Evidensbaserad
Psykologisk Behandling
ST Läkarutbildning
Mats Jacobson
Hammarstrand
Karin
Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Leg. Psykolog
Certifierad Handledare UP
Certifierad
Handledare IPT
www.verksampsykologi.com
Vad önskar du av denna utbildning?
Presentation
• Namn
• Vad jag önskar av denna utbildning
Vi använder era utvärderingar för att se till att ni får ut så mycket
som möjligt av utbildningen!!!
Vad önskar du av denna utbildning?
• k
Mindfulnessövning: vad kan jag göra för att få ut det
jag vill av utbildningen?
Privat övning:
• Vad brukar hindra mig från att få ut det jag vill?
• Hur kan jag hantera det, så att jag får ut så mycket som möjligt
av utbildningen?
Ett exempel från tredje vågens KBT
Kursupplägg ST-Läkarutbildning
Evidensbaserade Psykologiska Behandlingsmetoder, Kombination med läkemedel 2/9, ???, 21/1
KBT: Unified Protocol (UP) 24-25/9, 15-16/10, 29-30/10, 19-20/11
Relationella metoder: Interpersonell
Psykoterapi (IPT) 8-9/10, 5-6/11
Handledning eget patientarbete UP 21/10, 12/11, 25/11, 17/12, 20/1
Handledning eget patientarbete IPT 23/10, 13/11, 11/12, 15/1, 4/2
Evidensbaserad psykologisk behandling
Riktlinjerna särskiljer psykologisk behandling, som primärt kan gälla
patologi och behandling av specifika sjukdomstillstånd, från
psykoterapi, som ofta fokuserar på anpassning och personlig
utveckling och som inte alltid ryms inom hälso- och sjukvårdens
ansvarsområde.
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och
ångestsyndrom 2010
Evidensbaserad psykologisk behandling
Grundar sig i
• Aktuell evidens tex psychlitt, pubmed
• Forskningsöversikter tex SBU-rapporterna om
depression (2004) och ångest (2005)
• Riktlinjer tex Socialstyrelsens nationella riktlinjer
(2010, 2016), NICE
Evidensbaserad psykologisk praktik
Sammanfattning rekommendationer depression
Depression B&U
Depression vux
Svårighetsgrad
Behandling
Prio
lindrig
KBT
3
medel
KBT + Läk
2
KBT
3
PDT
10
Svårighetsgrad
Behandling
Prio
lindrig
KBT
3,4
IPT
4
PDT
5
Läk
10
KBT
2
IPT
2
PDT
3
KBT + Läk
10
medel
Sammanfattning rekommendationer ångest
B&U
Ångestsyndrom
Diagnos
Behandling
Prio
GAD, Separationsångest, Soc. fobi
KBT
1
KBT + Läk
3
PDT
9
KBT
1
Läk
3
Tvång
INTE PDT
INTE Stressreduc.
PTSD
KBT
2
PDT
9
Läk
10
Sammanfattning rekommendationer ångest
vuxna
Ångestsyndrom
Diagnos
Behandling
GAD, Panik, Soc. fobi KBT
Prio
1
Läk
2,3
PDT
10
INTE Benzo
Tvång
PTSD
KBT
1
Läk
2,3
KBT + Läk
10
KBT
1
EMDR
2
Läk
3
INTE Debriefing
Sammanfattning rekommendationer psykiatri
Psykiatri
Diagnos
Behandling
Prio
Bipolär manisk
Läk
1
Bipolär depressiv
Läk
1
Bipolär återfallsprev
Läk
1
KBT + Läk
2
Schizofreni
Läk + multimod.
1
Schizofreni kvarst
KBT
3
PDT
10
Kritik mot socialstyrelsens riktlinjer
•
KBT favoriserat i förhållande till PDT
Fler studier med hög evidensgrad (dvs RCT studier) finns för KBT
PDT har tidigare huvudsakligen använt kvalitativa/humanistiska forskningsmetoder till
skillnad från tex. KBT och IPT som använder kvantitativa mått, söker replikerbarhet,
använder DSM diagnoser och är lättare jämförbara med medicinsk forskning
•
Behandlingsrelationen och patientens motivation viktigare än
metoden
Metastudier (Wampold mfl.) visar att de flesta seriösa metoder uppnår likartad
effektstorlek, c:a 60% av patienterna förbättras signifikant. Det är större skillnader i utfall
mellan olika patienter och mellan olika terapeuter med samma metod än mellan
metoderna. Metastudierna har dock kritiserats för att genom sin design dölja faktiska
metodskillnader.
•
Ingen metod passar alla
40% av patienter uppnår inte signifikant förbättring oavsett metod, men de som inte förbättras av
en metod borde få möjlighet att pröva en annan behandling, därför behövs ett flertal alternativ
Specifika tekniker v/s Gemensamma faktorer
Teknik
Allians
Förväntan/Placebo
Patientfaktorer
Lambert & Barley 2002, 2013
OBS! Denna fördelning är endast en kvalificerad uppskattning
av Lambert och Barley, det finns inte något kvantitativt forskningsstöd!!!
Specifika tekniker
•
Genom RCT studier vet vi att ett psykologiska behandlingspaket är
verksamma på gruppnivå
•
Vi vet däremot inte vilka som är de verksamma mekanismerna
•
Evidensbaserade terapipaket kan ha väldigt olika teorier om de verksamma
mekanismerna, och väldigt olika behandlingstekniker (KBT/PDT)
•
Teknikfaktorn (effektstorleken) är större vid vissa diagnoser, tex Tvång
•
Förhoppningar om att större metodstringens hos behandlare och
evidenskrav också på teorin bakom metoden skall tydliggöra teknikfaktorn
Terapeutisk allians
•
Patient och terapeut överens om mål och medel
•
Patienten upplever att terapeuten förstår hens problem
•
Patienten upplever att terapeuten bryr sig om henne
•
Patienten upplever bra samarbete
•
Viktigt att arbeta med alliansbrott oavsett metod
OBS! Det är endast patientens bedömning av alliansen som förutsäger utfall!!
Förväntan/Placebo
• Patienten har tilltro till att förändring är möjligt och att
behandlingen kommer hjälpa
• Beror på kultur och patientens kontext
• KBT effekt minskat över tid – beror det på att interventioner blivit
”kliche” och pat. därför inte engagerar sig i dem? Förmodligen en
generell effekt, men har inte studerats då det endast finns
tillräckligt många studier på KBT
Patientfaktorer
• Patientens motivation att göra konkreta förändringar
• Viktigt att arbeta med patientens motivation oavsett metod
• Patientens möjligheter att göra konkreta i förändringar i nuet
(Sociala och ekonomiska förutsättningar, etc.)
• Patientens sårbarhet
KBT är inte en metod utan flera
Teoriparadigm
Fokus
Metod
Våg 1: Beteendeterapi
Exponering med
responsprevention,
Funktionell analys
Beteendeaktivering
BT
Våg 2: Kognitiv
Beteendeterapi
Kognitiv omtolkning,
Kognitiv analys, Inre
scheman
KBT, Schematerapi
Våg 3: Mindfulness och Mindfulness,
Kontextuell
Acceptans, Motivation,
Beteendeterapi
Utvidgat
exponeringskoncept,
Undvikande av känslor
UP, DBT, ACT, MBSR,
MBCT, CFT
PDT är inte en metod utan flera
Teoriparadigm
Fokus
Metod
Våg 1: Freuds
driftpsykologi
Fria associationer,
Tolkning inre
konflikter, Insikt
Pykoanalys
Våg 2:
Objektrelationsteori
Inre konflikter,
Objektrelationer,
Överföringstolkning
PDT
Våg 3: Interpersonell
terapi
Aktuella yttre
relationer, Sociala
färdigheter,
Ändra faktiskt
beteende
IPT, SupportiveExpressive
Våg 4: Anknytningsteori
och mentalisering
Anknytning,
Mentalisering
MBT
Våg 5: Psykodynamisk
Undvikande av
ISTDP
Trender inom psykologisk behandling
Aktuella problem
• Fokus på aktuella
problem istället för
historia
• Fokus på vad
patienten konkret
gör och de
konsekvenser detta
leder till
Känsloreglering
Mindfulness
• Utvidgad
exponeringstillämpning
• Känslomässigt
undvikande
• Känsloreglering
• Relationer
• Mentalisering
• Perspektivtagande
• Acceptans
• Förhållningssätt
• Medkänsla
Trender inom psykologisk forskning
Integration
• Ökad teoretisk
integration
• Ökad
tvärvetenskaplig
integration
Utvecklad evidens
Transdiagnostik
• Inte bara evidens av
terapipaket (RCT)
• Ökad evidens för
verksamma
mekanismer
• Ökad evidens för de
teoretiska
modellerna
• Många diagnoser
överlappar
• Ett behandlingsprotokoll istället för
hundratals
• Verksamma
beståndsdelar i
behandlingen
likartade
Vad kommer i de nya riktlinjerna 2016?
Sannolikt
• Ökat stöd för Mindfulness och Tredje vågens KBT
• Ökat stöd för IPT vid Bipolär, Bulimi, (ev. PTSD)
• Ökat stöd för PDT vid depression, panik, social fobi
…och längre in i framtiden ökad evidens för behandling
av olika personlighetsstörningar
Fokus i denna utbildning
• Transdiagnostisk exponeringsbaserad KBT (UP) med
fokus på känsloreglering
• Motivation & allians (MI Motiverande Samtal)
• Mindfulness
• Det nya exponeringsparadigmet med bäst evidens
(Craskes expectancy violation teori)
• IPT som får ökande evidens inte bara för depression
utan också för ångesttillstånd som PTSD (alternativ
verkningsmekanism)
Skäl till fokus på kortare ångest och
depressionsbeh.
•
Praktiskt (hinna genomföra behandling, följa behandlingsprocess)
•
Ångest och depression i stort sett alltid förekommande
•
Avgränsad beh. av ångest eller depression oftast möjlig även vid
personlighetsstörning och NP problematik
•
Evidensen bättre för dessa behandlingar (bla pga ekonomiskt och
praktiskt lättare genomföra studier)
•
KBT och IPT kan antas ha delvis olika verkningsmekanismer
•
Transdiagnostisk KBT (UP) pga praktiska skäl (hinner inte lära ut
diagnosspecifik beh. för alla tillstånd, ingående betåndsdelar i
diagnosspecik beh. likartade, hög komorbiditet)
Det egna patientarbetet
Ångest- och depressionsstörningar utan samtidig
personlighetsstörning, tex. enkel fobi, social fobi, panikångest,
agorafobi, OCD, GAD, PTSD, och egentlig depression.
Unified Protocol är avsett att behandla samtidiga dessa
problembilder.
IPT är speciellt framtaget för att behandla depression. Nyare
forskning visar att IPT även tycks ha god effekt på
ångestsymtom, men det är ändå lämpligt under denna
utbildningsbehandling att du för IPT behandlingen finner en
patient med egentlig depression som huvuddiagnos.
Mer information och material
www.verksampsykologi.com
Rekommendationer – egentlig depression hos barn
och ungdomar
Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda
• barn och ungdomar aktiv uppföljning i form av en stödjande kontakt och eventuell
psykosocial intervention (prioritet 1).
Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda
• barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT, i grupp eller individuellt
(prioritet 3 och 4).
Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda
barn och ungdomar läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI)
(prioritet 2)
barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT, individuellt eller i grupp (prioritet
3).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda
ungdomar psykologisk behandling med familjeterapi (prioritet 8)
barn och ungdomar psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi
(prioritet 10).
Rekommendationer – ångestsyndrom hos barn och
ungdomar
Vid symtom på ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
• barn och ungdomar aktiv uppföljning i form av en stödjande kontakt och eventuell
psykosocial intervention (prioritet 1).
Vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi bör hälso- och
sjukvården erbjuda
• barn psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
• barn och ungdomar kombinationsbehandling med KBT och antidepressiva läkemedel (SSRI) (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda
• barn psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 9).
Rekommendationer – tvångssyndrom hos barn och
ungdomar
Vid medelsvårt tvångssyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
barn och ungdomar läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA)
(prioritet 3).
Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda
• barn och ungdomar psykologisk behandling med psykodynamisk
korttidspsykoterapi (icke-göra)
• barn och ungdomar psykologisk behandling med stressreducerande
psykoterapier (icke-göra).
Rekommendationer – posttraumatiskt stressyndrom
hos barn och ungdomar
Vid posttraumatiskt stressyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
• barn och ungdomar psykologisk behandling med KBT (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda
barn och ungdomar psykologisk behandling med psykodynamisk
korttidspsykoterapi (prioritet 9)
barn och ungdomar familjeterapi (prioritet 10)
ungdomar läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 10).
Rekommendationer – depression hos vuxna
Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda
psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3) eller individuell KBT
(prioritet 4)
interpersonell psykoterapi (prioritet 4).
Hälso- och sjukvården kan erbjuda
• psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda
• läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10).
Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och
sjukvården erbjuda
• läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).
Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda
psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi
(prioritet 2)
läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2)
psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi
(prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda
• kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling
(prioritet 10).
Vid medelsvår egentlig depression med melankoliska drag bör hälso- och sjukvården erbjuda
• läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1).
Rekommendationer – egentlig depression under
graviditet och efter förlossning
Vid medelsvår egentlig depression under graviditet bör hälso- och sjukvården erbjuda
• psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi
(prioritet 2)
• psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi
(prioritet 3)
• läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 4).
Vid medelsvår egentlig depression efter förlossning bör hälso- och sjukvården erbjuda
psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi
(prioritet 2)
psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi
(prioritet 3)
läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 3)
personcentrerad counselling (prioritet 4).
Rekommendationer – tillfrisknande efter egentlig
depression för vuxna
För att förebygga återfall i egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda
fortsatt psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
fortsatt läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1).
För att förebygga återfall i egentlig depression kan hälso- och sjukvården i undantagsfall
erbjuda
• fortsatt elektrokonvulsiv behandling (ECT) (prioritet 10), under förutsättning att ingen
annan lämplig behandling har hjälpt alternativt tolererats.
Rekommendationer – bipolär sjukdom hos
vuxna
Vid en manisk episod bör hälso- och sjukvården erbjuda
läkemedelsbehandling med litium (prioritet 1)
läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 1).
Vid en depressiv episod bör hälso- och sjukvården erbjuda
kombinationsbehandling med antidepressiva och antiepileptika eller antipsykosmedel
(prioritet 4)
läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 4).
För att förebygga återfall efter en manisk eller depressiv episod bör hälsooch sjukvården erbjuda
läkemedelsbehandling med litium (prioritet 1)
läkemedelsbehandling med tillägg av psykologisk behandling med KBT (prioritet 2)
patientutbildning och närståendeutbildning som komplement till åter- fallsförebyggande
läkemedelsbehandling (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan även erbjuda
läkemedelsbehandling med antiepileptika (prioritet 5)
läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 5).
Rekommendationer – ångestsyndrom hos
vuxna
Vid symtom på ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
• snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1).
Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3)
råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur eller textbaserad behandling med
behandlarstöd (prioritet 3).
Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården
erbjuda
psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2 och 3).
Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bör hälso- och sjukvården också erbjuda
tillämpad avslappning (prioritet 4)
avspänning som tillägg till sedvanlig behandling (prioritet 4).
Vid paniksyndrom och social fobi kan hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar
erbjuda
• läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (prioritet 10). Den bör dock
inte väljas som ensam åtgärd och behandlingen bör endast pågå under en mycket begränsad
tid.
Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi kan hälso- och sjukvården i
undantagsfall erbjuda
• psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 10).
Vid generaliserat ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården inte erbjuda
• läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (icke- göra).
Rekommendationer – förebygga och behandla
posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Vid akut stressreaktion och risk för posttraumatiskt stressyndrom bör hälso- och
sjukvården erbjuda
• psykologisk behandling med KBT (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården bör inte
• erbjuda engångsinsatser med individuell psykologisk debriefing efter traumatiska
händelser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).
Vid posttraumatiskt stressyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda
psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
psykologisk behandling med EMDR (prioritet 2)
läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).
Rekommendationer – psykosociala insatser vid
schizofreni
Riktlinjerna tar upp följande områden:
tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer
åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg
åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg
psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen
familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall
stöd i föräldraskap för personer med schizofreni
psykologisk behandling mot kvarstående symtom
kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar
åtgärder för att förbättra sociala färdigheter
åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och
sysselsättning
boende och åtgärder i form av anpassat stöd
samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg.
Rekommendationer – psykosociala insatser vid
schizofreni
Riktlinjerna tar upp följande områden:
tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer
åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg
åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg
psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen
familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall
stöd i föräldraskap för personer med schizofreni
psykologisk behandling mot kvarstående symtom
kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar
åtgärder för att förbättra sociala färdigheter
åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och
sysselsättning
boende och åtgärder i form av anpassat stöd
samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg.
Rekommendationer – psykosociala insatser vid
schizofreni
Att man har flera sjukdomar samtidigt (samsjuklighet) är vanligt förekommande vid
schizofreni precis som inom all hälso- och sjukvård. Det gäller både vissa somatiska
sjukdomar, andra psykiska problem (särskilt depression och ångest) och missbruk
eller beroende av alkohol, narkotika och andra droger. Även livsstilsfaktorer som
dålig kosthållning, brist på motion och rökning tillhör de vanligt förekommande
problemen.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
(www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard) tar
upp åtgärder för missbruk och beroende men inte särskilt för personer med
schizofreni.
Ur riktlinjerna
Rekommendationer – psykologisk behandling vid
schizofreni
Rekommendationer om psykologisk behandling mot kvarstående symtom
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda personer med schizofreni med kvarstående symtom individuell kognitiv
beteendeterapi (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier
• erbjuda personer med schizofreni med kvarstående symtom kognitiv beteendeterapi i
grupp (FoU).
Hälso- och sjukvården kan
erbjuda personer med schizofreni med kvarstående symtom musikterapi, när behov av
icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4)
erbjuda personer med schizofreni med kvarstående symtom bildterapi, när behov av
icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte är lämplig (prioritet 8).
Hälso- och sjukvården kan
• i undantagsfall erbjuda personer med schizofreni med kvarstående symtom den
ursprungliga metoden för psykodynamisk psykoterapi (prioritet 10).
Hälso- och sjukvården kan
• i undantagsfall erbjuda stödterapi i syfte att minska kvarstående symtom vid
schizofreni (prioritet 10).
Rekommendationer – kognitiv träning för att förbättra
funktionsnedsättningar vid schizofreni
Rekommendation om kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda personer med schizofreni som har kvarvarande psykossymtom, kognitiva
funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter Integrerad psykologisk
terapi – kognitiv träning (prioritet 1).
Rekommendationer för missbruks och
beroendevård
Riktlinjerna ger rekommendationer om åtgärder inom följande områden:
• bedömningsinstrument
• medicinska test
• läkemedelsbehandling
• psykologisk och psykosocial behandling
• psykosociala stödinsatser
• behandling vid samsjuklighet
• psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar.
Rekommendationer – missbruk eller beroende av
alkohol
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda MET till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 1)
• erbjuda KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling eller SBNT till
personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
• erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi till personer med missbruk eller
beroende av alkohol (prioritet 4).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och
utveckling
• erbjuda webbaserad behandling till personer med missbruk eller
beroende av alkohol (FoU).
Rekommendationer – långvarigt bruk av
bensodiazepiner
Rekommendation
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda KBT som tillägg till nedtrappning av bensodiazepin till personer med
långvarigt bruk av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning inte är möjlig (prioritet
2).
Rekommendationer – missbruk eller beroende av
cannabis
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda KBT eller återfallsprevention med tillägg av MI eller MET till personer
med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 3).
Rekommendationer – missbruk eller beroende av
centralstimulantia
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet eller CRA med tillägg av
förstärkningsmetod till personer med missbruk eller beroende av
centralstimulerande preparat (prioritet 3)
• erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med missbruk eller beroende
av centralstimulerande preparat (prioritet 4).
Rekommendationer – missbruk eller beroende av
opiater
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med opiatberoende i
läkemedelsassisterad behandling (prioritet 3)
• erbjuda CRA till personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling
(prioritet 4).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
• erbjuda förstärkningsmetod eller psykodynamisk terapi till personer med
opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 5).
Rekommendationer – missbruk eller beroende av
opiater
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
• erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med opiatberoende i
läkemedelsassisterad behandling (prioritet 3)
• erbjuda CRA till personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling
(prioritet 4).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
• erbjuda förstärkningsmetod eller psykodynamisk terapi till personer med
opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 5).
