FINLANDS AKADEMI
Forskningsprogrammet KLIMATFÖRÄNDRINGEN – DESS
KONSEKVENSER OCH HUR DEN KAN BEMÄSTRAS
(FICCA, 2011–2014)
Programbeskrivning
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
2 (16)
INNEHÅLL
INNEHÅLL ........................................................................................................................................ 2
FÖRORD .......................................................................................................................................... 3
1. BAKGRUND.............................................................................................................................. 4
2. MÅL......................................................................................................................................... 6
3. REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN ..................................................................................... 7
3.1 Miljöförändringar till följd av klimatförändringen .............................................................. 8
3.2 Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser ........................................... 8
3.3 Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter .......... 8
3.4 Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen ............................... 9
3.5 Mångvetenskaplig approach .............................................................................................. 9
4. GENOMFÖRANDE .................................................................................................................. 10
4.1 Programfinansiering ........................................................................................................ 10
4.3 Annat nationellt samarbete ............................................................................................. 10
4.4 Internationellt samarbete................................................................................................ 11
4.5 Tidtabell .......................................................................................................................... 12
4.6 Ledningsgruppen ............................................................................................................. 12
4.7 Programkoordinering ...................................................................................................... 13
4.8 Programutvärdering ........................................................................................................ 13
5 ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER .................................................... 14
5.1 Preliminära ansökningar .................................................................................................. 14
5.2 Egentliga ansökningar...................................................................................................... 14
5.3 Bedömningskriterier ........................................................................................................ 15
6 YTTERLIGARE INFORMATION ................................................................................................. 16
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
3 (16)
FÖRORD
Alla fyra vetenskapliga forskningsråd vid Finlands Akademi föreslog på hösten 2008 för Akademins
styrelse att ett forskningsprogram om klimatförändringen ska beredas. Frågan hade redan tidigare
varit aktuell inom Akademin, och i det sammanhanget tog Akademin åren 2007 och 2008 emot många
programinitiativ av utomstående. Akademins styrelse beslöt vid sitt möte 30.9.2008 att i anslutning till
verksamhets- och ekonomiplanen för 2010–2013 bevilja förhandlingsfullmakt för beredningen av ett
forskningsprogram kring ämnet klimatförändringen, hur den kan bemästras och stävjas och hur vi kan
anpassa oss till den.
I mars 2009 tillsattes en beredningsgrupp för programmet med medlemmar från samtliga
forskningsråd. Ordförande för gruppen var professor Jyrki Luukkanen (forskningsrådet för
biovetenskap och miljö), vice ordförande forskningsprofessor Tuija Pulkkinen (forskningsrådet för
naturvetenskap och teknik) samt medlemmar professor Jaana Bamford (forskningsrådet för
biovetenskap och miljö), professor Pauli Niemelä (forskningsrådet för kultur och samhälle) och
professor Marja-Liisa Hänninen (forskningsrådet för hälsa). Beredningsgruppen hörde utomstående
experter dels på sina möten, dels via kommentarer till programtexten. Inbjudna experter var professor
Timothy Carter (Finlands miljöcentral), projektchef Pirkko Heikinheimo (Statsrådets kansli),
miljörådet Antero Honkasalo (sektionen Hållbar utveckling vid Delegationen för sektorforskning,
miljöministeriet), direktör Mikko Peltonen (sektionen Hållbar utveckling vid Delegationen för
sektorforskning, jord- och skogsbruksministeriet), ledande teknologiexpert Raija Pikku-Pyhältö
(Tekes), programkoordinator Reija Ruuhela (forskningsprogrammet ISTO för anpassning till
klimatförändringen, Meteorologiska institutet), teknologiexpert Tuomo Suortti (Tekes),
generaldirektör Petteri Taalas (Meteorologiska institutet), programkoordinator Tiia Yrjölä
(forskningsprogrammet ISTO för anpassning till klimatförändringen, jord- och skogsbruksministeriet).
Beredningsgruppen sammanträdde sju gånger och deltog därtill i sin helhet i den s.k. forskarverkstad
som ordnades i juni 2009 som ett led i programberedningen. I verkstaden deltog 130 forskare som
hade möjlighet att kommentera beredningen och utveckla dess olika teman. Forskarna kunde också
efter själva verkstaden kommentera temana via webben.
Finlands Akademis styrelse beslöt vid sitt möte 3.11.2009 att inleda forskningsprogrammet
Klimatförändringen – dess konsekvenser och hur den kan bemästras (FICCA) och anvisade ur 2010 års
bevillningsfullmakt programmet 12 miljoner euro i programfinansiering. Meningen är att programmet
ska pågå under fyra års tid.
Tekes har nyligen börjat att bereda sitt eget program av temat klimatekonomi. Finlands Akademi och
Tekes har planer av ett gemensamt nationellt program.
FICCA-programbeskrivning
1.
11.1.2010
4 (16)
BAKGRUND
Klimatförändring är en term som här används för att syfta på det nuvarande klimatets förändring, i
synnerhet den globala uppvärmningen. Med klimatförändring kan man också syfta på andra regionala
eller globala klimatrelaterade förändringar på en tidsaxel från några tiotal år till miljoner år. Den
nuvarande klimatuppvärmningen är tydlig – observationerna visar att jordens medeltemperatur har
stigit och att bl.a. världshaven har blivit varmare. Uppvärmningen beror med mycket stor sannolikhet
på växande halter av växthusgaser till följd av människans utsläpp.1 Vi vet också att
klimatförändringen ger upphov till en mängd direkta och indirekta miljöförändringar och samhälleliga
reaktioner som i sin tur kan ha återkopplingar till klimatförändringen.2
Klimatförändringen och dess konsekvenser är föremål för intensiv forskning runtom i världen. Till
exempel den naturvetenskapliga forskningen i ämnet är omfattande och bildar globala nätverk. 3 Den
skapar en grundval för observationen av fenomenet och forskning i dess mångahanda
miljökonsekvenser. Forskningen har spridits också till andra vetenskapliga discipliner.4 I synnerhet
olika åtgärder för hur klimatförändringen ska kunna stävjas och hur vi kan anpassa oss till den har
studerats flitigt. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser sker på många plan: bl.a. teknik,
ekonomi, infrastruktur och kultur. Stävjandet av klimatförändringen utgår från att det är möjligt att
bromsa upp jordens uppvärmning om människans utsläpp minskas. Det krävs mångvetenskaplig och
tvärvetenskaplig forskning från olika vetenskapliga traditioner för att kombinera information från
olika områden och förbättra vår systemiska förståelse av klimatförändringen. Sådan forskning behövs
också dels för att aktivera samhällsdebatten, dels som stöd för nationella och internationella beslut.
Besluten om hur klimatförändringen ska bemästras fattas inom klimatpolitiken. De kan gälla till
exempel valet av åtgärder, teknik och styrmedel eller på vilken nivå (lokal, nationell, global) besluten
ska fattas. Också någon viss serie av åtgärder eller en klart angiven politisk process kan kallas för
klimatpolitik. Finland har på många sätt förbundit sig att genomföra de ofta sektoriella åtgärder som
klimatförändringen kräver.5 Internationell klimatpolitik förs inom ramen för EU, och i ännu vidare
sammanhang framför allt utgående från FN:s klimatavtal. För närvarande är Köpenhamnprocessen
särskilt aktuell. Klimatpolitiken är en sektor som direkt eller indirekt i betydande utsträckning
utnyttjar klimatforskningens resultat.
Finlands Akademi har tidigare genomfört två forskningsprogram med kopplingar till
klimatförändringen: forskningsprogrammet för atmosfäriska förändringar SILMU (1990–1995) och
forskningsprogrammet för global förändring FIGARE (1999–2002). Jämfört med den tiden då dessa
program genomfördes har frågan om att stävja och anpassa sig till klimatförändringen blivit allt
viktigare, och idag påverkar de samhällsutvecklingen såväl i Finland som överallt i världen. Samtidigt
spelar den mång- och tvärvetenskapliga grundforskningen i klimatfrågor en allt viktigare roll.
Klimatförändringen har idag kopplingar till forskningen inom samtliga huvudsakliga vetenskapliga
discipliner: naturvetenskaperna, teknik, medicin, vårdvetenskap, agronomie- och forstvetenskap,
samhällsvetenskaperna och humaniora. Ny kunskap behövs dels för att främja den samhälleliga
debatten om dessa frågor, dels för att stödja nationella och internationella beslut om åtgärder för att
stävja och anpassa sig till klimatförändringen, minska utsläppen från hushållens och trafikens växande
1
FN:s klimatpanel (IPCC), fjärde utvärderingsrapporten 2007.
Anpassning till klimatförändringen: en europeisk handlingsram. KOM (2009) 147.
3
Till exempel IGBP (The International Geosphere-Biosphere Programme) är ett internationellt forskningsprogram som
sedan år 1987 har forskat i globala förändringar på fenomennivå. (www.igbp.net)
4
Till exempel IHDP (The International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change) är ett
internationellt mångvetenskapligt program som sedan år 1996 har forskat i de globala förändringarnas effekter.
(www.ihdp.org)
5
Nationell klimatstrategi, Statsrådets redogörelse till riksdagen 27.3.2001; Nationell strategi för anpassning till
klimatförändringen, Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 1/2005; Klimat- och energistrategi för Finland på
lång sikt, Statsrådets redogörelse till riksdagen den 6 november 2008.
2
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
5 (16)
energiförbrukning, tillämpa ny teknologi och anpassa sig till extrema situationer till följd av
klimatförändringen. Vetenskapens fundament i Finland är högklassigt, vilket i kombination med de
åtgärder vi redan vidtagit ger oss goda möjligheter att bedriva nyskapande mångvetenskaplig
grundforskning.
Klimatförändringen ses som det viktigaste miljöproblemet för hela jorden, dess natur och människans
verksamhet, och den har kopplingar till många andra miljöproblem. Den är dock fortfarande
förknippad med många osäkerhetsmoment på grund av de komplicerade kausalkedjorna och
återkopplingarna. Efterhand som klimatförändringen accelererar räknar man med att dess direkta och
indirekta konsekvenser kommer att bli verklighet redan under de närmaste åren och årtiondena. I till
exempel u-länderna hotar klimatförändringen att öka och fördjupa fattigdomen och göra det svårare
att uppnå utvecklingsmålen. De fattigaste ländernas utsläpp är fortfarande försvinnande små, men
dessa länder är särskilt utsatta för klimatförändringens konsekvenser. Som ett nordligt land hör
Finland till en zon där klimatets förväntade uppvärmning är mer än dubbelt så snabb som den
genomsnittliga hastigheten. Samtidigt kommer klimatförändringens konsekvenser här att synas
tidigare och kraftigare än i sydligare zoner.
Efterhand som klimatpolitiken spelar en viktigare roll behövs mera information om med vilka
åtgärder klimatförändringen kan bemästras och vilka följder dessa åtgärder har såväl nationellt som
internationellt. Exempel på områden där vi fortfarande har endast obetydlig kunskap är
mekanismerna för ren utveckling (CDM) samt kolhandelns möjligheter och ekologiska och
samhälleliga konsekvenser. CDM-projekten, som oftast handlar om förnybar energi och
energieffektivitet, tar sikte förutom på hållbar utveckling i u-länderna också på att erbjuda
industriländerna kostnadseffektiva sätt att minska sina koldioxidutsläpp. Man räknar med att
klimatförändringen för Finlands del kommer att medföra dels hot, dels också vissa potentiellt nyttiga
effekter. I bägge fallen krävs forskning och anpassningsåtgärder.
Det är viktigt att utöka den nationella forskningen i klimatförändringen, någonting som påpekats i
många bedömningar och rekommendationer under den senaste tiden. Till exempel i
rekommendationerna i utvärderingarna av både energiforskningen6 och vattenforskningen7 tangeras
frågan om utvecklingsbehoven på dessa områden. I sitt färska ställningstagande understryker
Naturresursrådet8 vikten av att forskningen i anknytning till energifrågorna och klimatförändringen
utökas, och utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning lyfter i sina strategiska riktlinjer fram
behovet av mer forskning i hur utvecklingen påverkas av klimatförändringen. Delegationen för
sektorforskning nämner i sina forskningsagendor utvärderingar och jämförelser av olika åtgärder för
att hantera och anpassa sig till klimatförändringen, vilket i sin tur förutsätter en gedigen kunskapsbas
som bygger på grundforskning. Också EU:s vitbok om anpassning till klimatförändringen poängterar
behovet av mer kunskap om bland annat klimatförändringens sannolika effekter, deras olika
socioekonomiska aspekter samt kostnaderna för och nyttan av olika åtgärder för att bemästra dem. 9
Inom den nationella innovationsverksamheten beaktas forskningen i klimatförändringen på olika sätt,
bl.a. i arbetet inom ramen för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation inom
miljö- och energisektorerna.
Meningen är att det nya forskningsprogrammet Klimatförändringen – dess konsekvenser och hur den
kan bemästras FICCA (FInnish research programme on Climate ChAnge) på bred front ska svara mot de
utmaningar som klimatförändringen för med sig. En central princip i forskningsprogrammet är att
stödja sådan mångvetenskaplig forskning som samtidigt behandlar både samhälls- och miljöfrågor.
Forskningsprogrammet eftersträvar en systemisk behandling av de forskningstemana.
6
Finlands Akademis publikationer 14/2006.
Finlands Akademis publikationer 1/2008.
8
Naturresursrådets ställningstagande om forskning i energi och energipolitik 27.5.2009.
9
Anpassning till klimatförändringen: en europeisk handlingsram. KOM (2009) 147.
7
FICCA-programbeskrivning
2.
11.1.2010
6 (16)
MÅL
Forskningsprogrammets referensram och temaområden har valts så att programmet ska täcka många
olika samband mellan miljö och samhälle med avseende på klimatförändringen. Eftersom ämnet är så
omfattande förutsätter Akademin att de projekt som finansieras är genuint mångvetenskapliga och når
resultat med bred täckning. Temaområdena beskrivs i avsnitt 3.
Förutom att skapa högklassig vetenskaplig kunskap är det meningen att programmet ska fördjupa
dialogen mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. I synnerhet vill man att
naturvetenskap i växande utsträckning ska utnyttjas som en del av den samhällsvetenskapliga
forskningen. Därtill ska programmet främja växelverkan mellan forskarna och dem som använder
forskningsresultaten. Resultaten av grundforskningen ska offentliggöras så tidigt som möjligt – siktet
är inställt på att göra ny kunskap snabbt tillgänglig. Programmet ska också stödja forskarutbildningen
på detta område och stärka forskaryrkets ställning. Dessutom vill programmet öka forskarnas
medverkan i internationella nätverk och främja det nationella mångvetenskapliga samarbetet.
Forskningsprogrammets primära mål är
att ta fram kunskap om klimatförändringen, dess konsekvenser och hur den kan bemästras
att utöka det mångvetenskapliga kunnandet och skapa mångvetenskapliga forskningsmiljöer för
att därigenom förstärka forskningen i klimatförändringen och åstadkomma synergifördelar
att tjäna det finländska samhället genom att kombinera det globala och det lokala perspektivet
Andra syften med programmet är:
att skapa nya nationella och internationella nätverk för forskningssamarbete
att öka mobiliteten bland forskare och forskarstuderande
att förbättra samarbetet med andra nationella aktörer (bl.a. sektorforskningen) och
internationella aktörer (bl.a. IPCC)
att ta fram kunskap som kan leda till nya innovationer
att öka kunskapen och den allmänna medvetenheten om klimatförändringen i samhället
FICCA-programbeskrivning
3.
11.1.2010
7 (16)
REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN
En central princip i forskningsprogrammet är att närma sig forskningen i klimatförändringen via en
holistisk referensram. I det perspektivet ses klimatförändringsprocessen som en helhet där miljöns
och samhällets tillstånd är en följd av många olika komplicerade interaktioner och av kausalkedjor
som löper i olika riktningar. Med miljö avses i en sådan referensram den helhet som klimatet och
ekosystemet tillsammans bildar (figur 1). Samhället kan möta klimatförändringen med dels
anpassande, dels stävjande åtgärder. Forskningen kan närma sig dessa olika sidor separat, och det är
också vad man gör då man till exempel följer hur klimatuppvärmningen påverkar naturen eller då man
gör (smala) bedömningar av kostnaderna för de anpassande och stävjande åtgärderna.
Forskningsprogrammet FICCA fokuserar på växelverkan mellan miljö och samhälle, inte på
smala forskningsteman.
Figur 1. Referensram för forskningsprogrammet FICCA. Programmet fokuserar på
forskning som tar fram ny kunskap om växelverkan och kausalkedjor mellan miljön
och
samhället
visavi
klimatförändringen.
Forskningsprojekten
är
mångvetenskapliga och studerar både samhället och miljön.
Forskningsprogrammet har en bred täckning av alla olika vetenskapliga discipliner och
forskningsområden med anknytning till klimatförändringen. En gemensam nämnare för alla
forskningsprojekt som finansieras inom programmet är dock det äkta mång- eller tvärvetenskapliga
grepp som nämns ovan.
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
8 (16)
Forskningsprogrammet har fyra forskningsteman som inte är avskilda från, utan inflätade i varandra.
På så vis stöder de också varandra. Forskningsplanerna förutsätts följa referensramen i figur 1.
Forskningsprogrammets teman är:
1.
Miljöförändringar till följd av klimatförändringen
2.
Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser
3.
Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter
4.
Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen
3.1 Miljöförändringar till följd av klimatförändringen
Forskning i klimatförändringen bildar utgångspunkten. Forskningsplanerna förväntas greppa kausala
kedjor med kopplingar till klimatförändringen på ett mångvetenskapligt sätt så att man samtidigt
skapar en genuin länk mellan miljö och samhälle.
Exempel på forskningsobjekt inom detta tema:
klimat- och miljöobservationer och -modeller samt konsekvenserna av regionala förändringar
hur klimatförändringen och åtgärderna för att bemästra den påverkar ekosystemen
ekologiska förändringar till följd av klimatförändringen och klimatförändringens effekter på
smittbärare och sjukdomsalstrare
extrema klimatfenomen och deras konsekvenser
3.2 Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser
Klimatförändringen har globala samhälleliga konsekvenser som oftast är resultat av olika slag av
sambandskedjor. Att kombinera klimatscenarier och andra miljöfakta med samhällsforskning är ett
sätt att bedriva genuint mångvetenskaplig forskning.
Exempel på forskningsobjekt inom detta tema:
klimatförändringens effekter på ekonomin och arbetet, staterna och politiken, kulturen och
utbildningen och sociala strukturer samt de klimat- eller väderleksrelaterade förändringarna i
infrastrukturerna
klimatförändringens effekter på hälsan och incidensen
kommunikationens betydelse och samhällsdialogen
klimatförändringens effekter på globala flyktingströmmar och på den globala ekonomins
strukturer och finansieringsmekanismer
3.3 Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter
Anpassningen till klimatförändringen är en omfattande process som kan inbegripa anpassning till
miljöförändringar eller till de olika anpassande och stävjande åtgärder som klimatförändringen
föranleder Forskningsplanerna förväntas vara mångvetenskapliga enligt referensramen ovan, och de
ska satsa på att klargöra olika sambandskedjor.
Exempel på lämpliga forskningsobjekt inom detta tema:
näringslivets, samhällenas och olika befolkningsgruppers anpassning till klimatförändringen
anpassningsåtgärdernas genomslag, kostnadseffektivitet och återkopplingar
samhällets och miljöns sårbarhet och förmåga att anpassa sig till de växande klimatvariationerna
och extrema klimatfenomenen
synergier och konflikter till följd av de anpassande och stävjande åtgärderna
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
9 (16)
3.4 Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen
Med hjälp av stävjande åtgärder och genom att minska utsläppen av växthusgaser ska
klimatförändringens samhälleliga konsekvenser hållas i styr. En djupare förståelse av dessa åtgärder
och deras såväl samhällspolitiska som teknologiska aspekter skapar en hållbar kunskapsbas som gör
det möjligt att uppnå de klimatpolitiska målen. Forskningsplanerna förväntas inbegripa forskning som
stöder antingen teknologiska eller strukturella och funktionella samhälleliga lösningar och som är
kopplade till miljöförändringarna eller klimatscenarierna.
Exempel på lämpliga forskningsobjekt inom detta tema:
handlingsmodeller och strukturer med gynnsamma klimateffekter
koldioxidneutrala och utsläppsminskande lösningar
internationell och nationell politisk reglering av hur klimatförändringen stävjas samt effekterna
av sådan reglering i Finland, i u-länderna och i de framväxande ekonomierna
förändringar i värden, attityder och världsuppfattningar till följd av klimatförändringen
3.5 Mångvetenskaplig approach
Forskningsprogrammet eftersträvar nya kopplingar såväl mellan olika vetenskapliga discipliner som
mellan vetenskap, beslutsprocesser och innovationer.
Forskningsplanerna ska i bred skala svara mot de vetenskapliga och samhälleliga utmaningar som
klimatförändringen för med sig. Forskningen ska vara klart mång- eller tvärvetenskaplig vad gäller
såväl problemställningar som arbetsmetoder.
Forskningsprojekten inom programmet ska via grundforskning ta fram ny kunskap. Den kunskap som
programmet alstrar kan nyttiggöras till exempel i olika beslutsprocesser och då nya innovationer tas
fram inom olika samhällssektorer.
FICCA-programbeskrivning
4.
11.1.2010
10 (16)
GENOMFÖRANDE
4.1 Programfinansiering
Forskningsprogrammet ”Klimatförändringen – dess konsekvenser och hur den kan bemästras” är ett
nationellt forskningsprogram finansierat av Finlands Akademi. Programmet koordineras vid
Akademin av en programchef. Programperioden är fyra år, 2011–2014. Finlands Akademis styrelse
har beviljat 12 miljoner euro för programmets första utlysning 2010 och planerar en 4 miljoners
finansiering för andra utlysningen, i första hand i samarbete med utländska
finansieringsorganisationer.
Akademin finansierar mångvetenskaplig forskning inom forskningskonsortier där varje projekt har
mer än en part och där samarbetsparterna typiskt arbetar på olika institutioner.
4.2 Genomförande tillsammans med Tekes
Tekes förebereder ett eget program inom klimatekonomi. Meningen är att Akademins och Tekes
program ska genomföras som ett gemensamt nationellt program om klimatförändringen.
Samarbetsplanerna preciseras under år 2010. Syftet med samarbetet är att koordinera de nationella
resurserna så att de bättre kan svara mot de globala utmaningar som klimatförändringen för med sig.
Samtidigt är samarbete viktigt för att vi effektivt ska kunna utnyttja alla forskningsinsatser på ett sätt
som stärker Finlands ställning i den internationella konkurrensen inom forsknings- och
innovationsverksamhet.
Figur 2 visar en möjlig modell för Akademins och Tekes gemensamma program: programmet fungerar
som ett paraply för olika funktioner. Den strategiska ledningsgruppen ansvarar för samarbetet mellan
de olika delarna och för kommunikationen utåt. Modellen ger rum för eventuella andra nationella
organisationer att foga sina verksamheter under samma strategiska ledningsgrupps koordinering.
Figur 2. En eventuell organisationsmodell för det nationella klimatförändringsprogrammet:
ett paraply för olika verksamheter.
4.3 Annat nationellt samarbete
Sektionen för hållbar utveckling vid statsrådets delegation för sektorforskning10 genomför en
forskningshelhet kring hur klimatförändringen kan stävjas och hur vi kan anpassa oss till den
(SETUILMU). Enligt sektorforskningens principer finansieras där på beställningsbasis projekt som
10
http://www.minedu.fi/OPM/Tiede/setu/?lang=sv
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
11 (16)
tjänar olika ministeriers informationsbehov och praktiska beslutsprocesser. Forskningsprogrammet
FICCA och forskningshelheten SETUILMU är parallella nationella program som behandlar samma tema
och som samarbetar åtminstone inom planering, informationsutbyte om finansieringsbeslut,
kommunikation och gemensamma evenemang. Dessutom följer och – i mån av möjlighet – samarbetar
FICCA med jord- och skogsbruksministeriets koordineringsgrupp för anpassning till
klimatförändringen.
Akademin har under många år bedrivit finansieringssamarbete inom u-landsforskning med
utrikeministeriets utvecklingspolitiska avdelning. Det årliga bidraget för u-landsforskning är tre
miljoner euro. I programmet FICCA ingår teman som är relevanta också med tanke på
utvecklingspolitiken. Akademin och utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning utreder
möjligheten att bereda och genomföra en gemensam utlysning för u-landsforskning.
De strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation, i synnerhet CLEEN Oy, behandlar
områden som också tangerar olika utmaningar som klimatförändringen för med sig. Programmet
FICCA kommer i mån av möjlighet att samarbeta med CLEEN Oy.11
4.4 Internationellt samarbete
Akademin eftersträvar en bilateral FICCA-utlysning tillsammans med en utländsk finansiär. Vilken
finansiär och vilket land det kan bli fråga om avgörs senare. Med tanke på forskningsprogrammets
teman hör Kina, Indien och Ryssland till de intressantaste länderna, och dessa länder har också varit
aktuella i beredningen. Andra tänkbara samarbetsländer för bilaterala utlysningar är Brasilien,
Storbritannien, Tyskland och USA. Finlands Akademi förbereder en gemensam utlysning så att både
själva utlysningen och finansieringen kan genomföras med 2011 års anslagsfullmakt.
Nordiska ministerrådets toppforskningsinitiativ (TFI) ”Klimat, energi och miljö” samlar en stor del av
Nordens främsta vetenskapliga krafter och innovationskapacitet.12 Av programmets sex delprogram
har två samband med programmet FICCA:s teman: ”Effektstudier och anpassning till
klimatförändringar” och ”Klimatförändringens växelverkan med kryosfären”. Finlands Akademi är en
av TFI:s finansiärer och samlar finländska klimatforskare från spetsenheter och nätverk under FICCA:s
paraply. TFI fungerar för sin del som ett internationellt visitkort för den nordiska
klimatförändringsforskningen, vilket Finlands Akademi och forskningsprogrammet FICCA
understöder.
ERA-Net-projektet CIRCLE-2 (Climate Impact Research and Response Coordination for a Larger
Europe, 2010–2014) är ett nätverk för europeiska forskningsfinansiärer och forskningsprogram. 13
Dess huvudsakliga syfte är att främja samarbetet och koordineringen mellan å ena sidan finansiärer, å
andra sidan såväl nationella som regionala forskningsprogram. Finlands Akademi är en av de 21
egentliga deltagarna i CIRCLE-2, som för programmet FICCA är en plattform för brett europeiskt
samarbete. För FICCA är de multilaterala utlysningarna inom CIRCLE-2 viktiga instrument för
samfinansiering. Forskningsrådet för biovetenskap och miljö har i sin verksamhetsplanering räknat
med att under de kommande åren finansiera en eventuell CIRCLE-2-utlysning.
Gemensam programplanering (Joint Programming) är en ny verksamhetsform som utvidgar det
europeiska samarbetet inom forskning och forskningsfinansiering och samtidigt stärker det
europeiska forskningsområdet. Utgångspunkt för verksamheten är de s.k. stora europeiska och globala
utmaningarna, som man söker lösningar på genom högklassig forskning. Gemensam
programplanering innebär gemensam beredning och gemensamt genomförande av dylika stora
forskningshelheter. I praktiken sker samarbetet med hjälp av redan existerande strukturer, såsom till
exempel nationellt finansierade forskningsprogram. Klimatförändringen är ett av de teman som varit
11
http://http://www.tekes.fi/sv/community/Framsida/378/Framsida/511; http://www.cleen.fi
http://www.toppforskningsinitiativet.org/no
13
http://www.circle-era.net
12
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
12 (16)
framme. Finlands Akademi och programmet FICCA följer den gemensamma programplaneringens
utveckling och är beredda att axla ansvaret som en av de nationella koordinatorerna och finansiärerna
inom klimatförändringstemat.
4.5 Tidtabell
I programmets första, egentliga utlysning i januari 2010 finansierar Akademin konsortieprojekt under
åren 2011–2014. Finansieringsperioden börjar senast 1.1.2011 och slutar senast 31.12.2014.
Meningen är att programmets planerade andra utlysning i januari 2011 ska genomföras tillsammans
med utländska samarbetspartners. Temana för denna utlysning – eller eventuellt flera utlysningar –
avgörs senare. Forskningsprogrammet utvärderas 2015.
Ansökningsproceduren i första utlysningen är indelad i två steg. I det första steget lämnar
konsortierna in preliminära ansökningar och korta planskisser. Den preliminära ansökan lämnas in
via e-tjänsten senast 29.1.2010 kl. 16.15. Ansökningstiden är ovillkorlig. Programgruppen gör en
framställning till sektionen om vilka projekt som ska gå vidare till den egentliga utlysningen. Vilka
dessa projekt slutligen är meddelas senast i början av mars 2010. De egentliga ansökningarna med en
fullständig forskningsplan ska lämnas in via e-tjänsten senast 16.4.2009 kl. 16.15. Också här är
ansökningstiden är ovillkorlig. Utifrån en vetenskaplig bedömning av ansökningarna och med
beaktande av programmets mål bereder programgruppen ett förslag till programsektionen om vilka
projekt som ska beviljas finansiering. Programsektionen fattar finansieringsbesluten på hösten 2010.
Akademins styrelse har i sin verksamhetsplanering för åren 2011–2014 beslutat att Akademin anvisar
finansiering för programmets andra utlysning år 2011. De planerade bilaterala utlysningarna och
andra former av internationell samfinansiering planeras under 2010. Tidtabellerna för dem meddelas
senare.
Också tidtabellerna för eventuella övriga utlysningar tillsammans med andra finansiärer meddelas
senare.
4.6 Ledningsgruppen
Forskningsprogrammet leds av en programgrupp i vilken ingår representanter för Akademins
forskningsråd och andra medverkande finansiärer samt expertledamöter. Också andra experter kan
inbjudas till gruppen.
Programgruppens sammansättning är:
Ordförande:
professor Paavo Pelkonen, forskningsrådet för biovetenskap och miljö, Finlands Akademi
Vice ordförande:
professor Tuija Pulkkinen, forskningsrådet för naturvetenskap och teknik, Finlands Akademi
Medlemmar:
professor Hannele Hakola, forskningsrådet för biovetenskap och miljö, Finlands Akademi
professor Ilmo Keskimäki, forskningsrådet för hälsa, Finlands Akademi
professor Pauli Niemelä, forskningsrådet för kultur och samhälle, Finlands Akademi
Expertmedlemmar:
projektchef Pirkko Heikinheimo, Statsrådets kansli
miljöråd Antero Honkasalo, miljöministeriet
direktör Kimmo Kanto, Tekes
Ledningsgruppen har till uppgift:
att bereda programmet och föreslå projekt för finansiering för programsektionen
att leda programmet och ansvara för uppföljningen
att ansvara för den slutliga utvärderingen av programmet
att styra koordineringen av forskningsprogrammet.
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
13 (16)
4.7 Programkoordinering
Programmet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de
medverkande forskningsprojekten till en helhet. Detta förutsätter programkoordinering där man i
samarbete med de medverkande projekten arbetar för att programmets mål ska uppnås. Meningen är
att projekten på så vis stöder varandra och att programmet leder till nya mångvetenskapliga rön. Av
ledarna för de antagna projekten förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål
och aktivt samarbeta både under programmets lopp och i programutvärderingen efter att programmet
avslutats.
De ansvariga ledarna för de antagna projekten har till uppgift bland annat:
att i enlighet med programchefens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om
projektets vetenskapliga framsteg och om användningen av de beviljade medlen
att försäkra sig om att de själva och forskargruppens medlemmar deltar i de möten, seminarier
och verkstäder som programchefen anordnar och att främja informationsutbytet och
samarbetet mellan programmets olika forskargrupper,
att medverka i framställningen av översikter, synteser och informationsmaterial om
forskningsprogrammet
att aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga
forum.
Under programmets lopp deltar forskningsprojekten i möten med slutanvändare och i annan
verksamhet där information om forskningen förmedlas till olika intressentgrupper.
För koordineringen av programmet svarar ledningsgruppen och en programchef som utnämns av
Finlands Akademi. Sekreterare för ledningsgruppen är en projektsekreterare från Akademin.
4.8 Programutvärdering
Efter att forskningsprogrammet avslutats utvärderas dess genomförande och resultat. Hur
utvärderingen konkret genomförs avgörs först under programmets lopp, men bland annat följande
omständigheter kan beaktas:
hur programmets mål har uppnåtts,
genomförandet (koordineringen, programgruppens roll, medverkan i programmet)
resultatens vetenskapliga kvalitet
resultat och effekter, integrering av resultaten och syntes på programnivå
programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag
forskarutbildning och stärkande av forskaryrkets ställning
nationellt och internationellt samarbete,
informationsverksamheten.
Utvärderingen kan genomföras som en del av en bredare utvärdering av flera av Akademins program
tillsammans eller av Akademins och andra nationella aktörers program tillsammans.
De forskargrupper som finansieras ska årligen enligt programgruppens anvisningar rapportera om
hur deras projekt framskrider samt tillställa Finlands Akademi en slutrapport när projektet har
avslutats. Av rapporterna ska framgå bland annat vetenskapliga publikationer och avlagda
lärdomsprov inom ramen för programmet.
FICCA-programbeskrivning
5
11.1.2010
14 (16)
ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER
Programmets utlysning genomförs i två steg. De preliminära ansökningarna lämnas in i Finlands
Akademis e-tjänst senast 29.1.2010 kl. 16.15. Ansökningstiden är bindande.
Ansökningarna jämte bilagor ska göras på engelska och lämnas in via Akademins e-tjänst,
www.aka.fi/svenska > För forskare > Logga in på e-tjänsten. Välj Ny ansökan > Klimatförändringen.
De projekt som går vidare till utlysningens andra steg väljs senast i början av mars 2010 på basis av de
preliminära ansökningarna. De som valts ut till utlysningens andra steg ombeds att lämna in sin
egentliga ansökan i Akademins e-tjänst senast 16.4.2010 kl. 16.15. Ansökningstiden är bindande.
Både enskilda forskargrupper och konsortier som består av flera forskargrupper kan ansöka om
finansiering genom forskningsprogrammet. Utlysningen har två steg. Finansieringsansökningar till
Akademin ska följa nedanstående anvisningar:
1. De anvisningar för samtliga finansieringsformer som ges i Akademins kungörelse för
januariutlysningen 2010
2. Detaljerade anvisningar om hur du lämnar in en ansökan som finns på www.aka.fi/svenska >
För forskare > Söka bidrag > Anvisningar
3. Detaljerade anvisningar om bilagornas struktur och längd på www.aka.fi/svenska > För
forskare > Söka bidrag > Bilagor
4. Denna programbeskrivning.
5.1 Preliminära ansökningar
Akademins e-tjänst öppnas 11.1.2010 och de preliminära ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten
senast 29.1.2010 kl. 16.15. Ansökningstiden är bindande. Till ansökan bifogas endast de bilagor som
begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar.
De preliminära ansökningarna bedöms enligt följande kriterier: projektets lämplighet med avseende
på forskningsprogrammets tema, hur programmets målsättningar uppnås samt projektförslagets
nyhetsvärde och användbarhet. Akademin fattar beslut senast i början av mars 2010 om de projekt
som inbjuds att lämna in egentliga ansökningar. Projekten offentliggörs på Akademins webbplats och
Akademin meddelar skriftligen om beslutet till de sökande.
Endast konsortieledaren lämnar in en preliminär ansökan.
Elektronisk ansökan
Bilagor till ansökan:
konsortiets planskiss, högst sex sidor
meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda
dokument, högst fyra sidor/forskare.
publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett
enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen
av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade.
5.2 Egentliga ansökningar
Akademins e-tjänst öppnas 20.3.2010 för de projekt som valts ut till utlysningens andra steg och de
egentliga ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten senast 16.4.2010 kl. 16.15. Ansökningstiden är
bindande.
FICCA-programbeskrivning
11.1.2010
15 (16)
Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar.
5.2.1 Konsortieledarens egentliga ansökan
Elektronisk ansökan, med vilken finansiering söks endast för konsortieledarens egen
forskargrupp.
Bilagor till ansökan:
abstrakt enligt konsortieanvisningar, högst en sida
forskningsplan enligt konsortieanvisningar, högst 15 sidor
meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda
dokument, högst fyra sidor/forskare
publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett
enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen
av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade
vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden. Forskningsplanen ska
alltid innehålla en redogörelse för de etiska aspekterna.
progressrapport över konsortieledarens och delprojektens ansvariga ledares
akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument
ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller
forskningsinstitutet.
5.2.2 Ansökan av den ansvariga ledaren för ett delprojekt inom konsortiet
elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för den forskargrupp som leds av
delprojektets ansvariga ledare
inga bilagor bifogas till delprojektets ansökan. Konsortieledaren för samman alla bilagor till sin
egen ansökan.
5.3 Bedömningskriterier
Ansökningarnas vetenskapliga nivå bedöms av en internationell expertpanel. Bedömningskriterier är
bl.a.:
hur projektet passar in i forskningsprogrammet,
forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativitet,
forskningsplanens genomförbarhet,
sökandens/forskargruppens/konsortiets nationella och internationella samarbetsnätverk,
forskarutbildningen och utvecklande av forskningsmiljön,
sökandens/forskargruppens/konsortiets kompetens och lämplighet samt
det mervärde konsortiet tillför forskningen.
Detaljerade anvisningar för de sakkunniga som bedömer de ansökningar som lämnats in till Akademin
finns på Akademins webbplats på www.aka.fi/svenska > För forskare > Bedömer du ansökningar?. Det
är nyttigt att även läsa dessa innan man lämnar in en ansökan.
FICCA-programbeskrivning
6
11.1.2010
YTTERLIGARE INFORMATION
Denna programbeskrivning fås på Finlands Akademis webbsidor www.aka.fi/ficca-sv.
Programchef
Paavo-Petri Ahonen
Tfn: (09) 77488 285
Projektsekreterare
Sanna Vitikainen
Tfn: (09) 77488 305
Fax: (09) 77488 395
E-post: [email protected]
Adressuppgifter:
Finlands Akademi
PB 99 (Vilhelmsbergsgatan 6)
00501 Helsingfors
Telefon: (09) 7748 81
16 (16)
