex blåbetong.
Marken delas in i tre typer nämligen hög, normal- och lågradon mark.
Högradonmark, mer än 50 000 Bq/kbm, består huvudsakligen av mark där berggrund och
moräner innehåller uranrik bergart (alunskiffer, uranrika graniter, pegmatiter och
uranmineraliseringar) samt jord med stor permeabilitet (grus, grovkornig morän och sand).
Vid byggnation krävs radonsäkert byggnadsutförande.
Normalradonmark, 10 000-50 000 Bq/kbm, består huvudsakligen av mark vars berggrund
eller jordlager innehåller bergarter eller berg fragment med normal radiumhalt, d v s graniter
med normalt uraninnehåll, sura gnejser och sura vulkaniter. Vid byggnation krävs
radonskyddande utförande.
Lågradonmark, mindre än 10 000 Bq/kbm, består huvudsakligen av mark med berggrund
eller moräner med låg uranhalt (kalksten, sandsten, skiffer, kvartsiter, grönstenar, gnejser och
2
graniter). Vidare ingår områden med grus, sand och morän med låg radonhalt i jordluften
samt lera och silt vars lagertjocklek är större än 2 m. Särskilda byggnadstekniska åtgärder
behövs inte.
I Svenljunga kommun finns endast en översiktlig markundersökning av berggrundstrålning.
Riklig förekomst av sand och morän finns i väl avgränsade områden (dalgångar), vilket
medför att förekomst av högradon och normalradonmark inte kan uteslutas. Markradonundersökning sker vid varje bygglovsprövning. Radon sönderfaller på ca 4 dagar varvid
radondöttrar bildas. Förekomst av förhöjda halter av radondöttrar i s k blåbetonghus har följts
upp i en rapport av kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Dagens byggnadsmaterial
innehåller knappast några radioaktiva ämnen.
Elektromagnetiska fält och mikrovågor
Mobiltelefoni
På regeringens uppdrag har Post- och Telestyrelsen givet fyra operatörer tillstånd att bygga ut
ett rikstäckande telekommunikationsnät. Detta innebär att ca 60 000 basstationer med master,
antenner och teknikbodar kommer att byggas. I Svenljunga kommun rör det sig totalt om ca
30 nya master.
Strålning från basstationer för mobiltelefoni utstrålar radiovågor av samma slag som TVsändare på det s k UHF-bandet. Dessa TV-sändare är oftast 1000 gånger starkare än
basstationerna för mobiltelefoni. Strålning från radiosändare kallas för icke-joniserande
strålning och dit hör bl a synligt ljus, ultraviolett- och infraröd strålning, mikrovågor samt
elektriska- och magnetiska fält.
Svenljunga kommun har i med anledning av ovanstående tagit fram en policy för lokalisering
av master, torn, antenner m m eftersom kommunen har ansvar för den fysiska planeringen,
markanvändningen och utformningen av den lokala miljön. Policyn utgör ett
underlagsmaterial vid detaljplanering samt vid bygglov i samband med placering och
utformning av mast, torn respektive antennanläggningar då kommunen fattar juridiskt
bindande beslut.
I policyn finns riktlinjer utarbetade för detaljplanelagda områden respektive områden som
ligger utanför detaljplaner. Markområden utanför detaljplan har delats upp i tre klasser. A
innebär att bygglov för master, torn eller antenner skall undvikas helt medan B innebär att det
i största möjliga mån bör undvikas. C innebär att bygglov för master, torn eller antenner kan
medges. Klass C inkluderar även befintliga master, torn eller liknande inom Svenljunga
kommun.
Landskapsbilden och täckningsgraden av mobiltelefonnät är exempelvis allmänna intressen
som kommunen ska ta ställning till och därför bör krav ställas på en samlokalisering av
master och antenner mellan de olika operatörerna. Kommunen bör även ställa krav på att
försiktighet råder beträffande masters placering nära stora befolkningskoncentrationer (t ex
inom detaljplanelagt område) respektive i områden där människor frekvent vistas. Detta på
grund av den oro som på senare tid uppstått kring befarade risker med strålning från
telekommunikationsmaster. Mer information om strålning kan fås på Statens
Strålskyddsinstituts hemsida: www.ssi.se
3
Vindkraft
Länsstyrelsen har i rapport 2000:43 behandlat vindkraftens förutsättningar i länet. De
störningar som vindkraftverk kan medföra utgörs förutom av elektromagnetiska fält även av
buller och visuell påverkan på landskapsbilden.
Stabilitet
Stabilitetsförhållanden (d v s risk för skred, erosion, sättningar och liknande) är en viktig
säkerhetsfråga. I sluttande områden med lera är förutsättningarna stora för skred. Någon
kommuntäckande undersökning av områden med lera har inte gjorts. I kommunens Grusinventering från 1984 redovisas inga kända områden med lera.
En geoteknisk undersökning om eventuell förekomst av lera har gjorts vid bron över Ätran i
Östra Frölunda. Av undersökningen framkom att undersökt jord (sand, silt, delvis siltig
mellansand) inte är benägen att orsaka skred i större omfattning. Däremot kan mindre
strandras utmed Ätran förekomma vilket kan iakttas på flera platser. Den strandvegetation,
som finns på många ställen utmed vattendragen, stabiliserar slänter och minskar risken för
skred. Risken för skred utmed vattendrag är störst vid lågt vattenstånd.
SMHI har på Räddningsverkets uppdrag gjort en översiktlig översvämningskartering längs
Ätran. Resultatet av denna kommer att inarbetas i en omarbetning av riskanalysen. 1993-94
gjordes en riskanalys för kommunen, där även rasrisker något behandlades. På
räddningstjänstförbundet finns en beredskap för sådana händelser. I Räddningsverkets regi
pågår en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena inom bebyggda områden i Hillared,
Svenljunga, Östra Frölunda och Håcksvik. I samband med prövning av bygglov och vid
planläggning kontrolleras stabilitetsförhållanden, där detta bedöms nödvändigt.
Förorenad mark
En inventering av nedlagda deponier gjordes 2002. Resultatet av inventeringen finns på
miljöskyddskontoret och på länsstyrelsen. SPI Miljösaneringsfond AB, vilket ägs av
oljebolagen i Sverige, sanerar platser där en bensinstation funnits och lagts ner mellan åren
1964 och 1994. Sanering av en sådan plats pågår nu.
4
