Populärvetenskaplig sammanfattning Birgitta Hansson Mer återhämtning och bättre aktivitetsbalans kan minska sjukskrivningar En bättre balans mellan olika aktiviteter och återhämtning hemma och på jobbet kan leda till minskad sjukskrivning för personer med psykisk ohälsa. Det visar resultatet i denna studie som undersökt hur olika psykosociala faktorer påverkar arbetsförmågan före och efter behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT). Psykisk ohälsa står för en stor del av sjukfrånvaron i Sverige. Sedan 2008 finns en rehabiliteringsgaranti som innebär att personer i arbetsför ålder med måttlig psykisk ohälsa ska erbjudas KBT inom primärvården med syftet att minska sjukskrivningarna. KBT har effekt på ångest och depression men det finns inte tillräckligt belägg för att KBT i sig leder till ökad arbetsförmåga. För att få kunskap om hur psykosociala faktorer som motivation, roller, vanor och mijö kan påverka arbetsförmågan intervjuades 108 personer före och efter KBT-behandling. De fick även uppge aktuell sjukskrivningsgrad vid intervjutillfällena. Gruppen bestod till 80% av kvinnor och medelåldern var 44 år. Nästan hälften hade stressrelaterade besvär, resterande hade depression eller ångest. Resultatet från den första intervjun användes som grund för planering av KBT-behandlingen. Resultatet i denna studie visar att antalet sjukskrivna minskade med nästan hälften och att den genomsnittliga sjukskrivningsgraden minskade från 30 % till 10% sjukskrivning efter KBT. De flesta psykosociala faktorer som undersöktes hade förbättrats. Man kunde se de största förbättringarna när det gällde personernas utövande av hobbys, deras vanor och rutiner i och utanför arbetet samt deras förmåga att anpassa sina vanor och rutiner. Vid en närmare analys av dessa områden framkom en förbättrad aktivitetsbalans. Personerna hade exempelvis blivit bättre på att sätta gränser, ta hjälp av andra, sänkt egna höga krav, återupptagit sina intressen och lagt in ”egentid” utan att få dåligt samvete samt börjat använda sig av återhämtning både på och utanför arbetet. För att behandling med KBT ska ge effekt inte bara på symtom utan också på arbetsförmåga behövs ett arbetsinriktat fokus under behandlingen. Att kartlägga psykosociala faktorer innan behandlingen med KBT och ha detta som underlag vid rehabiliteringsplaneringen kan vara en verksam metod. Mer forskning behövs där man jämför olika typer av insatser med kontrollgrupp för att utesluta andra faktorer som kan påverka resultatet. Vidare forskning behövs också för undersöka sambandet mellan sjukskrivning och att uppleva en obalans mellan aktiviteter och återhämtning.